Vindkraft och pengar – Viksjö, Ranasjö

Satsningen på vindkraft världen över drar till sig intressenter av allehanda slag. Det finns pengar att hämta för alla såsom projektörer, markägare, konsulter, leverantörer, jurister och kapitalförvaltare samt även brottslingar som i fallet Viksjö. Pengar finns också att hämta om man kan hantera tillståndsprocessen till sin fördel. Vår livsmiljö och natur har blivit en handelsvara för riskkapitalister varav ett flertal är utländska.

De som får betala kalaset är elkonsumenter samt de som drabbas av den landgrabbing ( markrofferi) som pågår i vindkraftens tecken. Jag kallar det för landgrabbing därför att konsekvensen är att många människors och även djurs livsmiljö drabbas av oönskade konsekvenser i form av störande ljud, blinkande lanternor, iskast och ett omfattande nät av vägar och kraftledningsgator som tar stora skogsområden i anspråk. Tillika är denna energikälla en av de sämsta som vi brukar och ger en rad oönskade effekter för landets andra energiproducenter, inte minst för Sollefteå stads eget kraftverk.

Jag har på nära håll följt projektet Ranasjöhöjden som numera drivs av vindhussen Flodin ( epitetet tagit från dagspressen) och bolaget Arise Detta projekt är lokaliserat nära Fjällsjöälvens dalgång med många närboende. Det finns därför uppenbara risker för oönskade bullereffekter för de som bor där. De olika beräkningar rörande bullernivåer som redovisats under årens lopp har visat en märklig utveckling. Under en tid på ca 5 år har storleken på vindkraftverken vuxit från 3 till 6 MW samtidigt har den s. k. källstyrkan (bullret) ökat från 105 till 108 dBA. Det uppseendeväckande är att samtidigt så har de beräknade bullernivåerna vid närbelägna bosättningar sjunkit. Tidigare fanns det några positioner där den kritiska nivån 40 dBA överskreds men inte nu längre. Mycket märkligt! Detta förhållande har framförts till Mark- och Miljödomstolar men utan att det på något sätt beaktats eller bemötts. Man hänvisar till att eventuella problem med buller får tas upp när väl driften är igång och då som ett tillsynsärende.

Erfarenheter från andra projekt visar att driva ett tillsynsärende är en hopplös kamp.  Det är mycket anmärkningsvärt att det på myndighetssidan inte finns vare sig kompetens eller vilja att kontrollera det underlag som lämnas av projektörerna. Man kan med rätta fråga sig om vi längre har ett rättssamhälle. När det gäller hanteringen av vindkraftprojekt är det en berättigad fråga tycker många berörda.

Åke Wikström

Vindkraftens risker Med Elsa Widding och Per Fahlén

Chalmersprofessor vittnar om vindkraftens risker –  med energiexperten Elsa Widding

 

Så här beskriver Elsa Widding sitt program: Som en uppföljning till mitt senaste avsnitt om Chalmers och det forskarnätverk som har fått pengar från energimyndigheten för att utreda någonting som man kallar klimatförnekelse kommer jag nu att delge tankar och synpunkter från en chalmersprofessor i energiteknik.

Per Fahlén är bland annat ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), har handlett och examinerat 23 licentiater, 18 doktorer och 2 docenter. Vad gäller publikationer har Per Fahlén skrivit ca 40 granskade artiklar, ca 110 böcker/rapporter varav 40 internationella samt en rad kurskompendier och hållit ca 180 dokumenterade föredrag både svenska och internationella.

Många miljövänner i Sverige befarar att våra myndigheter jobbar mot politiska mål och lösningar oavsett om dessa är bra eller dåliga för miljön. En oro gäller alla negativa miljökonsekvenser som vindkraften orsakar men som energimyndigheten inte verkar intressera sig för nämnvärt. Skuggbildning, infraljud, fågel-, fladdermus- och insektsdöd är de mest kända argumenten mot vindkraftverk.

Vindkraftverkens torkeffekter som ett resultat av den atmosfäriska turbulensen som orsakas av vindkraftverkens vingar diskuteras nästan inte alls. På grund av vindkraftens utbyggnad i en region eller ett land orsakar vingarnas rotation nederbördsförluster och jämförelsevis högre temperaturer. Havsbaserade vindkraftverk pressar ner regn som orsakar lågtrycksområden, säger den framstående amerikanska geoingenjören Cristina L. Archer.

För första gången har professorn vid University of Delaware simulerat och undersökt vad som kallas wake-effekten vid vindkraftverk till havs med datorsimuleringar. Studien publicerades i juli 2018. Effekten uppstår när luftströmmarna framför vindturbinerna bromsas ner och virvlar bakom dem, vilket skapar en lång virvlande wake. Dessa turbulenta wakes sträcker sig ibland över 50 kilometer till havs. Detta minskar prestandan hos vindkraftsparker som ligger bakom andra parker. Investerarportalen “goldseiten.de” informerade nyligen investerare om vindkraftens bevisade uttorkningseffekt, genom att sprida en relevant artikel från ”Confidential News for Politics and the Economy”.

För vetenskapsportalen ”scinexx.de” hade tyska forskare beräknat att de 1300 havsbaserade vindkraftverken och 29 200 (2018) landbaserade verken i Tyskland, redan hade orsakat en ytterligare temperaturökning på 0,27 grader Celsius under de senaste fem åren. Beräkningarna är baserade på den kanadensiske forskaren David W. Keiths nya studie. I mer än 15 år har geoingenjör och Harvard-professorn Keith forskat på aspekter av vindkraft, inklusive de tillhörande konsekvenserna för klimatet och miljön.

Liksom Archer är Keith en vindkraftslobbyist. I december 2018 skrev han en anmärkningsvärd slutsats om förnybara energier i tidskriften ”Joule” med sin kollega Lee M. Miller. Enligt detta beräknas klimateffekterna av vindenergi per producerad energienhet vara ungefär tio gånger högre än för solceller. Klimateffekterna förväntas öka ju fler vindkraftverk som installeras, enligt prognoserna. Därtill tar forskarna också upp tidsfaktorns betydelse.

Temperaturökningen från vindenergin inträffar omedelbart medan fördelarna med minskade klimatutsläpp endast ökar långsamt: ”Om perspektivet är de kommande tio åren, kommer vindkraftens klimatpåverkan i många avseenden vara större än konsumtionen av kol eller gas”, säger Keith.

Det motsatta är bara sant på lång sikt. I intervjun bad Keith ledare runt om i världen att informera sina länders medborgare om detta. I Tyskland/ kan det emellertid inte ifrågasättas. I årtionden har vindkraftsparker misstänkts ha störande inflytande på vädret, så Archers banbrytande arbete inom det komplicerade forskningsområdet turbulensforskning, har nyligen bevisat detta.

