VINDKRAFTSELÄNDE
Följande är en beskrivning av hur ett vindkraftsärende har hanterats av myndigheter och domstolar och jag önskar kommentarer på era synpunkter, tex;
- Om ni håller med mig om att denna hantering är fel
- Om ni tycker att det skall gå till på detta sätt
- Om ni har samma erfarenheter i ert bemötande hos myndigheter och domstolar
- Om ni har konstruktiva förslag på hur vi skall få till en rättvis bedömning vid etableringar.
Forsnäs 2021-07-14
RANASJÖ VINDKRAFTSPROJEKT
Under 10 år har vi (närboende och berörda genom enskilda överklagningar och som medlemmar i ”Föreningen LIVSKVALITET vid Fjällsjöälven”) försökt att stoppa detta projekt som planeras att byggas i Fjällsjöälvens dalgång någon km från bebyggelsen.
I de ansökningar om bygglov som entreprenören ARISE/Flodin inlämnat till Länsstyrelsens Miljöprövning (MPD) har de i princip fått allt godkänt.
Vi har visat på de felaktigheter som finns i ansökningarna och överklagat MPDs beslut till Mark och Miljödomstolen (MMD) och därefter överklagat deras beslut till Mark och Miljööverdomstolen (MMÖD).
Alla våra överklagningar har förkastats utan någon enda förklaring. Jo, MMÖD säger att det är MMDs beslut som gäller och MMD säger att det är MPDs beslut som gäller!!??
Detta betyder i praktiken att överliggande instanser till 100% går på MPDs bedömning utan någon kontroll av deras beslut och kan därmed helt ”två sina händer” och strunta i våra argument.
Jag vet att, det förutom hos oss, på många platser runt om i Sverige läggs ner tid och pengar på att visa argument som kan stoppa vindkraftsetableringar. Om de projekten och argumenten, hanteras på samma sätt som vi har blivit behandlade, så är det nog slöseri för dom också med tid och pengar.
Mina erfarenheter från domstolar i övrigt är 0 men jag ber en bön och håller mina tummar för att vindkraftshanteringens domstolar inte visar hur det går till i övriga Sveriges Domstolsverksamhet.
Vi har i dagarna fått avslag från MMÖD på en överklagan som bland annat hade ljudstörningar som ett tungt argument. MMÖD accepterar inte vår överklagan utan de hänvisar till MMDs bedömning (och därmed på MPDs).
För att ni skall ha möjlighet att bedöma ovan beskrivna så bifogar jag nedan en kopia av en bilaga till den överklagan som skickades till MMÖD där man visar min korrespondens med MPD visande den ”torftiga” (avsaknade) kontrollverksamhet som MPD utfört av exploatörens uppgifter (och därmed helt ignorerat våra). De uppgifter som sedan domstolarna dömer efter!!??
Bakgrund
ARISE/Flodin ändrade verkens storlek från 3-3,5MW till 6MW. Detta betydde att de ändrade rotordiametern från 145m till 170m. För att inte behöva göra en ny miljöprövning så behöll man verkens godkända höjd vilket betyder att dessa monstersnurrors vingspetsar snurror med flera hundra km hastighet i skogsmiljö 30m från marken (trätopshöjd).
Vi anlitade då ett företag (expert på ljuduträkningar) som visade att redan vid en ökning av verkens kapacitet till 4,5-5MW så skulle ett flertal (många) fastigheter få ljudstörningar över 40db (fanns ingen Källdata att räkna på för specificerade 6MW verk).
De uppritade ljudkurvorna från ARISE/Flodin visar ingen ökning av störningar vid utökning av verkens kapacitet!!??
Bilaga 1 ärende nr xx
MMD har avslagit vårt överklagande i nedanstående ärende och hänvisade till Länsstyrelsens bedömning. Vi har presenterat många olika klagomål i Ranasjö etableringen. Nedanstående mailkonversation uppstod efter att Mark och Miljödomstolen (MMD) godkänt en ökning av rotordiametern till 170m med samma höjd på verken. Detta betyder att man får vingspetsar snurrande med flera hundra km hastighet 30m över marken i skogsmiljö.
Jag skickade då följande mail till Länsstyrelsen;
Länsstyrelsen Västernorrland.
Ärende nr 555-6131-19
Frida Uebel
Hej
Som du vet så har vi överklagat ert beslut i nämnda ärende. Vi har nu fått avslag från Tingsrätten i Östersund (MMD) på vårt överklagande. De har helt ignorerat våra skäl till överklagan och refererar till ert godkännande.
