Resumé av tio års kamp mot vindkraft.

Till den nyhetsredaktion eller journalist som kan, vill, får eller vågar syna och göra känt för allmänheten vad som pågår runt om i vårt land i dag när det gäller vindkraftsetableringar.
Följande är ett exempel av många.

Hej

Jag är en landsortsbo som bor i en by där vi kommer att få boendemiljön helt raserad av den planerade vindkraftsutbyggnaden. I sociala medier kan man läsa om den stora förtvivlan som finns hos tusentals människor i vårt land som har samma problem, deras miljö är förstörd eller kommer att bli det, på grund, bland annat av vindkraftverkens ljud, skuggor och blinkande ljus.

I olika sociala medel är det bara vi närmast ”sörjande” som får ta del av den miljöförstöring som pågår vilket gynnar de som våldför sig på vår natur och miljö.

Många med mig undrar varför det inte verkar finnas nått intresse hos våra olika nyhetsredaktioner och journalister att göra en undersökande granskning av vad som pågår och göra det känt för allmänheten.

Förutom den miljöförstöring som är på gång så är det också många med mig som undrar vart vår rättsstat är på väg. Detta eftersom mark och miljödomstolarna helt verkar gå på vindkraftbyggarnas argument och helt ignorera motståndarnas och dessutom behöver de inte motivera sina domar.

För att ge ett exempel på mina påståenden skall jag här försöka beskriva lite om hur slutfasen av vår tioåriga kamp mot en vindkraftsetablering gått till.

I bilaga ”VINDKRAFTENS GRÄDDFIL” så finns en sammanställning av situationen.

I bilaga ”SUSANNE SCHULTZBERG” visas det mail vi skickat till MMÖD för att få dem att motivera sin dom.

I bilaga ”MMÖD svar på önskad förklaring”, visas det negativa svaret. Alltså de behöver inte förklara sig.

I bilaga ”MAUD OLOFSSON” visar vi det brev vi i ren ”desperation” skickat till en styrelserepresentant för företaget ARISE som skall bygga vindkraftsindustrin i vår närhet. Trots hennes intressen i företaget så hoppas vi på att hon som ”värnare av landsbygden” skall låta processen med bygglovsansökan komma fram i ljuset. Lite förhoppning har vi om att hon inte vill vara med om ytterligare en ”felbedömning”.

Jag (vi) ställer gärna upp och visar mera från vår långa kamp.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

Bilagor:

VINDKRAFTENS GRÄDDFIL

Till SUSANNE SCHULTZBERG MMÖD

MMÖD svar på önskad förklaring

Maud Olofsson MMÖD svar på önskad förklaring Till SUSANNE SCHULTZBERG MMÖD VINDKRAFTENS GRÄDDFIL

 

 

 

 

Flakaberget. Åter igen..

Efter Mittvinds stormiga samrådsmöte 25/2 på Markusgården i Näsåker trodde väl alla vi som närvarade att nu var det slut på företagets destruktiva planer för Flakaberget.

FEL FEL!!!

Återigen sticker vindkapitalismen upp sitt fula tryne. Nu heter industrialiseringsföretaget Flakaberget Vindkraft AB. Samma förstörelseivrande herrar styr detta spillrans nya bolag men en intressant detalj skiljer dem åt. Ny adress är OX2. Tydligen har de, som ägnar sin destruktiva kreativitet åt att förstöra Fjällsjöälvens natur och miljö, fått tag på potent uppbackning.

Jag upphör aldrig att förvåna mig över denna kommuns fullständigt vansinniga undergångslängtan. Denna totala brist på eftertanke och sunt förnuft. Denna andliga torftighet!

Bakom detta ”nya” företag kan man ana krafter i Sollefteå kommun och i kommunens bolag Energidalen AB med nye VDn Mikael Näsström tillika kommunens Tillväxtchef. (!)

