Kategori: Allmänt

I Dagens industri den 25 mars 2022finns följande artikel av Ellen Gustafsson som är värd att citeras. Inte minst i skuggan av Rysslands krig i Ukraina.:

”Få saker är så viktiga för ett samhälle som en fungerande energiförsörjning. Därför är det allvarligt att Europa till stor del är beroende av Putins fossila bränslen för att värma sina hem och för att industrin ska gå runt, skriver Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig, Timbro.

Mer än hälften av EU:s totala energibehov möts genom import, och Ryssland är den största leverantören. De står för nästan 30 procent av EU:s import av råolja, runt 40 procent av den importerade naturgasen och hälften av importen av kol.

Att vara beroende av import är inte något negativt i sig. Handel mellan länder berikar världen och gör oss mer motståndskraftiga, även i kriser. Problemet är att Ryssland i flera decennier har använt sin fossila energi som ett medel för att främja sina utrikespolitiska intressen.

Genom det statliga gasbolaget Gazprom har Ryssland vid flera tillfällen pressat Ukraina genom strypta gasleveranser eller chockhöjda priser. Andra gånger har gas exporterats med kraftiga vänskapsrabatter till moskvastödda utbrytarregioner i Georgien och Moldavien. Även EU har påverkats av det ryska maktspelet med energin. I höstas pekades minskade gasleveranser från Ryssland ut som en bidragande orsak till Europas höga elpriser, som skulle sätta press på Tyskland att godkänna gasledningen Nordstream 2.

Europa behöver bli kvitt sitt beroende av rysk energi. Inte bara för att minska sin egen sårbarhet, utan också för att bromsa finansieringen av den ryska krigföringen i Ukraina. EU-kommissionen har presenterat en plan för minskad rysk import, som bland annat utgår från ökad energieffektivisering och ett skifte mot andra leverantörer. Men minskat beroende kräver också mer elproduktion. Förutom förnybart gäller det även kärnkraft, som kan ersätta rysk gas och kol som planerbar energikälla.

På marknaden finns både pengar och intresse för sådana investeringar. Nyligen rapporterade Dagens Industri (14/3) om ett nytt bolag som ska etablera små modulära reaktorer i Sverige. Det som står i vägen för att reaktorerna ska kunna komma på plats redan om några år är förlegad lagstiftning. I dag får det bara finnas tio reaktorer i Sverige, och de får dessutom bara stå på de tre platser i landet där det redan finns kärnkraft. Det är politiska hinder som underminerar fördelarna med den nya kärnkraftstekniken.

Trots att det finns ett stort behov av mer ren elproduktion försöker kärnkraftskritiker använda kriget i Ukraina som ett slagträ mot reaktorer. Men att göra sig oberoende av Ryssland och samtidigt utesluta kärnkraften är en ekvation som inte går ihop. Kärnkraften står för en fjärdedel av EU:s totala elproduktion – som till 40 procent är fossil – och strax under hälften av all koldioxidfri el. Fortsatt politiskt kärnkraftsmotstånd skadar Sverige och resten av Europa.

Det europeiska beroendet av Ryssland går inte att förklara från första början utan det politiska motståndet mot kärnkraften. De senaste åren har en våg av nedläggningar av reaktorer svept över Europa. Sedan millennieskiftet har motsvarande 6 procent av EU:s elproduktion försvunnit på grund av att kärnkraft stängts ned i förtid. I Sverige ligger politiska beslut bakom nedstängningen av sex reaktorer under samma period, motsvarande halva Sveriges kärnkraftsflotta. Bara sedan 2015 har fyra reaktorer stängts ned.

Utfasningen av ren planerbar energi från reaktorer har banat väg för ett större europeiskt beroende av fossila bränslen, så också i Sverige. Förra året eldades mer olja i Karlshamnsverket, som är tänkt att vara en effektreserv, än på över tio år. Förutom att de fossila importerna till Europa håller dörren öppen för ryskt inflytande och är dåliga för klimatet, är de också dyra. Eftersom det dyraste energislaget bestämmer priset på elmarknaden, driver beroendet av fossila bränslen upp elpriserna.

