Ang. vindkraften på Flakaberget, Ådals-Liden


I dagarna nås vi av uppgifter om att företrädare för MittVind AB och berörda markägare har börjat agera i Flakabergsexploateringen. Om man,  på ett möte eller via annan kontakt,  kunde förmå markägare ett skriva under arrendekontrakt redan innan ansökningarna om denna storskaliga vindindustri sänds till MPD, så skulle ju kommunpolitikerna kunna bibringas uppfattningen att här är det “klappat och klart”,  här är “folket” positivt inställt till förstörelsen.

Och kommunens beslut kommer att begäras av MPD innan tillstånd ges.

Kan man ens utesluta att det faktiskt är från vissa kommunpolitiker, som exploatörerna har fått rådet att i förväg ordna arrendekontrakt med berörda markägare och andra ”belöningar” till berörda för att på det viset, när ansökningarna lämnas in,  kunna påvisa en positiv attityd hos ”folket”?

Jag tror inte att man kan utesluta någonting, när det gäller vindindustrialiseringen. Jag kallar det i klartext för mutor och mygel och kanske finns det ett pris för vilket nästan alla säljer sig. Men det är där som våra folkvalda politiker skall kunna agera efter givna löften och enligt gällande ÖP.  De skall, moraliskt och etiskt, välja rätt väg. Det är då som även de miljömedvetna borde agera utifrån miljöns bästa. Vill vi ha stora arealer förstörda markytor, betongklumpar i jorden, förstörda våtmarker och hydrologiska markförhållanden, negativt påverkat djur- och växtliv med förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden och sist—-men inte minst— starkt försämrade livsbetingelser för de människor som stannar kvar och försöker härda ut i det nya industrilandskapet?

Denna industri, Flakaberget, är det mest olämpliga, som man kan föreställa sig. Med ”Flakaberget” får Fjällsjöälvens dalgång, som av många instanser bedömts vara direkt olämplig för vindkraftsetablering, tre storskaliga, miljöfarliga vindindustrier, på båda sidor om älven dessutom. Det är Ranasjö, Salsjö och Flakaberget.

Om politikerna tillåter Flakaberget, (ja kanske tom sanktionerar det) är vi ute på ett sluttande plan. Då har vallöften brutits och ÖPn satts ur spel och vi kan befara att “proppen dragits ur” med fler vindindustrier att vänta.

/ Brita Isaksson

Konsumentverket sviker konsumenterna

Bild: TT Arkivbild

Konsumentverket vägrar ta upp frågan om vilseledande marknadsföring av sol- och vindkraftsel. Först hänvisar myndigheten till ett pågående arbete om miljödeklarerad el men efter ett par års påstötningar lägger verket ner frågan med hänvisning till att det saknas konsumentintresse! Jag har sammanställt det som hänt (snarare inte hänt) i ärendet och skickat till konsumentverket för synpunkter. Ingen reaktion.  Insändaren i TÅ:

Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag.

De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar”, med mera, utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge miljöfördelar.

Livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.

Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade Konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”.
Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting.

Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda.

Bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el. Myndigheten behöver bara kräva in underlag för bolagens påståenden.

Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el.

Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.

Sverige har under lång tid haft ett väl genomtänkt, väl fungerande och kostnadseffektivt elsystem som levererat säker el av hög kvalitet med små miljökonsekvenser.

Detta håller nu på att raseras! Landets elsystem omvandlas till något som är funktionellt mycket sämre, ger kraftigt ökad användning av icke-förnybara resurser, ökade koldioxidutsläpp, ökad risk för stora skogsbränder, ökade systemförluster och kostnader samt ödelägger livsmiljön för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden.

Konsumentverket bidrar till att lura konsumenterna att detta är något bra.

Per Fahlén

Om den sk ”klimatkrisen”

Jag vill verkligen rekommendera att lyssna till denna intervju med energiexperten Elsa Widding. Hon avfärdar den sk klimatkrisen helt och har kritik mot Paris-avtalet, klimatpolitiken och regeringens katastrofala affärer tex NUON-affären. Hon har även synpunkter på den energi- och vindkraftspolitik som drivs igenom i Sverige på osäkra grundvalar.

