Publicerat

Ang. Flakaberget. Mittvind AB:s bygdepengsavtal med Norrmoflo Byaförening

Från flera håll kommer nu uppgifter om att Mittvind AB och Norrmoflo Byaförening har ett avtal på gång gällande s.k. ”byapeng” (bygdemedel) med anledning av Mittvinds planer på en storskalig vindkraftsindustri på Flakaberget. Denna byapeng upplevs av många som ett mutförsök och ett försök att ”manipulera” den gängse tillståndsprocessen.

Valet att här lägga ut avtalsförslaget (som i dagsläget inte har undertecknats) är oproblematiskt; många byar vid Fjällsjöälven kommer att drabbas svårt, ja mycket värre än Norrmoflo, om Flakabergsindustrin får tillstånd från kommun och MPD.  Ranasjö och Salsjö vindkraftsindustrier är redan tillståndsgivna och att då i omedelbar närhet uppföra ytterligare 9 st vindkraftverk med verkshöjd mellan 200 och 230 meter skulle ge en svårartad inringningseffekt och vara ett dråpslag mot såväl miljö som ev. kvarvarande befolkning.

Många människor kan ”köpas” för pengar och det vet vindkraftsindustrin. Markarrendesersättningar leder ofta till splittring mellan familjer i drabbade byar, och med riktade byapengar till utvalda byar är det mycket möjligt att det orsakar en splittring mellan byarna.

En snabbtitt på en nätkarta visar att Norrmoflo ligger ca 6-6,5 km från Flakaberget, Sundmo litet drygt 2 km, Kilåmon mellan 4 och 5, Forsnäset mellan 3 och 4 och Betåsen mellan 4 och 5 km osv. Skall alla dessa m.fl. byar erbjudas byapengar också?

Så varför inriktas mutförsöken just till Norrmoflo?  En anledning kan vara att flera markägare bor eller har anknytning dit och att en av dem, enligt tillförlitliga källor, mest pådrivande herrarna har ett företag som heter ”Norrmoflo skog och sol”.

Man brukar vid överklaganden räkna med att sakägare få bo högst 3,2 km från närmaste snurran (när industrin står så högt i landskapet som fallet är med Flakaberget) för att ha talerätt (efter en dom om Stöttingfjället).

Men nog med spekulationer. Här kommer förslaget på arrendeavtal mellan Mittvind AB och Norrmoflo byaförening.

Mycket pengar blir det; 180 000 kr /år.

/ Brita Isaksson

 

 

 

Publicerat

KONSUMENTVERKET OCH VINDKRAFTEN

Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag. De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar” m.m. utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge el som är miljömässigt bättre än den från kärn- och vattenkraft. Regelrätta livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.

Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”. Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting. Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda. Men konsumentverket behöver inte göra någon särskild utredning; bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el.

Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el. Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.

Bifogad fil är en sammanställning beträffande mina kontakter med konsumentverket.

R2018-02-Vindkraft-KOV 

 R2018-02-Vindkraft-KOV

Per Fahlén
prof. em. energi & miljö

Publicerat

Låt oss satsa på andra energilösningar än landvindkraft, och rädda Sveriges natur!

Det är vår uppgift att bevara svensk natur åt barn och barnbarn, sade statsministern i regeringsförklaringen den 21 januari. Att han i ord lyfter naturens värde är bra. Men det är tråkigt när natur, landsbygd och miljö i praktiken återkommande nedprioriteras. Vi syftar på vindkraftsutbyggnaden, som blivit ett av våra stora miljöhot. Berg efter berg föröds idag.

Likväl presenterar sig vindkraftens företrädare i ett halsbrytande lappkast som miljöns försvarare, med hänvisning till koldioxiden. Man har fångat upp stämningarna från 70-talet, då enskilda vindkraft-entusiaster exploaterade vinden hemma på gården. Därifrån har ambitionerna successivt ökat till vindkraftparker i industriell skala uppe på bergen, enligt en logik som brukar benämnas ”De små stegens tyranni”.

Kan något stoppa detta? Kanske. Vi befinner oss i en fas av politisk instabilitet, med en skakig regeringsbildning. Paradigm kan skifta. Nya energisamtal väntar. Naturen har många vänner.