Inom Energidalen AB har Hans Pahlin och dennes personliga PR-kommunikatör Erik Löfgren drivit projektet ”Vindkraft-generator för hållbar utveckling”. Det kan inte ha undgått någon. Dessa båda sysslar nu med Den Lokala Energiöverenskommelsen (se fil nedan), som går under namnet ”Löken”.

Framtagandet av  s.k. ”Löken” har ju godkänts av kommunen. Obegripligt! Saknar kommunen helt kompetens inom det området? För att finansiera detta ”Löken”- arbete sändes en ansökan in till Energimyndigheten. (se fil nedan) Projektledare Hans Pahlin.

För ngn. tid sedan fick Sollefteå kommun avslag på på sin ansökan. (se fil nedan)  Om detta har det varit helt tyst.

Detta gjorde mig nyfiken på själva ansökan, varför jag begärde ut den. Fullt förståeligt att det blev avslag. Allt annat hade varit förvånande. Ansökan är usel med idel upprepningar och framhävanden av ”Vindkraft-generator ..(deras tidigare projekt).

Men kommer detta att innebära att Energimyndighetens uteblivna del av kostnaderna (lön till Pahlin och hans ”hovreporter” Löfgren) nu läggs på kommunen dvs. skattebetalarna?

Efter genomläsande av alla handlingar står det i alla fall för mig helt klart att det planeras för nya vindkraftområden.

Man slås av denna kommuns andefattigdom. Om man kollar upp kommunens hemsida ser man en hel drös av människor, som arbetar inom näringslivsavdelningen. Vad gör dom? Ja, förutom att planera för vindkraft och underlätta för vindkraftbolag (läs H-E Flodin) att slå upp boendebaracker i Ramsele,   dessutom under en pandemi. Jovisst ja, dom for ju till Skottland för att därefter lovprisa turismutveckling i vindindustriområden. Nog har det väl snurrat till sig ordentligt uppe i deras huvuden eller snarare hakat upp sig.

Sett i detta sammanhang (“Löken”) blir det begripligt att Flakabergsvandalerna nu vädrar morgonluft. Vem vet. Förmodligen har de fått förhandsinformation-löften.

Socialdemokraterna i Sollefteå har sagt NEJ till Flakabergsindustrin. När bestämmer sig Västrainitiativet?

/Brita Isaksson  http://roan.junselebyar.se/?p=2999 

Samlade filer som nämns i artikeln:

KS_44_2020 Framtagande av Elförsörjningsplan _Lokal energiöverenskommelse[3220][40929]

Ansökan_68703-76859 (1)

Energimyndigheten avslag ansökan

Rättssystemet är vindkraftens gräddfil.

 

VINDKRAFTENS ”GRÄDDFIL”

Under snart tio års tid har vi närboende till vindkraftsetableringen RANASJÖ kämpat för att etableringen av detta projekt inte skall bli av eller att det åtminstone skall följa de lagar och regler som finns.

Under dessa år har vi mötts av så ofattbart mycket, lögner, falskheter, nonchalans och ignorering av etableraren, vissa kommunala och regionala tjänstemän och politiker, så att man har tappat tron på vårt rättssystem.
Vi har nu i dagarna fått ett beslut från Mark och Miljööverdomstolen (MMÖD) att de ger godkänt till etableringen.

Jag tänker för er kort beskriva hur det gått till i slutskedet av sökta ändringar i projektet och dess acceptans av våra myndigheter och domstolar. Jag vore mycket tacksam för era läsares synpunkter på om det får gå till på detta vis i domstolarna (om mera uppgifter behövs så hör gärna av er). Min synpunkt är att om domstolarna i vårt land gör bedömningar med liknande undermåligt underlag som när det gäller vindkraft så kommer man helt att tappa tron på vårt samhälles rättssystem.

