En uppsats om hur bristande lokal acceptans stoppade Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt..

Animation av Fängsjö/ Storsjöhöjdens vkv i Omsjö. Foto: Forsca.

En uppsats av Sara Ericson vid Uppsala Universitet:  ”Vindkraft och interregional rättvisa. En fallstudie om hur bristande lokal acceptans stoppade en vindkraftsetablering i Sollefteå”.  (Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt / admin) Länk till uppsatsen längst ner.

SAMMANFATTNING.

”Ericson, S. 2021. Vindkraft och interregional rättvisa: En fallstudie om hur bristande lokal acceptans stoppade en vindkraftsetablering i Sollefteå. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie av en vindkraftsetablering som inte fick tillstånd att genomföras i Sollefteå kommun. Syftet var att undersöka samhällsacceptans med fokus på interregional rättvisa och regionalt ansvarstagande. Nationella rättvisefrågor behandlas när det kommer till relationen mellan norra och södra Sverige och stad och landsbygd. 19 intervjuer användes för att samla åsikter från fyra olika respondentgrupper:
lokalbefolkning, kommunpolitiker i Sollefteå kommun, tjänstepersoner för kommunen och samer med rennäring i området.

Studien visar på att det finns en upplevd orättvisa i området orsakad av en hög andel vindkraft och förnybar elproduktion jämfört med andra delar av Sverige. Vindkraftens påverkan lokalt ansågs vara övervägande negativ. Ersättningen för etableringarna ansågs inte tillräcklig för att kompensera för den negativa lokala påverkan. Det skapar en upplevelse av interregional orättvisa där vissa regioner tar större ansvar för den förnybara elproduktionen. Upplevelsen av ett för högt regionalt ansvarstagande utan tillräcklig lokal nytta försämrar
samhällsacceptansen. Studien påvisar att den lokala nyttan i samband med vindkraftsetableringen är en avgörande faktor för samhällsacceptansen ur ett rättviseperspektiv mellan regioner. Även förtroende till etableraren och både förståelse och kunskap bland etablerare visade sig vara betydande för den upplevda påverkan av en vindkraftsetablering.”

Ett stort TACK Sara Ericson!

Uppsats om Fängsjö – Storsjöhöjden av Sara Ericson  

Ranasjöprojektet. En kommunikation mellan en vk-kritiker och Länsstyrelsen

VINDKRAFTSELÄNDE

Följande är en beskrivning av hur ett vindkraftsärende har hanterats av myndigheter och domstolar och jag önskar kommentarer på era synpunkter, tex;

  • Om ni håller med mig om att denna hantering är fel
  • Om ni tycker att det skall gå till på detta sätt
  • Om ni har samma erfarenheter i ert bemötande hos myndigheter och domstolar
  • Om ni har konstruktiva förslag på hur vi skall få till en rättvis bedömning vid etableringar.

 

Forsnäs 2021-07-14

RANASJÖ VINDKRAFTSPROJEKT

Under 10 år har vi (närboende och berörda genom enskilda överklagningar och som medlemmar i ”Föreningen LIVSKVALITET vid Fjällsjöälven”) försökt att stoppa detta projekt som planeras att byggas i Fjällsjöälvens dalgång någon km från bebyggelsen.

I de ansökningar om bygglov som entreprenören ARISE/Flodin inlämnat till Länsstyrelsens Miljöprövning (MPD) har de i princip fått allt godkänt.

Vi har visat på de felaktigheter som finns i ansökningarna och överklagat MPDs beslut till Mark och Miljödomstolen (MMD) och därefter överklagat deras beslut till Mark och Miljööverdomstolen (MMÖD).

Alla våra överklagningar har förkastats utan någon enda förklaring. Jo, MMÖD säger att det är MMDs beslut som gäller och MMD säger att det är MPDs beslut som gäller!!??

Detta betyder i praktiken att överliggande instanser till 100% går på MPDs bedömning utan någon kontroll av deras beslut och kan därmed helt ”två sina händer” och strunta i våra argument.

Jag vet att, det förutom hos oss, på många platser runt om i Sverige läggs ner tid och pengar på att visa argument som kan stoppa vindkraftsetableringar. Om de projekten och argumenten, hanteras på samma sätt som vi har blivit behandlade, så är det nog slöseri för dom också med tid och pengar.

Mina erfarenheter från domstolar i övrigt är 0 men jag ber en bön och håller mina tummar för att vindkraftshanteringens domstolar inte visar hur det går till i övriga Sveriges Domstolsverksamhet.

Vi har i dagarna fått avslag från MMÖD på en överklagan som bland annat hade ljudstörningar som ett tungt argument. MMÖD accepterar inte vår överklagan utan de hänvisar till MMDs bedömning (och därmed på MPDs).

För att ni skall ha möjlighet att bedöma ovan beskrivna så bifogar jag nedan en kopia av en bilaga till den överklagan som skickades till MMÖD där man visar min korrespondens med MPD visande den ”torftiga” (avsaknade) kontrollverksamhet som MPD utfört av exploatörens uppgifter (och därmed helt ignorerat våra). De uppgifter som sedan domstolarna dömer efter!!??

Bakgrund

ARISE/Flodin ändrade verkens storlek från 3-3,5MW till 6MW. Detta betydde att de ändrade rotordiametern från 145m till 170m. För att inte behöva göra en ny miljöprövning så behöll man verkens godkända höjd vilket betyder att dessa monstersnurrors vingspetsar snurror med flera hundra km hastighet i skogsmiljö 30m från marken (trätopshöjd).

