Flodin/Arise vill inte ta ansvar för kumulativ påverkan av vindkraft i Salsjön

Flodin (Krange Vind AB) ansöker nu om dispens för att slippa ta hänsyn till kumulativ påverkan på ljud och skugga i Salsjö vindindustri
Varför?

Sannolikt räknar han med att Flakabergsindustrin, trots politikers löften och nya översiktsplanen, får tillstånd. Och då har han säkerligen räknat ut att det uppstår kumulativa effekter beträffande ljud och skuggor i Salsjöindustrin.

​I dispensansökan står:
”Då det saknas vindkraftsparker eller tillstånd till vindkraftsparker inom påverkansområdet för ljud anser bolaget att villkoret är onödigt strängt och därför kan därför ändras enligt 24 kap. 8 5 miljöbalken i enlighet med bolagets förslag. (Not. Bolagets förslag som alltså är att utelämna den kumulativa aspekten.)
Om Miljöprövningsdelegationen inte anser att en sådan ändring är möjlig yrkas i andra hand ett tillägg till den nuvarande formuleringen om kumulativt ljud, lågfrekvent ljud och skuggor enligt följande
“…kumulativt med omkringliggande vindkraftsprojekt som var tillståndsgivna då detta tillstånd vann laga kraft.

Flakabergsindustrin i Mitt ​Vinds tappning, som ju blir en miljöfarlig verksamhet, har inte nu och hade inte tillstånd då Salsjö vann laga kraft.  Något som Flodin nu använder för att slippa ta hänsyn till kumulativa effekter. Det hade däremot Sollefteå kommuns samhällsbyggnadsnämnd beviljat bygglov för;  6 st. á  150 m höga verk. Det beslutades först 2010-11-17 men eftersom byggnationerna inte påbörjats inom två år förföll bygglovet.

En ansökan om förnyelse av bygglov beviljades 2013-12-11 av Samhällsbyggnadsnämnden.

I det beslutet kan man bl.a. läsa:  ”Det näraliggande tillståndsärendet Ranasjöhöjden, ca 5-8 km tvärs över älvdalen, har för närvarande inte ett tillstånd, eller ens en färdig tillståndsansökan, vilket gör att bygglovsprövningen inte kan utgå från att det blir byggt.”

Det är väl oerhört märkligt; fanns det någon i hela denna kommun, som tvivlade på att Flodin skulle skicka in en tillståndsansökan gällande Ranasjö och att den dåvarande kommunledningen skulle ge sitt samtycke? Ja, i så fall var det kommunens samhällsbyggnadsnämnd, men det tror jag inte heller. Så klart visste dom att Ranasjö skulle godkännas och lika solklart är det att Flodin/Arise insett att Flakabergsprojektet bara är lönsamt i ”uppgraderad” form, dvs i ungefärlig enlighet med nuvarande planer.

​Med samma typ av argumentation, som Samhällsbyggnadsnämnden använde sig av, försöker nu alltså Flodin/ Arise slingra sig undan ansvaret för ev. kumulativa effekter på ljud och skuggor (Flakaberget/Salsjö)

Återstår att se om Miljöprövningsdelegationen ”köper” detta.

/Brita Isaksson

Ang. Flakaberget. Mittvind AB:s bygdepengsavtal med Norrmoflo Byaförening

Från flera håll kommer nu uppgifter om att Mittvind AB och Norrmoflo Byaförening har ett avtal på gång gällande s.k. ”byapeng” (bygdemedel) med anledning av Mittvinds planer på en storskalig vindkraftsindustri på Flakaberget. Denna byapeng upplevs av många som ett mutförsök och ett försök att ”manipulera” den gängse tillståndsprocessen.

Valet att här lägga ut avtalsförslaget (som i dagsläget inte har undertecknats) är oproblematiskt; många byar vid Fjällsjöälven kommer att drabbas svårt, ja mycket värre än Norrmoflo, om Flakabergsindustrin får tillstånd från kommun och MPD.  Ranasjö och Salsjö vindkraftsindustrier är redan tillståndsgivna och att då i omedelbar närhet uppföra ytterligare 9 st vindkraftverk med verkshöjd mellan 200 och 230 meter skulle ge en svårartad inringningseffekt och vara ett dråpslag mot såväl miljö som ev. kvarvarande befolkning.

