Sluta svälja vindkraftspropagandan

”Vindkraftsetableringen i Norrlands inland går med en rasande fart. Så fort att det är svårt för alla att hänga med. En del privata markägare har nu till exempel börjat undra över hur deras arrendekontrakt egentligen ska tolkas. Mycket är väldigt oklart – och väldigt känsligt. Endast en person jag talat med i sammanhanget går med på att namnges.

Vindkraftsbolagen är en av få industrier som väljer att arrendera istället för att  köpa marken. De flesta markägare som har arrenderat ut mark för vindparkerna tycks vara nöjda med sina kontrakt. Men allt fler har i efterhand börjat fundera över vad arrendet egentligen innebär.

Annons
Annons

Jag har till exempel fått ta del av ett kontrakt där det bland annat står att det betongfundament som vindkraftverket vilar på ej är vindkraftsföretagets ansvar vid en eventuell nedmontering. Istället rekommenderas markägaren att bila bort 30 cm av översta delen  av fundamentet och sen jordtäcka. Men får ett armerat betongfundamentet som väger cirka 1300 ton bara lämnas kvar i marken? Den frågan vill ingen myndighet svara på.

Totalkostnaden för att sönderdela, frakta bort och deponera ett fundament beräknas gå på närmare fem miljoner kronor. Det finns alltså all anledning för markägarna att känna oro så länge som man inte med säkerhet vet vad som gäller. En annan obesvarad fråga är vad som händer vid en eventuell konkurs av en vindkraftspark.

Etableringen bygger i vissa fall på direkt vilseledande information. Ingen markägare tycks ha förstått att vindkraftverken på deras utarrenderade marker snabbt skulle bli internationell handelsvara. Till exempel är vindparken i Ytterberg,  Malå, redan såld till det brittiska investmentbolaget HG Capital som i sin tur äger Nordisk Vindkraft. Parken invigdes så sent som  i december 2011. Man har även köpt den närliggande och ännu ej färdigbyggda vindparken Åmliden. Utåt sett har HG Capital profilerat sig på vård och omsorg. En annan lukrativ bransch.

Även försäkringsdelen oroar. Is från rotorbladen kan slungas så långt som 500 meter från vindkraftverken och det gör definitivt att närområdet kan vara farligt att beträda vintertid. Och vem är ansvarig om en vindkraftsgenerator på arrenderad mark fattar eld och antänder andra markägares skog?
Vindkraftsaktörerna har kritiserats för att de undviker att besvara frågor. Även då jag skickat skriftliga frågor till Nordisk Vindkraft har svaret uteblivit.

Arne Hällsten, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Malå är den ende som vågat träda fram. Han säger: ”Vi är alla grundlurade! Vindkraftsetableringen gick för snabbt och lagstiftningen var inte anpassad till den. Ljudnivån överskrider också vida de 40 dB som låg som grund för tillstånden. Under vintern när snurrorna belastas låter det som en vansinnesorkester även på tre kilometers avstånd. Om företagen tvingas följa sina gränsvärden på 40 dB skulle de inte få driva vindparkerna under vinterhalvåret”.

Arne Hällsten vill se en oberoende prövning av vindkraftsföretagens skyldigheter och rättigheter. ”Det finns alltför många människor i beslutsfattande ställning som har svalt vindkraftspropagandan utan reservationer”. Dessutom befarar han att parkerna kan komma att inhägnas för att anpassas till EU:s maskindirektiv för att undvika olyckor. Då lär många vakna upp säger han.

Nu finns 60 vindkraftverk bara inom   Malå kommun, inräknat de som håller på att byggas.  Ytterligare 25 har beviljats byggnadstillstånd. Men under mars månad sade ett enigt kommunalfullmäktige stopp för vidare utbyggnad efter en motion från en kommuninvånare. Mer behövdes inte.”

Länk till ”Sluta svälja vindkraftspropagandan”

Text: Matts Bildström,
frilansande journalist, bland annat på tidningen SKOGEN

Per Fahlén om vindkraftens konsekvenser

Professor emeritus Per Fahlén intervjuas här av SwebbTV om bl.a. vindkraftens konsekvenser och gigantiska kostnader utan att det gjordes någon som helst konsekvensanalys av Energikommissionen innan beslutet om vk-utbyggnaden påbörjades. Vindkraftsexploateringen är på väg att bli en ekonomisk- och kommande miljökatastrof.