De tidiga generationernas vindkraftverk dör nu sotdöden genom bristande lönsamhet. Men låt oss dessutom ompröva och ifrågasätta de i Energiöverenskommelsen överenskomna 15-åriga subventionerna genom elcertifikat. Vindkraften är ju nu självbärande, enligt branschen. Låt oss då hoppas att några partier nu går före, och verkar för en sådan reform. Politiken bestämmer över subventionerna. Det vill säga vi alla.

Vi kan få en energipolitisk omorientering. L och SD står redan utanför Energiöverenskommelsen. M och Kd har nu åter öppnat för kärnkraft. Vem tar täten, ställer sig upp och viftar med flaggan? Blir hjälte för en del – och paria för andra. För oss som tror på civilitet vinner hjältarna.

I maj har vi EU-val. Även energifrågan bör nu av partierna hanteras i ett EU-sammanhang. Ödesfråga säger någon. Gör då naturen och vindkraften till en tydlig valfråga i EU-valet! Släpp storstadsfokus. Låt rådet till väljarna bli att tänka på Sveriges natur och våra barn, när du lägger din röst.
Investeringsviljan vad gäller vindkraft är känslig. På 70-talet lyckades kärnkraftsmotståndarna efter en politisk kampanj nästan vända opinionen och knäcka kärnkraften. I ett nytt politiskt klimat kan kärnkraften förlängas/förnyas, vilket leder till sämre lönsamhet för vindkraften. Men bättre för vår elberoende industri! Det var beslutskraften hos en industrivänlig socialdemokrati – före MP-samarbetet – som banade väg för kärnkraften förra gången, till gagn för vår industriella utveckling.

Europeiska pensions- och andra fonder utgör de viktigaste finansiärerna vid vindkraftinvesteringar. Dessa uppfattar idag att svensk vindkraft är trygga investeringar. Humöret skulle sänkas väsentligt vid minskad generositet vad gäller subventioner för vindkraft i Sverige. Kritiken mot vindkraften är stark bland naturvänner över hela Europa. När når vi en ”tipping point” i folkopinionen?

Även för den som inte tycker om kärnkraft, finns det icke miljöskadliga alternativ till vindkraft på bergen – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och biokraftvärme, för att nämna några. Gynnsammare villkor för anslutning av havsvindkraft, diskuteras nu. Det är klokt. Låt oss satsa på andra energilösningar än landvindkraft, och rädda Sveriges natur!

”Ett ansvarslöst förslag” är vad vindkraftens intressenter kommer att säga. Vår replik blir: ”Vi värnar naturen – ni föröder den.”

Jan Hedman
Ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Henrik Wachtmeister
Vice ordförande FSL

Publicerat

Vindkraften stör älgar, renar och dödar rovfåglar

Vi vet att många jägare/jaktlag har förstått och vet att vindkraften försvårar jakten i  vindkraftsområden. Men många jaktlag jagar på skogsbolags- och privata marker och vågar inte protestera för risken att förlora jakträtten. Vindbolagen förnekar givetvis att vindkraften försvårar jakten, men erfarenheter från jägare talar emot detta.

Följande citat är ett sammandrag från  SVT Västerbottensnytt:s reportage  och tidningen   ”Jakt och jägare”  artikel om älgjakt i vindkraftsområden.

”Älgjakten drabbas negativt av vindkraften. Djuren blir rädda och vill helst komma undan de snurrande vingarna. Det rapporterar SVT:s Västerbottensnytt som besökt Lejonströms jaktlag ett par mil utanför Malå under pågående jakt. Älgar skräms av vindkraftverken. Flera jaktlag får svårare att jaga älg i de områden där det finns stora vindkraftsparker.”

”Skuggorna från vindsnurrorna slår i backen när Östen Lundgren går omkring i sitt jaktområde. Han basar över Lejonströms jaktlag två och en halv mil utanför Malå mot norrbottensgränsen. Där har Skellefteå Kraft en vindkraftpark med tio aggregat på ett cirka sex kilometer stort område.

Det ligger mitt i jaktlagets älgjaktsområde. Vindkraftparken är att betrakta som riskområde på grund av att is kan lossna från bladen på vindsnurrorna.
– Det känns som att vi inte kan gå omkring i området som vi vill och som vi gjorde tidigare. Det känns egentligen som ett intrång, säger Östen Lundgren.”

