Nytt utseende på hemsidan

På grund av långvariga problem med den gamla hemsidan så jobbar vi på en ny hemsida.  Tyvärr försvann alla publicerade bilder, bilagor, filer och många länkar vid bytet av hemsidan, men förhoppningen är att de flesta av dessa ska kunna återinföras igen så snart som möjligt.

Om det är någon bilaga som saknas och önskas. Hör Dig till admin.  (adress finns under kontakt)

Observera att hemsidan har en ny adress:  https://vildavastra.se/snurrigt/

Det är nu möjligt att kommentera inläggen.

Miljövänliga tekniker isf vindkraft

Debattartikel i GP.

Senaste året har det kommunala vindkraftvetot flitigt diskuterats. Men kanske blir det aldrig aktuellt att tvinga sig på ovilliga kommuner – tack vare miljövänliga tekniker i stället för vindkraft. Utan naturförödelse, fågeldöd och hälsorisker för närboende.

Den icke kustnära havsbaserade vindkraften tilldrar sig allt större intresse. Den är dyrare än landbaserad, men utvecklas snabbt bland annat i Nordsjön. Nyligen har norska Statoil beslutat att bygga en flytande vindkraftpark utanför Skottlands kust. Vattenfall bygger redan havsvindkraftverk i Nordsjön. På Chalmers i Göteborg finns en kvalificerad forskningsmiljö för utveckling av havsvindkraft. Internationellt sker en kraftig expansion.

Snabbt tekniskt genombrott

En annan uppmuntrande berättelse utgör solenergitekniken, med dess dramatiska produktivitetsutveckling. Genom snabba och genomgripande tekniska landvinningar har nu kostnaden för solenergi fallit i en takt som få kunnat förutse för bara något år sedan. Under 2017 kom nyheten att solel i de nya indiska anläggningarna produceras till lägre kostnad än kolgenererad el. Solel är ännu på våra breddgrader dyrare än vindel, men kostnadskurvorna beräknas snart korsa varandra. Det är ett paradigmskifte – och ändå återstår stora utvecklingspotentialer med nya grundämnen i solpanelerna.

En tredje utvecklingsbar kraftkälla är biokraftvärmen. Kraftvärmeverken i fjärrvärmenäten producerar el när elen behövs som bäst – när det är kallt och det finns uppvärmningsbehov. En EU-rapport från 2014 uppskattar den svenska potentialen till 40 TWh – en fördubbling jämfört med i dag.

Vi kan nu välja att satsa på utbyggnad av solkraft, havsvindkraft och biokraftvärme – utan att ytterligare föröda våra landskap och kuster.

Vi ska inte blunda för att både solkraft och havsvindkraft också har betydande nackdelar. Båda är intermittenta, det vill säga ”bara-ibland”, och kan aldrig få en dominerande roll. Båda bidrar till att sänka lönsamheten för stabila kraftkällor.

Men de är långt mindre naturförödande i jämförelse med landbaserad vindkraft. Där ligger tyngdpunkten i vårt resonemang. Vår utgångspunkt är elförsörjning med iakttagande av naturskydds- och hälsoskyddsintresset.

Kan välja en annan väg

Vi har nu ett av allt att döma långsiktigt elöverskott. Vi startar nära noll vad gäller solkraft och havsvindkraft, som ännu utgör en mycket liten del av vår elproduktion. Vår befintliga vatten-, vind- och kärnkraft är redan i dag koldioxidsnål. Vi kan nu välja att satsa på utbyggnad av solkraft, havsvindkraft och biokraftvärme – utan att ytterligare föröda våra landskap och kuster. Vi bevarar handlingsfriheten beträffande kärnkraftens framtid.

Via så kallade elcertifikat subventionerar vi i dag de förlustgivande och koldioxidfria produktionssätten – däribland landvindkraft. Genom fri konkurrens ska dessa tävla mot varandra på lika villkor. Samhällsnyttan minus samhällskostnaden ska ge en samhällsvinst för varje producerad MWh. Men samhällskostnaden varierar kraftigt. Nettot kan bli negativt, då landvindkraft ofta medför långvariga hälsoproblem för närboende, samt mycket stora förluster av naturvärden.

Om vi nu genom modernare elproduktion kan vinna samma samhällsnytta utan att drabbas av landvindkraftens uppenbara olägenheter och kostnader – varför ska denna då uppmuntras med elcertifikat? Och varför ska den då över huvud taget tillåtas?