Tyskland är ett skräckexempel på vad den politiska nedläggningen av kärnkraft leder till. I omställningen av energisystemet har snart alla landets reaktorer stängts ned. Det har gjort tyskarna ännu mer beroende av rysk gas för sin energiförsörjning. Vartannat tyskt hushåll värms upp med gas, som även står för 15 procent av elproduktionen, och hälften av all gas kommer från Ryssland. Efter Tysklands beslut att stoppa den ryska gasledningen Nordstream 2 är nedstängningen av de tre sista reaktorerna till årsskiftet ännu mer oroväckande. Samtidigt äventyras klimatmålen. Förra året ökade Tysklands koldioxidutsläpp med mer än 4 procent och det berodde främst på energisektorn.

Ett annat talande exempel är Belgien, där regeringen tidigare beslutat att stänga samtliga reaktorer till 2025. I dag står kärnkraften för hälften av landets elproduktion och var tänkt att ersättas med bland annat gas. Men på grund av kriget i Ukraina, och för att minska beroendet av fossila bränslen, meddelade den belgiska regeringen häromdagen att den planerade nedstängningen skjuts upp med tio år.

En av invändningarna som kärnkraftsmotståndare basunerat ut den senaste tiden, däribland energiminister Khashayar Farmanbar, är att Sverige är beroende av ryskt uran. Det stämmer inte. Tidigare skulle omkring en femtedel av Vattenfalls leveranser av kärnbränsle komma från Ryssland, men redan samma dag som den ryska invasionen påbörjades meddelade bolaget att de stoppar alla planerade leveranser av ryskt kärnbränsle. Enligt Vattenfall påverkar det inte driften av verksamheten eftersom det finns många andra leverantörer. Försörjningstrygghet vad gäller bränsle är inbyggt i kärnkraftssektorn.

Det är samtidigt komiskt att de som hävdar att Sverige är beroende av Ryssland för kärnbränsle också har gjort allt i sin makt för att se till att det skulle bli så. Sverige har nämligen goda möjligheter att tränga undan ryskt uran alldeles på egen hand. I vår berggrund finns hela 80 procent av EU:s uranfyndigheter. Trots det gjorde regeringen det förbjudet att bryta uran i Sverige 2018.

Kärnkraften behövs för att minska Europas beroende av Putin. Genom de europeiska elkablarna kan Sverige bidra till minskat ryskt beroende på marginalen. Den import av rysk gas och kol som trängs undan genom att exportera fossilfri el till exempelvis Tyskland och Litauen är både klimatsmart, billigare och gör Europa mindre sårbart.

De politiska hinder som står i vägen för ny kärnkraft har länge varit ett hot mot vår energiförsörjning. Numera är de också ett säkerhetspolitiskt hot.”

/ Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig, Timbro

Citerar följande inlägg av Per Fahlén. Det är märkligt att SVT gång på gång åsidosätter sin opartiskhet i sina program när det gäller vindkraft. Det är nästan så man börjar tro, som Per Fahlén skriver, att SR/SVT är ett medlemsföretag i organisationen. Eller har SR/SVT tagit intryck av Rysslands censur rapportering? En vilseledande media-rapportering bedriver SVT hur som helst.

”Apropå inslaget i Rapport och Svensk Vindenergis kommentarer om kommunernas veto 2022-03-12 skickade jag följande mejl till redaktionen: ”Återigen upplåter SVT sina nyhetsprogram för att lobbyorganisationen Svensk Vindenergi oemotsagd ska få framföra vilseledande påståenden. Detta sker så ofta så man får intryck av att SR/SVT är ett medlemsföretag i organisationen. I ett inslag om vindkraft i Rapport 2022-03-12 menar vindkraftbranschen att det kommunala vetot hotar elektrifiering, grön industri och hela klimatomställningen. Nonsens! Satsning på vindkraft håller på att ödelägga Sveriges elförsörjning. För 20 år sedan hade vi mer el, el av högre kvalitet och mycket bättre försörjningstrygghet än nu. Politikernas stängning av lönsamma, väl fungerande kärnkraftverk gör att Sverige inte klarar sin nätfunktion längre. Danmark, Norge och Finland har anmält detta till EU eftersom Sverige måste begränsa kapaciteten i nätet för att inte systemet ska braka ihop. Vi behöver överhuvudtaget ingen vindkraft!

Dessutom borde SVT vara medvetna om att Konsumentverket inte tillåter vilseledande påståenden om vindkraft som ”grön”, ”hållbar”, ”förnybar” etc. i marknadsföring av el. Det är odefinierade och overifierade påståenden som bara är ägnade att vilseleda omvärlden. Den typen av politiska floskler borde även SVT undvika. Vindkraft är inte en lösning, den är ett problem!”