Forskning som genomförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala visar att renar undviker att vistas i närheten av vindkraftverk. 

”Enligt jaktlaget var det älg på platsen tidigare – nu är de rädda för vindsnurrorna.
– Älgarna trivs inte att ligga här, säger Östen Lundgren och pekar ut över berget där vindsnurrorna är placerade. De kan gå in sporadiskt bara i vindkraftparken men de lägger sig inte ner och söker skydd där som de gjorde förut. ” (Samma erfarenhet har forskare och samerna gjort när det gäller renarnas närvaro i vindkraftsområden. /admins not)

”Jakten ska ändå genomföras trots att det är en viss begränsning på grund av vindkraftverken.
– Ja, runt omkring ska vi jaga, men det är inte med samma glädje och iver som förut, säger Östen Lundgren.”

Det är inte enbart älg och ren som påverkas menligt av vindkraft. Tjäderpopulationer minskas pga att gamla tjäderplatser förstörs av vindkraft.

Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna   skriver på sin hemsida så här:

”Hänsynslös vindkraftsutbyggnad dödar tjädern”

”Skogsbruket i Sverige har utvecklat ett av de tätaste skogsbilvägnätet i ett globalt perspektiv. En stor del av de skogsbilvägar som projekteras senaste decenniet sammanhänger med vindkraftutbyggnad där platsvalet av anläggningar i Norrland ofta innebär mer än 5 mil nybryten väg per anläggning.
Vägnätets fragmentering av natur och livsmiljöer och påföljande effekter innebär ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald. Vägarna medför ett flertal negativa effekter på biologisk mångfald då de normalt leder till habitatförlust och försämringar av habitat, genom fragmentering och förändring i de ekologiska förutsättningarna. Även mindre vägar har en betydande negativ påverkan på naturmiljön, i synnerhet då de berör mer eller mindre naturliga miljöer. ”  (Källa: Statistiska centralbyrån 2014)

Vindkraftverken slår hårt mot skogsfåglarna

Att vindkraftverken massakrerar örnar och andra rovfåglar är väl känt. Rapporter om detta kommer regelbundet både i svenska och utländska media och i olika rapporter. Hur länge ska myndigheterna nonchalera detta? Det känns som myndigheterna helt bortser från fågeldöden, och det är alarmerande.

I vårt län arbetar ÅOF (Ångermanlands ornitologiska förening) aktivt med att skydda kungsörnar. Den storskaliga satsningen på vindkraft i hela landet har gjort att detta är den fågelskyddsfråga som tar allra mest tid för ÅOF att jobba med. ÅOF gör ett stort arbete med regelbundna inventeringar i kända örnområden och hjälper till att överklaga vindkraftsärenden om de anser att det finns skäl att göra det. ÅOF gjorde bl.a en grundlig ny inventering av örnbeståndet på Fängsjö/Storsjöhöjden innan de överklagade Forscas ansökan av storskalig vindkraft i området. Ett betydande och viktigt argument till MMD:s dom och MMÖD:s slutliga nej till vindkraft i området.

Mer om ÅOF:s arbete finns att läsa på deras hemsida  här. 

Man blir så ledsen när man  läser notiser som nedan. Tyvärr händer detta dagligen i örntäta vindkraftsområden, och det är ett djurplågeri som inte borde få förekomma. Är detta en situation som ska accepteras?

Rapport från Stor-Rotlidens vindkraftsområde

A. Berglund / admin

Publicerat

Vindkraftverk kan göra dig sjuk


Forskare har i populationsstudier över tid vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg funnit att stressfaktorer leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). På sikt innebär sådana förändringar ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Detta vet vi.

Det finns i dessa studier klara paralleller mellan sjukdomsutvecklingen, och de stresseffekter som uppträder hos individer som drabbats av påverkan från vindkraftverk. Det tar emellertid flera år att genomföra liknande vetenskapliga studier avseende just vindkraftens påverkan. Som jämförelse kan nämnas att det tog 200 år innan tobaksrökningens sjukdomseffekter påvisades på 50-talet. Det tog sedan ytterligare ett 20-tal år innan det stod klart att rökning även orsakar hjärtsjukdom. Andra hälsofaror som inledningsvis länge förnekades var hormoslyr, neurosedyn och asbest.