Mer av Elsa Widding:  http://www.klimatupplysningen.se/2019/06/02/vem-ska-dra-handbromsen-en-riskfylld-energipolitik/

/ A. Berglund

KONSUMENTVERKET OCH VINDKRAFTEN

Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag. De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar” m.m. utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge el som är miljömässigt bättre än den från kärn- och vattenkraft. Regelrätta livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.

Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”. Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting. Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda. Men konsumentverket behöver inte göra någon särskild utredning; bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el.

Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el. Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.

Bifogad fil är en sammanställning beträffande mina kontakter med konsumentverket.

R2018-02-Vindkraft-KOV 

 R2018-02-Vindkraft-KOV

Per Fahlén
prof. em. energi & miljö

Inför EU-valet: Vindkraften är en EU-valfråga

 

Foto TT
Foto TT

”Det är vår uppgift att bevara svensk natur åt barn och barnbarn.” Så sade statsministern i regeringsförklaringen den 21 januari.

Vi syftar på vindkraftsutbyggnaden, som blivit ett av våra stora miljöhot. Berg efter berg föröds idag

Att han i ord lyfter naturens värde är bra. Men det är tråkigt när natur, landsbygd och miljö i praktiken återkommande nedprioriteras. Vi syftar på vindkraftsutbyggnaden, som blivit ett av våra stora miljöhot. Berg efter berg föröds idag. Likväl presenterar sig vindkraftens företrädare som miljöns försvarare, med hänvisning till koldioxiden.

Man har fångat upp stämningen från 70-talet, då enskilda vindkraftsentusiaster exploaterade vinden hemma på gården. Därifrån har ambitionerna successivt ökat till vindkraftparker i industriell skala uppe på bergen, enligt en logik som brukar benämnas ”De små stegens tyranni”.
Kan något stoppa detta? Kanske. Vi befinner oss i en fas av politisk instabilitet, med en skakig regeringsbildning. Paradigm kan skifta. Nya energisamtal väntar.

Snart har vi EU-val. Även energifrågan bör nu av partierna hanteras i ett EU-sammanhang. Naturen och vindkraften borde vara en naturlig fråga inför EU-valet. Tänk på sveriges natur och våra barn, när du lägger din röst.
Investeringsviljan vad gäller vindkraft är känslig. På 70-talet lyckades kärnkraftsmotståndarna efter en politisk kampanj nästan vända opinionen och knäcka kärnkraften.

I ett nytt politiskt klimat kan kärnkraften förlängas och förnyas, vilket leder till sämre lönsamhet för vindkraften. Men bättre för vår elberoende industri!
Det var beslutskraften hos en industrivänlig socialdemokrati – före Mp-samarbetet – som banade väg för kärnkraften förra gången, till gagn för vår industriella utveckling.

Europeiska pensions- och andra fonder utgör de viktigaste finansiärerna vid vindkraftinvesteringar. Dessa uppfattar idag att svensk vindkraft är trygga investeringar. Humöret skulle sänkas väsentligt vid minskad generositet vad gäller subventioner för vindkraft i Sverige. Kritiken mot vindkraften är stark bland naturvänner över hela Europa. När når vi en ”tipping point” i folkopinionen?

Även för den som inte tycker om kärnkraft, finns det icke miljöskadliga alternativ till vindkraft på bergen – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och biokraftvärme, för att nämna några. Gynnsammare villkor för anslutning av havsvindkraft, diskuteras nu. Det är klokt.

Låt oss satsa på andra energilösningar än landvindkraft, och rädda Sveriges natur!

”Ett ansvarslöst förslag”  är vad vindkraftens intressenter kommer att säga. Vår replik blir: ”Vi värnar naturen – ni föröder den.”

/ Jan Hedman och Henrik Wachtmeister, ordförande och vice ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL.

 

 

Paragrafslalom på Nallkullen

Om vindkraftsprojektet Nallkullen, Lungsjön.  En bakgrundssammanfattning av Rolf Berg, Lungsjön.