Per Fahlén
Prof.em. (energi & miljö)

De höga elpriserna sammanhänger med den misslyckade tyska omställningspolitiken, som baseras på vindkraft och dyr brun reservkraft. Det erkändes öppet av en chockad tysk regering, dagen efter ryska invasionen i Ukraina. Inrikesministern Habeck meddelade att energipolitiken var felaktig då den lett till beroende av rysk energi. Den slutliga utfasningen av 6 kärnkraftverk sker under 2022.

Att i detta läge åberopa ett ”regeringsförslag om 270 TWh havsbaserad” utan att redovisa alternativ planerbar och fossilfri reservkraft, tyder på låg insikt om den väderstyrda vindkraftens bristande leveranssäkerhet.

Insändarna faller sedan hallänningarna i ryggen och upplåter horisonten åt tre av Nordeuropas största kraftföretag, ”som nu förbereder sig på att bygga fyra havsparker med mer än 400 vindkraftverk vid Sveriges kust”. Den f.d. säkerhetshandläggaren tycks veta mer om vad som pågår på länsstyrelsen än vad som är officiellt. Myndigheten förgriper sig i så fall på

Miljöbalken 4 kap, som särskilt utpekar skyddsvärdet för turism och friluftsliv vid Kustområdet i Halland, Kullaberg och Hallandsåsen med angränsande kustområden
Klimatlagen 2 §. Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som vilar på vetenskaplig grund och baseras på relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga överväganden.

Att liera sig med kineser, tyskar och finansbolag från skatteparadisen avslöjar desinformativ agenda. Dessa aktörer har en latent skuld på 100 miljarder till svenskar som drabbats av förlorade fastighetsvärden. Det är heller inte givet att energin förbrukas i landet. Flera bolag upprättar långsiktiga avtal med kunder på kontinenten och kan också börja tillverka vätgas till den tyska marknaden. Transmissionskabeln ägs av tyska intressen. Ytterligare kabel planeras. Regeringen barskrapar landets sista markområden intill 800 m från bostäder, medan delstaten Bayern satt gränsen 2-3 km och genom sitt energibolag får löpande tillstånd i råvarukollonin Sverige.

Men väljarna vaknar. Den S-ledda kommunen i Smedjebacken tog nyligen beslut om veto. Efter att bankerna meddelat att hotade fastigheter inte kunde användas som säkerhet, då värdet skulle halveras. Två veckor tidigare stoppade S-ledningen i Köping en park.

350 m höga vindkraftverk är förödande för turism och vackra solnedgångar. Fiktiv bild över Laholmsbukten (20 km) visar att verken är dubbelt så höga som den bakomliggande Hallandsåsen.

Industrierna får ödesdigra klimateffekter. Luftens och vattnets rörelser dämpas. Det begränsar havens planktonmassa som är basen i ekosystemen. Plankton binder CO2 och levererar syre. Slitage av rotorbladen orsakar emission av bisfenolhaltiga nanopartiklar (1000 kg/verk över 20 år), vilka upptas av plankton och infiltrerar näringskedjan. Detta är oroande då haven redan är fulla av plast. Hinderbelysningen sprider ljusföroreningar med intensivt blinkande vitt sken (LED). Ljusets blåa frekvens reflekteras och är ett globalt hot mot de flesta arters dygnsrytm, ända ner till cellnivå. Högre verk kondenserar fuktig havsluft så att nederbörden faller i havet. Lokal temperaturhöjning har konstaterats.

Havet är redan överexploaterat. 20.000 sjöfåglar rapporterades döda vid Nordsjöns stränder, hösten 2021. Samma trend vid Västkusten. Ornitologer konstaterar undernäring.