En skriftlig resumé av SwebbTV:s  intervju med Per Fahlén.

”Per Fahlén är professor från Chalmers tekniska högskola. Han är också ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin) och har intresserat sig för egenskaperna hos den vindkraft som just nu installeras över hela Sverige. Samtalet handlar om detta och är en uppföljning på vårt tidigare program med protestgruppen ”Nej till vindkraft på Ripfjället”.
Det arbete som gruppen gjort är imponerande säger Per. Påtagligt är att de privatpersoner som drabbas blir så mycket mer kunniga i sakfrågan, mer än de politiker och tjänstemän som handlägger dessa ärenden.
Att politiker och tjänstemän vägrar att diskutera frågan med de drabbade, vilket framkom i programmet om Ripfjället, det verkar vara något som sker i hela landet.
Efter decennier med intensiv marknadsföring har det blivit som ett axiom. Klimatet kräver att vi ska ställa om.
Men om vi ska göra det, varför ska vi ställa om till något som är sämre än det vi redan har?
Om man nu anser att vi ska minska koldioxidutsläppen så är vindkraften så mycket sämre än vad kärnkraften är, menar Per Fahlen. Den orsakar, baserat på Vattenfalls egna beräkningar uppemot sex gånger så höga koldioxidutsläpp som kärnkraften, om man tittar på effekterna i hela elsystemet.
Dessutom ger vindkraft dålig systemeffektivitet. Tittar man på hur mycket energi man får tillbaka, ger vindkraft fyra gånger mer än vad som gått åt för att bygga den medan kärnkraft ger tillbaka 75 gånger mer.
Förnybart är också något som är aktuellt, men tvärtemot vad många tror, kräver vindkraft mer av icke förnybart material än vad kärnkraft gör.
Man måste dessutom komplettera vindkraften med annan typ av reservkraft som kostar energi att bygga och driva.
Om man summerar allt så är vindkraft inte förnybart, inte hållbart och inte klimatsmart i jämförelse med kärnkraft.
Varför man då driver detta är oklart. Det är en politisk värdering, inte ett tekniskt funktionellt motiverat beslut.
Man kan misstänka att det grundas i motstånd mot kärnkraft.
Man är på väg att ställa om hela Sveriges elkraft utan någon form av saklig analys.
Jag skickade synpunkter till samtliga ledamöter i energikommissionen när den var nybildad, men fick inte svar från någon, säger Per.
Jan Björklund sade att havsbaserad vindkraft inte behöver betala anslutningskostnaderna. Den meningen kostade etthundrafemtio miljarder.
Nu har man ju ökat på önskemålen ytterligare.
En utredning som gjordes landande i att skulle man bygga systemet förnybart så skulle det kosta ungefär ettusensexhundra miljarder.
Då kan man konstatera att det förmodligen är en underskattad siffra eftersom stora projekt oftast blir dyrare än kalkylerat.
Hur är det tänkt att man ska komplettera vindkraften, vindstilla dagar? I stor utsträckning sker detta med gasturbiner som alltså drivs med fossilt bränsle.
Man har satt igång allt utan att ha det klart för sig.
Ökningen av elkostnaderna beror på hur mycket man måste ersätta, men det blir avsevärt högre kostnader.
Förutom högre kostnader får vi ökade koldioxidutsläpp.
Alla myndigheter har som direktiv att de ska underlätta för vindkraft, och då har man också undantagit vindkraft från ett antal lagar och regler.
Det var till exempel ett vindkraftverk som rasade nyligen, och i den typen av frågor gäller EU,s maskindirektiv. Där har man tagit bort säkerhetskraven för vindkraft när det gäller risk för tredje man, trots att vindkraften innebär stor risk för de boende, iskast kan ske vintertid, det har hänt att rotorblad har lossnat.
Exploatörerna levererar själva underlag vad gäller påverkan på djur och natur via egna konsulter.
När brister påtalas hänvisas till bristande erfarenhet och man vill att det ska forskas om detta, men under tiden byggs ju tusentals vindkraftverk.
Många gånger hoppar man över lagstadgade besiktningar, vindkraftverken kan vara i drift i år utan att något ses över.
Sammanfattnings vill jag beskriva det som planlöst, lönlöst och laglöst, säger Per.
Exploatören är skyldig att lämna in en MKB (miljökonsekvensbeskrivning), men egna beräknade uppgifter, rimligheten ifrågasätts inte.
Om någon senare påtalar brister så är det i praktiken svårt att få igenom förändringar.
Ett stort problem med vindkraften är att den ökar kostnaderna för andra energislag. De får minska sin produktion då vindkraften producerar som mest, det är hela tiden vindkraften som ska ha företräde, vilket ger mindre intäkter till vattenkraft och kärnkraft.
Hela vattenkraftens framtid sätts därmed på spel.
Både för ekonomin och miljöns skull kan man hoppas på att de partier som är emot detta, gör en gemensam sak och sätter stopp.
Väldigt många människor får sin livsmiljö ödelagd och upplever att de blir överkörda av myndigheterna. Domstolarna tar också politiska hänsyn i frågan, vilket strider mot grundlagen. Det är riktigt allvarligt.
————–
Stöd Swebbtv:
Swish 123 535 86 92
Bankgiro 147-0558
Bankkonto (månadsgivare) 9235-229 11 86
Mail:info@swebbtv.se
Anmälan nyhetsbrev:Nyhetsbrev – SwebbTV