Inga vindkrafttorn på våra berg

Vi påstår att dessa oönskade samhällskostnader nu går att välja bort med bibehållen försörjningstrygghet. Valet är politiskt – inte tekniskt. Teknikutvecklingen medger att vi kan göra kloka politiska val. Men de traditionella vindkraftbolagen och deras organisationer blockerar. De representerar inte framtiden, men har starka politiska bundsförvanter. Nu öppnas möjligheterna för en miljö- och industrivänlig riksdagsmajoritet att tillgodose eltillförseln med miljövänliga teknikslag. Dit hör inte vindkrafttorn på våra berg.

Styr om – välj rätt framtid! Vi ser med tillförsikt fram mot att energiöverkommelsen bryts och omprövas i samband med valet. Ta intryck av Uppsala kommun, som nyligen beslutat överge sina vindkraftplaner till förmån för solenergi!

Jan Hedman

ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Henrik Wachtmeister

vice ordförande, Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

 

Kf sa ja till vindkraft på Storhöjden etapp 2

Ett beslut togs idag på kommunfullmäktiges möte att säga ja till Kabekos vindkraftprojekt Storhöjden etapp 2. Beslutet togs trots att samebyarna inte godkänner projektet på sina renmarker i området. Mp tog upp frågan om oklarheten kring detta, men ingen i fullmäktige kunde ge besked. Samebyarna har överklagat etapp 1 till Mmöd. Samebyarna  samtycker givetvis inte heller till etapp 2 av projektet.

S och V tillsammans med C, M, L och Mp beslutade trots det att säga ja till vindkraft på Storhöjden etapp 2. Västra initiativet och SD reserverade sig mot beslutet.

(S) bröt idag ännu ett löfte:
https://www.allehanda.se/…/solleftea-bromsar-utbyggnaden-av…

– Jag tycker det var en generellt ganska svag debatt om vk-projektet Storhöjden etapp 2 i dagens fullmäktigemöte. På frågan från Mp om samernas samtyckt till projektet eller inte gavs ett mycket dåligt svävande, inte underbyggt svar av  presidiet.  

Samebyarna har INTE samtyckt till detta projekt! De har överklagat etapp 1 till MMÖD, där ärendet nu ligger. Givetvis samtycker de heller inte till etapp 2! Mp borde reservat sig i frågan pga att de inte visste hur det förhöll sig med samernas avtal. (S) var ovanligt tysta den här gången. De börjar tydligen få kalla fötter. Tack Västra initiativet  och SD för er reservation!

/ A. Berglund

KS i Sollefteå kn beslut. Ja till vindkraft på Storhöjden etapp 2

Åter igen…  Sollefteå kommun fortsätter sitt mål att bli den vindkraftstätaste kommunen i landet med en enorm naturförstörelse som följd. Bara Västra initiativet reserverade sig mot beslutet.

Från Kommunstyrelsens möte den 10 april  (§ 64 sid. 13)

”Begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Storhöjden, Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsviks kommuner
 (Länsstyrelsen Västernorrland Dnr 551-1741-18)
Beslut:
Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta
att tillstyrka länsstyrelsens begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft vid Storhöjden etapp 2.

Reservation: Jörgen Åslund (ViSKB) och Gunilla Fluur (ViSKB) reserverar sig mot beslutet.”

Kommunstyrelsens beslut finns att läsa här:  § 64 sid. 13

KS+protokoll+2018-04-10

Samebyarna har inte medverkat i detta samråd med Ådalen Vindkraft AB.

”-Samebyarna bjöds in till förnyat samråd under hösten 2017. Samrådsunderlag skickades till respektive sameby med inbjudan till samrådsmöte. Ingen av samebyarna har medverkat i samrådet.”

Samebyarna (Voernese och Vilhelmina södra)  har överklagat tidigare beslut   av vindkraft (etapp 1) på Storhöjden till MMÖD.

Läs domen här:  Svea HR M 3648-17 Dom 2018-04-13

 

 

 

 

Behåll fastighetsskatten på vindkraft

Insändare i ÖP.

”Låt svenska folket åtminstone få tillbaka en liten del av sina satsade miljardbelopp i form av subventioner till vindkraften. Så behåll därför fastighetsskatten på vindkraft.

Sveriges största vindparker ägs av utlandet. Engelska pensionsbolag äger en stor vindpark utanför Strömsund. Den i dag största vindparken belägen utanför Ramsele ägs av norrmännen. Den blivande ännu större vindparken med över 1 000 vindkraftverk utanför Piteå ägs av tyska intressen.