”Flodinföretaget Lung Vind har inlett processen att söka tillstånd för ett vindkraftsprojekt ”Nallkullen”. Samråden med Sollefteå kommun och länsstyrelse samt särskilt berörda har hållits. (5/3 resp. 7/3  2019). Ansökan planeras sändas in till MPD till hösten 2019. Denna ansökan blir den första ansökan om  vindkraft i Sollefteå kommun efter att Fängsjö/Storsjöhöjden lyckades förena partierna i den styrande majoriteten (VI, C och V) i ett gemensamt avståndstagande. Hur kommer de att agera när Nallkullen skall avgöras? Kommer man att inse vilken förödande effekt en byggnation kommer att få? Eller kommer andra hänsyn att överväga?

För att få perspektiv på Nallkullenexploateringen kan det vara bra att ha en grund att stå på: hur länge har det här hållit på? Hur många ansökningar, avslag, överklaganden, positionsförändringar osv har föregått detta.”

En sammanfattning av Nallkullens historik finns att läsa här:

Historik Nallkullen/ Av Rolf Berg Lungsjön

”I trakten av Ramsele är det tätt mellan vindkraftsområdena. Allt pekar på att det blir ännu fler vindkraftssnurror inom få år. Men nu har länsstyrelsen börjat intressera sig om det finns en övre gräns.
Två nya vindkraftverksområden är aktuella i Ramsele-trakten. Det är Flakaberget, med cirka 9 verk och Nallkullen, cirka 4 verk. De nya vindkraftverken kan bli 220 meter höga.” P4 Västernorrland.

Admin:  Lung Vind AB  avsikt är att ansöka om tillstånd för att etablera 4 vindkraftverk vid berget Nallkullen nära Lungsjön i Sollefteå kommun.

Lung Vinds samrådshandling finns att läsa här:

Nalkullen Flodin 1093-2019-4.1

Länsstyrelsens yttrande till MMD avseende Finnåberg

Arise, som planerar att bygga Finnåberget Vindkraft, fick inte MPDs godkännande av de planerna. Det, för Arise negativa beskedet, har överklagats till MMD och nu har länsstyrelsens yttrande kommit och det är väldigt glädjande läsning. Bl.a. tas stor hänsyn till renarnas undvikelseeffekter av vinfkraftområden. Jijnjevaerie samebys yttrande tillmäts stor betydelse.

Arise (med bl.a. Maud Olofsson i styrelsen) äger nu även Ranasjö och Salsjö (Flodinprojekt). Äger och äger förresten; dessa affärer med optioner och annat förstår i alla fall inte undertecknad mycket av. Och det är förmodligen inte meningen att vanligt folk skall kunna ha någon insyn i dessa vindindustriaffärer.

Underbart i alla fall att det verkar som att större hänsyn nu tas till nu existerande och framtida möjligheter att bedriva rennäring. Detta visade ju även MPDs avslag av Storhöjden 2. Sollefteå kommun däremot har tillstyrkt dessa båda projekt. Men det var på Lassens tid……..

Länsstyrelsens yttrande.
”Yttrande avseende vindkraftpark Finnåberget, Sollefteå och Ragunda kommuner, mål M 3132-18

Länsstyrelsen Västernorrland anser att överklagandet från Arise Wind HoldCo 10 AB (Bolaget) inte ska bifallas och att miljöprövningsdelegationens beslut ska fastställas.

Länsstyrelsens skäl till yttrandet
Länsstyrelsen har inget att erinra mot påståendet att beteskvaliteten inom projektområdet idag är låg. Däremot menar länsstyrelsen att en bedömning av påverkan på renskötseln måste ta hänsyn till undvikelseeffekter och att osäkerhet kring hur stora ytor som berörs av undvikelseeffekter råder. Inga entydiga forskningsresultat existerar vad gäller på vilket avstånd undvikelseeffekt finns. Renarnas beteende varierar när områden har olika förutsättningar. Vissa rapporter pekar på att undvikelseeffekt förekommer på upp till fem kilometer från vindkraftverk. Jijnjevaerie sameby lyfter i sitt yttrande till miljöprövningsdelegationen sin erfarenhet av hur undvikelsebeteende helt tydligt existerar hos renarna gentemot vindkraftsanläggningar. Länsstyrelsen anser att kunskaper som byggts upp av renskötare i generationer måste beaktas och tillmätas betydelse, även om de inte publicerats i vetenskapliga sammanhang.