Många människor kan ”köpas” för pengar och det vet vindkraftsindustrin. Markarrendesersättningar leder ofta till splittring mellan familjer i drabbade byar, och med riktade byapengar till utvalda byar är det mycket möjligt att det orsakar en splittring mellan byarna.

En snabbtitt på en nätkarta visar att Norrmoflo ligger ca 6-6,5 km från Flakaberget, Sundmo litet drygt 2 km, Kilåmon mellan 4 och 5, Forsnäset mellan 3 och 4 och Betåsen mellan 4 och 5 km osv. Skall alla dessa m.fl. byar erbjudas byapengar också?

Så varför inriktas mutförsöken just till Norrmoflo?  En anledning kan vara att flera markägare bor eller har anknytning dit och att en av dem, enligt tillförlitliga källor, mest pådrivande herrarna har ett företag som heter ”Norrmoflo skog och sol”.

Man brukar vid överklaganden räkna med att sakägare få bo högst 3,2 km från närmaste snurran (när industrin står så högt i landskapet som fallet är med Flakaberget) för att ha talerätt (efter en dom om Stöttingfjället).

Men nog med spekulationer. Här kommer förslaget på arrendeavtal mellan Mittvind AB och Norrmoflo byaförening.

Mycket pengar blir det; 180 000 kr /år.

/ Brita Isaksson

 

 

 

Ang. vindkraften på Flakaberget, Ådals-Liden


I dagarna nås vi av uppgifter om att företrädare för MittVind AB och berörda markägare har börjat agera i Flakabergsexploateringen. Om man,  på ett möte eller via annan kontakt,  kunde förmå markägare ett skriva under arrendekontrakt redan innan ansökningarna om denna storskaliga vindindustri sänds till MPD, så skulle ju kommunpolitikerna kunna bibringas uppfattningen att här är det “klappat och klart”,  här är “folket” positivt inställt till förstörelsen.

Och kommunens beslut kommer att begäras av MPD innan tillstånd ges.

Kan man ens utesluta att det faktiskt är från vissa kommunpolitiker, som exploatörerna har fått rådet att i förväg ordna arrendekontrakt med berörda markägare och andra ”belöningar” till berörda för att på det viset, när ansökningarna lämnas in,  kunna påvisa en positiv attityd hos ”folket”?

Jag tror inte att man kan utesluta någonting, när det gäller vindindustrialiseringen. Jag kallar det i klartext för mutor och mygel och kanske finns det ett pris för vilket nästan alla säljer sig. Men det är där som våra folkvalda politiker skall kunna agera efter givna löften och enligt gällande ÖP.  De skall, moraliskt och etiskt, välja rätt väg. Det är då som även de miljömedvetna borde agera utifrån miljöns bästa. Vill vi ha stora arealer förstörda markytor, betongklumpar i jorden, förstörda våtmarker och hydrologiska markförhållanden, negativt påverkat djur- och växtliv med förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden och sist—-men inte minst— starkt försämrade livsbetingelser för de människor som stannar kvar och försöker härda ut i det nya industrilandskapet?

Denna industri, Flakaberget, är det mest olämpliga, som man kan föreställa sig. Med ”Flakaberget” får Fjällsjöälvens dalgång, som av många instanser bedömts vara direkt olämplig för vindkraftsetablering, tre storskaliga, miljöfarliga vindindustrier, på båda sidor om älven dessutom. Det är Ranasjö, Salsjö och Flakaberget.

Om politikerna tillåter Flakaberget, (ja kanske tom sanktionerar det) är vi ute på ett sluttande plan. Då har vallöften brutits och ÖPn satts ur spel och vi kan befara att “proppen dragits ur” med fler vindindustrier att vänta.

/ Brita Isaksson

Konsumentverket sviker konsumenterna

Bild: TT Arkivbild

Konsumentverket vägrar ta upp frågan om vilseledande marknadsföring av sol- och vindkraftsel. Först hänvisar myndigheten till ett pågående arbete om miljödeklarerad el men efter ett par års påstötningar lägger verket ner frågan med hänvisning till att det saknas konsumentintresse! Jag har sammanställt det som hänt (snarare inte hänt) i ärendet och skickat till konsumentverket för synpunkter. Ingen reaktion.  Insändaren i TÅ:

Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag.

De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar”, med mera, utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge miljöfördelar.

Livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.

Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade Konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”.
Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting.

Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda.

Bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el. Myndigheten behöver bara kräva in underlag för bolagens påståenden.

Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el.

Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.

Sverige har under lång tid haft ett väl genomtänkt, väl fungerande och kostnadseffektivt elsystem som levererat säker el av hög kvalitet med små miljökonsekvenser.

Detta håller nu på att raseras! Landets elsystem omvandlas till något som är funktionellt mycket sämre, ger kraftigt ökad användning av icke-förnybara resurser, ökade koldioxidutsläpp, ökad risk för stora skogsbränder, ökade systemförluster och kostnader samt ödelägger livsmiljön för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden.

Konsumentverket bidrar till att lura konsumenterna att detta är något bra.

Per Fahlén

Om den sk ”klimatkrisen”

Jag vill verkligen rekommendera att lyssna till denna intervju med energiexperten Elsa Widding. Hon avfärdar den sk klimatkrisen helt och har kritik mot Paris-avtalet, klimatpolitiken och regeringens katastrofala affärer tex NUON-affären. Hon har även synpunkter på den energi- och vindkraftspolitik som drivs igenom i Sverige på osäkra grundvalar.

Mer av Elsa Widding:  http://www.klimatupplysningen.se/2019/06/02/vem-ska-dra-handbromsen-en-riskfylld-energipolitik/

/ A. Berglund

KONSUMENTVERKET OCH VINDKRAFTEN

Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag. De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar” m.m. utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge el som är miljömässigt bättre än den från kärn- och vattenkraft. Regelrätta livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.

Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”. Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting. Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda. Men konsumentverket behöver inte göra någon särskild utredning; bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el.

Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el. Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.

Bifogad fil är en sammanställning beträffande mina kontakter med konsumentverket.

R2018-02-Vindkraft-KOV 

 R2018-02-Vindkraft-KOV

Per Fahlén
prof. em. energi & miljö

Inför EU-valet: Vindkraften är en EU-valfråga

 

Foto TT
Foto TT

”Det är vår uppgift att bevara svensk natur åt barn och barnbarn.” Så sade statsministern i regeringsförklaringen den 21 januari.

Vi syftar på vindkraftsutbyggnaden, som blivit ett av våra stora miljöhot. Berg efter berg föröds idag

Att han i ord lyfter naturens värde är bra. Men det är tråkigt när natur, landsbygd och miljö i praktiken återkommande nedprioriteras. Vi syftar på vindkraftsutbyggnaden, som blivit ett av våra stora miljöhot. Berg efter berg föröds idag. Likväl presenterar sig vindkraftens företrädare som miljöns försvarare, med hänvisning till koldioxiden.

Man har fångat upp stämningen från 70-talet, då enskilda vindkraftsentusiaster exploaterade vinden hemma på gården. Därifrån har ambitionerna successivt ökat till vindkraftparker i industriell skala uppe på bergen, enligt en logik som brukar benämnas ”De små stegens tyranni”.
Kan något stoppa detta? Kanske. Vi befinner oss i en fas av politisk instabilitet, med en skakig regeringsbildning. Paradigm kan skifta. Nya energisamtal väntar.

Snart har vi EU-val. Även energifrågan bör nu av partierna hanteras i ett EU-sammanhang. Naturen och vindkraften borde vara en naturlig fråga inför EU-valet. Tänk på sveriges natur och våra barn, när du lägger din röst.
Investeringsviljan vad gäller vindkraft är känslig. På 70-talet lyckades kärnkraftsmotståndarna efter en politisk kampanj nästan vända opinionen och knäcka kärnkraften.

I ett nytt politiskt klimat kan kärnkraften förlängas och förnyas, vilket leder till sämre lönsamhet för vindkraften. Men bättre för vår elberoende industri!
Det var beslutskraften hos en industrivänlig socialdemokrati – före Mp-samarbetet – som banade väg för kärnkraften förra gången, till gagn för vår industriella utveckling.

Europeiska pensions- och andra fonder utgör de viktigaste finansiärerna vid vindkraftinvesteringar. Dessa uppfattar idag att svensk vindkraft är trygga investeringar. Humöret skulle sänkas väsentligt vid minskad generositet vad gäller subventioner för vindkraft i Sverige. Kritiken mot vindkraften är stark bland naturvänner över hela Europa. När når vi en ”tipping point” i folkopinionen?