Vi anlitade då ett företag (expert på ljuduträkningar) som visade att redan vid en ökning av verkens kapacitet till 4,5-5MW så skulle ett flertal (många) fastigheter få ljudstörningar över 40db (fanns ingen Källdata att räkna på för specificerade 6MW verk).

De uppritade ljudkurvorna från ARISE/Flodin visar ingen ökning av störningar vid utökning av verkens kapacitet!!??

 

Bilaga 1      ärende nr xx                                                                                                                                       

MMD har avslagit vårt överklagande i nedanstående ärende och hänvisade till Länsstyrelsens bedömning. Vi har presenterat många olika klagomål i Ranasjö etableringen. Nedanstående mailkonversation uppstod efter att Mark och Miljödomstolen (MMD) godkänt en ökning av rotordiametern till 170m med samma höjd på verken. Detta betyder att man får vingspetsar snurrande med flera hundra km hastighet 30m över marken i skogsmiljö.

Jag skickade då följande mail till Länsstyrelsen;

 

Länsstyrelsen Västernorrland.

Ärende nr 555-6131-19

Frida Uebel

Hej

Som du vet så har vi överklagat ert beslut i nämnda ärende. Vi har nu fått avslag från Tingsrätten i Östersund (MMD) på vårt överklagande. De har helt ignorerat våra skäl till överklagan och refererar till ert godkännande.

Min fråga till er är därför om ni kan upplysa mig om var jag kan hitta den lagtext/regelverk som ni baserar ert beslut på. Tänker då speciellt på den del som behandlar vilka ändringar i layout och t ex effekt, vinglängd mm som kan godtas inom ett tidigare givet beslut. Det som kanske är mest störande ur vårt perspektiv är hur det är möjligt att godkänna ljudsimuleringarna när det (som i det här fallet) inte finns tillgängliga källdata. Hur är regelverket egentligen skrivet, hur kan ni kontrollera att uppgifterna från vindkraftsbolaget är korrekta om inte ni har källdata att utgå ifrån. Hur ser länsstyrelsens roll i det här sammanhanget ut?

I sin ansökan har byggaren medsänt ett stort antal med mätdata för ljud och skuggor.

Eftersom ni godkänt detta och MMD helt ignorerar våra påståenden om att de är felaktiga så undrar jag om jag kan få tillgång till era kontrolluträkningar i den mån de existerar.

Det kan väl ändå inte vara så att ni inte kontrollerat utan helt har litat på vindkraftbyggarens uppgifter och menar att man får ta problemen med tex för höga störningar runt fastigheter när snurrorna står på plats.

Min förhoppning är att få svar på mina funderingar.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

Svaret från Länsstyrelsen.

Hej!

I tillståndsbeslutet för vindkraftparken framgår att tillsynsmyndigheten ska godkänna förslaget till slutlig utformning av layouten. Inför godkännandet har bolaget skickat in nya ljudberäkningar för den slutliga layouten. Vi granskar dessa men genomför inga kontrollberäkningar.

Syftet med godkännandet av layouten är att vi ska kontrollera att de håller sig inom ramen för vad de fått tillstånd till, bl.a ljud- ljud och skuggvillkor.

Hälsningar

Frida Uebel

Miljöhandläggare

Miljöskyddsenheten

 

Länsstyrelsen säger att de ska kontrollera att ”de” (ARISE/Flodin?) skall hålla sig inom ramen för vad de fått tillstånd för. De har inte gjort några kontrollräkningar men de ”kontrollerar” och godkänner (ARISE/Flodins siffror!?) De ”uträkningar” och förklaringar gjorda av experter som vi inlämnat till MMD blir därmed helt ignorerade.

 Vi hade tidigare för de godkända mindre verken visat att vissa fastigheter skulle få ljudpåverkan över 40db. När Länsstyrelsen och därmed MMD nu godkände de nya mastodontverken utan att kontrollera de mätvärden som ARISE/Flodins lämnat och helt ignorerat våra mätvärden så skrev och skickade jag följande mail till Länsstyrelsen.

 

Från: Christer Lidén <chris.liden@hotmail.se>
Skickat: den 4 februari 2021 09:17
Till: Länsstyrelsen Västernorrland <lansstyrelsen.vasternorrland@lansstyrelsen.se>
Ämne: Ranasjö – Salsjö

 

Anna Bäckman

Hej

Jag heter Christer Lidén och har i överklagningar angående Ranasjöprojektet givit uttryck för mina och andras oro över hur den utökade storleken på Vindkraftverken (i Ranasjö och Salsjö) kan påverka miljön, fåglar, djur och människor.

Jag har nu tagit del av en samanställning av ett Skype samtal du har haft med ARISE (diarie 555-10259-20-2).

Där sägs bland annat;

”Med de aktuella vindkraftverken, kommer svepytan att ligga 30 meter från marken. Detta är inget ovanligt fenomen, många vindkraftparker byggs på detta sätt idag, eftersom de har några år gamla tillstånd. När större rotorer ska byggas under de förutsättningarna, byggs lägre torn. Svepytan blir större och kommer närmre marken”

För att kanske stilla vår oro så skulle jag behöva din hjälp med att ge mig några exempel på var de har byggt vindkraftverk med en rotordiameter på 170m i skogsmiljö med vingspetsarna snurrande på 30m höjd över marken (trätopshöjd). Där också specifikationen säger att man inte får ha störande hinder (skog eller byggnader) på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken.