Archer är professor och vice chef för avdelningen för vindkraft vid Center for Carbon-Free Power Integration (CCPI, Center for the Integration of Carbon Free Energy). Ju högre torn och ju större rotordiameter, desto större nederbördsminskande effekt citeras Archer i en online-artikel från ”Renewable Energy Magazine” från 18 mars 2019. Hon förklarar tydligt hur vindindustrianläggningarna ”pressar” ut regnet ur lågtrycksområdena. Framför vindkraftverken orsakas konvergens av bromsning: ”Vi har uppnått en 30-procentig minskning av nederbörden vid Harvey-simuleringarna”.

Forskarna har uppmanat regeringar över hela världen att ta denna fråga på allvar. Innan vindkraften utvidgas ytterligare måste vindkraftverkens klimateffekt på regionala och globala klimatsystem förstås exakt: ”Annars kan denna utveckling leda till en oväntad katastrof”. Den kinesiska regeringen avvisade dock beslutet. De har aldrig hört talas om detta ämne och skulle inte finansiera forskning. ”Alla vill ha en snabb utveckling av vindkraft”, sade en högre tjänsteman, ”vi vill inte ha några hinder på denna väg”.

 

 

Förhandsbesked Vaberget och Flakaberget

Röåns Hemsida är glad över att kunna lägga ut förhandsbeskeden gällande Vaberget och Flakaberget så att alla får tillgång till fakta.

Förhandsbesked är givetvis väldigt viktiga besked till företag, som planerar att exploatera områden med vindindustrier.

Noterbart  är härvidlag den roll, som Hans Pahlin spelar. Enligt Linkedin är hans nuvarande titel Affärsområdeschef (Energidalen). Oklart vilket affärsområde som avses. I beskedet gällande Vaberget står han som avsändare och beträffande Flakaberget har han tydligen skött om allt själv. Med risk att verka alltför konspiratorisk bör man nog ändå sätta upp en varningsflagga gällande även Flakaberget. Det är nog inte för inte, som det projektet nu inräknas i OX2s intressesfär och Rödstahöjdens vindkraft förvaltas av OX2 så kontakterna finns. Lägg därtill de planer om ”lokal energiöverenskommelse”, som finns inom Energidalen så.. !!

Helt säkert smids planer på Flakaberget fortfarande.

 

FÖRHANDSBESKED VABERGET :

Från: Hans Pahlin
Skickat: den 22 april 2020 14:12
Till: Maria Röske <M.Roske@wpd.se>
Kopia: Björn Grinder <B.Grinder@wpd.se>; Stefan Widstrand <stefan.widstrand@eolusvind.com>; Simon Landqvist <simon.landqvist@eolusvind.com>; Angelica Widing <an.widing@wpd.se>
Ämne: Förhandsbesked Vaberget

Förhandsbesked Vaberget

Undertecknad har sammanställt svaren från våra politiska partier.

Svaren gäller det efterfrågade förhandsbeskedet vad gäller höjningen av verken i Vabergets vindkraftspark till 250 meter och en reducering av antalet verk från 22 till 18 st.

Kommunfullmäktige i Sollefteå består av 45 mandat, 23 krävs för en majoritet.

Följande svar har inkommit:

C, 9 mandat: JA, till höjningen.

V, 6 mandat: JA, till höjningen.

VI, 9 mandat: NEJ, till höjningen.

S, 16 mandat: Citat ” Att vi har svårt att se att vi kan säga nej. Det är ju fullmäktigegruppen som avgör tillslut, men där har jag också svårt att se att det inte skulle bli ett ja.” John Åberg (S)

M, 2 mandat: Ja, till höjningen.

SD: Lämnar inget besked nu, tar ställning om/när frågan kommer/ansökan kommer skarpt till kommunen.

Partilösa: Lämnar inget besked nu, tar ställning om/när frågan kommer/ansökan kommer skarpt till kommunen.

SD och Partilösa har 3 mandat sammanlagt, dessa fördelas olika beroende på vilka personer som tjänstgör under mötet.

Med vänlig hälsning

Johan Andersson (C)

Kommunstyrelsens ordförande i Sollefteå kommun

Tel. 070-3760195

 

 FÖRHANDSBESKED FLAKABERGET:

Tjänsteställe   Tillväxtenheten

Hans Pahlin, 070-100 91 82

Tjänsteanteckning

2020-03-05

Ärende: Mittvind och Flakaberget

Bakgrund: Mittvind undersöker möjligheter att göra en Tillståndsansökan för att uppföra Vindkraftsverk på Flakaberget i Sollefteå kommun. Detta har korresponderats med Hans Pahlin, jag har informerat representanter för partierna i Energidalens styrelse Mittvinds planer för Flakaberget.

Kort därefter återkopplade styrelsen till mig och meddelade att de tagit upp saken i respektive parti och att det inte fanns något stöd för denna eventuella etablering nu.

Telefonsamtal mellan Hans Pahlin och Dag Melkersson (representant för Mittvind),2020-03-05:

Jag kontaktar Dag och meddelade att det finns ingen majoritet i Sollefteå kommun för att det ska etableras en vindkraftspark på Flakaberget.

Hans Pahlin

/ Varför är det affärsområdeschef Pahlin, som handhaft/handhar dessa ärenden? Hur är ansvaret för vindkraftsbeslut och vindkraftrelaterade verksamheter uppdelat mellan kommunens politiker (kommunstyrelse och kommunfullmäktige) och Energidalen och varför???? Det känns som att Energidalen har tagit kommandot, vilket kanske är följdriktigt med ett fd armébefäl som affärsområdeschef. Det finns all anledning att kontrollera Energidalens verksamhet och den lokala energiöverenskommelsen och dess roll i Översiktsplanen. Existerande ÖP omöjliggör om den efterlevs ny storskalig vindkraft. Detta är givetvis en nagel i ögat på vindkraftlobbyn.

/ Brita Isaksson

Resumé av tio års kamp mot vindkraft.

Till den nyhetsredaktion eller journalist som kan, vill, får eller vågar syna och göra känt för allmänheten vad som pågår runt om i vårt land i dag när det gäller vindkraftsetableringar.
Följande är ett exempel av många.

Hej

Jag är en landsortsbo som bor i en by där vi kommer att få boendemiljön helt raserad av den planerade vindkraftsutbyggnaden. I sociala medier kan man läsa om den stora förtvivlan som finns hos tusentals människor i vårt land som har samma problem, deras miljö är förstörd eller kommer att bli det, på grund, bland annat av vindkraftverkens ljud, skuggor och blinkande ljus.

I olika sociala medel är det bara vi närmast ”sörjande” som får ta del av den miljöförstöring som pågår vilket gynnar de som våldför sig på vår natur och miljö.

Många med mig undrar varför det inte verkar finnas nått intresse hos våra olika nyhetsredaktioner och journalister att göra en undersökande granskning av vad som pågår och göra det känt för allmänheten.

Förutom den miljöförstöring som är på gång så är det också många med mig som undrar vart vår rättsstat är på väg. Detta eftersom mark och miljödomstolarna helt verkar gå på vindkraftbyggarnas argument och helt ignorera motståndarnas och dessutom behöver de inte motivera sina domar.

För att ge ett exempel på mina påståenden skall jag här försöka beskriva lite om hur slutfasen av vår tioåriga kamp mot en vindkraftsetablering gått till.