Det finns ett godkännande för att bygga 40st verk med 3MW kapacitet 201m höga. I ett ändringsanförande så vill man nu i stället bygga 25st verk med 6MW kapacitet med samma höjd. Vilket i stort betyder att man nu ändrat rotorerna från 145m diameter till 170m. Detta på samma totalhöjd som tillståndet getts (troligtvis för att inte behöva söka nytt tillstånd). Detta betyder att det i skogsmark skall byggas verk med vingspetsar snurrande i flera hundra km hastighet 31m över marken (trätopshöjd).

Länsstyrelsen godkände de förändringar angående ljud o skuggor som presenterades i mäktiga uträkningar från vindkraftsföretaget.
Vi ansåg att de uträkningarna var felaktiga och tog hjälp från ett expert företag när vi överklagade till Mark och Miljödomstolen (MMD). MMD gick trots det helt på länsstyrelsens bedömningar i sitt godkännande och motiverade inte ens varför de inte tagit hänsyn till våra inlägg.

Vi utökade våra undersökningar som klart och tydligt visar att många fastigheter nu kommer att få ljudstörningar på mer än 40db och presenterade dessa för MMÖD som gjorde bedömningen att inget av MMDs dom behöver ändras!?

Vi har nu två domstolar som helt litat på de bedömningar som Länsstyrelsens personal gjort av den mängd uträkningar som etableraren inlämnat.
Redan när MMD godkände Länsstyrelsens bedömning så skickade jag följande mail till Länsstyrelsen:

”Länsstyrelsen Västernorrland. Ärende nr 555-6131-19 Frida Uebel

Hej, Som du vet så har vi överklagat ert beslut i nämnda ärende. Vi har nu fått avslag från Tingsrätten i Östersund (MMD) på vårt överklagande. De har helt ignorerat våra skäl till överklagan och refererar till ert godkännande. Min fråga till er är därför om ni kan upplysa mig om var jag kan hitta den lagtext/regelverk som ni baserar ert beslut på. Tänker då speciellt på den del som behandlar vilka ändringar i layout och t ex effekt, vinglängd mm som kan godtas inom ett tidigare givet beslut. Det som kanske är mest störande ur vårt perspektiv är hur det är möjligt att godkänna ljudsimuleringarna när det (som i det här fallet) inte finns tillgängliga källdata. Hur är regelverket egentligen skrivet, hur kan ni kontrollera att uppgifterna från vindkraftsbolaget är korrekta om inte ni har källdata att utgå ifrån. Hur ser länsstyrelsens roll i det här sammanhanget ut? I sin ansökan har byggaren medsänt ett stort antal med mätdata för ljud och skuggor. Eftersom ni godkänt detta och MMD helt ignorerar våra påståenden om att de är felaktiga så undrar jag om jag kan få tillgång till era kontrolluträkningar i den mån de existerar. Det kan väl ändå inte vara så att ni inte kontrollerat utan helt har litat på vindkraftbyggarens uppgifter och menar att man får ta problemen med tex för höga störningar runt fastigheter när snurrorna står på plats.

Min förhoppning är att få svar på mina funderingar.
Med vänlig hälsning
Christer Lidén”

Svaret från Länsstyrelsen.

”Hej!
I tillståndsbeslutet för vindkraftparken framgår att tillsynsmyndigheten ska godkänna förslaget till slutlig utformning av layouten. Inför godkännandet har bolaget skickat in nya ljudberäkningar för den slutliga layouten. Vi granskar dessa men genomför inga kontrollberäkningar. Syftet med godkännandet av layouten är att vi ska kontrollera att de håller sig inom ramen för vad de fått tillstånd till, bl.a ljud- ljud och skuggvillkor.

Hälsningar
Frida Uebel Miljöhandläggare Miljöskyddsenheten”

Som sagt, MMD och MMÖD godkänner helt förändringarna genom att acceptera Länsstyrelsens (okontrollerade) bedömning som baserar sig på etablerarens uppgifter. De struntar totalt i de uträkningar vi lämnat in som visar att redan vid 4,5MW verk så blir det störningar över tillåtna tal. Vi visar också att för de planerade 6MW verken så finns det inga siffror att göra bedömningar på.