Vindkraftens risker Med Elsa Widding och Per Fahlén

Chalmersprofessor vittnar om vindkraftens risker –  med energiexperten Elsa Widding

 

Så här beskriver Elsa Widding sitt program: Som en uppföljning till mitt senaste avsnitt om Chalmers och det forskarnätverk som har fått pengar från energimyndigheten för att utreda någonting som man kallar klimatförnekelse kommer jag nu att delge tankar och synpunkter från en chalmersprofessor i energiteknik.

Per Fahlén är bland annat ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), har handlett och examinerat 23 licentiater, 18 doktorer och 2 docenter. Vad gäller publikationer har Per Fahlén skrivit ca 40 granskade artiklar, ca 110 böcker/rapporter varav 40 internationella samt en rad kurskompendier och hållit ca 180 dokumenterade föredrag både svenska och internationella.

Många miljövänner i Sverige befarar att våra myndigheter jobbar mot politiska mål och lösningar oavsett om dessa är bra eller dåliga för miljön. En oro gäller alla negativa miljökonsekvenser som vindkraften orsakar men som energimyndigheten inte verkar intressera sig för nämnvärt. Skuggbildning, infraljud, fågel-, fladdermus- och insektsdöd är de mest kända argumenten mot vindkraftverk.

Vindkraftverkens torkeffekter som ett resultat av den atmosfäriska turbulensen som orsakas av vindkraftverkens vingar diskuteras nästan inte alls. På grund av vindkraftens utbyggnad i en region eller ett land orsakar vingarnas rotation nederbördsförluster och jämförelsevis högre temperaturer. Havsbaserade vindkraftverk pressar ner regn som orsakar lågtrycksområden, säger den framstående amerikanska geoingenjören Cristina L. Archer.

För första gången har professorn vid University of Delaware simulerat och undersökt vad som kallas wake-effekten vid vindkraftverk till havs med datorsimuleringar. Studien publicerades i juli 2018. Effekten uppstår när luftströmmarna framför vindturbinerna bromsas ner och virvlar bakom dem, vilket skapar en lång virvlande wake. Dessa turbulenta wakes sträcker sig ibland över 50 kilometer till havs. Detta minskar prestandan hos vindkraftsparker som ligger bakom andra parker. Investerarportalen “goldseiten.de” informerade nyligen investerare om vindkraftens bevisade uttorkningseffekt, genom att sprida en relevant artikel från ”Confidential News for Politics and the Economy”.

För vetenskapsportalen ”scinexx.de” hade tyska forskare beräknat att de 1300 havsbaserade vindkraftverken och 29 200 (2018) landbaserade verken i Tyskland, redan hade orsakat en ytterligare temperaturökning på 0,27 grader Celsius under de senaste fem åren. Beräkningarna är baserade på den kanadensiske forskaren David W. Keiths nya studie. I mer än 15 år har geoingenjör och Harvard-professorn Keith forskat på aspekter av vindkraft, inklusive de tillhörande konsekvenserna för klimatet och miljön.