Vi elabonnenter satsar miljardbelopp i subventioner till vindkraften. Subventioner via de så kallade elcertifikaten vars kostnader hamnar på våra elräkningar.

Nu lobbar vindkraftsindustrin för att fastighetsskatten på vindkraft ska tas bort. Hitintills har fastighetsskatten inte hindrat vindkraftens utbyggnad. Så varför ta bort fastighetsskatten när dessa vindparker ändå kommer at ge miljardvinster? Miljardvinster som till störst delen hamnar utomlands.

Fastighetsskatten är bara en rännil jämfört med de miljardvinster som kommer att uppstå när elpriset dubblerats. Ett kommande elpris som vindkraftsindustrin räknar med.”

Björn Wahlberg

Vindkraft – varken hållbar eller gynnar turismen i regionen

Obs! Denna insändare publiceras endast i TÅ Allehandas nät-tidning… Varför?

Angående artikeln 200 miljarder satsas på vindkraft – Sollefteåprojekt ska ge mer jobb och pengar lokalt publicerad 5 mars.

Artikeln berättar om projektet ”Vindkraft – Generator för hållbar utveckling”. Det flaggas för investeringar runt 200 miljarder, främst i Norrlands inland. Men någon ska betala dessa miljarder; är det troligt att internationella riskkapitalister eller de stora elbolagen donerar dessa summor till regionen?

Den el som vindkraftverken levererar behövs överhuvudtaget inte i regionen. El finns redan i stort överskott från vattenkraften och vindkraftselen måste transporteras till andra länder till höga kostnader och med stora förluster. Regionens medborgare får betala en stor del av kalaset via kraftigt ökade elkostnader utan att få någon nytta av resultatet; en form av höjd beskattning.

Vindkraften är inte hållbar, vare sig i ett långsiktigt miljöperspektiv eller i en mer konkret mening. Artikeln anger en förväntad livslängd av 25 år men den verkliga medellivslängden är bara cirka 15 år för landbaserad vindkraft (12 år för havsbaserad). I ett norrländskt klimat lär den bli ännu kortare. Den återstående livslängden på nya vindkraftverk är således avsevärt kortare än den återstående livslängden på gamla kärnkraftverk.

Behovet av att ständigt ersätta utslitna verk och ett stort behov av kontinuerligt underhåll ger visserligen ett antal arbetstillfällen men dessa ska till stor del betalas av oss som bor här.

Det är mycket märkligt att det samtidigt satsas offentliga medel på två så motstridiga verksamheter som vindkraft och naturturism.

I en tidigare artikel i tidningen beskrevs ett så kallat leaderprojekt, där avsikten är att utveckla till exempel naturturism. Det är mycket märkligt att det samtidigt satsas offentliga medel på två så motstridiga verksamheter som vindkraft och naturturism. Forskning visar att vindkraft är kraftigt negativ för den typen av besöksnäring.

Sollefteå kommuns egen konsultrapport inför den nya översiktsplanen varnar för konflikten mellan besöksnäringen och areella näringar som storskalig vindkraft och industriellt skogsbruk. Besöksnäringen kan, till skillnad från vindkraften, ge arbetstillfällen som inte behöver finansieras av regionens medborgare.

För att möjliggöra exploateringen har politikerna instruerat de naturvårdande myndigheterna (länsstyrelser, Naturvårdsverket) att underlätta för vindkraften och domstolarna att inte ta hänsyn till allmänhetens säkerhet vid beslut om tillstånd (brott mot grundlagen, miljöbalken och EU:s maskindirektiv). Priset för den ohållbara vindkraften får regionens medborgare betala i form av fördärvad miljö, uteblivna turistintäkter och kraftigt höjda elkostnader.

Per Fahlén

 

Läs också: Sveket i Ranasjö – kommunen tillåter vindindustrin att förstöra bygdens omgivning

För Plus-kunder: Miljonstöd till utveckling i Resele – projekt ska satsa på småskalig naturturism

Det kommunala vetot igen

Under vintern har det kommunala vetot varit aktuellt. Departementet genomförde en enkät som visade att 19 av de 22 tillfrågade kommunerna ville ha kvar vetot. Svensk Vindenergi gjorde en tolkning med betydande underhållningsvärde  ( se vår kommentar https://www.dagenssamhalle.se/debatt/kommunerna-vill-ha-kvar-vindkraftsvetot-20451 ). Men hur skulle departementet reagera?

