SLU:s rapport – Renarna föredrar områden där vindkraften inte syns

Den här studien av SLU slutfördes för några år sedan. Studien visar tydligt att renarna skyr vindkraftsområden.  ”Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.”

Hela rapporten:

En stor del av den svenska vindkraftsutbyggnaden sker idag inom renskötselområdet. En studie visar att renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och att nya vindkraftsparker även verkar förändra valet av kalvningsplatser. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.

Bakom studien, som publicerats i tidskriften Ecology and Evolution, står Anna Skarin och Per Sandström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Moudud Alam från Högskolan Dalarna.

Forskarna använde GPS-data från 50 renar (vajor) i Malå sameby i Västerbotten, för att följa hur renarnas val av kalvningsplatser och betesområde påverkades av driften av två mindre vindkraftsparker med 8 respektive 10 verk. De båda parkerna är belägna 4 km från varandra i renarnas kalvningsområde strax norr om Malå samhälle och renarna följdes under sex kalvningssäsonger (maj–juni), två före byggnation (2008–2009), två under byggnation (2010–2011) och två när vindkraftverken var i drift (2015–2016).

Resultaten från studien visade att renarna valde sina kalvningsplatser längre bort från vindkraftsparkerna under driften jämfört med före byggnation. Renarna valde också hemområden, och betesområden inom dessa hemområden, som var belägna längre bort från vindparkerna både under byggnation och under drift av parkerna i samma jämförelse. En tydlig förändring var att renarna undvek områden där vindkraftverken var synliga, till fördel för områden där verken inte syntes när vindkraftsparken satts i drift. En kilometer från parkerna ökade användningen av de skymda områdena med 14 procent och fem kilometer ifrån ökade den med 79 procent. Driften av vindkraftverken hade en större negativ påverkan på renarnas val av hemområden och betesområden än uppbyggnadsarbetet hade.

– Att renarna så markant ökade användningen av områden där vindkraftverken inte syns, betyder enligt vår tolkning att det är vindkraftverken i sig som stör renarna. Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.

Vid framtida projektering av vindkraftverk kan högupplöst topografisk information tillsammans med de planerade vindkraftverkens positioner göra det lättare att identifiera känsliga områden för renar och förbättra planeringen och placeringen av nya vindkraftparker.”

Kontaktperson

Anna Skarin, forskare
Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Sveriges lantbruksuniversitet
anna.skarin@slu.se, 018-67 19 54

NOT.  Mer om hur vindkraften stör älgar, renar och dödar rovfåglar finns att läsa här.

MOTVIND. Gruppsidor i Facebook om motståndet mot vindkraft i Sollefteå kn

Det finns många gruppsidor på Facebook från hela landet om motståndet mot vindkraft.  De flesta har epitetet  MOTVIND i namnet.  ”Motvind” är ett sätt att länka samman vindkraftsdebatten som förs i många  länder. Motvind Norge tex har på kort tid lyckats med det vi i Sverige misslyckats med. De har fått media på fötterna, samlat ett stort folkligt stöd och drivit igenom ett stopp för all landbaserad vindkraft. Även i andra länder, ffa i Tyskland och Danmark, växer motståndet kraftigt och vi vill därför, även från vår lilla horisont, stödja detta växande motstånd. MOTVIND!

Inom Sollefteå kommun finns det minst ett par gruppsidor i Facebook som är aktiva i motståndet till vindkraft.

Den äldsta är ”Motvind – Vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun” som startade 2011 när de första vindkraftsprojekten började planeras i kommunen. Sedan dess har gruppen växt och har nu ca 630 medlemmar.

En nybildad motvindsgrupp har bildats Graninge. De skriver så här: ”Vi gör vad vi kan för att försöka förhindra fortsatt framtida utveckling av vindkraftsutbyggnad i Graninge.” Gruppen heter ”Stopp för mer vindkraft i Graninge”.

Varmt välkommen att gå med i Facebook-grupperna! Följ informationen om det som händer kring vindkraftsprojekten i kommunen och delta i debatten kring motståndet mot dessa på gruppsidorna. Välkommen!

Björn Gillberg om vindkraftskolonialismen

”Vindkraften byggs ut i rasande fart i norra Sverige. Det rör sig ofta om utländska investeringar. Resultatet blir ödeläggelse av naturen. De, som får vindkraftparker i närområdet, får sina liv förstörda genom otrevnad och minskade fastighetsvärden. Men nu växer motståndet mot vindkraftkolonialismen på allvar. Kommuner börjar säga nej med hjälp av det kommunala vetot. Regeringens svar är en utredning om möjligheterna att ta bort vetorätten. Miljö- och klimatministern Isabella Lövin har gett miljöpartisten och vindkraftivraren Lise Nordin uppdraget att leda utredningen.”

 

På tal om ”Layout”.. Monsterverken på Ranasjöberget.

Flodin/Maud Olofsson /länsstyrelsen ser ut att lyckas med att få förverkliga sina destruktiva planer för delar av Fjällsjöälvens dalgång. Detta uppnår de genom att förvränga betydelsen av ordet “Layout”.