Kontentan av Myndighetens bedömning är att vindkraftsbolag kan söka tillstånd för små verk som ger mindre störningar och sedan kan man okontrollerat utöka kapaciteten utan risk för avslag.
Sen, när verken och störningarna är på plats, så ska man kontakta Tillsynsmyndigheten!!???

Som privatperson känns det oövervinnerligt att kontrollera en utredning av alla dom sidor av tusentals uträknade mått på ljudstörningar som lämnats.
Jag tror tyvärr att samma oövervinnerliga ”känsla” finns hos myndigheterna för de har inte tid, resurser, kunskap eller i vissa fall lust att kontrollera siffrorna.

Jag valde dock att göra det, trots de kostnader som uppstår med experthjälp. Detta på grund av att jag fick känslan av att det var så många faktorer som visar på att det bakom alla dessa siffror var nått som inte stämmer. Och det var det. Men vad hjälper det när domstolarna utan motivation kan acceptera vindkraftföretagens okontrollerade siffror.

Jag anser att det skall finnas en oberoende kunnig myndighet som kontrollerar siffror som presenterats av vindkraftsbyggare.

/ Christer Lidén

Rädda Vaberget – vindindustrin ödelägger natur och elförsörjning

Nästa område, som vindindustrin ska ödelägga i Sollefteå, är Vaberget. Enligt den av Länsstyrelsen erkända översiktsplanen har kommunen planerat för enstaka mindre verk och enligt den plan kommunen tillämpar är det stopp för ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft.

Exploatörer vill nu bygga 18 st 250 m höga verk men oavsett vilken plan kommunen tillämpar bör man rimligtvis säga nej. Det är dags för politikerna att ta ett eget ansvar för sina beslut och inte lägga över allt på länsstyrelsen (instruerad av regeringen att stödja vindkraft) och domstolen (tar politiska hänsyn, i strid med grundlagen).

Hittills har kommunen inte gjort några egna utvärderingar utan bara kopierat exploatörernas marknadsföringsmaterial som beslutsunderlag.

Boverket konstaterar i en rapport: ”I översiktsplanerna redovisas sällan eller aldrig analyser, avvägningar eller prioriteringar mellan olika allmänna intressen utan planerna tenderar till att enbart bli ett redskap för att hantera exploateringsintressen. … många kommuner genom sina översiktsplaner pekar ut exploateringsområden som är avsevärt större än vad som behövs för att tillgodose identifierade behov.”

Det är dags för kommunen att välja vad som är viktigast, exploatörerna och det internationella vindkraftskapitalet eller kommuninnevånarna och deras livsmiljö.

Hittills har den samlade vindkraftsindustrin gått med stora förluster, trots alla subventioner. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi. Kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat miljardbelopp.

Både värdefaktorn och utbytet minskar på grund av allt större andel överproduktion, som inte kan avsättas (negativa priser). Det kommer heller inte att finnas överföringskapacitet för det som byggs nu under hela dess korta livstid.

I och med att reaktorer stängs i södra Sverige minskar möjligheten att hantera reaktiv effekt och därför minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet med tusentals MW. Att investerare ändå fortsätter att stoppa in pengar är obegripligt; det liknar flockbeteendet under fastighetsbubblan.

Nästa område, som vindindustrin ska ödelägga i Sollefteå, är Vaberget. Enligt den av Länsstyrelsen erkända översiktsplanen har kommunen planerat för enstaka mindre verk och enligt den plan kommunen tillämpar är det stopp för ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft.

Bild: Katarina Östholm

Exploatörer vill nu bygga 18 st 250 m höga verk men oavsett vilken plan kommunen tillämpar bör man rimligtvis säga nej. Det är dags för politikerna att ta ett eget ansvar för sina beslut och inte lägga över allt på länsstyrelsen (instruerad av regeringen att stödja vindkraft) och domstolen (tar politiska hänsyn, i strid med grundlagen).