Vore mycket tacksam för dessa uppgifter för att ha möjlighet att kunna kontakta närboende och höra deras erfarenheter.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

chris.liden@hotmail.se

Jag fick då följande svar;

Från: Bäckman Anna Y <anna.y.backman@lansstyrelsen.se>
Skickat: den 15 februari 2021 17:11
Till: Christer Lidén <chris.liden@hotmail.se>
Ämne: VB: Ranasjö – Salsjö

Hej!

Jag ber om ursäkt för att svaret dröjt.

Flera vindkraftparker med stora turbiner har tagits i drift under 2020 eller är fortfarande under byggnation. Stora turbiner betyder långa vingar och att vingarna kommer närmre marken för att verken ska klara de krav om maximal totalhöjd som finns i miljötillstånden.

Några exempel är

  • Enviksberget i Falun, driftsatt i februari 2020, med 38 meter mellan mark och rotor,
  • Bröcklingeberget i Bräcke, driftsatt i juni 2020, med 38 meter mellan mark och rotor och
  • Skaftåsen i Härjedalen, fortfarande under byggnation, med 25 meter mellan mark och rotor.

Några rotorer som är 170 meter känner jag inte till att det byggts ännu. För Ranasjö blir avståndet mellan mark och rotor 30 meter. Det vill säga, att rotorerna blir 170 meter betyder inte ett kortare avstånd till marken än ovanstående exempel.

Någon specifikation som säger att man inte får ha störande hinder på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken finns inte i miljötillståndet.

Med vänlig hälsning

Anna Bäckman

Miljöhandläggare

Länsstyrelsen Västernorrland

Besöksadress: Pumpbacksgatan 19

 

Jag har fått bekräftelse i tidigare mail att man inte kontrollräknar ARISE/Flodins siffror. I Bäckmans mail fick jag också bekräftelse på att de inte heller läser tekniska specifikationer på de föreslagna verken innan godkännandet.

Jag skickade då följande mail till Länsstyrelsen;

 Christer Lidén

Ons 2021-02-17 12:21

Till:

Bäckman Anna 

Hej

Tack för ditt svar.

Tyvärr var det inte riktigt svar på min fråga, så min oro är inte stillad.

Jag fick däremot mina (våra) misstankar bekräftade om att detta med att sänka navhöjden är ett sätt att få öka rotordiametern och slippa en ny miljöprövning eftersom man inte överstiger redan godkänd totalhöjd. 

Därmed kan man utsätta miljö, fåglar, djur och människor för stor påverkan utan kontroll som ditt svar beskriver;

”Stora turbiner betyder långa vingar och att vingarna kommer närmre marken för att verken ska klara de krav om maximal totalhöjd som finns i miljötillstånden”.

Min fråga var;

”För att kanske stilla vår oro så skulle jag behöva din hjälp med att ge mig några exempel på var de har byggt vindkraftverk med en rotordiameter på 170m i skogsmiljö med vingspetsarna snurrande på 30m höjd över marken (trätopshöjd). Där också specifikationen säger att man inte får ha störande hinder (skog eller byggnader) på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken”.

Jag har ännu inte studerat eller kontaktat någon på de orter där du nämnt exempel på ”ARISE” projekt (ska senare). Två av de projekten är väl inte riktigt jämförbara, speciellt om de har en markfrigång som är ca 27% högre än Ranasjö och Salsjö projekten. Vid en hastig kontroll så verkar det som att rotordiametern på dessa verk är ca 145m.Du nämner också att inga verk med rotordiametrar på 170m är byggda ännu så därför blir jämförelsen även där svår att göra.

När det gäller byggnationen av verk med 25m mellan mark och rotor så blir det intressant att kontrollera rotordiameter och om det är i skogsmiljö.

Du skriver;

”Någon specifikation som säger att man inte får ha störande hinder på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken finns inte i miljötillståndet”.

I de specifikationer som lämnats av tillverkaren av verken så fanns en punkt där man visar på de krav som finns för att verken skall fungera optimalt. Vi har specificerat och påpekat detta i våra överklagningar.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

Mycket intressant att notera att de mail jag skickade Feb 4 2021 (se ovan) föranledda Länsstyrelsen att först då ställa följande fråga till ARISE/Flodin;

Från: ”Bäckman Anna Y”

Skickat: Fri, 5 Feb 2021 16:55:33 +0100

Till: ”’Ulla Linder'” <ulla.linder@arise.se>

Ämne: Salsjö och Ranasjö vindkraftparker, Svepytor nära mark

Bilagor: 555-10529-20-2.pdf

Hej Ulla!

Efter vårt samtal den 18 december skrev jag bifogad tjänsteanteckning. Jag har nu en följdfråga kring det ni då förde fram som bemötande på frågorna kring att vindkraftverkens rotorer kommer att svepa närmre marken än vad som angavs vid tillståndsansökan:

Kan ni ge exempel för påståendet att det inte är ovanligt att vindkraftparker byggs på detta sätt idag?

Har ni exempel på anlagd vindkraftpark med en rotordiameter på 170 m i skogsmiljö, där svepytan ligger 30 meter från marken?

