Kategori: Miljö

Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag. De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar” m.m. utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge el som är miljömässigt bättre än den från kärn- och vattenkraft. Regelrätta livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.

Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”. Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting. Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda. Men konsumentverket behöver inte göra någon särskild utredning; bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el.

Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el. Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.

Bifogad fil är en sammanställning beträffande mina kontakter med konsumentverket.

R2018-02-Vindkraft-KOV 

 R2018-02-Vindkraft-KOV

Per Fahlén
prof. em. energi & miljö

”Allting kan man sälja med mördande reklam…”. I årtionden har Svensk Vindenergi, med stöd av vissa politiska partier, bedrivit en grovt vilseledande marknadsföring av vindkraft. Den är varken ”förnybar”, ”hållbar”, ”miljövänlig”, ”klimatsmart” eller någon annan av de förskönande epitet som den förkläs med.

I förhållande till fossilfri kärn- och vattenkraft kräver den mycket mer av icke-förnybara resurser, orsakar omfattande lokala miljöstörningar och orsakar flera gånger högre koldioxidutsläpp. Men den är dessutom funktionellt oerhört mycket sämre. Till exempel kan kärnkraft leverera energi och effekt på rätt tid och rätt plats i relation till efterfrågan. Den kan fungera både som bas- och reglerkraft, verka nätstabiliserande, producera och konsumera reaktiv effekt, etcetera.

Inget av detta klarar vindkraften och måste därför kompletteras med stora nätombyggnader, ny balanskraft, med mera. Vindkraften kommer också att minska effektiviteten för vattenkraften och överföringsnätet, öka turbinslitaget och stranderosionen genom stora och frekventa regleringar samt kraftigt öka risken för stora skogsbränder.

Att media aldrig synar bluffen är en journalistisk skandal, vilket bidrar till att människor utan sakkunskap blir grundlurade (se till exempel den något förvirrade insändaren från Mona Olsson).

Ett vanligt påstående är att det blåser bra i Norrland men de bästa vindförhållandena finns längs kusterna och i södra Sverige. Det kuperade skogslandskapet bromsar vinden och därför måste man öka vindkraftverkens höjd. Men högre verk innebär också ökade störningar av buller, blinkande ljus och förändrad landskapsbild.

I kalkylerna används livslängder på 20–25 år medan den verkliga bara är cirka 15 år. Det ökar antalet arbetstillfällen men är katastrofalt för vindkraftens redan dåliga ekonomi och för miljön. Antalet arbetstillfällen överdrivs kraftigt av Vindval och Energimyndigheten och saknar stöd i deras egna utredningar. Alla miljarder som investeras här i regionen, för något som vi inte behöver, betalas till stor del av oss själva och varje arbetstillfälle kostar hundratals miljoner.

Enligt miljöbalken krävs för tillstånd av miljöstörande verksamhet att det finns ett behov. I Norrland finns överhuvudtaget inget behov av vindkraft; bara 40 procent av vattenkraftselen används i regionen. Därmed faller politikernas tal om att vindkraften ger närproducerad el. Den måste skickas långväga utanför landets gränser till reapris (mottagarländer som Danmark och Tyskland har inget behov av svensk vindkraft, däremot av vår kärn- och vattenkraft). Då uppstår problemet med krav på ny överföring.

Miljöbalken säger också att om det finns ett behov ska det byggas så att miljökonsekvenser och förluster minimeras. När det byggs i Norrland maximeras både miljöförstöring och överföringsförluster! Till en kostnad av ett par tusen miljarder byggs det nu ett funktionellt och miljömässigt oerhört mycket sämre elsystem än det vi haft.

Per Fahlén