Hallandskusten korsas dessutom av en seismisk zon. Påverkan av hundratals, 5000 ton tunga vibrerande maskinkonstruktioner, kan inte uteslutas.
EU-rapporten Road to EU Climate Neutrality by 2050 visar att kärnkraft är både billigare, mindre utrymmeskrävande och mer klimatvänlig än andra energialternativ. Det finska exemplet är irrelevant vid jämförelse med självstannade och härdsmältesäkrade SMR-reaktorer. Ryssland och Kina driver redan verk, godkända av IAEA. Minst sju västländer följer. Flera projekt syftar till att använda den 95%-iga restenergin i befintligt kärnkraftsavfall. KTH och Fortum driver projekt med målet <2030. Tekniken är lämplig för tillverkning av vätgas till de två hybritstålverken i norr. SMR-reaktorer kan placeras vid de tre storstäderna, där kylvattnet kan anslutas till fjärrvärmesystemen. Det sparar annan energi, dyr utbyggnad av kraftnätet och gör kommunerna oberoende av marknaden. EU utvärderar solenergi från Afrika. Fussionskraft finns runt hörnet.

Denna fråga ska inte avgöras på myndighetsnivå. Den måste lyftas in i en parlamentarisk process, som prövar vindkraftens destruktiva effekter på folkhälsa, klimat, biologisk mångfald, ekosystem och basnäringarna lantbruk, skogsbruk, fiske och turism. Enligt EU-direktivet för strategiska planer, Klimatlagen 2 § och Miljöbalkens försiktighetsprincip.

Ove Björklund

God Livsmiljö Hylte

Appendix 4 Moratorium Hinderbelysning allvarligt miljöhot nr 2

Vindkraftsparker till havs förändrar Nordsjön-1

Raseringen av det svenska elsystemet är obegriplig! Med slagordet ”100 procent förnybart” avvecklas kärnkraften och istället ska det byggas ofantliga mängder vindkraft. Inte ens de som förespråkar ”förnybart” verkar veta vad det är, vilka konsekvenser det får eller ha någon plan för hur det ska leda till en fungerande elförsörjning. Politiker kan påstå vad som helst men Konsumentverket tillåter inte marknadsföring med odefinierade, förskönande begrepp som ”förnybart”, ”hållbart” med mera; de är bara ägnade att vilseleda konsumenten.

Politiker, ledarskribenter med flera upprepar ”att vi måste ställa om”. Men varför måste vi ställa om till något som är oerhört mycket sämre än det vi haft! I jämförelse med kärnkraft innebär satsningen på vindkraft flerfaldigt ökade koldioxidutsläpp (klimatsmart?), tiopotenser av ökad användning av icke-förnybara resurser (förnybart?), tiofaldigt försämrad hållbarhet (hållbart?), ett komplicerat och dys-funktionellt elsystem, kraftigt höjda elkostnader, ödelagd livsmiljö för människor, fåglar och djur samt utarmad demokrati och rättssäkerhet. Vi går från ett system som var gjort för att matcha samhällets behov av el till en situation där hela samhället, inklusive annan elproduktion, ska anpassas till att gynna en enda typ av produktion. Vindkraft är inte en lösning, den är ett problem!

Svensk kärnkraft byggdes ut till mer än 60 TWh/år på 10 år (effekttäckning över 90 procent). Industriell vindkraft har byggts i 30 år och når bara 20 TWh/år (effekttäckning nära 0). Det tar 20-30 år att bygga den nätkapacitet som vindkraften kräver. Korea har byggt 24 reaktorer på en mediantid av 4,5 år. De svenska reaktorerna har varit oerhört lönsamma för samhället. Men politikerna stänger fungerande, nyrenoverade reaktorer av ideologiska skäl. Kapitalförstöringen är enorm, hittills mellan 500-1000 miljarder. Nybyggd koreansk kärnkraft har en ”overnight cost” per kWh som är 5-10 gånger lägre än vindkraft och vindkraftens kostnader bara ökar. En studie visar att vindkraft med ett marknadsvärde av 0,16 kr/kWh har kostat 1,15 respektive 1,92 kr/kWh att producera (land- och havsbaserad vind-kraft).

Vattenfall har tjänat stort på kärnkraft och förlorat stort på vindkraft. Kommuner har förlorat miljarder på egen vindkraft (Umeå, Karlstad, Gävle, Eskilstuna, Skellefteå, Dorotea…) och de försöker att så fort som möjligt bli av med sina innehav. Havsnäs i Jämtland, som när det byggdes var Europas största landbaserade vind-industriområde, har gått med förlust alla år utom ett (2020 var det -160 miljoner). Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi och desto högre blir elkostnaderna.

Per Fahlén, professor emeritus (energi & miljö, Chalmers)

Insändare i TÅ Allehanda den 8/1 2022