Med vänlig hälsning

Anna Bäckman

Miljöhandläggare

Länsstyrelsen Västernorrland

Besöksadress: Pumpbacksgatan 19

Postadress: 871 86 HÄRNÖSAND

Telefon: 0611-34 92 40

www.lansstyrelsen.se/vasternorrland

Följande svar från ARISE/Flodin är underlag till det svar Länsstyrelsen skickade mig Feb 17 2021 (se ovan) (förseningen på det svar jag fick berodde nog på detta sena svar);

 Från: ”Jennie Mantefors” <jennie.mantefors@arise.se>

Skickat: Mon, 15 Feb 2021 12:12:35 +0100

Till: ”Bäckman Anna Y” <anna.y.backman@lansstyrelsen.se>

Cc: ”Ulla Linder” <ulla.linder@arise.se>

Ämne: Salsjö och Ranasjö vindkraftparker, Svepytor nära mark

Hej Anna,

Jag hjälper min kollega Ulla Linder med några frågor då hon har lite väl mycket att göra för tillfället.

Testade att ringa dig nyss, men kanske var du på lunch eller upptagen. Jag tänkte höra lite mer kring vad du vill veta, men jag börjar att svara här så kan jag utveckla om jag missade något av din fråga.

Vi kan lista exempel på andra parker som har ungefär samma eller till och med kortare avstånd mellan rotor och marken. Rotorstorleken har dock ökat för vart år, så de projekt vi byggt tidigare eller håller på att bygga har mindre rotor (mindre för varje år bakåt i tiden). Detsamma gäller för installerad effekt som också har ökat för vart år. Vi väljer alltid den senaste tekniken och den teknik som ger mest produktion och lönsamhet för respektive vindkraftpark. Som du vet har teknikutvecklingen för vindkraft gått betydligt fortare än prövningsprocesserna och vi bygger i princip alltid med större verk än vad som var beskrivet som exempel i ansökningarna. Oftast innebär detta, såsom också är fallet i Ranasjö och Salsjö, att vi bygger färre verk än vad som är tillståndsgivet och möjligt med mindre turbiner. Trots det minskade antalet verk, så blir elproduktionen större med färre större verk än med de mindre som gavs som exempel i ansökningarna och som fanns på marknaden när ansökan lämnades in. Det är en avvägning mellan att välja bästa möjliga teknik (BAT) och samtidigt uppfylla givna tillstånd. Det som framförallt blir avgörande är totalhöjden i tillstånden och som Ulla förklarat så blir därmed navhöjden lägre när rotorn ökar. Avståndet mellan verken behöver öka med ökat rotorstorlek varför antalet verk som får plats i ett område minskar. Vad gäller påverkan på omgivningen och naturvärden (exempelvis fåglar, fladdermöss och ingrepp i naturen) så är det en fördel med färre och större verk, då den totala påverkan per producerad MW minskar även om påverkan från enskilda verk kan bli något större.

Sammanfattningsvis är det såhär vi hanterar BAT för byggnation av vindkraft.

Exempel på andra parker som vi byggt/bygger, avseende rotorstorlek och avstånd mellan rotor och marknivå:

Enviksberget, Falun, driftsatt feb 2020 (rotor 142 m, totalhöjd 180, 38 m mellan mark och rotor)

Bröcklingeberget, Bräcke, driftsatt juni 2020 (rotor 142 m, totalhöjd 180, 38 m mellan mark och rotor)

Skaftåsen, Härjedalen, pågående byggnation/driftsättning planerad till hösten 2021 (rotor 155 m, totalhöjd 180, 25 m mellan mark och rotor)

Detta var endast våra senaste byggnationer och vi kan förstås söka bredare om du behöver fler exempel på andra parker. Vid upphandling av vindkraftverk, så avgör tillverkarna vilka verk som kan vara lämpliga och möjliga att bygga för respektive park.

Jag hoppas att detta till stor del besvarade din fråga, annars är du välkommen att höra av dig.

Med vänlig hälsning

Jennie

Förstår nu efter att ha läst detta mail från ARISE varför Länsstyrelsens svar till mig var lite ”flummigt”.

 Christer Lidén

 

 

 

 

 

 

 

Vindkraft en katastrof för elförsörjningen!

Vindkraft en katastrof för elförsörjningen!

I kölvattnet av debatten om kommunalt veto för vindkraft dyker det upp allehanda illa underbyggda påståenden om att vindkraften måste byggas ut för att klara elförsörjningen och att det är det billigaste alternativet. Att kommunerna fick vetorätt var en kompensation för att kravet på bygglov togs bort för vindkraft. Utan veto skulle det vara fritt fram att bygga jättelika industriområden utan någon kontroll överhuvudtaget.

För att underlätta vindkraftsexploateringen sätts lagar, regler och demokratin på undantag. Det hänvisas till ett starkt folkligt stöd men de flesta saknar kunskap och matas med desinformation om sol och vind och svarar utifrån dessa förutsättningar. De som faktiskt drabbas av vindkraftsutbyggnaden måste snabbt sätta sig in i frågeställningarna och de blir då betydligt kunnigare i sakfrågorna än många politiker och tjänstemän.

Vi har haft ett välfungerande elsystem som kunnat leverera kostnadseffektiv och leveranssäker el för samhällets behov av effekt och energi; både efterfrågan och tillförsel har varit planerbara. Detta håller nu på att raseras! Hela samhället, inklusive miljöregler, säkerhetskrav och rättssystem, ska anpassas till vindkraften. Vi går mot en framtid där varken efterfrågan eller tillförsel blir planerbar och vi riskerar återkommande ransoneringar av el (på nysvenska kallad ”flexibel efterfrågan”).