Hittills har kommunen inte gjort några egna utvärderingar utan bara kopierat exploatörernas marknadsföringsmaterial som beslutsunderlag.

Boverket konstaterar i en rapport: ”I översiktsplanerna redovisas sällan eller aldrig analyser, avvägningar eller prioriteringar mellan olika allmänna intressen utan planerna tenderar till att enbart bli ett redskap för att hantera exploateringsintressen. … många kommuner genom sina översiktsplaner pekar ut exploateringsområden som är avsevärt större än vad som behövs för att tillgodose identifierade behov.”

Det är dags för kommunen att välja vad som är viktigast, exploatörerna och det internationella vindkraftskapitalet eller kommuninnevånarna och deras livsmiljö.

Hittills har den samlade vindkraftsindustrin gått med stora förluster, trots alla subventioner. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi. Kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat miljardbelopp.
Både värdefaktorn och utbytet minskar på grund av allt större andel överproduktion, som inte kan avsättas (negativa priser). Det kommer heller inte att finnas överföringskapacitet för det som byggs nu under hela dess korta livstid.

I och med att reaktorer stängs i södra Sverige minskar möjligheten att hantera reaktiv effekt och därför minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet med tusentals MW. Att investerare ändå fortsätter att stoppa in pengar är obegripligt; det liknar flockbeteendet under fastighetsbubblan.
Exploatörerna kan däremot tjäna pengar och därför bedrivs en aggressiv marknadsföring för att ta bort det kommunala vetot. Det gäller att bygga innan bubblan spricker!

Företagen lockar med byapeng, för Vaberget 250000 kronor per år. Men den är baserad på uppblåsta kalkyler och inte alls garanterad. Markägare kan få 260000 per år och verk, men den samlade intäkten under verkens livstid räcker inte till mycket mer än återställning av marken.

Markägare borde vara betänksamma med tanke på risken för konkurs av förlustverksamheter. Men dessa belopp bleknar vid en jämförelse med den ökning av nätkostnaderna med hundratals miljoner kronor år som kan drabba kommuninvånarna.

Vi är många som i åratal varnat för den ödeläggelse av svensk elförsörjning som pågår. Den leder till ett funktionellt sämre och mycket dyrare elsystem, ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke förnybara resurser och ett mindre hållbart elsystem.

/ Per Fahlén

Insändare TÅ Allehanda

Sollefteå kn behöver ett parti som tar klar ställning mot vindkraft

Dagens insändare i TÅ Allehanda.

”Västra Initiativet är ett i grunden mycket vindkraftrestriktivt parti.” Den oroande partibeskrivningen stod att läsa i en insändare i TÅ 25/6 undertecknad av partiets ordförande. Att vara ”restriktiv” är definitivt inte att vara omutligt emot.

Det indikerar att motståndet mot vindkraft inte är absolut. Ett exempel på detta levererades också under senaste sammanträde i kommunfullmäktige i frågan om ändringstillstånd för två av Kabekos fyra planerade vindindustrier i närheten av Graninge.

Partiet uppgavs stödja beslutet att tillåta dessa på grund av att Västra Initiativet(VI) är ett parti som tror på decentralisering och utveckling av den kommunala demokratin och att partiets representanter vid ett samverkansmöte inte fann något motstånd hos de närvarande fastighetsägarna och intressegrupperna inför de föreslagna förändringarna.


Björkhöjdens vindkraftområde utanför Ramsele.
Bild: Katarina Östholm

I ”pipeline” ligger Vaberget. Även i detta fall gäller det ändringstillstånd och det finns här opinion både för och emot. Hur gör VI då?
Kanske finns det även andra bevekelsegrunder för att göra undantag och tillåta vindkraft, exempelvis ”förtätning”. Är det månne något som kan komma att åberopas då Nallkullen en dag skall prövas?

