Vindkraft, jobb och elsystem
Bengt Hellman skriver i TÅ 2021-01-07 om vindkraftens betydelse för jobb och elförsörjning. Den åberopade källan beträffande jobb är en partsinlaga. Det går inte att ange ett visst antal jobb per investerad krona, skillnaden mellan olika projekt är stor. En studie av exploateringen i Markbygden påvisar ett mycket begränsat antal nya jobb. Någon bedömning av hur många jobb som försvinner p.g.a. av vindkraften görs inte. I Kaxås stoppas en vindkraftsexploatering eftersom den skulle slå undan benen för en satsning på inflyttning och nya näringar. Ju fler jobb per MW som vindkraften behöver desto sämre blir dess ekonomi och den är redan förödande dålig!
Att bygga elproduktionen nära förbrukningen är mest ekonomiskt och minst miljöstörande. Kylvatten finns i hela landet och kärnkraftverken ligger där de ligger för att utgöra noder i välbalanserade elförsörjningsområden. När t.ex. Barsebäck stängdes var inte förlusten av kWh det stora problemet utan att elsystemet blev instabilt. I det väl genomtänkta system vi haft minimerades överföringsbehoven och förlusterna; nu maximeras de! Vindkraft i Norrland får 10-20 % överföringsförluster och ca 10 % påfrysningsförluster och är lika dumt som att bygga kärnkraft i Norrland för att försörja Sydsverige. För övrigt var kärnkraften planerad för att leverera både el och värme men politikerna förbjöd utnyttjande av spillvärmen.
Påståendet att kostnaden för långdistansöverföring av el är ganska liten är häpnadsväckande! Den nya stamledning, som svenska kraftnät (SVK) planerar, blir lika dyr per MW som att bygga ny kärnkraft där elen behövs och genom stängningen av Ringhals minskar överföringskapaciteten i stamnätet med 1000 MW p.g.a. stabilitetsproblem. Redan vid 20-30 % andel vindkraft är dess systemkostnad lika stor som kraftverkskostnaden och vid ökad andel stiger kostnaden snabbt. Havsbaserad vindkraft är en gigantisk förlustaffär som kräver ett elpris som är 3-4 ggr högre än dagens.
/ Per Fahlén