Övriga produktionssätt ska också anpassas till vindkraften och forskare varnar för att vattenkraftens framtid står på spel. I Tyskland och Storbritannien betalar man vindkraften stora summor för att inte producera när det blåser mycket och subventionerar fossilbaserad el när det blåser lite. Svenska Kraftnät har varnat i många år för de problem vindkraften orsakar. Den geografiskt spridda inmatningen från vindkraft riskerar att halvera kapaciteten i nätet. Detta förvärras ytterligare när reaktorerna i söder stängs. Bortfallet av R1 och R2 ger inte bara ett tapp av effekt utan gör att stamnätets kapacitet minskar med ca 1000 MW när reaktorernas nätstabiliserande funktion försvinner (motsvarar ca 1000 vindkraftverk som tappar överföring).

Miljömässigt är vindkraften mycket negativ. Livscykelanalyser visar att i förhållande till kärnkraft ger el från vindkraft flerfaldigt ökade koldioxidutsläpp, tiopotenser med ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart elsystem samt stora lokala miljöstörningar. Eftersom miljöargumenten inte håller försöker branschen att motivera exploateringen med ekonomiska argument. Men redan på kraftverksnivå är vindkraft dyrare än kärnkraft och på elsystemnivå blir vindkraften 2-10 ggr dyrare än kärnkraft. Kärnkraftslandet Frankrike har en elkostnad som är mindre än hälften av vindkraftslandet Tysklands och en bråkdel av Tysklands koldioxidutsläpp från elproduktion. Vill man ha låga utsläpp och en god hushållning av resurser skulle man behållit och utvecklat det elsystem vi haft!

/ Per Fahlén

 

Västra Initiativets syn på sprickan i Alliansen Sollefteå kn

#10 SPRICKAN I SOLLEFTEÅ – VÄSTRA INITIATIVET LÄMNAR MAJORITETSSAMMARBETET
Den 5 februari meddelade det lokala kommunala partiet Västra intiativet i Sollefteå att de lämnar majoritetssammarbetet de haft tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet.
I denna podd får ni höra bakgrunden och vi djupdyker i hur förhandlingarna som ledde till beslutet har sett ut. Gilla och dela inlägget och glöm inte att följa Regionpodden på sociala medier för att få aviseringar för kommande avsnitt.
För att lyssna på podden klicka på någon av följande länkar:
Eller leta där du hittar poddar!

 

10: #10 Sprickan i Sollefteå – Västra initiativet lämnar majoritetssammarbetet – Regionpodden

 

Till ledamöterna i Sollefteå kn. Vindkraft på Vaberget.

Till ledamöterna i Sollefteå kommun / kommunfullmäktige        

Vindkraft på Vaberget

Undertecknad har som företrädare för Arbetsgruppen Rädda Vaberget vid upprepade tillfällen lämnat synpunkter och underlag till kommunen, länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen och nu senast exploatören WPD. Jag kan bara konstatera att kommunens politiker, likt myndigheter och domstolar, är totalt ointresserade av medborgarnas synpunkter och deras livsmiljö. Inte någon gång har jag fått en tillstymmelse till återkoppling på mina skrivelser. En kort resumé:

2014 fick vi reda på planerna om vindkraftsexploatering av Vaberget. Då hade kommunen under flera år haft kontakt med exploatörerna men vi fick mycket kort tid på oss, i huvudsak över jul och nyår, för att sätta oss in i ärendet och lämna synpunkter. Kommunens ansvarige tjänsteman vägrade svara på frågor och något sakligt underlag för sitt ställningstagande kunde inte kommunen visa upp. Inte ett ord för att besvara våra synpunkter och vårt överklagande.

Kommunen sa ja till exploateringen trots att det inte fanns en godkänd ansökan och att exploateringen stred mot den då gällande översiktsplanen. Som underlag för beslutet kopierade kommunen exploatörernas marknadsföringsunderlag. Någon egen saklig granskning fanns inte.

MPD/länsstyrelsen lejde ut sin granskning till en konsult i Halmstad. Mig veterligt har han aldrig besökt Vaberget. Trots att vi påtalade att exploateringen stred mot ett antal lagar och förordningar och att ansökan innehöll betydande brister och felaktigheter lämnade inte heller MPD en enda kommentar eller motivering till varför våra påpekanden negligerades.

MMD vid tingsrätten i Östersund ägnade sig huvudsakligen åt att fabricera skäl för att förvägra oss vår lagliga rätt till en opartisk juridisk prövning. Domstolen besvarade inte frågor och vägrade lämna ut väsentlig information. MMD saknade dessutom tid och kompetens (deras egen motivering till JO varför de inte besvarade våra skrivelser) för att handlägga prövningen på ett rättssäkert sätt. MMD tog dessutom politiska hänsyn i sitt beslut vilket strider mot grundlagen. Inte heller MMD har med ett enda ord motiverat varför man inte beaktat våra påpekanden.

I samband med ”medborgardialogen” i Sollefteå var det inte tillåtet att ta upp frågan om vindkraft vid de fysiska mötena men näst efter sjukhuset är väl vindkraften den största stridsfrågan bland kommuninnevånarna. Jag skrev ett par omfattande inlagor till kommunen i samband med dialogen. Ingen reaktion (negativa synpunkter listades inte i förteckningen över inkomna handlingar).