Länsstyrelsen noterar att i den utredning Bolaget i sitt överklagande hänvisar till, har inga renskötare kommit till tals.

Vinterbetesmarker är ofta en begränsande faktor för samebyar. Idag är dess vinterbetesområden fragmenterade, p.g.a. omvärldsfaktorer som vägar, järnväg, vindkraftsparker, täkter och tätorter. Det har minskat möjligheterna till fritt strövande bete för renarna och till flexibilitet i markanvändningen.

Det är inte relevant att, såsom länsstyrelsen uppfattar att Bolaget gör, lägga stor vikt vid projektområdets areal i förhållande till den totala betestrakten. Vikten av en viss yta kan vara mycket större än vad en procentsiffra som mäter areal kan tyda på, särskilt när förlusten betraktas kumulativt med andra förluster.

I bedömningen av kumulativa effekter i fallet Finnåberget, ska inte bara vindkraftparker i drift eller under byggnation beaktas, utan även övriga parker som är tillståndsgivna. Detsamma gäller täkter.

Länsstyrelsen bedömer, mot bakgrund av vad som yttrats av Jijnjevaerie sameby till miljöprövningsdelegationen under prövningen, att Halåns vinterbetesområde är mycket betydande för rennäringen. Även tillgången till reservbeten, när de goda betesmarkerna krymper och det totala beteslandet fragmenteras, är mycket viktig för rennäringen.

P.g.a. undvikelseeffekter menar länsstyrelsen att en inte obetydlig del av Halåns betestrakt riskerar att påverkas negativt. Beaktat kumulativ påverkan, av tillståndsgivna vindkraftparker och övriga verksamheter kring Halåns betestrakt, menar länsstyrelsen att påverkan riskerar att bli betydande.
Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Det framgår av 3 kap. 5 miljöbalken. Av förarbetena framgår att bestämmelsen inte tar sikte på själva näringen utan på rennäringens behov av tillgång till markområden, se prop. 1997/98:45 del 1 s. 243.

Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Mark och vattenområden som är av riksintresse för bl.a. vindkraft ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten av sådana anläggningar. Det framgår av 3 kap. 8 miljöbalken. Bestämmelsen ger dock inte någon grund för ingripande mot den markanvändning som redan pågår inom berörda områden, se prop. 1985/86:3 s. 168. Att ett område har utpekats som riksintresse för vindbruk innebär inte något avgörande skäl för att tillåta en etablering. Det bör dock utgöra underlag vid bedömningen av vilket eller vilka markanvändningar som ur allmän synpunkt är långsiktigt mest lämpliga.

Länsstyrelsen betonar att det i prövningen inte är fråga om att väga intressena vindbruk och rennäring för att se vilken av dem som har rätten att använda det aktuella området, eftersom betesrätten är given. Prövningen i ärendet utgör istället fråga om vindkraft och rennäring kan samexistera i området eller om vindbruket inte ska tillåtas.

Rennäringen omfattas av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken (MÖD M 824-11), däribland försiktighetsprincipen och verksamhetsutövarens bevisbörda.

Länsstyrelsen bedömer att det inte visats i målet att vindkraftparken kan etableras utan att påtagligt påverka markområden som har betydelse för rennäringen och därmed påtagligt försvåra för rennäringen. Risken kan inte bortses från. Lokaliseringen ska därför inte anses lämplig med hänsyn till sitt läge och beskaffenhet.

Sören Thor               Anna Bäckman
Enhetschef              Miljöhandläggare ”

/ Brita Isaksson   http://roan.junselebyar.se/?p=2734

Miljöprövningsdelegationen avslog Storhöjden 2

Det blev avslag på Kabekos planerade Storhöjden 2. Rennäringen visades stor berättigad hänsyn.

”Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Västernorrland avslår ansökan från Kabeko etapp 2 AB (nedan kallat Bolaget) om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av gruppstation för vindkraft för projekt Storhöjden etapp 2 i Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län.

Miljöprövningsdelegationen godkänner den i ärendet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen för den prövning som sker i ärendet.