I bilaga ”VINDKRAFTENS GRÄDDFIL” så finns en sammanställning av situationen.

I bilaga ”SUSANNE SCHULTZBERG” visas det mail vi skickat till MMÖD för att få dem att motivera sin dom.

I bilaga ”MMÖD svar på önskad förklaring”, visas det negativa svaret. Alltså de behöver inte förklara sig.

I bilaga ”MAUD OLOFSSON” visar vi det brev vi i ren ”desperation” skickat till en styrelserepresentant för företaget ARISE som skall bygga vindkraftsindustrin i vår närhet. Trots hennes intressen i företaget så hoppas vi på att hon som ”värnare av landsbygden” skall låta processen med bygglovsansökan komma fram i ljuset. Lite förhoppning har vi om att hon inte vill vara med om ytterligare en ”felbedömning”.

Jag (vi) ställer gärna upp och visar mera från vår långa kamp.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

Bilagor:

VINDKRAFTENS GRÄDDFIL

Till SUSANNE SCHULTZBERG MMÖD

MMÖD svar på önskad förklaring

Maud Olofsson MMÖD svar på önskad förklaring Till SUSANNE SCHULTZBERG MMÖD VINDKRAFTENS GRÄDDFIL

 

 

 

 

Flakaberget. Åter igen..

Efter Mittvinds stormiga samrådsmöte 25/2 på Markusgården i Näsåker trodde väl alla vi som närvarade att nu var det slut på företagets destruktiva planer för Flakaberget.

FEL FEL!!!

Återigen sticker vindkapitalismen upp sitt fula tryne. Nu heter industrialiseringsföretaget Flakaberget Vindkraft AB. Samma förstörelseivrande herrar styr detta spillrans nya bolag men en intressant detalj skiljer dem åt. Ny adress är OX2. Tydligen har de, som ägnar sin destruktiva kreativitet åt att förstöra Fjällsjöälvens natur och miljö, fått tag på potent uppbackning.

Jag upphör aldrig att förvåna mig över denna kommuns fullständigt vansinniga undergångslängtan. Denna totala brist på eftertanke och sunt förnuft. Denna andliga torftighet!

Bakom detta ”nya” företag kan man ana krafter i Sollefteå kommun och i kommunens bolag Energidalen AB med nye VDn Mikael Näsström tillika kommunens Tillväxtchef. (!)

Inom Energidalen AB har Hans Pahlin och dennes personliga PR-kommunikatör Erik Löfgren drivit projektet ”Vindkraft-generator för hållbar utveckling”. Det kan inte ha undgått någon. Dessa båda sysslar nu med Den Lokala Energiöverenskommelsen (se fil nedan), som går under namnet ”Löken”.

Framtagandet av  s.k. ”Löken” har ju godkänts av kommunen. Obegripligt! Saknar kommunen helt kompetens inom det området? För att finansiera detta ”Löken”- arbete sändes en ansökan in till Energimyndigheten. (se fil nedan) Projektledare Hans Pahlin.

För ngn. tid sedan fick Sollefteå kommun avslag på på sin ansökan. (se fil nedan)  Om detta har det varit helt tyst.

Detta gjorde mig nyfiken på själva ansökan, varför jag begärde ut den. Fullt förståeligt att det blev avslag. Allt annat hade varit förvånande. Ansökan är usel med idel upprepningar och framhävanden av ”Vindkraft-generator ..(deras tidigare projekt).

Men kommer detta att innebära att Energimyndighetens uteblivna del av kostnaderna (lön till Pahlin och hans ”hovreporter” Löfgren) nu läggs på kommunen dvs. skattebetalarna?

Efter genomläsande av alla handlingar står det i alla fall för mig helt klart att det planeras för nya vindkraftområden.

Man slås av denna kommuns andefattigdom. Om man kollar upp kommunens hemsida ser man en hel drös av människor, som arbetar inom näringslivsavdelningen. Vad gör dom? Ja, förutom att planera för vindkraft och underlätta för vindkraftbolag (läs H-E Flodin) att slå upp boendebaracker i Ramsele,   dessutom under en pandemi. Jovisst ja, dom for ju till Skottland för att därefter lovprisa turismutveckling i vindindustriområden. Nog har det väl snurrat till sig ordentligt uppe i deras huvuden eller snarare hakat upp sig.

Sett i detta sammanhang (“Löken”) blir det begripligt att Flakabergsvandalerna nu vädrar morgonluft. Vem vet. Förmodligen har de fått förhandsinformation-löften.

Socialdemokraterna i Sollefteå har sagt NEJ till Flakabergsindustrin. När bestämmer sig Västrainitiativet?

/Brita Isaksson  http://roan.junselebyar.se/?p=2999 

Samlade filer som nämns i artikeln:

KS_44_2020 Framtagande av Elförsörjningsplan _Lokal energiöverenskommelse[3220][40929]

Ansökan_68703-76859 (1)

Energimyndigheten avslag ansökan

Rättssystemet är vindkraftens gräddfil.

 

VINDKRAFTENS ”GRÄDDFIL”

Under snart tio års tid har vi närboende till vindkraftsetableringen RANASJÖ kämpat för att etableringen av detta projekt inte skall bli av eller att det åtminstone skall följa de lagar och regler som finns.

Under dessa år har vi mötts av så ofattbart mycket, lögner, falskheter, nonchalans och ignorering av etableraren, vissa kommunala och regionala tjänstemän och politiker, så att man har tappat tron på vårt rättssystem.
Vi har nu i dagarna fått ett beslut från Mark och Miljööverdomstolen (MMÖD) att de ger godkänt till etableringen.

Jag tänker för er kort beskriva hur det gått till i slutskedet av sökta ändringar i projektet och dess acceptans av våra myndigheter och domstolar. Jag vore mycket tacksam för era läsares synpunkter på om det får gå till på detta vis i domstolarna (om mera uppgifter behövs så hör gärna av er). Min synpunkt är att om domstolarna i vårt land gör bedömningar med liknande undermåligt underlag som när det gäller vindkraft så kommer man helt att tappa tron på vårt samhälles rättssystem.

Det finns ett godkännande för att bygga 40st verk med 3MW kapacitet 201m höga. I ett ändringsanförande så vill man nu i stället bygga 25st verk med 6MW kapacitet med samma höjd. Vilket i stort betyder att man nu ändrat rotorerna från 145m diameter till 170m. Detta på samma totalhöjd som tillståndet getts (troligtvis för att inte behöva söka nytt tillstånd). Detta betyder att det i skogsmark skall byggas verk med vingspetsar snurrande i flera hundra km hastighet 31m över marken (trätopshöjd).

Länsstyrelsen godkände de förändringar angående ljud o skuggor som presenterades i mäktiga uträkningar från vindkraftsföretaget.
Vi ansåg att de uträkningarna var felaktiga och tog hjälp från ett expert företag när vi överklagade till Mark och Miljödomstolen (MMD). MMD gick trots det helt på länsstyrelsens bedömningar i sitt godkännande och motiverade inte ens varför de inte tagit hänsyn till våra inlägg.