Samtidigt med vindkraftutbyggnaden fortgår forskningen om vindkraftens hälsopåverkan. Forskningen visar klart dels att vindkraft förorsakar stress, och samtidigt att stress är en stark riskfaktor för hjärtinfarkt, diabetes och andra sjukdomar.

Stressfaktorn leder genom så kallade neuroendokrina mekanismer till risk för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Den mest omfattande studien på området är kanadensisk, och visar att de undersökta vindkraftgrannarna upplevde stress, men att de ännu inte hunnit utveckla diabetes eller hjärtkärlproblem. Då detta kan ta lång tid (10+ år), behövs uppföljande studier över tid, som för närvarande saknas. Men när skadan väl skett är det för sent.

Det nu anmärkningsvärda hos oss är risktagandet – för att inte säga nonchalansen, inför hotande hälsoeffekter. Är det klokt att nu forcera vindkraftutbyggnaden, trots alla pågående studier som kan komma att påvisa att vindkraftens störningar är ett verkligt hälsoproblem? Dvs. att chansa.

Ansvaret faller tungt på det nationella och internationella kapital som finansierar utbyggnaden. Begreppet riskkapital får en ny innebörd. Vad vi ser är en djärv chansning på att kunskap om negativa hälsoeffekter inte ska beläggas inom de närmsta åren. Vem får ta smällen – och hur stor blir den – när sambandet mellan vindkraftbuller och sjukdom påvisas? Och när ser vi de första stämningarna?

Det ligger något dysfunktionellt och tragikomiskt i att förment långsiktigt försäkrings- och pensionskapital är delaktigt i dessa chansningar. Detta bör uppmärksammas vidare.

Det finns goda alternativ även för den som inte vill ha ny kärnkraft – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och kraftvärme. Det är inte så att vi måste ha vindkraft, även om vindkraftsindustrin kidnappat politiken. Tro dem inte !

Göran Holm
Styrelseledamot FSL, professor emeritus, hjärtmedicin, tidigare Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg,

Leif Lyttkens
Docent, f.d. överläkare, audiologi, tidigare Uppsala Akademiska Sjukhus,

Jan Hedman,
Ordförande, Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL.

 

Publicerat

Vindkraft är varken förnybar, hållbar, miljövänlig eller klimatsmart

”Allting kan man sälja med mördande reklam…”. I årtionden har Svensk Vindenergi, med stöd av vissa politiska partier, bedrivit en grovt vilseledande marknadsföring av vindkraft. Den är varken ”förnybar”, ”hållbar”, ”miljövänlig”, ”klimatsmart” eller någon annan av de förskönande epitet som den förkläs med.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Foto: Fredrik Sandberg/TT

I förhållande till fossilfri kärn- och vattenkraft kräver den mycket mer av icke-förnybara resurser, orsakar omfattande lokala miljöstörningar och orsakar flera gånger högre koldioxidutsläpp. Men den är dessutom funktionellt oerhört mycket sämre. Till exempel kan kärnkraft leverera energi och effekt på rätt tid och rätt plats i relation till efterfrågan. Den kan fungera både som bas- och reglerkraft, verka nätstabiliserande, producera och konsumera reaktiv effekt, etcetera.

Inget av detta klarar vindkraften och måste därför kompletteras med stora nätombyggnader, ny balanskraft, med mera. Vindkraften kommer också att minska effektiviteten för vattenkraften och överföringsnätet, öka turbinslitaget och stranderosionen genom stora och frekventa regleringar samt kraftigt öka risken för stora skogsbränder.

Att media aldrig synar bluffen är en journalistisk skandal, vilket bidrar till att människor utan sakkunskap blir grundlurade (se till exempel den något förvirrade insändaren från Mona Olsson).

Ett vanligt påstående är att det blåser bra i Norrland men de bästa vindförhållandena finns längs kusterna och i södra Sverige. Det kuperade skogslandskapet bromsar vinden och därför måste man öka vindkraftverkens höjd. Men högre verk innebär också ökade störningar av buller, blinkande ljus och förändrad landskapsbild.