SAMMANFATTNING
Miljöprövningsdelegationen finner sammanfattningsvis att planerad ytterligare etablering av vindkraftverksamhet i området riskerar att påtagligt försvåra rennäringens bedrivande inom vinterbetesområden samt bryta funktionella samband mellan betesområden som har betydelse för rennäringen. Det finns enligt miljöprövningsdelegationens bedömning inte några möjliga rimliga skydds- eller försiktighetsåtgärder som är tillräckliga för att motverka eller förebygga de problem som uppkommer för rennäringen. Den sökta verksamheten bedöms därför inte kunna samexistera med rennäringen. En vindkraftsetablering skulle sannolikt medföra att det inte längre är möjligt att bedriva traditionell renskötsel inom vinterbetesområdet och vid en intresseavvägning bedöms intresset av att skydda rennäringens bedrivande i området överväga intresset av vindkraft. En vindkraftsetablering vid projekt Storhöjden etapp 2 bedöms inte utgöra en användning av mark- och vattenområdet som innebär en från allmän synpunkt god hushållning, vilket innebär att platsen inte uppfyller kraven på lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 miljöbalken. Därmed saknas förutsättningar för att lämna tillstånd till den planerade verksamheten och ansökan ska avslås, Eftersom verksamheten inte kan tillåtas av detta skäl finns ingen anledning att bedöma verksamhetens tillåtlighet i övriga delar.”

Detta var ett välkommet och utmärkt beslut. Kanske närmar sig nu den tidpunkt då svenska samer slipper känna sig tvungna att resa utomlands för att få gehör för sin pressade situation med alltmer vindkraft och gruvbrytning, som hotar att omöjliggöra fortsatt rennäring.


I slutet av april pågick FN:s forum för ursprungsbefolkningar världen över. Dessa två samer från Karesuando reste till FN i NY för att representera Civil Rights Defenders.

MPD:s beslut i sin helhet. Beslut om avslag av ansökan om tillstånd(1741-2018-87)

/Brita Isaksson, Röån.   http://roan.junselebyar.se/?p=2727

 

Admins kommentar Det är Voernese  och Södra Vilhelmina samebyar som har ett av sina vinter-renbetesområden på Storhöjden. Voernese sameby hade under våren 2018  ett möte med bl.a.  fd kommunalrådet Lassen (S)  ang. Storhöjden etapp 2. De  informerade vid det tillfället att de inte samtyckte till vindkraftsprojektet.

Kommunfullmäktige i Sollefteå beslutade att säga ja till vindkraftsprojektet Storhöjden etapp 2 den 23 april 2018 trots samebyns nej. Miljöpartiets ledamot M. Alton frågade på mötet hur samerna ställde sig till vindkraft i området, men ingen av dem som var med på mötet med samebyn svarade på frågan.

S och V tillsammans med C, M, L och Mp beslutade på Kf:s möte den 23 april 2018 att säga ja till vindkraft på Storhöjden trots att samebyarna motsatte sig vindkraftsprojektet. Västra initiativet och SD reserverade sig mot beslutet.

/ A. Berglund Admin

”Vindkraft är en symbolhandling som håller på att gå över styr”

FSL:s talesperson Henrik Wachtmeister debatterar i ”Aktuell Hållbarhet”

”Debatt. Det nya nätverket Vindkraftens klimatnytta hävdar att vindkraften kan minska klimatutsläppen i Sverige med 50 procent. Det imponerar inte på Föreningen Svenskt Landskapsskydd som menar att vindkraften är ett historiskt misstag.


Henrik Wachtmeister, Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Foto: Föreningen Svenskt Landskapsskydd och Pixabay

Det råder inget tvivel om att fossilfri kraft minskar fossil kraft. Det är därför vi i Sverige har en, i stort sett, fossilfri elproduktion med vattenkraft och kärnkraft som bas- och reglerkraft. På senare tid har vindkraften och nu även solkraften gjort sitt intåg. Dessa båda är intermittenta, de producerar bara el när det blåser eller när solen visar sig. De går inte att lita på.

Vindkraft behöver aldrig ta ansvar för elproduktionen eftersom det alltid måste finnas en back-up i form av pålitlig elproduktion. Genom satsningen på vindkraft bygger vi medvetet upp ett energisystem som fungerar intermittent. Varför bygger vi inte bara de fossilfria kraftkällorna som alltid fungerar? Nu blir kostnaden dubbel då vi tydligen ska ha två system.