Opinioner FÖR och MOT kan delvis skapas och påverkas; FÖR genom ”ersättningar” från exploatörerna och MOT om det finns någon som orkar kanalisera det motstånd mot vindindustrins miljöförstörelse som alltid finns. Vanligtvis kommer det tyvärr i dagen först när det är för sent.

Sollefteå kommun behöver ett parti som tar klar och omutlig ställning mot vindkraft. Det vi har är VI och där finns många goda krafter. Ett stort tack till de tre VI-företrädare, som genom att rösta mot ändringstillstånden levererade i enlighet med sina väljares förväntningar.

Det upplevs nu som en nödvändighet att partiet tar tag i och korrigerar de gradskillnader i den politiska kompassen visavi vindkraft som dessvärre uppenbarligen existerar.

/ Brita Isaksson, Röån

Myter och sanningar om klimathotet

Här följer fem videos i turordning, som jag gärna rekommenderar att lyssna till! Elsa Widding beskriver på ett utomordentligt, intressant och vetenskapligt sätt myter och sanningar om det s.k. klimathotet och klimatalarmismen.

Hon efterlyser mer vetenskaplig kompetens både i den offentliga debatten och i den klimatpolitik som bedrivs. Hon nämner i sista videon bl.a. Gösta Petterssons bok ”Falskt Alarm”, och nätverket CLINTEL med 840 forskare världen över som kritiserar den okunnighet som klimatpropagandan bygger på.

Not.  Elsa Widding är civilingenjör, med 25 års erfarenhet från energibranschen.

/ A. Berglund

Stoppa vindkraften – ger ökade kostnader och mer CO2-utsläpp än kärnkraft

 

Replik på insändaren (TÅ 24 april 2020)  ”Stort stöd för utbyggnad av vindkraft – men kommunerna bör få de direkta fördelarna”.

Charlotte Unger Larsson, vd för Svensk Vindenergi, skriver i Tidningen Ångermanland att vindkraften växer så det knakar.
Detta är problematiskt för elsystemets funktion och ekonomi samt för miljön! Forskare på Chalmers: ”Om inte vindkraftsutbyggnaden stoppas så dras mattan undan för vattenkraften, som är stabilisatorn i den svenska elförsörjningen”. Vattenkraftens effektivitet minskar, slitaget ökar och ekonomin försämras. Det finns inte avsättning för vindkraftselen i Norrland och inte nätkapacitet att transportera den någon annanstans. ”Någon annanstans” ligger långt bort vilket medför stora överföringskostnader och förluster.

Den subventionerade överproduktionens reapriser kan även få konsekvenser för markägarna. Dessa är ansvariga för återställning av marken och fonderingarna för detta täcker inte de verkliga kostnaderna. Enligt Svensk Vindkraftsförening är många vindkraftsbolag illa ute. En orsak är skenande drifts- och underhållskostnader. Inte minst har turbinernas livslängd överskattats. Den uppskattas idag till bara 10-15 år.

Charlotte Unger Larsson hänvisar till Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Men alla myndigheter har direktiv att stödja vindkraften. De ingår i en statlig marknadsföring där de och Svensk Vindenergi gått ut med vindkraftsreklam till hushållen. Även public service ingår: de förmedlar budskapet från särintressena utan någon kritisk granskning. I årtionden har politikerna ivrat för vindkraft och det är därför inte konstigt att människor, utanför de områden som drabbas av industrierna, har en positiv syn. Däremot finns ett stort motstånd bland de som berörs och därför måste sätta sig in i sakfrågan.

Slutligen upprepar Charlotte Unger Larsson flosklerna om ”hållbart” och ”klimatsmart”. Användningen av odefinierade begrepp av den typen vilseleder läsaren. I förhållande till kärnkraft ger el från vindkraft ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart elsystem och ökade kostnader.

Per Fahlén

MMÖD ger klartecken till vindkraft i Hocksjön

”Mark- och miljööverdomstolen beviljar förlängt igångsättningstillstånd för Hocksjöns vindkraftsprojekt. Beslutet innebär att förberedelserna för uppförandet av vindkraftparken kan återupptas.”