I kalkylerna används livslängder på 20–25 år medan den verkliga bara är cirka 15 år. Det ökar antalet arbetstillfällen men är katastrofalt för vindkraftens redan dåliga ekonomi och för miljön. Antalet arbetstillfällen överdrivs kraftigt av Vindval och Energimyndigheten och saknar stöd i deras egna utredningar. Alla miljarder som investeras här i regionen, för något som vi inte behöver, betalas till stor del av oss själva och varje arbetstillfälle kostar hundratals miljoner.

Enligt miljöbalken krävs för tillstånd av miljöstörande verksamhet att det finns ett behov. I Norrland finns överhuvudtaget inget behov av vindkraft; bara 40 procent av vattenkraftselen används i regionen. Därmed faller politikernas tal om att vindkraften ger närproducerad el. Den måste skickas långväga utanför landets gränser till reapris (mottagarländer som Danmark och Tyskland har inget behov av svensk vindkraft, däremot av vår kärn- och vattenkraft). Då uppstår problemet med krav på ny överföring.

Miljöbalken säger också att om det finns ett behov ska det byggas så att miljökonsekvenser och förluster minimeras. När det byggs i Norrland maximeras både miljöförstöring och överföringsförluster! Till en kostnad av ett par tusen miljarder byggs det nu ett funktionellt och miljömässigt oerhört mycket sämre elsystem än det vi haft.

Per Fahlén

Publicerat

Partier i Sollefteå bryter vallöften om vindkraft

Med bestörtning konstaterar vi medborgare i Sollefteå kommun att socialdemokrater och moderater redan bryter mot givna vallöften. Vi är grundlurade av dessa partier.

Före valet, i augusti, lovade de att inte tillåta mer storskalig vindkraft på Allehandas #kandulova. och här. Nu är det annat ljud i skällan.

Med bestörtning konstaterar vi medborgare i Sollefteå kommun att socialdemokrater och moderater redan bryter mot givna vallöften. Vi är grundlurade av dessa partier, skriver debattförfattarna. Foto: Henrik Montgomery/TT
Med bestörtning konstaterar vi medborgare i Sollefteå kommun att socialdemokrater och moderater redan bryter mot givna vallöften. Vi är grundlurade av dessa partier, skriver debattförfattarna. Foto: Henrik Montgomery/TT

Inte heller tänker de följa den nya översiktsplanens beslut att inte tillåta mer storskalig vindkraft med undantag av ”förtätning” i redan befintliga områden. Om även Vänsterpartiet blir löftesbrytare och väljer att ignorera översiktsplanen lär avgöras måndag 25/2. Då får de drabbade i Fängsjö/Storsjöhöjdenärendet sin dom.

Men det är inte endast detta vindindustriområde, som planeras. Redan nu smids planer på nya storskaliga vindindustrier. I en begäran om samråd med kommunen och länsstyrelsen avslöjar Mittvind AB och Lugn Vind AB att de avser att exploatera Flakaberget och Nallkullen (inkluderat Storberget) med storskaliga vindindustrier.

Nedan ett citat ur denna samrådsbegäran:

”Härmed  anhåller ovan nämnda bolag om att få hålla samråd med Sollefteå kommunen och Länsstyrelsen V-norrland inför ansökan om tillstånd enligt Miljöbalken för projekten Nallkullen i Lungsjön och projektet Flakaberget N. om NorrMoflo – Ö. om Sundmo efter Fjällsjöälven i Sollefteå kommun.

Båda projekten har giltiga bygglov med startbesked, men har nu för avsikt att ”uppgradera” projekten till godkända tillstånd.”

Avsändare är Hans Erik Flodin, Lugn Vind AB och ”fadder” för Mittvind AB.

Att ”uppgradera” låter ju oskyldigt men det innebär att de bygglov, som Sollefteå kommun har givit dessa projekt, nu anses för begränsande. Nu vill de uppföra fler och högre verk. På vilket vis har de då tänkt ”uppgradera” till ”godkända tillstånd”?

För Flakaberget finns bygglov för sex verk 150 meter höga. Mitt Vinds nya planer innebär åtta–nio verk, 200–230 meter höga (dessutom med ”fri placering  av verken”).

Denna förändring till storskaligt vindbruk innebär en ”uppgradering” till ”miljöfarlig verksamhet” och fordrar en prövning i Miljöprövningsdelegationen.