För varje annan människa är det uppenbart att ordet “layout” betyder  skiss, plan eller disposition. I Svenska Akademins Ordlista saknas ordet men på nätet finns gott om synonymer. Ingen av dessa synonymer indikerar att man skall byta ut de saker men skall arrangera med sin layout. Men det är precis vad ovan nämnda gäng har gjort; enligt Flodins miljökonsekvensutredning(MKB) gällande Ranasjö avses 2-3,5 MW-verk(“Ansökan avser vindkraftverk med en maximal totalhöjd på omkring 201 meter och en märkeffekt på 2-3,5 MW. sid 49 MKB”) och i en tabell på sida 50 redogör han för 4 presumtiva kandidater.

Vinglängderna varierar mellan  50 och 57 m. Jag har räknat på den högsta siffran och får då fram en “swept area” på ca 12490 m2. Detta var alltså det “värsta” scenariot i MKBn.

“Ansökan avser vindkraftverk med en maximal totalhöjd på omkring 201 meter och en märkeffekt på 2-3,5 MW. sid 49 MKB”) Lägg märke till att totalhöjd anges till “omkring” 201 meter medan märkeffekten inte innehåller något “omkring”.

Hur går man då tillväga för att driva igenom denna totalt oacceptabla förändring av rotordiametrarna?

Jo, man kallar det för “Layout”!?   Hallå länsstyrelsen; Hur tänkte ni?

OM det skedde av obetänksamhet eller ren dumhet är det med tanke på konsekvenserna för närboende och miljön tragiskt.

Om det skedde med beräknande slughet är det rent och skärt bedrägeri. Och jag lutar åt det sistnämnda.

/ Brita Isaksson

Vindkraft och pengar – Viksjö, Ranasjö

Satsningen på vindkraft världen över drar till sig intressenter av allehanda slag. Det finns pengar att hämta för alla såsom projektörer, markägare, konsulter, leverantörer, jurister och kapitalförvaltare samt även brottslingar som i fallet Viksjö. Pengar finns också att hämta om man kan hantera tillståndsprocessen till sin fördel. Vår livsmiljö och natur har blivit en handelsvara för riskkapitalister varav ett flertal är utländska.

De som får betala kalaset är elkonsumenter samt de som drabbas av den landgrabbing ( markrofferi) som pågår i vindkraftens tecken. Jag kallar det för landgrabbing därför att konsekvensen är att många människors och även djurs livsmiljö drabbas av oönskade konsekvenser i form av störande ljud, blinkande lanternor, iskast och ett omfattande nät av vägar och kraftledningsgator som tar stora skogsområden i anspråk. Tillika är denna energikälla en av de sämsta som vi brukar och ger en rad oönskade effekter för landets andra energiproducenter, inte minst för Sollefteå stads eget kraftverk.

Jag har på nära håll följt projektet Ranasjöhöjden som numera drivs av vindhussen Flodin ( epitetet tagit från dagspressen) och bolaget Arise Detta projekt är lokaliserat nära Fjällsjöälvens dalgång med många närboende. Det finns därför uppenbara risker för oönskade bullereffekter för de som bor där. De olika beräkningar rörande bullernivåer som redovisats under årens lopp har visat en märklig utveckling. Under en tid på ca 5 år har storleken på vindkraftverken vuxit från 3 till 6 MW samtidigt har den s. k. källstyrkan (bullret) ökat från 105 till 108 dBA. Det uppseendeväckande är att samtidigt så har de beräknade bullernivåerna vid närbelägna bosättningar sjunkit. Tidigare fanns det några positioner där den kritiska nivån 40 dBA överskreds men inte nu längre. Mycket märkligt! Detta förhållande har framförts till Mark- och Miljödomstolar men utan att det på något sätt beaktats eller bemötts. Man hänvisar till att eventuella problem med buller får tas upp när väl driften är igång och då som ett tillsynsärende.

Erfarenheter från andra projekt visar att driva ett tillsynsärende är en hopplös kamp.  Det är mycket anmärkningsvärt att det på myndighetssidan inte finns vare sig kompetens eller vilja att kontrollera det underlag som lämnas av projektörerna. Man kan med rätta fråga sig om vi längre har ett rättssamhälle. När det gäller hanteringen av vindkraftprojekt är det en berättigad fråga tycker många berörda.

Åke Wikström

Flakaberget. Åter igen..

Efter Mittvinds stormiga samrådsmöte 25/2 på Markusgården i Näsåker trodde väl alla vi som närvarade att nu var det slut på företagets destruktiva planer för Flakaberget.

FEL FEL!!!

Återigen sticker vindkapitalismen upp sitt fula tryne. Nu heter industrialiseringsföretaget Flakaberget Vindkraft AB. Samma förstörelseivrande herrar styr detta spillrans nya bolag men en intressant detalj skiljer dem åt. Ny adress är OX2. Tydligen har de, som ägnar sin destruktiva kreativitet åt att förstöra Fjällsjöälvens natur och miljö, fått tag på potent uppbackning.