Läs vidare på Vindkraftsnyheter.se.

————————

Samtidigt meddelas det att det planeras en barackstad för vindkraftsarbetare mitt under en pandemi.

”En barackstad vid ishallen i Ramsele, där arbetare vid vindkraftparken Björkhöjden ska bo och äta, oroar kringboende.
– En barackstad under en pandemi? Hur ska de lösa det? Det är ju att bjuda hit viruset, säger Tryggve Runesson, en av de boende vid ishallen.

Senast den 30 april vill Sollefteå kommun ha grannarnas åsikter om den planerade barackstaden, som är tänkt att inhysa och utspisa personer som ska jobba i vindkraftparken Björkhöjden.
Skrivelsen från kommunens miljö- och byggenhet, fick de berörda på torsdagen, så de har ett par veckors betänketid.”

Mer om detta här.

Rättsligt bakslag för vindkraftsprojektet i Hocksjön

Följande citat är en artikel i SVT. 

”Vindkraftsprojektet i Hocksjön i Sollefteå kommun har mött hårt motstånd från fastighetsägare i trakten.

I veckan fick ortsborna rätt i en dom i Mark- och miljödomstolen.
– Vi ska överklaga, säger Gabriel Duveskog, projektledare vid Jämtkaft.

År 2021 ska 45 vindsnurror i Hocksjöområdet vid gränsen mellan Västernorrlands och Jämtlands län börjar alstra och ge energi.
Om projektet nu blir av, vill säga.

Berörda fastighetsägare, både bofasta och de som har fritidshus i området, har nämligen överklagat Länsstyrelsens ja till bolagets begäran att igångsättandet av projektet skjuts fram ytterligare för att över huvud taget kunna realiseras.

Delseger för motståndarna
Enligt tillståndsbeslutet skulle bygget påbörjas senast den 15 november i år. Nu vill entreprenörerna flytta fram det datumet tre år, med hänvisning till de rättsliga turerna som försenat projektet.

Mark- och miljödomstolens dom kom i tisdags – och det blev en delseger för de protesterande fastighetsägarna.

River upp beslutet
Domstolen går emot miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland och upphäver beslutet om förlängd igångsättningstid för vindkraftsbygget i Hocksjön.

– Det var helt oväntat. Vi var helt säkra på att vi inte skulle få gehör. Vi trodde aldrig att domstolen skulle gå på vår linje, säger Anders Nilsson, en av de berörda fastighetsägarna som överklagat.

Mark- och miljödomstolen anser att bolaget ”inte visat att det föreligger något särskilt skäl för att förlänga igångsättningstiden. Bolaget orsakas heller inte synnerlig olägenhet om tillståndet förfaller.”

”Välgrundad dom”
– Vi tycker domen är välgrundad. Och det är inte alls säkert att bolaget får prövingstillstånd till högsta instans om man vill överklaga, säger Anders Nilsson.
Jämtktraft har dock redan bestämt sig: bolaget tänker driva frågan om att få förlänga igångsättningstiden till Mark- och miljööverdomstolen.
– Vi kommer att ansöka om prövningstillstånd, säger projektledare Gabriel Duveskog.

Pausar
Bolaget anser att man mycket väl uppfyller miljöbalkens kriterier som krävs för att få förlängd igångsättningstid och att domen delvis grundar sig på missuppfattningar.
– Tills vidare pausar vi våra planerade aktiviteter i området som vägar, bergtäkter och så vidare. Men vi tror fortfarande det är möjligt att vindkraftparken ska kunna vara i drift under 2021, eller senast 2022, säger Gabriel Duveslog.”

Fakta om vindkraftsprojektet i Hocksjön

I november 2012 fick Örnsköldsviksföretaget Hocksjön Vind AB tillstånd att uppföra en vindkraftpark med 45 snurror. Ett projekt som skulle sättas igång efter senast sju år.