Vi utökade våra undersökningar som klart och tydligt visar att många fastigheter nu kommer att få ljudstörningar på mer än 40db och presenterade dessa för MMÖD som gjorde bedömningen att inget av MMDs dom behöver ändras!?

Vi har nu två domstolar som helt litat på de bedömningar som Länsstyrelsens personal gjort av den mängd uträkningar som etableraren inlämnat.
Redan när MMD godkände Länsstyrelsens bedömning så skickade jag följande mail till Länsstyrelsen:

”Länsstyrelsen Västernorrland. Ärende nr 555-6131-19 Frida Uebel

Hej, Som du vet så har vi överklagat ert beslut i nämnda ärende. Vi har nu fått avslag från Tingsrätten i Östersund (MMD) på vårt överklagande. De har helt ignorerat våra skäl till överklagan och refererar till ert godkännande. Min fråga till er är därför om ni kan upplysa mig om var jag kan hitta den lagtext/regelverk som ni baserar ert beslut på. Tänker då speciellt på den del som behandlar vilka ändringar i layout och t ex effekt, vinglängd mm som kan godtas inom ett tidigare givet beslut. Det som kanske är mest störande ur vårt perspektiv är hur det är möjligt att godkänna ljudsimuleringarna när det (som i det här fallet) inte finns tillgängliga källdata. Hur är regelverket egentligen skrivet, hur kan ni kontrollera att uppgifterna från vindkraftsbolaget är korrekta om inte ni har källdata att utgå ifrån. Hur ser länsstyrelsens roll i det här sammanhanget ut? I sin ansökan har byggaren medsänt ett stort antal med mätdata för ljud och skuggor. Eftersom ni godkänt detta och MMD helt ignorerar våra påståenden om att de är felaktiga så undrar jag om jag kan få tillgång till era kontrolluträkningar i den mån de existerar. Det kan väl ändå inte vara så att ni inte kontrollerat utan helt har litat på vindkraftbyggarens uppgifter och menar att man får ta problemen med tex för höga störningar runt fastigheter när snurrorna står på plats.

Min förhoppning är att få svar på mina funderingar.
Med vänlig hälsning
Christer Lidén”

Svaret från Länsstyrelsen.

”Hej!
I tillståndsbeslutet för vindkraftparken framgår att tillsynsmyndigheten ska godkänna förslaget till slutlig utformning av layouten. Inför godkännandet har bolaget skickat in nya ljudberäkningar för den slutliga layouten. Vi granskar dessa men genomför inga kontrollberäkningar. Syftet med godkännandet av layouten är att vi ska kontrollera att de håller sig inom ramen för vad de fått tillstånd till, bl.a ljud- ljud och skuggvillkor.

Hälsningar
Frida Uebel Miljöhandläggare Miljöskyddsenheten”

Som sagt, MMD och MMÖD godkänner helt förändringarna genom att acceptera Länsstyrelsens (okontrollerade) bedömning som baserar sig på etablerarens uppgifter. De struntar totalt i de uträkningar vi lämnat in som visar att redan vid 4,5MW verk så blir det störningar över tillåtna tal. Vi visar också att för de planerade 6MW verken så finns det inga siffror att göra bedömningar på.

Kontentan av Myndighetens bedömning är att vindkraftsbolag kan söka tillstånd för små verk som ger mindre störningar och sedan kan man okontrollerat utöka kapaciteten utan risk för avslag.
Sen, när verken och störningarna är på plats, så ska man kontakta Tillsynsmyndigheten!!???

Som privatperson känns det oövervinnerligt att kontrollera en utredning av alla dom sidor av tusentals uträknade mått på ljudstörningar som lämnats.
Jag tror tyvärr att samma oövervinnerliga ”känsla” finns hos myndigheterna för de har inte tid, resurser, kunskap eller i vissa fall lust att kontrollera siffrorna.

Jag valde dock att göra det, trots de kostnader som uppstår med experthjälp. Detta på grund av att jag fick känslan av att det var så många faktorer som visar på att det bakom alla dessa siffror var nått som inte stämmer. Och det var det. Men vad hjälper det när domstolarna utan motivation kan acceptera vindkraftföretagens okontrollerade siffror.

Jag anser att det skall finnas en oberoende kunnig myndighet som kontrollerar siffror som presenterats av vindkraftsbyggare.

/ Christer Lidén

Rädda Vaberget – vindindustrin ödelägger natur och elförsörjning

Nästa område, som vindindustrin ska ödelägga i Sollefteå, är Vaberget. Enligt den av Länsstyrelsen erkända översiktsplanen har kommunen planerat för enstaka mindre verk och enligt den plan kommunen tillämpar är det stopp för ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft.

Exploatörer vill nu bygga 18 st 250 m höga verk men oavsett vilken plan kommunen tillämpar bör man rimligtvis säga nej. Det är dags för politikerna att ta ett eget ansvar för sina beslut och inte lägga över allt på länsstyrelsen (instruerad av regeringen att stödja vindkraft) och domstolen (tar politiska hänsyn, i strid med grundlagen).

Hittills har kommunen inte gjort några egna utvärderingar utan bara kopierat exploatörernas marknadsföringsmaterial som beslutsunderlag.

Boverket konstaterar i en rapport: ”I översiktsplanerna redovisas sällan eller aldrig analyser, avvägningar eller prioriteringar mellan olika allmänna intressen utan planerna tenderar till att enbart bli ett redskap för att hantera exploateringsintressen. … många kommuner genom sina översiktsplaner pekar ut exploateringsområden som är avsevärt större än vad som behövs för att tillgodose identifierade behov.”

Det är dags för kommunen att välja vad som är viktigast, exploatörerna och det internationella vindkraftskapitalet eller kommuninnevånarna och deras livsmiljö.

Hittills har den samlade vindkraftsindustrin gått med stora förluster, trots alla subventioner. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi. Kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat miljardbelopp.

Både värdefaktorn och utbytet minskar på grund av allt större andel överproduktion, som inte kan avsättas (negativa priser). Det kommer heller inte att finnas överföringskapacitet för det som byggs nu under hela dess korta livstid.

I och med att reaktorer stängs i södra Sverige minskar möjligheten att hantera reaktiv effekt och därför minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet med tusentals MW. Att investerare ändå fortsätter att stoppa in pengar är obegripligt; det liknar flockbeteendet under fastighetsbubblan.

Nästa område, som vindindustrin ska ödelägga i Sollefteå, är Vaberget. Enligt den av Länsstyrelsen erkända översiktsplanen har kommunen planerat för enstaka mindre verk och enligt den plan kommunen tillämpar är det stopp för ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft.

Bild: Katarina Östholm

Exploatörer vill nu bygga 18 st 250 m höga verk men oavsett vilken plan kommunen tillämpar bör man rimligtvis säga nej. Det är dags för politikerna att ta ett eget ansvar för sina beslut och inte lägga över allt på länsstyrelsen (instruerad av regeringen att stödja vindkraft) och domstolen (tar politiska hänsyn, i strid med grundlagen).