Liksom Archer är Keith en vindkraftslobbyist. I december 2018 skrev han en anmärkningsvärd slutsats om förnybara energier i tidskriften ”Joule” med sin kollega Lee M. Miller. Enligt detta beräknas klimateffekterna av vindenergi per producerad energienhet vara ungefär tio gånger högre än för solceller. Klimateffekterna förväntas öka ju fler vindkraftverk som installeras, enligt prognoserna. Därtill tar forskarna också upp tidsfaktorns betydelse.

Temperaturökningen från vindenergin inträffar omedelbart medan fördelarna med minskade klimatutsläpp endast ökar långsamt: ”Om perspektivet är de kommande tio åren, kommer vindkraftens klimatpåverkan i många avseenden vara större än konsumtionen av kol eller gas”, säger Keith.

Det motsatta är bara sant på lång sikt. I intervjun bad Keith ledare runt om i världen att informera sina länders medborgare om detta. I Tyskland/ kan det emellertid inte ifrågasättas. I årtionden har vindkraftsparker misstänkts ha störande inflytande på vädret, så Archers banbrytande arbete inom det komplicerade forskningsområdet turbulensforskning, har nyligen bevisat detta.

Archer är professor och vice chef för avdelningen för vindkraft vid Center for Carbon-Free Power Integration (CCPI, Center for the Integration of Carbon Free Energy). Ju högre torn och ju större rotordiameter, desto större nederbördsminskande effekt citeras Archer i en online-artikel från ”Renewable Energy Magazine” från 18 mars 2019. Hon förklarar tydligt hur vindindustrianläggningarna ”pressar” ut regnet ur lågtrycksområdena. Framför vindkraftverken orsakas konvergens av bromsning: ”Vi har uppnått en 30-procentig minskning av nederbörden vid Harvey-simuleringarna”.

Forskarna har uppmanat regeringar över hela världen att ta denna fråga på allvar. Innan vindkraften utvidgas ytterligare måste vindkraftverkens klimateffekt på regionala och globala klimatsystem förstås exakt: ”Annars kan denna utveckling leda till en oväntad katastrof”. Den kinesiska regeringen avvisade dock beslutet. De har aldrig hört talas om detta ämne och skulle inte finansiera forskning. ”Alla vill ha en snabb utveckling av vindkraft”, sade en högre tjänsteman, ”vi vill inte ha några hinder på denna väg”.

 

 

Myter och sanningar om klimathotet

Här följer fem videos i turordning, som jag gärna rekommenderar att lyssna till! Elsa Widding beskriver på ett utomordentligt, intressant och vetenskapligt sätt myter och sanningar om det s.k. klimathotet och klimatalarmismen.

Hon efterlyser mer vetenskaplig kompetens både i den offentliga debatten och i den klimatpolitik som bedrivs. Hon nämner i sista videon bl.a. Gösta Petterssons bok ”Falskt Alarm”, och nätverket CLINTEL med 840 forskare världen över som kritiserar den okunnighet som klimatpropagandan bygger på.

Not.  Elsa Widding är civilingenjör, med 25 års erfarenhet från energibranschen.

/ A. Berglund

Stoppa vindkraften – ger ökade kostnader och mer CO2-utsläpp än kärnkraft

 

Replik på insändaren (TÅ 24 april 2020)  ”Stort stöd för utbyggnad av vindkraft – men kommunerna bör få de direkta fördelarna”.

Charlotte Unger Larsson, vd för Svensk Vindenergi, skriver i Tidningen Ångermanland att vindkraften växer så det knakar.
Detta är problematiskt för elsystemets funktion och ekonomi samt för miljön! Forskare på Chalmers: ”Om inte vindkraftsutbyggnaden stoppas så dras mattan undan för vattenkraften, som är stabilisatorn i den svenska elförsörjningen”. Vattenkraftens effektivitet minskar, slitaget ökar och ekonomin försämras. Det finns inte avsättning för vindkraftselen i Norrland och inte nätkapacitet att transportera den någon annanstans. ”Någon annanstans” ligger långt bort vilket medför stora överföringskostnader och förluster.

Den subventionerade överproduktionens reapriser kan även få konsekvenser för markägarna. Dessa är ansvariga för återställning av marken och fonderingarna för detta täcker inte de verkliga kostnaderna. Enligt Svensk Vindkraftsförening är många vindkraftsbolag illa ute. En orsak är skenande drifts- och underhållskostnader. Inte minst har turbinernas livslängd överskattats. Den uppskattas idag till bara 10-15 år.