Flakaberget ligger i ett område som i nya översiktsplanen är ”Föreslaget nytt Riksintresse Friluftsliv” och ligger även inom ”område som undantas från storskaligt vindbruk”. Detta tillsammans med det tydliga generella ställningstagandet mot ny storskalig vindkraft och partiernas löften i #kandulova. borde vara mer än tillräckligt för att fullständigt omöjliggöra en storskalig exploatering av det området.

Men efter moderaternas och socialdemokraternas demokratiföraktande helomvändning och löftesbrott kan man inte vara säker på någonting. Ingenting är heligt längre… inte ens löften.

Heder åt Centerpartiet och Västra Initiativet, som valde att följa sina vallöften och kommunens översiktsplan!

Monica Blomström

Bengt-Erik Sigvardsson

Brita Isaksson

Publicerat

Dagens magplask av (S) i Sollefteå

Idag skriver de största vindkraftsförespråkarna i Sollefteå kommun, tillika cementsossar, en insändare full med lögner och floskler. Det var länge sedan ett liknande magplask publicerades av (S) . Att (S) aldrig någonsin tänker på invånarna i den kommun de försörjts och försörjs av är uppenbart.

Men socialdemokraterna fortsätter att gräva sin egen grav. De har hunnit ganska långt..

Insändare i TÅ Allehanda:

”Klimatfrågan är en ödesfråga för oss alla.

Omställningen till ett fossilfritt samhälle måste påskyndas. Ska Sverige vara fossilfritt till 2045 måste investeringar i grön, miljövänlig elproduktion ske.

Planerna för Storsjöhöjden/Fängsjön handlar om en total satsning på över fyra miljarder, varav en miljard kan hamna hos våra lokala företagare. Detta ger hundratals arbetstillfällen i uppbyggnadsfasen och cirka 30 i driftsfasen när vindparken står klar, skriver debattförfattarna.
Planerna för Storsjöhöjden/Fängsjön handlar om en total satsning på över fyra miljarder, varav en miljard kan hamna hos våra lokala företagare. Detta ger hundratals arbetstillfällen i uppbyggnadsfasen och cirka 30 i driftsfasen när vindparken står klar, skriver debattförfattarna.

2013 behandlades ansökan från Forsca (Fred Olsen renewables och SCA) gällande vindbruk på området Storsjöhöjden/Fängsjön. Den totala investeringen beräknades då uppgå till fyra miljarder kronor.

Med Sollefteås mått mätt handlar det om gigantiska investeringar som vi anser kommer att ge välbehövliga arbetstillfällen och därmed skatteintäkter till kommunen. Sollefteå kommun sade då ja till fortsatt prövning av ansökan eftersom ansökan bedömdes uppfylla de krav som ställdes utifrån gällande regelverk.

I sista instans, efter en överklagandeprocess avslog dock mark- och miljööverdomstolen Forscas ansökan med hänvisning till att de var tvungna att mera noggrant peka ut var vart och ett av vindkraftverken skulle placeras inom det utsedda området.

Nu har Forsca påbörjat en dialog med kommunen för att undersöka hur vi ställer oss till en förnyad ansökan på samma område anpassad till nya bedömningsgrunder.

Socialdemokraterna i Sollefteå är positiva till att Forsca lämnar in en ny ansökan för kommunen att ta ställning till.

SCA är även en viktig kugge i Sollefteås näringsliv med många anställda och underentreprenörer samt en viktig partner i samarbetet kring vårt gymnasieprogram naturbruk/skog på Skedom.

Att avfärda en ny ansökan från ett för Sollefteå och Sverige viktigt skogsföretag, där de redan lagt ner tiotals miljoner på den tidigare ansökningsprocessen anser vi inte vara seriöst.

Det kommer att sända signaler ut i Sveriges näringsliv att Sollefteå inte vill ha några investeringar innanför sin kommungräns och våra visioner om #drivkraftsollefteå och #100till2020 kommer knappast att tas på allvar.

Det är också ofrånkomligt att kommande satsningar på elintensiv industri kommer att drabbas negativt av ett nej till en ny ansökan eftersom samtliga nya lokaliseringar ligger på SCA:s mark.

Planerna för Storsjöhöjden/Fängsjön handlar om en total satsning på över fyra miljarder, varav en miljard kan hamna hos våra lokala företagare. Detta ger hundratals arbetstillfällen i uppbyggnadsfasen och cirka 30 i driftsfasen när vindparken står klar.