Hittills har kommunen inte gjort några egna utvärderingar utan bara kopierat exploatörernas marknadsföringsmaterial som beslutsunderlag.

Boverket konstaterar i en rapport: ”I översiktsplanerna redovisas sällan eller aldrig analyser, avvägningar eller prioriteringar mellan olika allmänna intressen utan planerna tenderar till att enbart bli ett redskap för att hantera exploateringsintressen. … många kommuner genom sina översiktsplaner pekar ut exploateringsområden som är avsevärt större än vad som behövs för att tillgodose identifierade behov.”

Det är dags för kommunen att välja vad som är viktigast, exploatörerna och det internationella vindkraftskapitalet eller kommuninnevånarna och deras livsmiljö.

Hittills har den samlade vindkraftsindustrin gått med stora förluster, trots alla subventioner. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi. Kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat miljardbelopp.
Både värdefaktorn och utbytet minskar på grund av allt större andel överproduktion, som inte kan avsättas (negativa priser). Det kommer heller inte att finnas överföringskapacitet för det som byggs nu under hela dess korta livstid.

I och med att reaktorer stängs i södra Sverige minskar möjligheten att hantera reaktiv effekt och därför minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet med tusentals MW. Att investerare ändå fortsätter att stoppa in pengar är obegripligt; det liknar flockbeteendet under fastighetsbubblan.
Exploatörerna kan däremot tjäna pengar och därför bedrivs en aggressiv marknadsföring för att ta bort det kommunala vetot. Det gäller att bygga innan bubblan spricker!

Företagen lockar med byapeng, för Vaberget 250000 kronor per år. Men den är baserad på uppblåsta kalkyler och inte alls garanterad. Markägare kan få 260000 per år och verk, men den samlade intäkten under verkens livstid räcker inte till mycket mer än återställning av marken.

Markägare borde vara betänksamma med tanke på risken för konkurs av förlustverksamheter. Men dessa belopp bleknar vid en jämförelse med den ökning av nätkostnaderna med hundratals miljoner kronor år som kan drabba kommuninvånarna.

Vi är många som i åratal varnat för den ödeläggelse av svensk elförsörjning som pågår. Den leder till ett funktionellt sämre och mycket dyrare elsystem, ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke förnybara resurser och ett mindre hållbart elsystem.

/ Per Fahlén

Insändare TÅ Allehanda

Sollefteå kn behöver ett parti som tar klar ställning mot vindkraft

Dagens insändare i TÅ Allehanda.

”Västra Initiativet är ett i grunden mycket vindkraftrestriktivt parti.” Den oroande partibeskrivningen stod att läsa i en insändare i TÅ 25/6 undertecknad av partiets ordförande. Att vara ”restriktiv” är definitivt inte att vara omutligt emot.

Det indikerar att motståndet mot vindkraft inte är absolut. Ett exempel på detta levererades också under senaste sammanträde i kommunfullmäktige i frågan om ändringstillstånd för två av Kabekos fyra planerade vindindustrier i närheten av Graninge.

Partiet uppgavs stödja beslutet att tillåta dessa på grund av att Västra Initiativet(VI) är ett parti som tror på decentralisering och utveckling av den kommunala demokratin och att partiets representanter vid ett samverkansmöte inte fann något motstånd hos de närvarande fastighetsägarna och intressegrupperna inför de föreslagna förändringarna.


Björkhöjdens vindkraftområde utanför Ramsele.
Bild: Katarina Östholm

I ”pipeline” ligger Vaberget. Även i detta fall gäller det ändringstillstånd och det finns här opinion både för och emot. Hur gör VI då?
Kanske finns det även andra bevekelsegrunder för att göra undantag och tillåta vindkraft, exempelvis ”förtätning”. Är det månne något som kan komma att åberopas då Nallkullen en dag skall prövas?

Opinioner FÖR och MOT kan delvis skapas och påverkas; FÖR genom ”ersättningar” från exploatörerna och MOT om det finns någon som orkar kanalisera det motstånd mot vindindustrins miljöförstörelse som alltid finns. Vanligtvis kommer det tyvärr i dagen först när det är för sent.

Sollefteå kommun behöver ett parti som tar klar och omutlig ställning mot vindkraft. Det vi har är VI och där finns många goda krafter. Ett stort tack till de tre VI-företrädare, som genom att rösta mot ändringstillstånden levererade i enlighet med sina väljares förväntningar.

Det upplevs nu som en nödvändighet att partiet tar tag i och korrigerar de gradskillnader i den politiska kompassen visavi vindkraft som dessvärre uppenbarligen existerar.

/ Brita Isaksson, Röån

Vindkraftens lågfrekventa buller- en kunskapssammanställning

Artikeln nedan är skriven 2015 och har tidigare lagts ut i denna blogg. Författare  är Åke Wikström, Ramsele.  Artikeln publiceras  igen enligt önskemål. / Admin

 

Inledning

Det blir uppenbart för allt fler att vindkraftanläggningar genererar ett mycket störande ljud även på stora avstånd, ända upp till 10 km. Det handlar om ett lågfrekvent ljud som varierar i styrka och som ofta hörs mer inomhus än utomhus samt att personer säger att det ”känns i kroppen”. De regler som styr den svenska tillståndsgivningen har ännu inte påverkats av dessa erfarenheter och inte heller är forskning i Sverige om ljudalstring  deltagande av både nationell och internationell expertis och rapporterades i november 2014. I denna studie sägs att man inte kan utesluta att amplitudmodulerat lågfrekvent ljud kan medföra negativ inverkan på människors hälsa. Forskarna anser att ytterligare forskning är nödvändig. Man säger också i denna rapport att amplitudmodulerat ljuds störningsgrad inte fångas upp med de standardmetoder som används för mätningar av vindkraftsbuller.

Det är anmärkningsvärt att svensk forskning om vindkraft har kunnat bortse från ljuds störande effekter, psykoakustiska effekter, trots att det är väl känt inom arbetslivet. Regelverket som styr miljökrav på vindkraftinstallationer är baserat på beräkningar, mätningar och redovisning av medelvärden för A-vägda decibelvärden. Detta mätetal är dock inte invändningsfritt när det gäller att beskriva ljudets störningsgrad. Detta är ett förehållande som påpekas såväl i den ovannämnda kanadensiska studien som i svenska studier rörande störande buller i arbetslivet, se ref 5.

Amplitudmodulerat lågfrekvent ljud genereras i första hand av turbinernas rotorer. Orsaken till detta är att söka i en rad av samverkande faktorer. Bilden kompliceras ytterligare av att detta ljuds spridning påverkas av klimat, topografi och interferenser. I dagsläget är kunskaperna dock så begränsade att denna typ av ljud och dess spridning endast kan bemästras genom att stoppa driften av vindkraften. Detta belyses ingående i den engelska rapporten.

Denna kunskapssammanställning redovisar de slutsatser som framkommit ur dessa studier samt kommentarer till några svenska rapporter som åberopas av svenska myndigheter. Sammanställning syftar till att visa på vilka brister det finns i det regelsystem som styr utbyggnaden av vindkraft i Sverige samt i tillsynen av densamma mot bakgrund av nu tillgänglig kunskap.