Charlotte Unger Larsson hänvisar till Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Men alla myndigheter har direktiv att stödja vindkraften. De ingår i en statlig marknadsföring där de och Svensk Vindenergi gått ut med vindkraftsreklam till hushållen. Även public service ingår: de förmedlar budskapet från särintressena utan någon kritisk granskning. I årtionden har politikerna ivrat för vindkraft och det är därför inte konstigt att människor, utanför de områden som drabbas av industrierna, har en positiv syn. Däremot finns ett stort motstånd bland de som berörs och därför måste sätta sig in i sakfrågan.

Slutligen upprepar Charlotte Unger Larsson flosklerna om ”hållbart” och ”klimatsmart”. Användningen av odefinierade begrepp av den typen vilseleder läsaren. I förhållande till kärnkraft ger el från vindkraft ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart elsystem och ökade kostnader.

Per Fahlén

Kostsamt misstag att avveckla kärnkraften. Debattartikel i SvD

Debattartikel i SvD den 17 mars 2020

Ett ersätta kärnkraft med vindkraft energimässigt kostar stora summor och medför betydande negativa miljökonsekvenser. Det skriver flera ledamöter i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Publicerad 2020-03-17

DEBATT | ENERGIPOLITIK

Sverige har under lång tid haft ett väl genomtänkt, väl fungerande och kostnadseffektivt elsystem, som levererat säker el med små miljökonsekvenser baserat på vatten- och kärnkraft. Energiöverenskommelsen stakar ut en ny väg för det svenska elsystemet utan konsekvensanalys. Det saknas behovsanalys beträffande effekt och energi med fördelning i tid och rum. Det saknas även funktionskrav avseende stabilitet, elkvalitet, leveranssäkerhet et cetera samt specificerade miljökrav och jämförelser av alternativa systemlösningar och systemkostnader.

Omställningen motiveras med luddiga formuleringar som att sol och vind ger el som är ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar”, ”utsläppsfri” och ”fossilfri”. Begreppen är odefinierade och säger ingenting om miljöegenskaperna för sol och vind. Livscykelanalyser över miljö och ekonomi visar tvärtom att i förhållande till kärnkraft ger vindkraft ökade koldioxidutsläpp, kraftigt ökad användning av icke-förnybara resurser, negativa lokala miljökonsekvenser samt avsevärt ökade totala elkostnader (sannolikt mer än fördubblade). Men beräknade värden ger troligen en underskattning eftersom vindkraftverkens verkliga livslängd visat sig vara betydligt kortare än kalkylvärdena 20–25 år. En stor studie redovisar en medellivslängd av 15 år för landbaserade och 12 år för havsbaserade verk. Till detta kommer stora miljökonsekvenser för den stora ombyggnad av hela elsystemet som storsatsningen på vindkraft kräver. Dessutom ökar miljöbelastningen per kilowattimme för existerande kärn- och vattenkraft eftersom dessa ”tvingas” dra ner på produktionen när det blåser mycket.

Ett elsystem baserat på en stor andel sol- och vindkraft är inte långsiktigt hållbart om man ser till hur mycket el som produceras under ett kraftverks livstid och den energi som åtgår för dess tillverkning och avveckling. Förhållandet mellan dessa energimängder kallas EROI (energy return on investment; all energi omräknad till el). För ett samhälle av svensk modell anses kravet vara att EROI är minst 7, det vill säga kraftverket skall under sin livstid generera sju gånger mer el än vad som gick åt för dess tillverkning och avveckling. Solel ger ett värde på systemnivå på endast 1,6, vindkraft ligger kring 4 medan kärnkraft ligger runt 75. I Sverige kan värdet för vindkraft försämras ytterligare eftersom merparten av utbyggnaden sker i Norrland, där behov saknas. Detta kräver stora investeringar i nya kraftledningar och stabiliseringssystem. Den långa transportsträckan till elbehoven i söder medför förluster och negativa miljökonsekvenser.

Vindkraft är en areell näring och vindindustrierna kräver stora ytor även för vägar och kraftledningsgator och de får en mycket stor inverkan på den lokala miljön (se bild ovan). De dominerar landskapsbilden och påverkar livsmiljön för människor, fåglar och djur negativt. Bullerstörningar sprider sig över stora ytor; infraljud kan mätas på flera mils avstånd (de tillämpade riktlinjerna saknar relevans för vindkraftsbuller). Över hela landet protesterar människor mot utbyggnaden och många upplever att rättssystemet satts ur spel för att underlätta för vindkraften.