Svensk Vindenergi meddelar nu följande: “…..väljer regeringen att inte lägga fram en proposition innan valet. Det är en stor besvikelse som riskerar att få betydande påverkan på omställningstakten.“     ( http://svenskvindenergi.org/blogg/konsekvent-politik-efterfragas  )

Detta är naturligt för oss ett glädjande meddelande. Det blir alltså valutgången i höst som avgör. Vi har emellertid ännu ingen källa från Regeringskansliet eller annat håll, utan bara Sv. Vindenergi.  Spännande…..

/Jan Hedman, 13 mars 2018
Ordförande FSL

Aktuell information om vindkraften i Västra.

Vår unika skogsnatur är på väg att offras för vindkraftsindustrin. All vindenergi som produceras i Norrland kommer att exporteras till södra Sverige och till det tyska  elnätet för att möjligvis minska kolberoendet. En klimatöverenskommelse har gjorts om detta i EU.

Stamnäten måste via breda kraftledningsgator byggas ut i skogarna för miljarder. Det är skog som offras och exproprieras på markägarnas bekostnad. Norrland blir åter igen en koloni för export av energi till priset av en gigantisk naturförstörelse med stora konsekvenser för människor, djur och natur.

Näsåker med omnejd  kommer att bli säte för de flesta vindkraftsprojekt i Sollefteå kommun om alla projekt beviljas. Kommunen har tyvärr bidragit till den kommande naturförstörelsen genom att säga ja till alla ansökta vindkraftsindustrier.

Sollefteå kommun är idag med alla beviljade vindkraftprojekt den största vindkraftskommunen i landet. Trots det fortsätter kommunen och det nya kommunalrådet att positivt satsa på ännu mera vindkraft! Det är sorgligt. Mycket sorgligt. Tyvärr har lokalmedia valt att gå kommunens ärenden i stället för att kritiskt granska vindkraftens konsekvenser. Myndigheter och domstolar bryter mot miljölagarna vilket är ett ännu större problem.

Vi är en arbetsgrupp som, tillsammans med många övriga motståndare i Västra, arbetat mot denna naturförstörelse i kommunen under mer än sex års tid. Snart har vi nått vägs ände när det gäller att försöka stoppa de redan beviljade projekten. Tyvärr ser det mörkt ut för de tillståndsgivna projekten i vår kommun, men förhoppningsvis kan marknaden försämras så några projekt inte blir av. Hoppet finns kvar!

Fakta om den aktuella vindkraftssituationen i Näsåker med omnejd. Förklaringar till förkortningarna står längst ner.

I nuläget har fyra av fem planerade och av kommunen beviljade vindkraftsprojekt i Näsåkersområdet nått vägs ände i överklagningsprocesserna. Processerna avslutades i Mark och Miljödomstolen där domarna fick laga kraft eftersom de inte beviljades prövningsrätt i MMÖD, Svea hovrätt. De fyra färdigprocessade vindkraftsprojekten är Ranasjön, Vaberget, Flakaberget och Salsjön. Det beviljade slutliga antalet för dessa projekt är omkring 100 vindkraftverk.

Ranasjöberget 40 vindkraftverk, Salsjön 25 vindkraftverk och Flakaberget 6 vindkraftverk har samma projektör; Hans Erik Flodin. Flodin söker nu investerare till projekten.  Enligt TÅ Allehanda, så kan byggnationerna komma igång om 1,5 till 2 år och byggtiden är beräknat till mellan 2 och 3 år.

Vabergets vindkraftsprojekt. Totalt 22 vindkraftverk är beslutade i MMD. Exploatörer på Vaberget är wpd Onshore Vaberget AB och Eolus Vind AB. Ranasjöberget och Vaberget har överklagats till Högsta domstolen, men båda avslogs utan motivering av domstolarna.

Det största projektet är Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsprojekt som planeras på det största natur- och fritidsområdet i kommunen. Exploatör för projektet är Forsca (SCA och norska rederiet Fred Olsen). De första planerna (2011) för projektet var att det skulle bli 210 verk (och 210 meter höga) Men Öviks kommun sa nej till de flesta verk på sin markdel av projektet, medan Sollefteå kn sa ja till hela projektet. Länsstyrelsen reducerade antalet till 152 vkv. Beslutet överklagades till MMD. Samtidigt bröt samebyarna avtalet med Forsca vilket innebar att MMD, efter förhandlingar mellan Forsca, samebyarna och övriga klaganden, reducerade ytterligare antalet verk till 98 på Fängsjö-området. Storsjöhöjden undantogs i domen från MMD till Backsjöns glädje. Tillståndet för projektet i MMD:s dom varar i 35 år och byggnadstiden till 7 år.