Myndigheter och projektörer, som inte beaktar kunskaper eller inte skaffar sig sådana, bryter mot Miljöbalkens hänsynsparagraf, se Kap. 2, §2, som säger att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet.

Krav på ett moratorium har ställts av ett antal byalag och arbetsgrupper i avvaktan på att man utvecklar kunskap för ett minska den negativa miljöpåverkan som lågfrekvent amplitudmodulerat ljud orsakar. Det är uppenbart att detta krav är fullt motiverat.

Vad är buller?

I rapporten Störande buller, se ref 5 kan man läsa:

Buller är ett subjektivt begrepp och definieras som ej önskat ljud. Buller är alltså definitionsmässigt störande och kan lätt identifieras utan hjälp av mätinstrument (Namba 1994).

Problemet är att finna en teknisk mätmetod som kvantifierar bullret på ett sätt som gör den användbar för att bedöma risken för störningsreaktioner. Bullerstörning beror på hjärnans

tolkning av de akustiska signalerna som når öronen och påverkas därmed av många förhållanden utöver ljudets akustiska egenskaper (Kjellberg Kapitel 5). Signalernas nivå,tidsvariation och frekvensinnehåll har dock stor betydelse för tolkningen.

Det svenska regelverket för ljud från vindkraftverk är baserat på äldre studier, utförda under kort tid, med jämfört med idag små vindkraftverk samt i en miljö som i viss utsträckning redan var störd av ljud. Dagens mycket stora vindkraftverk genererar ljud av annan karaktär än gårdagens. De är dessutom lokaliserade i miljöer som är komplexa både till topografi och klimat. Det är uppenbart att det finns ett behov av nya sociologiska undersökningar för att etablera sambanden mellan mätetal för ljud och upplevt buller. Därvid måste beaktas vad som sägs i den ovan citerade rapporten vad gäller ljudets tidsvariation och frekvensinnehåll.

Buller från vindkraft-ett välkänt problem

Vindkraften har under något decennium expanderat nästan explosionsartat över hela världen. Erfarenheter från alla utbyggnader av vindkraft i olika delar av världen strömmar nu in. Det handlar det i de flesta fall om närboende som klagar över att deras livsmiljö blivit allvarligt försämrad. Påverkan på den lokala miljön är ur flera aspekter negativ. Klagomålen gäller dock till en övervägande del om störande ljud. Man känner sig lurad eller bestulen på en rofylld lantlig miljö. Den har omvandlats till en bullrig industrimiljö. Verkligheten stämmer ofta inte alls med de miljöbeskrivningar som lämnas i samband med att projekt prövas av myndigheter. Detta har nu i ett uppmärksammat fall i Sverige lett till att man begär omprövning av tillstånd, se referens 1. Klagomål över störande buller har lämnats till tillsynsmyndigheter gällande ett stort antal svenska vindkraftanläggningar, se bilaga. Här kan nämnas SSVAB:s anläggningar i Mörttjärnberget, Björkvattnet, Ögonfägnaden och Stamåsen, Vattenfalls anläggning i Storrotliden, Ownpowers projekt i Svartvallsberget, Nordisk Vindkrafts anläggning i Havsnäs och en rad andra anläggningar i södra Sverige, se bilaga 1. Typiskt för alla dessa klagomål är att man klagar på ett lågfrekvent ljud som hörs både utomhus och inomhus. Ett antal personer säger också att det ”känns i kroppen”. Man liknar ljudet med det som kan alstras av en helikopter, flygplan, stenkross eller andra bullrande företeelser. Det hörs mest på stora avstånd, ända upp till 5-10 km, från vindkraftanläggningarna. Samma typ av klagomål återfinns i de flesta länder där det finns vindkraft. På Internet är det lätta att hitta berättelser och videoupptagningar som skildrar drabbade miljöer. Bullerstörningarna är ibland så grava att bullerdrabbade mår både fysiskt och psykiskt dåligt. Den enda utvägen för dessa personer torde vara att sälja och flytta ifrån sina fastigheter vilket kan medföra negativa ekonomiska konsekvenser.

Utvecklingen visar att exploatörerna saknar eller inte beaktar de kunskaper som de enligt Miljöbalken borde besitta nämligen att skydda människors hälsa och miljö mot skada eller olägenhet. Myndigheter som ansvarar för de regelverk som styr utvecklingen tycks inte heller vilja ta ansvar för att följa upp konsekvenserna av dess tillämpning.

Amplitudmodulerat ljud orsakar störande buller.

Bullerstörningar kan vara av olika slag. Boende nära vindkraftanläggningar kan ofta höra ett svischande ljud. Detta ljud alstras av rotorns blad vilka skapar turbulens i luften. Ljudets styrka varierar med några decibel upp och ned. Man kallar denna typ av ljud för att vara amplitudmodulerat. Det som kännetecknar detta svischande ljud är att det har en frekvens på ca 400-1000Hz och att det hörs mest tvärs vindriktningen där ljudnivån är som lägst. Genom att frekvensen är relativt hög dämpas detta ljud dock snabbt i atmosfären. Detta ljud är därför inte hörbart på längre avstånd i vindriktningen, oftast endast några få rotordiametrar. Mekanismerna som alstrar detta ljud är väl kända från såväl teoretisk synpunkt som från mätningar. Det är denna typ av ljud som dagens regelverk är i huvudsak reglerar. Man kallar ibland (i engelska rapporter) detta vindkraftljud för att vara normalt amplitudmodulerat ljud eller på engelska Normal Amplitud Modulation förkortat NAM.

Ibland förekommer ett amplitudmodulerat lågfrekvent ljud som helt skiljer sig från NAM. Detta ljud hörs både i medvind och motvind och på stora avstånd. Man kallar detta vindkraftljud för att vara annat amplitudmodulerat ljud ( i engelska rapporter) eller på engelska Other Amplitud Modulation förkortat OAM och har dominerande frekvenser omkring 400 Hz. Detta ljud hörs endast på stora avstånd från vindkraftverk, typiskt 10 rotordiametrar och mer. Eftersom frekvensen är lägre än för NAM blir också dämpningen i lufthavet lägre. I de studier som genomförts i Sverige har man inte specifikt fångat upp denna ljudtyp som i flera avseenden är olikt andra ljud som förekommer i våra livsmiljöer. Det är ljudtypen OAM som nu ligger bakom de flesta inrapporterade bullerstörningarna.

Vad orsakar amplitudmodulerat lågfrekvent ljud?