Även för den som inte tycker om kärnkraft, finns det icke miljöskadliga alternativ till vindkraft på bergen – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och biokraftvärme, för att nämna några. Gynnsammare villkor för anslutning av havsvindkraft, diskuteras nu. Det är klokt.

Låt oss satsa på andra energilösningar än landvindkraft, och rädda Sveriges natur!

”Ett ansvarslöst förslag”  är vad vindkraftens intressenter kommer att säga. Vår replik blir: ”Vi värnar naturen – ni föröder den.”

/ Jan Hedman och Henrik Wachtmeister, ordförande och vice ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL.

 

 

Paragrafslalom på Nallkullen

Om vindkraftsprojektet Nallkullen, Lungsjön.  En bakgrundssammanfattning av Rolf Berg, Lungsjön.

”Flodinföretaget Lung Vind har inlett processen att söka tillstånd för ett vindkraftsprojekt ”Nallkullen”. Samråden med Sollefteå kommun och länsstyrelse samt särskilt berörda har hållits. (5/3 resp. 7/3  2019). Ansökan planeras sändas in till MPD till hösten 2019. Denna ansökan blir den första ansökan om  vindkraft i Sollefteå kommun efter att Fängsjö/Storsjöhöjden lyckades förena partierna i den styrande majoriteten (VI, C och V) i ett gemensamt avståndstagande. Hur kommer de att agera när Nallkullen skall avgöras? Kommer man att inse vilken förödande effekt en byggnation kommer att få? Eller kommer andra hänsyn att överväga?

För att få perspektiv på Nallkullenexploateringen kan det vara bra att ha en grund att stå på: hur länge har det här hållit på? Hur många ansökningar, avslag, överklaganden, positionsförändringar osv har föregått detta.”

En sammanfattning av Nallkullens historik finns att läsa här:

Historik Nallkullen/ Av Rolf Berg Lungsjön

”I trakten av Ramsele är det tätt mellan vindkraftsområdena. Allt pekar på att det blir ännu fler vindkraftssnurror inom få år. Men nu har länsstyrelsen börjat intressera sig om det finns en övre gräns.
Två nya vindkraftverksområden är aktuella i Ramsele-trakten. Det är Flakaberget, med cirka 9 verk och Nallkullen, cirka 4 verk. De nya vindkraftverken kan bli 220 meter höga.” P4 Västernorrland.

Admin:  Lung Vind AB  avsikt är att ansöka om tillstånd för att etablera 4 vindkraftverk vid berget Nallkullen nära Lungsjön i Sollefteå kommun.

Lung Vinds samrådshandling finns att läsa här:

Nalkullen Flodin 1093-2019-4.1

Länsstyrelsens yttrande till MMD avseende Finnåberg

Arise, som planerar att bygga Finnåberget Vindkraft, fick inte MPDs godkännande av de planerna. Det, för Arise negativa beskedet, har överklagats till MMD och nu har länsstyrelsens yttrande kommit och det är väldigt glädjande läsning. Bl.a. tas stor hänsyn till renarnas undvikelseeffekter av vinfkraftområden. Jijnjevaerie samebys yttrande tillmäts stor betydelse.

Arise (med bl.a. Maud Olofsson i styrelsen) äger nu även Ranasjö och Salsjö (Flodinprojekt). Äger och äger förresten; dessa affärer med optioner och annat förstår i alla fall inte undertecknad mycket av. Och det är förmodligen inte meningen att vanligt folk skall kunna ha någon insyn i dessa vindindustriaffärer.

Underbart i alla fall att det verkar som att större hänsyn nu tas till nu existerande och framtida möjligheter att bedriva rennäring. Detta visade ju även MPDs avslag av Storhöjden 2. Sollefteå kommun däremot har tillstyrkt dessa båda projekt. Men det var på Lassens tid……..

Länsstyrelsens yttrande.
”Yttrande avseende vindkraftpark Finnåberget, Sollefteå och Ragunda kommuner, mål M 3132-18

Länsstyrelsen Västernorrland anser att överklagandet från Arise Wind HoldCo 10 AB (Bolaget) inte ska bifallas och att miljöprövningsdelegationens beslut ska fastställas.