Kärnkraften avvecklas inte av miljömässiga eller ekonomiska skäl. Politikerna har agerat för att göra kärnkraften olönsam genom straffskatter, förbud mot utnyttjande av spillvärmen, strypta forskningsmedel, planeringsförbud et cetera. Samtidigt har sol och vind fått stora subventioner (till exempel i form av elcertifikat), forsknings- och demonstrationsmedel och en massiv marknadsföring med offentliga medel. Den svenska kärnkraften, drygt 60 terawattimmar, byggdes på cirka tio år och den har varit extremt lönsam för staten och det svenska samhället. Notabelt är att värdet av anläggningar med lång livslängd, till exempel kärnkraft, kraftigt undervärderas med traditionella ekonomiska metoder.

Det hävdas ofta att vindkraftsutbyggnaden sänker elpriset och det är en naturlig följd av att mata in subventionerad el på en övermättad marknad. Däremot sjunker inte elanvändarnas kostnader; tvärtom har elkostnaderna i Sverige ökat kraftigt under senare år. Mycket på grund av skatter men till en betydande del på grund av certifikat och ökade nätkostnader (som vindkraften inte betalar för). Sverige har gått från att ha bland världens lägsta totala elkostnader till att nu snabbt närma sig Europatoppen. Vindkraftsländerna Danmark och Tyskland har Europas i särklass högsta elkostnader och mycket stora koldioxidutsläpp från sin elproduktion (kärnkraftslandet Frankrike har elkostnader som är mindre än hälften av Tysklands och en bråkdel av Tysklands koldioxidutsläpp). Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi och desto större blir de negativa miljökonsekvenserna!

Kärnkraften har en helt annan funktionalitet än sol- och vindkraft. Den kan leverera effekt och energi på rätt plats och i rätt tid samt producera och konsumera reaktiv effekt och bidra till stabilisering av elnätet. Inget av detta klarar vindkraften! För att ersätta kärnkraft med vindkraft energimässigt krävs tre gånger så hög installerad effekt, ett nytt elsystem samt ny balanskraft och/eller lagring. Allt detta kostar stora summor och det medför betydande negativa miljökonsekvenser.

Per Fahlén
professor emeritus energi och miljö, Chalmers tekniska högskola, ledamot i IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien)
Enno Abel
professor emeritus installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, ledamot i IVA
Claes Bankvall
före detta vd SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, ledamot i IVA
Harry Frank
före detta forskningschef ABB Corporate Research, ledamot i IVA och KVA
Tomas Hallén
före detta teknisk direktör Akademiska Hus AB, civilingenjör, teknologie doktor hc, ledamot i IVA
Åke Wikström
före detta vice vd, Iggesunds Bruk och Kamyr AB, ledamot i IVA

Energiöverenskommelsen
2016 enades fem partier, S, MP, C, M och KD, om en energiöverenskommelse. Den innebär att målet är 100 procent förnybar energiproduktion 2040. Kompromissen innebär dock inget förbud mot kärnkraft efter 2040.
En ökad framtida, förmodad energianvändning har fått den politiska oppositionen att vilja skruva på energiöverenskommelsen, mot en mer kärnkraftsvänlig riktning. M och KD har därför hoppat av överenskommelsen. TT

Klimatets diktatur

 

Vad händer med journalistiken som ska vara oberoende, källkritisk och alltid redo att granska? Vad händer med politiken som ska fatta viktiga beslut som påverkar vår framtid? Vad skulle vi vara utan sociala medier?