2020 kom en ansökan från exploatören om att öka höjden på vindkraftverken. Detta är en ny ansökan och kommunen har sagt att man inte ska tillstyrka nya ansökningar under mandatperioden. När vi som är berörda fick veta detta och blivit inbjudna till samrådsmöte (digitalt) hade kommunen redan sagt ja. Detta fick vi veta efter vi skickat in våra frågor och synpunkter (dessa skickades till exploatören, kommunen och länsstyrelsen). Ett halvår senare har vi fortfarande inte hört ett ljud från någondera av parterna. Några relevanta svar på våra frågor och synpunkter har vi inte fått. Vad är poängen med samråd? Vi ställer våra frågor ut i tomma intet. Vad är överhuvudtaget poängen med tillståndsprocessen? Det kanske vore lika bra att avlägsna landsbygdsbefolkningen så att den inte stör vindkraftsexploatörerna.

Vindkraften växer så det knakar. Dess jordmån är okunskap och den gödslas med desinformation som drivs med maktens och kapitalets arrogans! Resultatet är förödande för ekonomi, miljö och elsystemets funktion. Nu stängs lönsamma reaktorer, som finns där de behövs och utför ytterst nödvändiga systemfunktioner, och istället byggs vindkraft där den inte behövs och som går med förlust. Vindkraftsexploateringen i Norrland strider mot miljöbalken och de flesta av de svenska miljömålen. Det maximerar energiförlusterna, de negativa miljökonsekvenserna och försämringen av elsystemets funktion. Avveckling av kärnkraft och utbyggnad av vindkraft leder till:

  • Ökade koldioxidutsläpp med en faktor 3-10
  • Ökad användning av icke förnybara resurser med en faktor 10-20
  • Kraftigt minskad hållbarhet för elsystemet (EROI = Energy Return On Investment sjunker från 75 till 4; min 7 brukar vara ett krav för hållbarhet)
  • Minskad biologisk mångfald
  • Ödelagd livsmiljö för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden
  • Försämrad akvatisk miljö i älvar med vattenkraft
  • Stora mängder miljöfarligt avfall
  • Försämrad effektivitet och kraftigt ökade kostnader för vattenkraften (även den riskerar utslagning)
  • Försämrad elkvalitet och leveranssäkerhet i elsystemet (stor risk för ransonering)
  • Kraftigt höjda elkostnader

I Norge säger nästan samtliga norska kommuner nej till den miljöstörande vindkraften.

Resele 2021-02-10

Per Fahlén, talesperson för Arbetsgruppen Rädda Vaberget

prof.em (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA

Tel: 0722 25 11 42

e-post: per.fahlen@telia.com

Per Fahléns kommentar till Vetenskapsradion om vindkraft

Skickade följande kommentar till P1 efter att ha lyssnat på ”vetenskapsradion” om behovet av 4 ggr mer vindkraft.   https://sverigesradio.se/artikel/kraftig-utbyggnad-av-vindkraft-vantas-i-hela-landet

Hej!

Lyssnade på programmet ” Fyrdubbling av vindkraft väntas” idag 2021-02-10. Varför fortsätter SR att upprepa påståenden om att vi måste ställa om, det måste byggas vindkraft etc.? Det måste vi inte alls, det är något som politikerna beslutat.

• Naturvårdsverket har inte i uppdrag att se till att vi får elproduktion med så små negativa miljökonsekvensers som möjligt; de har i uppdrag att se till att det byggs så mycket vindkraft som möjligt.

• Energimyndigheten har inte i uppdrag att ta fram de mest effektiva och ekonomiska energilösningarna för Sverige; de har i uppdrag att se till att det byggs så mycket vindkraft som möjligt. Som svenska kraftnät syrligt svarade energimyndigheten i en remiss där myndigheten föreslog lämplig placering av vindkraftverk: ”Innan man föreslår placering av vindkraft kanske man skulle utreda varför det just ska byggas vindkraft”.
• Politikerna har ålagt myndigheter som ansvarar för säkerhet att ta bort viktiga säkerhetskrav och underlätta för vindkraften
• Att kommunerna fick vetorätt var för att kravet på bygglov togs bort för vindindustrier. Man kan inte bygga en villa utan bygglov men däremot kan man bygga jättelika, miljöstörande vindindustriområden.
• Medborgare, som drabbas av industrierna, är i det närmaste rättslösa. Man kämpar en ojämn kamp mot politiker, professionella exploatörer och miljöprövande myndigheter, som är ålagda att underlätta för vindkraft, samt domstolar, vilka tar politiska hänsyn i strid mot grundlagen.
• Konsumentverket vägrar att pröva vilseledande marknadsföring av vindkraft med motiveringen att frågan om kostnader och miljökonsekvenser för elproduktion saknar konsumentintresse! Myndigheten är ålagd att främja vindkraft.

• SR/SVT bryter återkommande mot kravet på saklighet genom att ensidigt framställa vindkraften i positiv dager. Någon kritisk granskning har jag aldrig hört och det lönar sig inte att anmäla inslagen. Svaret blir bara ”ingen åtgärd”, utan motivering och utan möjlighet att överklaga.

Svenska politiker har beslutat om en enorm satsning på miljöförstöring (tusentals miljarder kr). Utan några som helst konsekvensanalyser beträffande elsystemets funktion, kostnader och miljökonsekvenser har de beslutat om en jättelik utbyggnad av vindkraft. Det mesta byggs i det norrländska skogslandet, ofta på toppen av höjder längs älvdalarna. Enorma industriområden med bullrande jätterotorer, 250 m höga med blinkande ljus som syns på tiotals mils avstånd, byggs i skogsområden som ofta innehåller betydande bestånd av gammelskog. Eftersom höjderna är svåråtkomliga och har låg bonitet har de ofta blivit förskonade från industriellt skogsbruk. De utgör viktiga områden för de stora rovfåglarna och rovdjuren. För att göra höjderna tillgängliga för vindkraft byggs även mängder av nya vägar, som skär av viltets naturliga vandringsleder och ofta fördärvar vattendrag. Men inte bara lokalt ödeläggs stora markområden. Det krävs nya stamledningar genom hela Sverige, många hundra mil med 50-100 m breda ledningsgator, eftersom det mesta byggs så långt som möjligt från behoven.