Ärendet gick vidare till MMÖD där prövningsrätt beviljades i okt. 2016, vilket är ganska ovanligt i vindkraftssammanhang. De som överklagade till MMÖD var förutom Forsca bl.a. Naturvårdsverket, ÅOF, Naturskyddsförbundet och berörda fastighetsägare i området. Ärendet har dragit ut på tiden. Det kan möjligen vara en positiv signal till alla klaganden, men det återstår att se.

I november 2016 skickades ett medborgarförslag till Sollefteå kommunfullmäktige ang. vk-projektet Fängsjö/Storsjöhöjden. Kommunfullmäktiges bifall till projektet förutsatte samebyarnas samexistensavtal med vindbolaget. Samebyarna bröt senare samexistensavtalet med vindbolaget. Något nytt samexistensavtal har, så vitt vi vet, inte gjorts med bolaget. Förutsättningen för Kf:s beslut i ärendet har därmed brutits, och vi anser därför att beslutet bör rivas upp i Kf. Men medborgarförslaget har fortfarande efter 1½ år inte tagits upp till beredning i kommunen..

Förklaring till förkortningarna: MMD = Mark och miljödomstolen. MMÖD = Mark och miljööverdomstolen, Svea hovrätt. Vkv = vindkraftverk. Kf = kommunfullmäktige.

Det här är en schematisk karta (Obs! kartan är inte helt aktuell vad gäller antalet vkv) över planerade vindkraftsprojekt i Västra (Näsåker, Forsnäs och Resele). Det är ca 200 vkv som planeras f.n. i Västra. Fyra av projekten (ca 100 vkv sammanlagt) på södra sidan av Fjällsjöälven och Ångermanälven är klara i överklagningsprocessen och väntar på igångsättning. Vindkraftprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden (ca 100 vkv) väntar på slutgiltigt beslut i MMÖD.

/ Anita Berglund

Anmälan till JO. Undermålig handläggning av vindkraftstillstånd

Undertecknad, talesperson för arbetsgruppen ”Rädda Vaberget”, anmäler Mark- och miljödomstolen i Östersund (MMD) för undermålig och lagstridig handläggning av tillstånd för vindkraft på Vaberget, Sollefteå Kommun.

Ärendet avser en domstolsprövning av tillstånd för vindkraft på Vaberget, Sollefteå kommun. Industriområdet exploateras av två företag, Eolus och wpd Onshore, som inkommit med identiska skrivningar. Därav två mål med nummer M 1817-16 (Eolus) och M 1816-16 (wpd Onshore). Aktbilagor m.m. framgår av beskrivningen av ärendets gång i bilaga 1.

Anmälan avser följande allvarliga brister och åtsidosättande av myndighetsansvar i handläggningsuppdraget.

Per Fahlén,  Resele

Överklagan till JO. Vaberget-MMD-JO-1

Bilaga 1. Vaberget-MMD-JO-1-B1

Kommunens judaspengar

Hur ska man få svenska kommuner mer välvilliga till vindkraften? Naturligtvis med premier, vilka ganska många skulle kalla ”mutor” i syfte att få både politiker och tjänstemän – kanske fr a i ”fattiga” kommuner – att se mer välvilligt på att offra både naturmiljö och landsbygdsboende. Ytterligare 70 miljoner/år på vindkraftens konto för subventioner…

Citat från Energimyndighetens utlysning:

”Så får kommunerna del av den nya vindkraftspremien
Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att fördela 70 miljoner kronor per år i vindkraftspremier till Sveriges kommuner. Premien baseras på hur mycket ny vindkraft som togs i drift i kommunen under föregående år.

För att få del av vindkraftspremien behöver kommuner inte göra någon ansökan, men det är viktigt att kommunerna lämnar in samt kontrollerar uppgifter i tid för att vara säkra på att de får ta del av den del av stödet de är berättigade till.

Varje kommun behöver göra följande under februari:

Lämna in rätt uppgifter: För att vi ska kunna göra utbetalningarna behöver varje kommun lämna in de uppgifter som behövs. Mer information skickas ut till varje kommun via mail från Energimyndigheten. Så håll utkik!

Läs mer på Energimyndighetens webbplats.”

/ Per Lundgren

Mer om kommunens ”judaspengar”.