Min fråga till er är därför om ni kan upplysa mig om var jag kan hitta den lagtext/regelverk som ni baserar ert beslut på. Tänker då speciellt på den del som behandlar vilka ändringar i layout och t ex effekt, vinglängd mm som kan godtas inom ett tidigare givet beslut. Det som kanske är mest störande ur vårt perspektiv är hur det är möjligt att godkänna ljudsimuleringarna när det (som i det här fallet) inte finns tillgängliga källdata. Hur är regelverket egentligen skrivet, hur kan ni kontrollera att uppgifterna från vindkraftsbolaget är korrekta om inte ni har källdata att utgå ifrån. Hur ser länsstyrelsens roll i det här sammanhanget ut?
I sin ansökan har byggaren medsänt ett stort antal med mätdata för ljud och skuggor.
Eftersom ni godkänt detta och MMD helt ignorerar våra påståenden om att de är felaktiga så undrar jag om jag kan få tillgång till era kontrolluträkningar i den mån de existerar.
Det kan väl ändå inte vara så att ni inte kontrollerat utan helt har litat på vindkraftbyggarens uppgifter och menar att man får ta problemen med tex för höga störningar runt fastigheter när snurrorna står på plats.
Min förhoppning är att få svar på mina funderingar.
Med vänlig hälsning
Christer Lidén
Svaret från Länsstyrelsen.
Hej!
I tillståndsbeslutet för vindkraftparken framgår att tillsynsmyndigheten ska godkänna förslaget till slutlig utformning av layouten. Inför godkännandet har bolaget skickat in nya ljudberäkningar för den slutliga layouten. Vi granskar dessa men genomför inga kontrollberäkningar.
Syftet med godkännandet av layouten är att vi ska kontrollera att de håller sig inom ramen för vad de fått tillstånd till, bl.a ljud- ljud och skuggvillkor.
Hälsningar
Frida Uebel
Miljöhandläggare
Miljöskyddsenheten
Länsstyrelsen säger att de ska kontrollera att ”de” (ARISE/Flodin?) skall hålla sig inom ramen för vad de fått tillstånd för. De har inte gjort några kontrollräkningar men de ”kontrollerar” och godkänner (ARISE/Flodins siffror!?) De ”uträkningar” och förklaringar gjorda av experter som vi inlämnat till MMD blir därmed helt ignorerade.
Vi hade tidigare för de godkända mindre verken visat att vissa fastigheter skulle få ljudpåverkan över 40db. När Länsstyrelsen och därmed MMD nu godkände de nya mastodontverken utan att kontrollera de mätvärden som ARISE/Flodins lämnat och helt ignorerat våra mätvärden så skrev och skickade jag följande mail till Länsstyrelsen.
Från: Christer Lidén <chris.liden@hotmail.se>
Skickat: den 4 februari 2021 09:17
Till: Länsstyrelsen Västernorrland <lansstyrelsen.vasternorrland@lansstyrelsen.se>
Ämne: Ranasjö – Salsjö
Anna Bäckman
Hej
Jag heter Christer Lidén och har i överklagningar angående Ranasjöprojektet givit uttryck för mina och andras oro över hur den utökade storleken på Vindkraftverken (i Ranasjö och Salsjö) kan påverka miljön, fåglar, djur och människor.
Jag har nu tagit del av en samanställning av ett Skype samtal du har haft med ARISE (diarie 555-10259-20-2).
Där sägs bland annat;
”Med de aktuella vindkraftverken, kommer svepytan att ligga 30 meter från marken. Detta är inget ovanligt fenomen, många vindkraftparker byggs på detta sätt idag, eftersom de har några år gamla tillstånd. När större rotorer ska byggas under de förutsättningarna, byggs lägre torn. Svepytan blir större och kommer närmre marken”
För att kanske stilla vår oro så skulle jag behöva din hjälp med att ge mig några exempel på var de har byggt vindkraftverk med en rotordiameter på 170m i skogsmiljö med vingspetsarna snurrande på 30m höjd över marken (trätopshöjd). Där också specifikationen säger att man inte får ha störande hinder (skog eller byggnader) på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken.
Vore mycket tacksam för dessa uppgifter för att ha möjlighet att kunna kontakta närboende och höra deras erfarenheter.
Med vänlig hälsning
Christer Lidén
chris.liden@hotmail.se
Jag fick då följande svar;
Från: Bäckman Anna Y <anna.y.backman@lansstyrelsen.se>
Skickat: den 15 februari 2021 17:11
Till: Christer Lidén <chris.liden@hotmail.se>
Ämne: VB: Ranasjö – Salsjö
Hej!