Menar vi allvar med att Sollefteå, en kraftfull kommun, ska vara ett centrum inom förnyelsebar elproduktion och betraktar vi den miljövänliga energisektorn som en framtidsbransch sänder det helt fel signaler att avfärda en ny ansökan från Forsca.

Åsa Sjödén (S)

John Åberg (S)

Elisabet Lassen (S)

Publicerat

Öppet brev till Vänsterpartiet

Inför Vänsterpartiets kommande beslut den 25 feb. 2019 ang. ja eller nej till ev. en ny ansökan om vindkraft på Fängsjö/Storsjöhöjden. Inlägget har skickats till alla ledamöter i Vänsterpartiet i Sollefteå, dock här i förkortad version..

Vi har under sju år fört en lång och mödosam kamp / process med att stoppa det förra vindkraftsprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden. Av rent personliga skäl och av stora naturhänsyn. När MMÖD:s dom kom förra våren upplevde vi alla en enorm glädje, ja rent av lycka! Avslag! Vi trodde knappt det var sant.  Vi kunde bo kvar, fortsätta att vistas i våra fritidshus, åka skidor, jaga, plocka bär, vandra till alla kära platser där vi vistats sedan barnsben, Nävernäsan, Oringsjö naturreservat, Stugusjön, Fängsjö (där mina förfäder kom som nybyggare 1827) och alla andra speciella platser i området som finns i våra hjärtan. Vi kunde andas igen!

Samebyarna bröt ganska snabbt avtalet med vindbolaget Forsca, när samerna insåg vilka konsekvenser det skulle innebära för deras viktiga renbetesområde. Vi delar nu åter igen samebyarnas oro och förtvivlan inför att vi åter igen ev. tvingas att påbörja en ny process mot samma hot. Möjligen med olyckligare utgång än den förra..

Fängsjö/Storsjöhöjdens renbetesmarker är ett riksintresse för samerna. Samerna har haft sina vinterbeten i dessa trakter sedan urminnes tider. Min mor (97 år), född och uppväxt i Fängsjö, minns fortfarande hur samerna varje höst kom åkande på sina slädar och renraider genom byn Fängsjö på 1920-talet till renarnas vinterbete i Fängsjö/Storsjöhöjden. Det har samerna gjort sedan urminnes tider. 

I den nya översiktsplanen sid. 11 står: ”Vid prövning av vindkraftsetablering där vindbruk riksintresse berörs och annat riksintresse konkurrerar, prioriteras det andra riksintresset.”

Arkeologen Bernt Ove Viklund har tillsammans med Lena Kroik (medlem i samebyn Voernese, tillika forskare) gjort en ny kultur- och fornminnesinventering av samernas efterlämningar i området. Detta gjordes 2016-17. Rapporten utkom 2018 och forskningsunderlaget är utgivet av Länsstyrelsen 2018. Rapporten finns att låna på biblioteket. Man har hittat bl.a. uråldriga samevisten och platser som tydligt visar hur viktigt detta område har varit för samerna under århundraden.  PS. Senaste officiella fornminnesinventering gjordes på 1960-talet. Länsstyrelsen har förordat att det behövs en ny sådan i området.

I vår kamp fick vi snabbt ett starkt stöd av ÅOF (Ångermanlands ornitologiska förening) , som gjorde flera nya örninventeringar i området. De konstaterade, åter igen, att det finns en stor population av örnar (och även fiskgjuse) i hela området, ett faktum som gjorde att en stor del av området togs bort i den förra vindkraftsprocessen. Att det finns en stark örnpopulation i området är f.ö. känt av alla som vistas i naturområdet. Vi fick även stöd av Naturvårdsverket och Ångermanlands Naturskyddsförening som påpekar att detta natur- och friluftsområde är högst olämpligt för vindkraft av miljöskäl.

När Forsca nu än en gång vill göra en ny ansökan kom det som en ny chock för oss. Vi hade hoppats och trott att kampen var över för gott. Vid ett tidigt möte under den förra processen på Markusgården med alla berörda (> än 200 personer), där även ansvariga på Länsstyrelsen deltog,  var enigheten stor – denna etablering fick inte ske! Motståndet var starkt. Vi ville inte bo och vistas mitt i en vindkraftsindustri! Jag kan inte tro att motståndet är mindre idag, snarare tvärtom.