Problematiken med det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet från vindkraft har tagits på allvar i England. Där har en omfattande studie genomförts i syfte att försöka klara ut varför OAM uppkommer, se referens 2. Man konstaterar att det är en rad omständigheter som karaktäriserar OAM såsom att det

  • högst sannolikt uppkommer genom att luftströmmen vid rotorbladen kommer i ett s.k. stalläge. Luftströmmen följer då inte rotorbladet utan släpper och bildar högturbulenta virvlar som sedan transporteras genom lufthavet. Dessa virvlar fortplantar sig mycket långt i lufthavet utan att försvinna. Dessa storskaliga virvlar genererar ett lågfrekvent ljud. Bilden nedan visar vad som sker    
  • förekommer under vissa förhållanden och därmed intermittent
  • förekommer inte för alla installationer
  • inte är kopplad till viss turbintyp
  • förekommer vid enskilda turbiner såväl som grupper
  • förekommer företrädesvis under kvällar och nätter men kan uppkomma även under dagtid.
  • kan upplevas både i flack som kuperad terräng
  • kan uppkomma vid stora vindhastighetsgradienter samt även i samband med dimma och regn.
  • Man konstaterar att OAM är ett resultat av en rad samverkande faktorer men att ljudet påverkas även av dess spridning i lufthavet. Det sägs inte klart ut i rapporten men där kan man räkna upp effekter av inversion, vindskugga och topografi ( ekoeffekter) samt interferens av olika ljud . Effekter som inte görs sig märkbara nära vindkraftverken. Bilden nedan från Vattenfalls havsbaserade anläggning vid Horns Rev visar tydligt hur den turbulenta luften efter vindkraftverken sprider sig i lufthavet

Det är lätt att inse att det är när den höggradigt turbulenta luften når marken att det är då som de lågfrekventa ljuden gör sig påminda. Detta inträffar oftare för platser som ligger i vindskugga, vid inversion och där interferens ger förhöjda ljudnivåer.

I rapporten pekar man på några faktorer som påverkar upplevelsen av OAM. Störningsgraden påverkas tydligt av modulationens frekvens och dess storlek och enligt denna rapport även av nivån på ljudstyrkan uttryckt i dB(A). Man anser emellertid att en mer omfattande forskning inom detta område är nödvändig.

I rapporten frågar man sig om det finns något sätt att minska förekomsten av OAM. Svaret är att i dagsläget finns det inget annat sätt att säkert undvika OAM än att stoppa driften av vindkraftverket.

Varför är vissa ljud mer störande?

Det är väl känt att olika ljudtyper har olika störningsgrad. Denna har i de flesta studier rörande buller från vindkraft relaterats till ekvivalenta ljudnivåer uttryckta i dB(A). Detta mätetal används ofta för att bestämma risker för hörselskador men kan även användas för att uppskatta störningsgrad från olika ljudkällor. Det som i många fall inte beaktats är ljudets kvalitet dvs frekvensinnehåll och eventuell modulation. När det gäller ljud från vindkraft så har man under senare tid insett att amplitudmodulerat lågfrekvent ljud kan ha mycket stor betydelse för upplevelsen av störningar. I en omfattande kanadensiskt studie med deltagande av internationell expertis, se referens 3, har man noga kartlagt olika faktorer som kan påverka störningsgraden av ljud från vindkraft. Man konstaterar att amplitudmodulerat lågfrekvent ljud är av stor betydelse för störningsgraden. Man konstaterar också att de standardmetoder som används för mätning av vindkraftbuller inte fångar upp amplitudmodulering. Man menar att man måste prioritera att ta fram nya mätmetoder för hur man mäter ljud från vindkraftverk. Kerstin Persson Waye, som deltog i denna studie och som är professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs Universitet, säger att det är viktigt att ta fram nya mätmetoder och forska mer i ämnet. Störande ljud kan ha enligt henne ha menlig inverkan på hälsan och det behövs därför mer långsiktig forskning, se referens 4.

Ljudtypen är avgörande för den störning ett ljud åstadkommer. I rapporten ”Störande buller-Kunskapsöversikt för kriteridokument” ( Arbetslivsinstitutet 1999, se referens 5), redovisas att traditionella akustiska mätmetoder har begränsad användbarhet för bedömning av bullerstörning. ”För karaktärisering av buller är ett enkelt mätvärde som A-vägt ekvivalent ljudtrycksnivå oftast otillräckligt. Detta är uppenbart i fall med lågfrekvent-, tonalt- eller impulsljud”. Det är också mycket intressant att notera att man i rapporten anger att differensen dB(A)-dB(C) inte ökar förklaringsgraden när det gäller störningsgraden. Det är en differens, som om den överstiger 15 dB, ofta anges som skäl för att göra noggrannare ljudanalyser.

Vad säger svensk forskning om lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraft?

Senare tids erfarenheter från ett antal anläggningar har resulterat i att myndigheter nu börjar ställa särskilda krav angående lågfrekvent ljud, se referens 6 och 7. Man hänvisar där till en kunskapssammanställning från Naturvårdsverket, se referens 8. Slutsatserna i den är att

  1. Infraljud (1–20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter.
  2. Lågfrekvent ljud (20–200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik.
  3. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre
    vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftsverk
    kommer därför andelen lågfrekvensljud i vindkraftsbullret att öka. Det rör sig dock om en måttlig ökning, cirka 1 dB per fördubbling av effekt i frekvensområdet 10–160 Hz enligt beräkningar från danska studier. Det är därför inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Detta förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dB (LAeq,24h), och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda.
  4. Vindkraftsbuller orsakar bullerstörningar bland boende. Vid nivåer kring 35–40 dB, det vill säga precis under riktvärdet 40 dB, uppger 10–20 % av de boende att de är ganska eller mycket störda av vindkraftsbuller. Störningen beror i huvudsak på det pulserande svischande ljud som uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud är inte lågfrekvent, utan har sin huvudsakliga energi i frekvensområdet 500–1000 Hz.
  5. Förutom besvärsupplevelser av buller har inga påtagliga ohälsoeffekter av vindkraftsbuller kunnat påvisas. Svaga samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband.
  6. Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av ”vibroakustisk sjukdom”, ”vindkraftssyndrom” eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa påståenden saknar belägg.

Med hänvisning till de resultat som redovisas i referenserna 2 och 3 kan man göra följande kommentarer till denna rapport 

  1. Vindkraft kan generera infraljud. Sådant ljud är ej hörbart per definition . Hälsoeffekter kan finnas men är i nuläget obestyrkta enligt referens 3
  2. Lågfrekvent ljud är hörbart men amplitudmodulerat är dessutom mycket störande, se referens 3
  3. Erfarenheterna från svenska installationer motsäger rapportens slutsats
  4. Rapporten visar att man inte har kunskap om det lågfrekventa ljudet av typ OAM
  5. Rapporten i referens 3 motsäger helt denna rapport.
  6. Rapporten i referens 3 motsäger helt denna rapport

Om man jämför denna rapport ( ref 8) med den ovan angivna kanadensiska rapporten ( ref 3) slås man av att man så tvärsäkert påstår att det inte finns några hälsorisker med ljud från vindkraft. I den kanadensiska har man landat i en bedömning att man inte säkert kan påstå att det inte finns hälsorisker. Vidare så anser man i den svenska rapporten att lågfrekvent ljud från vindkraft inte skiljer sig från andra källor. I den engelska rapporten visar man att ljud från vindkraftanläggningar är mycket speciellt med ett amplitudmodulerat lågfrekvent ljud, speciellt den av typ OAM. Detta ljud är radikalt olika ljud från andra källor. Störningar från detta ljud är mest märkbart på stora avstånd. Man påstår i den svenska rapporten också att det är det svischande ljudet, typ NAM, som stör vilket visar att man inte har en komplett bild av de bullerstörningar som vindkraften medför. Sammantaget visar Naturvårdsverkets rapport att man inte har kunskap om de förhållanden som skapas i en miljö med storskalig vindkraft. Rapporten kan därför inte användas som referens vid bedömningar av störande buller från vindkraft.