Jag ber om ursäkt för att svaret dröjt.
Flera vindkraftparker med stora turbiner har tagits i drift under 2020 eller är fortfarande under byggnation. Stora turbiner betyder långa vingar och att vingarna kommer närmre marken för att verken ska klara de krav om maximal totalhöjd som finns i miljötillstånden.
Några exempel är
- Enviksberget i Falun, driftsatt i februari 2020, med 38 meter mellan mark och rotor,
- Bröcklingeberget i Bräcke, driftsatt i juni 2020, med 38 meter mellan mark och rotor och
- Skaftåsen i Härjedalen, fortfarande under byggnation, med 25 meter mellan mark och rotor.
Några rotorer som är 170 meter känner jag inte till att det byggts ännu. För Ranasjö blir avståndet mellan mark och rotor 30 meter. Det vill säga, att rotorerna blir 170 meter betyder inte ett kortare avstånd till marken än ovanstående exempel.
Någon specifikation som säger att man inte får ha störande hinder på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken finns inte i miljötillståndet.
Med vänlig hälsning
Anna Bäckman
Miljöhandläggare
Länsstyrelsen Västernorrland
Besöksadress: Pumpbacksgatan 19
Jag har fått bekräftelse i tidigare mail att man inte kontrollräknar ARISE/Flodins siffror. I Bäckmans mail fick jag också bekräftelse på att de inte heller läser tekniska specifikationer på de föreslagna verken innan godkännandet.
Jag skickade då följande mail till Länsstyrelsen;
Christer Lidén
Ons 2021-02-17 12:21
Till:
Bäckman Anna
Hej
Tack för ditt svar.
Tyvärr var det inte riktigt svar på min fråga, så min oro är inte stillad.
Jag fick däremot mina (våra) misstankar bekräftade om att detta med att sänka navhöjden är ett sätt att få öka rotordiametern och slippa en ny miljöprövning eftersom man inte överstiger redan godkänd totalhöjd.
Därmed kan man utsätta miljö, fåglar, djur och människor för stor påverkan utan kontroll som ditt svar beskriver;
”Stora turbiner betyder långa vingar och att vingarna kommer närmre marken för att verken ska klara de krav om maximal totalhöjd som finns i miljötillstånden”.
Min fråga var;
”För att kanske stilla vår oro så skulle jag behöva din hjälp med att ge mig några exempel på var de har byggt vindkraftverk med en rotordiameter på 170m i skogsmiljö med vingspetsarna snurrande på 30m höjd över marken (trätopshöjd). Där också specifikationen säger att man inte får ha störande hinder (skog eller byggnader) på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken”.
Jag har ännu inte studerat eller kontaktat någon på de orter där du nämnt exempel på ”ARISE” projekt (ska senare). Två av de projekten är väl inte riktigt jämförbara, speciellt om de har en markfrigång som är ca 27% högre än Ranasjö och Salsjö projekten. Vid en hastig kontroll så verkar det som att rotordiametern på dessa verk är ca 145m.Du nämner också att inga verk med rotordiametrar på 170m är byggda ännu så därför blir jämförelsen även där svår att göra.
När det gäller byggnationen av verk med 25m mellan mark och rotor så blir det intressant att kontrollera rotordiameter och om det är i skogsmiljö.
Du skriver;
”Någon specifikation som säger att man inte får ha störande hinder på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken finns inte i miljötillståndet”.
I de specifikationer som lämnats av tillverkaren av verken så fanns en punkt där man visar på de krav som finns för att verken skall fungera optimalt. Vi har specificerat och påpekat detta i våra överklagningar.
Med vänlig hälsning
Christer Lidén
Mycket intressant att notera att de mail jag skickade Feb 4 2021 (se ovan) föranledda Länsstyrelsen att först då ställa följande fråga till ARISE/Flodin;
Från: ”Bäckman Anna Y”
Skickat: Fri, 5 Feb 2021 16:55:33 +0100
Till: ”’Ulla Linder'” <ulla.linder@arise.se>
Ämne: Salsjö och Ranasjö vindkraftparker, Svepytor nära mark
Bilagor: 555-10529-20-2.pdf
Hej Ulla!