För oss som drivit den tidigare processen känns det nya hotet som en plåga som aldrig verkar ta slut.  Är det verkligen meningen att Vänsterpartiet/kommunen vill att vi ska tvingas flytta? Är det så som kommunen värnar om sina invånare?

Kan vänsterpartiet med gott samvete stötta ett projekt som innebär att naturen skövlas och örnar skadas/dödas av vindkraftsvingar?

Kan vänsterpartiet med gott samvete stöta bort samebyarna från det viktigaste renbetesområdet de har?

Kan vänsterpartiet stötta ett projekt som utesluter människor att kunna vistas i det största naturområdet i kommunen?

Kan verkligen vänsterpartiet stötta ett projekt som detta genom att gå hand-i-hand med storkapitalet och dess vilja att exploatera både naturmiljön och kommuninvånarnas närmiljö?

Tror vänsterpartiet verkligen att vindkraft på Fängsjö/Storsjöhöjden minskar vår totala miljöpåverkan?

Vill vänsterpartiet lokalt medverka till mer än fördubblade elräkningar?

Kan och vill Vänsterpartiet svika sitt löfte de gav före valet?:
”Inga nya parker kommer att få OK fån kommunen men det byggas fler inom befintliga parker.” Skrivet  i ”Kandulova” den 2 sept. 2018 av solleftea@vansterpartiet.se / ordf.

/ Anita Berglund

Publicerat

Finns intresse att starta en regional förening för opinionsbildning mot vindkraft?

Nu jävlar får det vara nog. Länkad artikel är nog det värsta jag läst på länge i vindkraftsväg hos MittMedia. Därför gör jag nu en intressesondering:

Finns intresse att starta en regional förening för opinionsbildning mot vindkraft?

Jag tänker mig geografisk avgränsning till Ångermanland i en första veva. Man skulle kunna expandera till Medelpad i ett senare skede och då får man överlappning med länet.

Föreningen skulle i första hand vara en plattform för opinionsarbete och stöd till lokala aktionsgrupper (som är kopplade till specifika vindkraftsprojekt). För denna texts skull, tänk er ett namn i stil med ”Vindkraftsmotstånd i Ångermanland – VÅ”.

Tanken är inte att starta något klassiskt föreningsliv. Istället är det en plattform där aktivitetsfrågan ägs av de medlemmar som engagerar sig. Konkret arbete kan vara:

– Författa insändare och debattartiklar. Om dessa får författarens signatur kompletterad med ”VÅ”, så visar vi upp för politikerna att det finns ett organiserat motstånd.

– Bedriva underrättelsearbete om status på vindkraftsprojekt och -politik, samt publicera dessa systematiskt på en samlad hemsida.

– Kontakta och utöva press på enskilda politiker. Det gäller nämndsledamöter, kommunstyrelsefolk, fullmäktigeledamöter, m.fl.

– Avkräva de politiska partierna svar regionalt på hur de ser på vindkraftsfrågan och publicera svaren.

– Producera antivindkraftsmaterial för sociala medier.

– M.m.

Jan Hedman på Föreningen Svenskt Landsskapsskydd är beredd att hjälpa till vid uppstart. Föreningen kan och bör bli medlem i FSL.

Erfarenheten visar att man inte behöver vara så många för att komma igång. 10 personer är mer än tillräckligt initialt. Erfarenheterna visar också att en spridning på folk i allt från ålder, kön, politiska uppfattningar och bostadsort är positivt och främjande för den goda saken.

Jag ser framför mig en ”modern” förening. Det betyder att man har stadgar, styrelse, o.s.v. på klassiskt vis, men att kommunikation främst sker digitalt och på telefon. Ingen medlemsavgift. Kanske möjlighet för sympatisörer att donera en slant. Givet avstånden måste man hålla obligatoriska fysiska möten till ett minimum. Det ska vara enkelt att vara med och engagerad och alla och envar ska kunna bidra efter förmåga och kapacitet, tänker jag.

Jag nås på 070-214 90 60.

Kommentera, resonera, ställ frågor eller lämna förslag i kommentarsfältet!

/Sven Valerio