Kravet på klimatets diktatur framkommer lite då och då i media. Miljöpartiets Per Holmberg har spekulerat i dessa termer, i en debattartikel i Expressen i januari i år uppmanande 87 influencers Stefan Löfven att släppa taget om väljarstödet och köra över folket på grund av deras klimat katastrofala vanor. Från politiker haglar förbudskraven, vi ska inte köra bil med fel bränsle, men helst med el och allra helt inte alls. Vi ska inte flyga och absolut inte ifrågasätta vad klimatforskare säger. Medierna har också blivit mer politiska genom att de låter politiken bestämma sanningen och rapporterar därefter. Det är en av förklaringarna till att bara den ena sidan av myntet speglas trots att misstro, klyftor och maktlöshet skapas. Sveriges åsiktskorridor som professor Henrik Ekengren Oscarsson så tydligt påvisat har strypt mycket av samhällsdebatten. Klimatet är ett tydligt område där det inte är tillåtet att ifrågasätta såsom FNs klimatpanel IPCC presenterar krisen. Den politiska strategin är internationellt fastlagd och i Sverige bygger den på ett undergångsscenario där människan är den stora boven som kan förgöra jorden, samtidigt som samma människa ska rädda den. En märklig utgångspunkt kan man tycka eftersom visionen mera borde vila på teknikutveckling, framtidstro och en gemensam vilja till nya idéer för att ändra våra sociala mönster utifrån de olika förutsättningar vi har i vardagslivet beroende på var vi bor i landet.

Det är alltså tabu att säga att klimatkrisen inte är så djupgående som beskrivs. Alla förslag som regeringen tar fram som höghastighetståg, skyhöga bensinpriser, elbilar, eller förbud mot forskning på kärnkraft bör inte ifrågasättas. Då stämplas du som en klimatförnekare. Hade vi inte haft sociala medier har inget annat budskap kommit fram än just det som regeringen vill inpränta i oss. Klimatets diktatur är med andra ord inte så förfärligt långt borta. Det finns områden där diktaturen kommit särskilt långt och jag belysa ett tydligt exempel nämligen vindkraften!

Svenska politikers tro på vindkraftens möjligheter har de byggt upp med en stor ensidig satsning på forskning om vindkraft. De har också byggt upp den genom exploatering av främst Norrland. Redan Axel Oxenstierna fastslog på 1600-talet att ”I Norrland hava vi ett Indien om blott vi förstår att bruka det.” Det har man verkligen förstått på högsta politiska nivå. Det är inte så att människor i allmänhet står och jublar över dessa gigantiska vindkraftparker som byggs runt om i landet. Det är inte mysigt och rofullt att bo vid stora vindkraftverk. Ljudet är ett stort problem det kan nå mellan 30 – 60 km. Många forskare varnar för ljudet som ett stort hälsoproblem både för människor och djur, men ingen ansvarig bryr sig. Människor protesterar, de ser sin livsmiljö försämras, de ser naturen förstöras och djuren försvinner. Vindkraftverken är också giljotiner för fåglar, fladdermöss och dödar tonvis med insekter. Men ingenting hjälper. Lokalmedia kan spegla människors kamp men sällan i riksmedierna. En del kommuner lyssnar på sina invånare och säger nej till vindkraftparker, andra kommuner struntar helt i vad befolkningen tycker.

För att underlätta för vindkraftens expansion hjälper regering och riksdag till. De har luckrat upp miljölagstiftningen till förmån för vindkraft. För att inte få bygga ska det vara särskilda skäl för kulturmiljö och natur. Vad detta är för särskilda skäl är svårt att utröna. På Ölands kulturarv med rikt fågelliv Allvaret står vindkraftverk. I Norberg vid Målarberget byggs nu en stor vindkraftpark trots att det går tre flyttfågelsträck samt att skogen är full av värdefull kulturhistorisk mark med bland annat masugnar från 1100-talet. Målarberget borde också ha fått nej med anledning av att det ligger mitt emellan två tätorter, bara några kilometer ifrån båda. Men vindkraften är aldrig något problem, snarare folket som protesterar. Av den anledningen har nu regeringen tagit fram ett förslag som ska avskaffa det kommunala vetot. Argumentet är att det är så påfrestande för politikerna som får ta emot så mycket ilska och frustration. Att riksmedierna inte lyfter fram människors kamp mot vindkraften har flera förklaringar. Ett är förstås att rikspolitikern inte är intresserade av protesterna, de gör istället allt för att tysta ner dem. Ett annat skäl är att där rikspolitiker bor tillsammans med en stor del av journalistkåren, är det förbjudet med vindkraft. Enligt miljöbalken för det inte byggas vindkraft i Stockholm, Göteborg, Malmö och Mälardalen. De flesta har säkert bara sett ett vindkraftverk på bild.