Ett av många exempel är Markbygden i Piteå. Där byggs ett tusental vindkraftverk på en yta större än Stockholms kommun, till största delen med kinesiskt kapital. Nästan all vindkraftsexploatering sker med internationellt kapital av bolag som är totalt ointresserade av de lokala miljökonsekvenserna och protesterna från lokalbefolkningen, som får sin livsmiljö fördärvad. Den samiska kulturen är starkt hotad eftersom stora delar av renbeteslanden störs ut av vindindustrier och annan industriell verksamhet (energimyndigheten m.fl. vägrar publicera forskningsrapporter som visar vindkraftens negativa påverkan på renar). Jag har arbetat större delen av mitt yrkesverksamma liv med analys av energibehov, energianvändning, effektivisering, försörjning av energi samt energirelaterade miljökonsekvenser. Det är för mig obegripligt att man i årtionden presenterat t.ex. el från sol och vind som ”förnybara”, ”hållbara”, ”klimatsmarta”, ”gröna” etc. utan att begreppen definieras eller att någon efterfrågar fakta som stöder dessa påståenden (se bifogad anmälan till konsumentverket). I media, inte minst SR och SVT, förutsätts att just dessa alternativ skulle vara bra av sig själva och grundläggande fakta eftersöks inte eller negligeras.

För att inte upprepa samma absurda och planlösa agerande som skedde i samband med energiöverenskommelsen måste man först konkretisera vilka målen är innan man föreskriver medlen. Det är skrämmande att energiöverenskommelsen stakade ut en väg och bestämde medel utan att ha några mål eller göra en tillstymmelse till konsekvensbeskrivning. Man bestämde att det skulle byggas en viss mängd vindkraft utan att analysera de framtida behoven av energi och effekt, hur de fördelar sig i tid och rum, krav på elkvalitet, leveranssäkerhet, miljökonsekvenser och kostnader. Nu stängs lönsamma reaktorer, som finns där de behövs och utför ytterst nödvändiga systemfunktioner, och istället byggs vindkraft där den inte behövs och som går med förlust. Vindkraftsexploateringen i Norrland strider mot miljöbalken och de flesta av de svenska miljömålen. Det maximerar energiförlusterna, de negativa miljökonsekvenserna och försämringen av elsystemets funktion.

Avveckling av kärnkraft och utbyggnad av vindkraft leder till:
• Ökade koldioxidutsläpp med en faktor 3-10
• Ökad användning av icke förnybara resurser med en faktor 10-20
• Kraftigt minskad hållbarhet för elsystemet (EROI = Energy Return On Investment sjunker från 75 till 4; min 7 brukar vara ett krav för hållbarhet)
• Minskad biologisk mångfald
• Ödelagd livsmiljö för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden
• Försämrad akvatisk miljö i älvar med vattenkraft
• Stora mängder miljöfarligt avfall
• Försämrad effektivitet och kraftigt ökade kostnader för vattenkraften (även den riskerar utslagning)
• Försämrad elkvalitet och leveranssäkerhet i elsystemet (stor risk för ransonering)

• Kraftigt höjda elkostnader

Grannlandet Norge är betydligt mer seriöst och även sakkunniga som är kritiska till vindkraftsexploateringen får uttala sig i NRK. Det och de stora folkliga protesterna i Norge har också lett till att nästan samtliga norska kommuner nu säger nej till den miljöstörande vindkraften. Protesterna är nog lika stora i Sverige men de syns bara på nätet och på insändarsidorna i lokalpressen. Rikstäckande medier är totalt ointresserade av att bevaka sakfrågorna.

Med vänlig hälsning

Per Fahlén, prof.em. (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA

SLU:s rapport – Renarna föredrar områden där vindkraften inte syns

Den här studien av SLU slutfördes för några år sedan. Studien visar tydligt att renarna skyr vindkraftsområden.  ”Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.”

Hela rapporten:

En stor del av den svenska vindkraftsutbyggnaden sker idag inom renskötselområdet. En studie visar att renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och att nya vindkraftsparker även verkar förändra valet av kalvningsplatser. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.

Bakom studien, som publicerats i tidskriften Ecology and Evolution, står Anna Skarin och Per Sandström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Moudud Alam från Högskolan Dalarna.

Forskarna använde GPS-data från 50 renar (vajor) i Malå sameby i Västerbotten, för att följa hur renarnas val av kalvningsplatser och betesområde påverkades av driften av två mindre vindkraftsparker med 8 respektive 10 verk. De båda parkerna är belägna 4 km från varandra i renarnas kalvningsområde strax norr om Malå samhälle och renarna följdes under sex kalvningssäsonger (maj–juni), två före byggnation (2008–2009), två under byggnation (2010–2011) och två när vindkraftverken var i drift (2015–2016).