Ett vindkraftverk har en medellivslängd på cirka 20 år medan vatten- och kärnkraftverk har ca 60 år eller mer. Så om man bygger vindkraft för 30 öre så ska man ta detta gånger tre för att få det jämförbart. Svenska Kraftnät räknar med att på de kallaste vinterdagarna kan vindkraften bara producera ca 10 procent av sin installerade effekt medan vi förlitar vårt välstånd på de andra säkra kraftslagen. Om vatten- och kärnkraft dessutom producerar el när vi trycker på knappen så blir valet lätt. Vindkraft har bara en avknapp, ingen påknapp.

Ur ett miljö-, natur- och landskapsperspektiv är vindkraften förödande. Verken lägger en död hand över hela sitt närområde. Människor och djur lider när verk placeras i deras tysta livsmiljöer. Rapporter från verkligheten talar sitt tydliga språk. Den praxis som domstolar använder avviker markant från det regelverk som myndigheter upprättat. Till exempel behöver en ljudberäkning inte vara platsunik och felaktiga indata kontrolleras aldrig av beslutande organ. Några kritiska frågor på ansökningshandlingarna ställs aldrig. Det viktiga ”worst case” scenariot förbigås konsekvent.

Vindkraftsbranschen hävdar i sin nya rapport att de endast får elcertifikatsbidrag som stöd men vi har identifierat 40 olika stödformer för att locka vindkraftens investerare. Det rör sig om bland anat lägsta fastighetsskatten, att vi måste köpa vindkraftsel med tvång, att alla kringkostnader döljs, vindkraftssamordnare hjälper till, äganderätten upphävs om en granne klagar, allemansrätten kommer aldrig på tal, livscykelanalys behövs inte, demokratisk obalans i tillståndsprocessen, man behöver inte ta hänsyn till varken lågfrekvent ljud eller infraljud som plågar omgivningen på många km avstånd, de som drabbas av sjunkande fastighetsvärden och utebliven sömn får ingen ersättning, vindkraftselen har alltid företräde i elnätet medan andra får stå tillbaka, tillstånd går igenom med mycket oprecisa fakta vilket inte tillåts inom andra branscher, inga kompensationskrav på förödelsen, återvinningen är inte löst till fullo. Vad värre är att vindkraften inte kan uppvisa någon nätnytta, inte heller någon effektnytta eftersom de andra pålitliga energislagen ändå måste finnas.

Så vindkraften har en mycket mörk baksida som i jämförelse med de andra kraftslagen här nämnda gör att vindkraftsutbyggnaden måste dämpas till förmån för de andra som man kan styra och som inte väcker avsky på landsbygden. Ytanspråken i vår värdefulla natur är enorma när det gäller vindkraft. Landskapsförstörelsen likaså.

Vi är övertygade om att vindkraft är en symbolhandling som nu håller på att gå överstyr, en gökunge som måste matas. Politikerna har målat in sig i ett hörn och deras beslut och mål måste ifrågasättas. Vi har inga problem med fossilfri elproduktion men vindkraftens nackdelar gör att den måste fasas ut snarast.
Vindkraftsbranschen ser i stort sett allt som hinder för utbyggnad, försvaret, flyget, äganderätt, allemansrätt, demokratiska processer, det kommunala vetot, av artskyddsförordningen skyddsvärda fåglar och djur, rödlistade växter, människor och husdjur på landsbygden, omedgörliga politiker, myndigheter som kommer med rimliga förslag om till exempel elcertifikatshanteringen. Vindkraftens iskalla affärsmän skyr inga medel och Sverige har blivit ett paradis där vår natur, landsbygd och dess invånare handlas med på världens börser.

Vindkraftens anhängare berör även vår förmåga att exportera el framöver och de sitter på två stolar i denna fråga. Man vill fasa ut kärnkraften och därmed höjs elpriset då tillgången minskar men samtidigt minskar möjligheten till fossilfri export. Våra mottagarländer vill inte ha opålitlig vindkraft, de vill, liksom vi, ha el när den behövs i deras företag och hushåll.”

Henrik Wachtmeister
Talesperson Föreningen Svenskt Landskapsskydd