Byggstarten har dock försenats eftersom fastighetsägare i det aktuella området överklagat tillståndsbesluten.

I januari i år meddelade det kommunala energibolaget Jämtkraft i Östersund att man skrivit avtal om köp av bolaget, och därmed ett övertagande och färdigställande av vindkraftsprojektet i Hocksjön.

Det är fortfarande Hocksjön Vind AB som äger tillståndet för bygget av vindkraftparken.

I köpeavtalet med Jämtkraft är villkoret för affären att projektet kan slutföras.
Köpet är alltså i praktiken inte genomfört ännu – därför är Hocksjö Vind AB formellt fortfarande sakägare och part i den pågående rättsprocessen.”

Förslag till ”Lokal energiöverenskommelse” i Sollefteå kn.

Följande är ett utdrag ur Sollefteå kommunstyrelsens protokoll ang. ”framtagande av ”Lokal energiöverenskommelse”.  Synpunkter på detta?

”Kommunstyrelsen

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-03-10

§ 49 Dnr KS 14/2020

Framtagande av ”Lokal energiöverenskommelse” Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att

Uppdra till förvaltningen att arbeta fram ett förslag till ”Lokal energiöverenskommelse”.

Planarbetet genomförs i projektform och består av förstudie – beslutspunkt – huvudstudie/planläggning – beslutspunkt – implementering.

Information Hans Pahlin, projektledare, informerar om ärendet.

Ärendebeskrivning. Med dagens lägesbild och framtida mål angående förnybar energi krävs långsiktiga och stabila förutsättningar för energibranschens olika aktörer inom både producent och konsumentledet. Detta för att möjliggöra investeringar, skapa lokal tillväxt och samtidigt samexistera med övrig samhällsutveckling och vara hållbart över tid. Vår Lokala energiöverenskommelse ska upprättas och synkroniseras med nationell plan (nationell energi och klimatplan) för området. Förslaget är att vår plan tillsvidare får arbetsnamnet ”Lokal energiöverenskommelse”. Projektets sätts upp med en projektledare, projektgrupp och styrgrupp. Förstudien får ge svar om viktiga frågeställningar, projektdirektiv, målsättning, tid och resurser. Huvudstudien utarbetar en plan och dokument kopplat till förstudien som sedermera implementeras i verksamheten.

Samråd I detta ärende har samråd skett med Energimyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, och från Sollefteå kommun: Kommunledning, Miljö och byggenheten, Tekniska enheten och Tillväxtavdelning.

Förvaltningens bedömning Med anledning av och hur viktigt det är för Sollefteå anser förvaltningen att detta arbete påbörjas skyndsamt. Målbilden med detta dokument bör vara att ge vägledning till olika aktörer inom området förnybar energi och elintensiva industrier inom Sollefteå kommun. • Vägledning för tjänstepersoner hos kommun, region och länsstyrelse • Peka ut lämpliga områden och infrastrukturvägar för förnybar energi. • Peka ut lämpliga områden för elintensiva industrier.

Därutöver bör dokumentet också visa på öppenhet för teknikutveckling mot 2045 samt verka för stabilitet i lokalpolitisk process och ge en strategi för tillväxtarbete inom energi.

Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering. Förstudiearbetet leds av Energidalen. Eventuellt ytterligare behov av resurser föreslås efter förstudien.

Återrapportering Förstudien beräknas pågå ca 3 månader efter beslut, tidsuttag för huvudstudien kommer att anges i förstudien.

Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Hans Pahlin, KS 14/2020-2

Förvaltningens förslag till beslut:  Förvaltningen föreslår att:  Kommunstyrelsen beslutar uppdra till förvaltningen att arbeta fram ett förslag till ”Lokal energiöverenskommelse”. Planarbetet genomförs i projektform och består av förstudie – beslutspunkt – huvudstudie/planläggning – beslutspunkt – implementering.” 

PS. Hela protokollet från KS möte den 10 mars 2020 finns att läsa på Sollefteå kommuns hemsida här.