Resultaten från studien visade att renarna valde sina kalvningsplatser längre bort från vindkraftsparkerna under driften jämfört med före byggnation. Renarna valde också hemområden, och betesområden inom dessa hemområden, som var belägna längre bort från vindparkerna både under byggnation och under drift av parkerna i samma jämförelse. En tydlig förändring var att renarna undvek områden där vindkraftverken var synliga, till fördel för områden där verken inte syntes när vindkraftsparken satts i drift. En kilometer från parkerna ökade användningen av de skymda områdena med 14 procent och fem kilometer ifrån ökade den med 79 procent. Driften av vindkraftverken hade en större negativ påverkan på renarnas val av hemområden och betesområden än uppbyggnadsarbetet hade.

– Att renarna så markant ökade användningen av områden där vindkraftverken inte syns, betyder enligt vår tolkning att det är vindkraftverken i sig som stör renarna. Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.

Vid framtida projektering av vindkraftverk kan högupplöst topografisk information tillsammans med de planerade vindkraftverkens positioner göra det lättare att identifiera känsliga områden för renar och förbättra planeringen och placeringen av nya vindkraftparker.”

Kontaktperson

Anna Skarin, forskare
Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Sveriges lantbruksuniversitet
anna.skarin@slu.se, 018-67 19 54

NOT.  Mer om hur vindkraften stör älgar, renar och dödar rovfåglar finns att läsa här.

MOTVIND. Gruppsidor i Facebook om motståndet mot vindkraft i Sollefteå kn

Det finns många gruppsidor på Facebook från hela landet om motståndet mot vindkraft.  De flesta har epitetet  MOTVIND i namnet.  ”Motvind” är ett sätt att länka samman vindkraftsdebatten som förs i många  länder. Motvind Norge tex har på kort tid lyckats med det vi i Sverige misslyckats med. De har fått media på fötterna, samlat ett stort folkligt stöd och drivit igenom ett stopp för all landbaserad vindkraft. Även i andra länder, ffa i Tyskland och Danmark, växer motståndet kraftigt och vi vill därför, även från vår lilla horisont, stödja detta växande motstånd. MOTVIND!

Inom Sollefteå kommun finns det minst ett par gruppsidor i Facebook som är aktiva i motståndet till vindkraft.

Den äldsta är ”Motvind – Vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun” som startade 2011 när de första vindkraftsprojekten började planeras i kommunen. Sedan dess har gruppen växt och har nu ca 630 medlemmar.

En nybildad motvindsgrupp har bildats Graninge. De skriver så här: ”Vi gör vad vi kan för att försöka förhindra fortsatt framtida utveckling av vindkraftsutbyggnad i Graninge.” Gruppen heter ”Stopp för mer vindkraft i Graninge”.

Varmt välkommen att gå med i Facebook-grupperna! Följ informationen om det som händer kring vindkraftsprojekten i kommunen och delta i debatten kring motståndet mot dessa på gruppsidorna. Välkommen!

Björn Gillberg om vindkraftskolonialismen

”Vindkraften byggs ut i rasande fart i norra Sverige. Det rör sig ofta om utländska investeringar. Resultatet blir ödeläggelse av naturen. De, som får vindkraftparker i närområdet, får sina liv förstörda genom otrevnad och minskade fastighetsvärden. Men nu växer motståndet mot vindkraftkolonialismen på allvar. Kommuner börjar säga nej med hjälp av det kommunala vetot. Regeringens svar är en utredning om möjligheterna att ta bort vetorätten. Miljö- och klimatministern Isabella Lövin har gett miljöpartisten och vindkraftivraren Lise Nordin uppdraget att leda utredningen.”

 

På tal om ”Layout”.. Monsterverken på Ranasjöberget.

Flodin/Maud Olofsson /länsstyrelsen ser ut att lyckas med att få förverkliga sina destruktiva planer för delar av Fjällsjöälvens dalgång. Detta uppnår de genom att förvränga betydelsen av ordet “Layout”.

För varje annan människa är det uppenbart att ordet “layout” betyder  skiss, plan eller disposition. I Svenska Akademins Ordlista saknas ordet men på nätet finns gott om synonymer. Ingen av dessa synonymer indikerar att man skall byta ut de saker men skall arrangera med sin layout. Men det är precis vad ovan nämnda gäng har gjort; enligt Flodins miljökonsekvensutredning(MKB) gällande Ranasjö avses 2-3,5 MW-verk(“Ansökan avser vindkraftverk med en maximal totalhöjd på omkring 201 meter och en märkeffekt på 2-3,5 MW. sid 49 MKB”) och i en tabell på sida 50 redogör han för 4 presumtiva kandidater.

Vinglängderna varierar mellan  50 och 57 m. Jag har räknat på den högsta siffran och får då fram en “swept area” på ca 12490 m2. Detta var alltså det “värsta” scenariot i MKBn.

“Ansökan avser vindkraftverk med en maximal totalhöjd på omkring 201 meter och en märkeffekt på 2-3,5 MW. sid 49 MKB”) Lägg märke till att totalhöjd anges till “omkring” 201 meter medan märkeffekten inte innehåller något “omkring”.

Hur går man då tillväga för att driva igenom denna totalt oacceptabla förändring av rotordiametrarna?

Jo, man kallar det för “Layout”!?   Hallå länsstyrelsen; Hur tänkte ni?

OM det skedde av obetänksamhet eller ren dumhet är det med tanke på konsekvenserna för närboende och miljön tragiskt.

Om det skedde med beräknande slughet är det rent och skärt bedrägeri. Och jag lutar åt det sistnämnda.

/ Brita Isaksson