Efter vårt samtal den 18 december skrev jag bifogad tjänsteanteckning. Jag har nu en följdfråga kring det ni då förde fram som bemötande på frågorna kring att vindkraftverkens rotorer kommer att svepa närmre marken än vad som angavs vid tillståndsansökan:
Kan ni ge exempel för påståendet att det inte är ovanligt att vindkraftparker byggs på detta sätt idag?
Har ni exempel på anlagd vindkraftpark med en rotordiameter på 170 m i skogsmiljö, där svepytan ligger 30 meter från marken?
Med vänlig hälsning
Anna Bäckman
Miljöhandläggare
Länsstyrelsen Västernorrland
Besöksadress: Pumpbacksgatan 19
Postadress: 871 86 HÄRNÖSAND
Telefon: 0611-34 92 40
www.lansstyrelsen.se/vasternorrland
Följande svar från ARISE/Flodin är underlag till det svar Länsstyrelsen skickade mig Feb 17 2021 (se ovan) (förseningen på det svar jag fick berodde nog på detta sena svar);
Från: ”Jennie Mantefors” <jennie.mantefors@arise.se>
Skickat: Mon, 15 Feb 2021 12:12:35 +0100
Till: ”Bäckman Anna Y” <anna.y.backman@lansstyrelsen.se>
Cc: ”Ulla Linder” <ulla.linder@arise.se>
Ämne: Salsjö och Ranasjö vindkraftparker, Svepytor nära mark
Hej Anna,
Jag hjälper min kollega Ulla Linder med några frågor då hon har lite väl mycket att göra för tillfället.
Testade att ringa dig nyss, men kanske var du på lunch eller upptagen. Jag tänkte höra lite mer kring vad du vill veta, men jag börjar att svara här så kan jag utveckla om jag missade något av din fråga.
Vi kan lista exempel på andra parker som har ungefär samma eller till och med kortare avstånd mellan rotor och marken. Rotorstorleken har dock ökat för vart år, så de projekt vi byggt tidigare eller håller på att bygga har mindre rotor (mindre för varje år bakåt i tiden). Detsamma gäller för installerad effekt som också har ökat för vart år. Vi väljer alltid den senaste tekniken och den teknik som ger mest produktion och lönsamhet för respektive vindkraftpark. Som du vet har teknikutvecklingen för vindkraft gått betydligt fortare än prövningsprocesserna och vi bygger i princip alltid med större verk än vad som var beskrivet som exempel i ansökningarna. Oftast innebär detta, såsom också är fallet i Ranasjö och Salsjö, att vi bygger färre verk än vad som är tillståndsgivet och möjligt med mindre turbiner. Trots det minskade antalet verk, så blir elproduktionen större med färre större verk än med de mindre som gavs som exempel i ansökningarna och som fanns på marknaden när ansökan lämnades in. Det är en avvägning mellan att välja bästa möjliga teknik (BAT) och samtidigt uppfylla givna tillstånd. Det som framförallt blir avgörande är totalhöjden i tillstånden och som Ulla förklarat så blir därmed navhöjden lägre när rotorn ökar. Avståndet mellan verken behöver öka med ökat rotorstorlek varför antalet verk som får plats i ett område minskar. Vad gäller påverkan på omgivningen och naturvärden (exempelvis fåglar, fladdermöss och ingrepp i naturen) så är det en fördel med färre och större verk, då den totala påverkan per producerad MW minskar även om påverkan från enskilda verk kan bli något större.
Sammanfattningsvis är det såhär vi hanterar BAT för byggnation av vindkraft.
Exempel på andra parker som vi byggt/bygger, avseende rotorstorlek och avstånd mellan rotor och marknivå:
Enviksberget, Falun, driftsatt feb 2020 (rotor 142 m, totalhöjd 180, 38 m mellan mark och rotor)
Bröcklingeberget, Bräcke, driftsatt juni 2020 (rotor 142 m, totalhöjd 180, 38 m mellan mark och rotor)
Skaftåsen, Härjedalen, pågående byggnation/driftsättning planerad till hösten 2021 (rotor 155 m, totalhöjd 180, 25 m mellan mark och rotor)
Detta var endast våra senaste byggnationer och vi kan förstås söka bredare om du behöver fler exempel på andra parker. Vid upphandling av vindkraftverk, så avgör tillverkarna vilka verk som kan vara lämpliga och möjliga att bygga för respektive park.
Jag hoppas att detta till stor del besvarade din fråga, annars är du välkommen att höra av dig.
Med vänlig hälsning
Jennie
Förstår nu efter att ha läst detta mail från ARISE varför Länsstyrelsens svar till mig var lite ”flummigt”.
Christer Lidén