I rapporten ”Människors upplevelser av ljud från vindkraft”, se referens 9, som miljödomstolar ofta refererar till så baseras dess resultat på ljudstörningar från vindkraftverk med en storlek som är ca 20% av dagens verk samt placerade i en redan bullerstörd miljö. Mätningarna har genomförts under en mycket kort period på några veckor samt dessutom i närmiljö. Man missar därigenom att ljud av typ OAM förekommer intermittent och mest under höst, vinter och vår. Utifrån de slutsatser som man dragit i den engelska rapporten, se referens 2 så missar man helt det verkliga problemet med störade ljud av typ OAM. Ett ljud som återfinns på avstånd på en eller fler kilometer från verken. Rapporten enligt referens 9 duger ej som utgångspunkt för att fastställa bullernivåer då underlaget för studien är mycket brisfälligt.

Sammanfattande synpunkter på kunskapsläge och regelverk för buller från vindkraft

Sammanfattningsvis så är bedömningen utifrån vad som presenteras i denna kunskapssammanställning att de svenska rapporter som åberopas i beslut och i domar rörande störande buller från vindkraftverk inte fyller de krav som Miljöbalken ställer. Mycket omfattande studier genomförda i andra länder, se referenserna 2 och 3, visar att bullerproblemen i huvudsak är kopplade till förekomsten av lågfrekvent amplitudmodulerat ljud av typ OAM. Denna typ av buller beaktas överhuvudtaget inte vid beslut i tillståndärenden. De senkomna kraven på att beakta lågfrekvent bller är ej heller baserade på kunskaper om detta ljuds inverkan på störningsgraden. Att åberopua krav relaterade till Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13, referens 10, visar att man saknar insikter i frågor om ljud från vindkraft. Det finns uppenbart ett behov av fördjupade studier av inverkan av lågfrekvent amplitudmodulerat ljud av typ OAM. De krav på ett moratorium som krävts från ett antal berörda områden i Norrland är därför helt berättigat.

Synpunkter på uppföljning och tillsyn

Mot bakgrund av de erfarenheter och kunskaper som redovisas ovan måste man ifrågasätta myndigheters hantering av både tillståndsgivning och tillsyn. I tillstånd anges alltid att bullernivåer vid fastighet kan fastställas antingen genom närfältsmätning och beräkning eller genom mätning vid berörd fastighet. Utifrån vad som redovisats ovan angående lågfrekvent amplitudmodulerat ljud av typ OAM så inser man att det enda alternativ som kan vara aktuellt är mätning på vid fastighet. De beräkningsmodeller som används kan inte inkorporera den komplexa verkligheten. En långtidsstudie genomförd av Conny Larsson, Uppsala Universitet visar detta klart och tydligt, se referens 11. Dels kan OAM inte mätas i närområdet och dels så påverkas ljudet av topografi och klimat i lufthavet. Mätningarna måste dessutom vara så omfattande att man fångar in de intermittent förekommande utbrotten av OAM. Dagens hantering av bullerfrågorna visar på stora brister i kunskap om vindkraftens inverkan på den lokala miljön

Sammanfattning.

På grund av bristande kunskaper och avsaknad av uppföljning och utvärdering av erfarenheter finns det stora brister i de regelverk för buller som styr tillståndsgivning av vindkraftinstallationer i Sverige. Dessa brister drabbar landsbygdens miljö. Både människor och djur drabbas av bullerstörningar i långt större utsträckning än vad som presenteras i de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas inför beslut. Det är speciellt det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet som är orsaken till de flesta inrapporterade bullerstörningarna. Dessa bullerstörningar leder ibland till både fysiska och psykiska besvär.

Internationella studier pekar ut lågfrekvent amplitudmodulerat ljud som huvudorsak till bullerstörningar. Enligt dessa studier kan man heller inte avfärda risker för skadlig inverkan på människors hälsa. Internationella studier har också identifierat några orsaker till att denna ljudtyp genereras av vindkraftverk. Ljudtypen dämpas lite i atmosfären vilket medför att den är hörbar på långt avstånd från vindkraftverken, ända upp till 5-10 km. Man konstaterar att man för närvarande saknar kunskaper för att kunna förutsäga när denna ljudtyp uppkommer.. Det är en ljudtyp som inte beaktats tillräckligt vid forskning om ljud från vindkraft och inte heller i de regelverk som styr vid tillståndsgivning. Detta är mycket allvarligt och krav har ställts på ett moratorium i fortsatt utbyggnad av vindkraft till dess att man kunnat säkert kunna identifiera orsaken till denna typ av ljud och metoder att påverka detsamma.

Fortsatt utbyggnad i vetskap om att problem med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud förekommer innebär ett brott mot Miljöbalkens hänsynsparagraf , 2 kap §2.

/ Åke Wikström

Referenser

  1. Länsstyrelsen Skåne Miljöprövningsdelegationen beslut 2014-11-18 angående omprövning av villkor enligt 24 kap. 5§ miljöbalken för Karlsholms Vindkraft AB
  2. Wind Turbine Amplitude Modulation: Research to Improve Understanding as to its Cause & Effect, December 2013, renewable UK, The voice of wind & marine energy
  3. Understanding The Evidence: Wind Turbine Noise, The Expert Panel on Wind Turbine Noise and Human Health, Council of Canadian Academies nov.2014
  4. Otillräckligt vetenskapligt stöd för att avgöra om vindkraftsbuller orsakar hälsoproblem, artikel på Göteborgs Universitets hemsida 2015-04-15, intervju med professor Kerstin Persson Waye, deltagare i studie ref. 3
  5. Störande buller-Kunskapsöversikt för kriteriedokumentation, Ulf Landström m.fl. i Arbete och hälsa, Vetenskaplig skriftserie 1999:27 från Arbetslivsinstitutet
  6. Länsstyrelsen i Gävleborg, Beslut om utredning av lågfrekvent buller vid Svartvallsbergets vindkraftpark i Ljusdals kommun, 2015-06-23
  7. Länsstyrelsen Västernorrland, Miljöprövningsdelegationens Tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken till uppförande och drift av vindkraftanläggning vid projekt Fängsjön-Storsjöhöjden, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner, 2015-06-11
  8. Kunskapssammanställning om infra-och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter, Naturvårdsverket 2011-11-28
  9. Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk, Vindval rapport 5956, april 2009
  10. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS, 2014:13
  11. Ljud från vindkraftverk, modell-validering-mätning, Energimyndigheten projekt 32437-1, 2014-12-30