Länsstyrelsens skäl till yttrandet
Länsstyrelsen har inget att erinra mot påståendet att beteskvaliteten inom projektområdet idag är låg. Däremot menar länsstyrelsen att en bedömning av påverkan på renskötseln måste ta hänsyn till undvikelseeffekter och att osäkerhet kring hur stora ytor som berörs av undvikelseeffekter råder. Inga entydiga forskningsresultat existerar vad gäller på vilket avstånd undvikelseeffekt finns. Renarnas beteende varierar när områden har olika förutsättningar. Vissa rapporter pekar på att undvikelseeffekt förekommer på upp till fem kilometer från vindkraftverk. Jijnjevaerie sameby lyfter i sitt yttrande till miljöprövningsdelegationen sin erfarenhet av hur undvikelsebeteende helt tydligt existerar hos renarna gentemot vindkraftsanläggningar. Länsstyrelsen anser att kunskaper som byggts upp av renskötare i generationer måste beaktas och tillmätas betydelse, även om de inte publicerats i vetenskapliga sammanhang.

Länsstyrelsen noterar att i den utredning Bolaget i sitt överklagande hänvisar till, har inga renskötare kommit till tals.

Vinterbetesmarker är ofta en begränsande faktor för samebyar. Idag är dess vinterbetesområden fragmenterade, p.g.a. omvärldsfaktorer som vägar, järnväg, vindkraftsparker, täkter och tätorter. Det har minskat möjligheterna till fritt strövande bete för renarna och till flexibilitet i markanvändningen.

Det är inte relevant att, såsom länsstyrelsen uppfattar att Bolaget gör, lägga stor vikt vid projektområdets areal i förhållande till den totala betestrakten. Vikten av en viss yta kan vara mycket större än vad en procentsiffra som mäter areal kan tyda på, särskilt när förlusten betraktas kumulativt med andra förluster.

I bedömningen av kumulativa effekter i fallet Finnåberget, ska inte bara vindkraftparker i drift eller under byggnation beaktas, utan även övriga parker som är tillståndsgivna. Detsamma gäller täkter.

Länsstyrelsen bedömer, mot bakgrund av vad som yttrats av Jijnjevaerie sameby till miljöprövningsdelegationen under prövningen, att Halåns vinterbetesområde är mycket betydande för rennäringen. Även tillgången till reservbeten, när de goda betesmarkerna krymper och det totala beteslandet fragmenteras, är mycket viktig för rennäringen.

P.g.a. undvikelseeffekter menar länsstyrelsen att en inte obetydlig del av Halåns betestrakt riskerar att påverkas negativt. Beaktat kumulativ påverkan, av tillståndsgivna vindkraftparker och övriga verksamheter kring Halåns betestrakt, menar länsstyrelsen att påverkan riskerar att bli betydande.
Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Det framgår av 3 kap. 5 miljöbalken. Av förarbetena framgår att bestämmelsen inte tar sikte på själva näringen utan på rennäringens behov av tillgång till markområden, se prop. 1997/98:45 del 1 s. 243.

Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Mark och vattenområden som är av riksintresse för bl.a. vindkraft ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten av sådana anläggningar. Det framgår av 3 kap. 8 miljöbalken. Bestämmelsen ger dock inte någon grund för ingripande mot den markanvändning som redan pågår inom berörda områden, se prop. 1985/86:3 s. 168. Att ett område har utpekats som riksintresse för vindbruk innebär inte något avgörande skäl för att tillåta en etablering. Det bör dock utgöra underlag vid bedömningen av vilket eller vilka markanvändningar som ur allmän synpunkt är långsiktigt mest lämpliga.

Länsstyrelsen betonar att det i prövningen inte är fråga om att väga intressena vindbruk och rennäring för att se vilken av dem som har rätten att använda det aktuella området, eftersom betesrätten är given. Prövningen i ärendet utgör istället fråga om vindkraft och rennäring kan samexistera i området eller om vindbruket inte ska tillåtas.

Rennäringen omfattas av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken (MÖD M 824-11), däribland försiktighetsprincipen och verksamhetsutövarens bevisbörda.

Länsstyrelsen bedömer att det inte visats i målet att vindkraftparken kan etableras utan att påtagligt påverka markområden som har betydelse för rennäringen och därmed påtagligt försvåra för rennäringen. Risken kan inte bortses från. Lokaliseringen ska därför inte anses lämplig med hänsyn till sitt läge och beskaffenhet.

Sören Thor               Anna Bäckman
Enhetschef              Miljöhandläggare ”

/ Brita Isaksson   http://roan.junselebyar.se/?p=2734