Sverige är också det enda landet i världen där staten betalar stora subventioner till vindkraftsbyggen. Det har emellertid inte varit tillräckligt för att göra vindkraften lönsam, så nu är det mest utländska riskkapitalister som köper upp vindkraftparkerna. När subventionerna är uttagna så tvingas Vattenfall ta över förlustaffärerna. Norge som lyssnar på sina kommuner slutar bygga vindkraft på land, men kan däremot bygga i Sverige eftersom det är mer lönsamt.

Klimatdiktaturen är med andra ord oerhört närvarande när det gäller vindkraftsindustrin. Med en stenhård statlig styrning som urholkar demokratin och det kommunala självstyret, med en politiskt styrd forskning och en lagstiftning som gynnar vindkraften tillsammans med en tystnadskultur som slår igenom också inom medierna uppfyller vi många av kraven på diktatur.
Kör över folket uppmanade alltså 87 influencers Stefan Löfven, Miljöpartiet är inne på samma linje. Precis som i frågan om invandringen där folket delades upp i goda människor och rasister, delar klimatfrågan upp människor i upplysta och förnekare. Flera medier anser inte att det finns någon som helst anledning att lyfta fram klimatförnekares åsikter. I en levande demokrati förutsätts samtal, olika idéer som bryts, frihet att tycka olika och inte minst vetenskaplig frihet. Har vi det i Sverige? Det obehagliga i allt detta är att medierna inte granskar eller ifrågasätter den politiska strategin utan de köper den till fullo. Ett ensidigt budskap om klimatkrisen sprids ut över landet. I den politiska och mediala strategin finns också Greta Thunberg. En fantastisk sextonåring som i egenskap av sitt brinnande engagemang lyckat nå ut i hela världen. Hon är exceptionellt duktig och förtjänar både många spaltmeter och hyllningar.
Greta Thunberg har dock mot sin egen vilja hamnat i kläm mellan de krafter som tycker olika om klimatkrisen. Hon har också blivit ett redskap för regering och medier för att trumma ut ett gemensamt budskap. Hyllningarna vet inga gränser. Stefan Löfven nämner henne i nästan alla tal, energiminister Anders Ygeman vill döpa en stjärna efter henne och journalisterna hittar snart inte orden för att beskriva hennes ”enorma kraft”.

DN:s kulturchef Björn Wiman beskriver henne i sin söndagskrönika den 29/9 efter hennes tal i FN. ”Jag hörde hennes tal i direktsänd radio, i en av de fossila samhällets minst smickrande miljöer: en bilkö. Precis som många andra drabbades jag hårt nästan fysiskt, av hennes ord. Kan man uttrycka sig så kompromisslöst i stora sammanhang? Kan en sådant magnifikt patos tas på allvar i en blaserad bilvärld?” Och han fortsätter: ”Hon och hennes rörelse hämtar sin energi från en roll som vi känner igen från uråldriga berättelser – från Bibelns profeter och den upproriska Antigone till helgonlegenden om Jeanne d`Arc och Lisbet Salander i den digitala tidsålderns ikonografi.”

Björn Wiman har som många andra i hans skrå anslutit sig till klimatrörelsen. De skapar hjältar i sin kamp om folks åsikter! Henrik Ekengren Oscarsson har också gjort en studie på beundrande människor i Sverige. Han ger följande ledord för beundran; ”Frälsning, medlidande, förlåtelse, sanning, tröst, insikt, värdighet, hågkomst och bekräftelse.” Ekengren Oscarsson konstaterar att de personer vi beundrar kan vara en spegling av tidsandan, en allmän opinion eller kollektiva uppfattningar. Greta Thunberg motsvarar allt detta. Vad händer med journalistiken som ska vara oberoende, källkritisk och alltid redo att granska? Vad händer med politiken som ska fatta viktiga beslut som påverkar vår framtid? Vad skulle vi vara utan sociala medier?

20 oktober 2019

/ Lotta Gröning

”For Future”

Om den sk ”klimatkrisen”

Jag vill verkligen rekommendera att lyssna till denna intervju med energiexperten Elsa Widding. Hon avfärdar den sk klimatkrisen helt och har kritik mot Paris-avtalet, klimatpolitiken och regeringens katastrofala affärer tex NUON-affären. Hon har även synpunkter på den energi- och vindkraftspolitik som drivs igenom i Sverige på osäkra grundvalar.

Mer av Elsa Widding:  http://www.klimatupplysningen.se/2019/06/02/vem-ska-dra-handbromsen-en-riskfylld-energipolitik/

/ A. Berglund