Jag upphör aldrig att förvåna mig över denna kommuns fullständigt vansinniga undergångslängtan. Denna totala brist på eftertanke och sunt förnuft. Denna andliga torftighet!

Bakom detta ”nya” företag kan man ana krafter i Sollefteå kommun och i kommunens bolag Energidalen AB med nye VDn Mikael Näsström tillika kommunens Tillväxtchef. (!)

Inom Energidalen AB har Hans Pahlin och dennes personliga PR-kommunikatör Erik Löfgren drivit projektet ”Vindkraft-generator för hållbar utveckling”. Det kan inte ha undgått någon. Dessa båda sysslar nu med Den Lokala Energiöverenskommelsen (se fil nedan), som går under namnet ”Löken”.

Framtagandet av  s.k. ”Löken” har ju godkänts av kommunen. Obegripligt! Saknar kommunen helt kompetens inom det området? För att finansiera detta ”Löken”- arbete sändes en ansökan in till Energimyndigheten. (se fil nedan) Projektledare Hans Pahlin.

För ngn. tid sedan fick Sollefteå kommun avslag på på sin ansökan. (se fil nedan)  Om detta har det varit helt tyst.

Detta gjorde mig nyfiken på själva ansökan, varför jag begärde ut den. Fullt förståeligt att det blev avslag. Allt annat hade varit förvånande. Ansökan är usel med idel upprepningar och framhävanden av ”Vindkraft-generator ..(deras tidigare projekt).

Men kommer detta att innebära att Energimyndighetens uteblivna del av kostnaderna (lön till Pahlin och hans ”hovreporter” Löfgren) nu läggs på kommunen dvs. skattebetalarna?

Efter genomläsande av alla handlingar står det i alla fall för mig helt klart att det planeras för nya vindkraftområden.

Man slås av denna kommuns andefattigdom. Om man kollar upp kommunens hemsida ser man en hel drös av människor, som arbetar inom näringslivsavdelningen. Vad gör dom? Ja, förutom att planera för vindkraft och underlätta för vindkraftbolag (läs H-E Flodin) att slå upp boendebaracker i Ramsele,   dessutom under en pandemi. Jovisst ja, dom for ju till Skottland för att därefter lovprisa turismutveckling i vindindustriområden. Nog har det väl snurrat till sig ordentligt uppe i deras huvuden eller snarare hakat upp sig.

Sett i detta sammanhang (“Löken”) blir det begripligt att Flakabergsvandalerna nu vädrar morgonluft. Vem vet. Förmodligen har de fått förhandsinformation-löften.

Socialdemokraterna i Sollefteå har sagt NEJ till Flakabergsindustrin. När bestämmer sig Västrainitiativet?

/Brita Isaksson  http://roan.junselebyar.se/?p=2999 

Samlade filer som nämns i artikeln:

KS_44_2020 Framtagande av Elförsörjningsplan _Lokal energiöverenskommelse[3220][40929]

Ansökan_68703-76859 (1)

Energimyndigheten avslag ansökan

Rättssystemet är vindkraftens gräddfil.

 

VINDKRAFTENS ”GRÄDDFIL”

Under snart tio års tid har vi närboende till vindkraftsetableringen RANASJÖ kämpat för att etableringen av detta projekt inte skall bli av eller att det åtminstone skall följa de lagar och regler som finns.

Under dessa år har vi mötts av så ofattbart mycket, lögner, falskheter, nonchalans och ignorering av etableraren, vissa kommunala och regionala tjänstemän och politiker, så att man har tappat tron på vårt rättssystem.
Vi har nu i dagarna fått ett beslut från Mark och Miljööverdomstolen (MMÖD) att de ger godkänt till etableringen.

Jag tänker för er kort beskriva hur det gått till i slutskedet av sökta ändringar i projektet och dess acceptans av våra myndigheter och domstolar. Jag vore mycket tacksam för era läsares synpunkter på om det får gå till på detta vis i domstolarna (om mera uppgifter behövs så hör gärna av er). Min synpunkt är att om domstolarna i vårt land gör bedömningar med liknande undermåligt underlag som när det gäller vindkraft så kommer man helt att tappa tron på vårt samhälles rättssystem.

Det finns ett godkännande för att bygga 40st verk med 3MW kapacitet 201m höga. I ett ändringsanförande så vill man nu i stället bygga 25st verk med 6MW kapacitet med samma höjd. Vilket i stort betyder att man nu ändrat rotorerna från 145m diameter till 170m. Detta på samma totalhöjd som tillståndet getts (troligtvis för att inte behöva söka nytt tillstånd). Detta betyder att det i skogsmark skall byggas verk med vingspetsar snurrande i flera hundra km hastighet 31m över marken (trätopshöjd).

Länsstyrelsen godkände de förändringar angående ljud o skuggor som presenterades i mäktiga uträkningar från vindkraftsföretaget.
Vi ansåg att de uträkningarna var felaktiga och tog hjälp från ett expert företag när vi överklagade till Mark och Miljödomstolen (MMD). MMD gick trots det helt på länsstyrelsens bedömningar i sitt godkännande och motiverade inte ens varför de inte tagit hänsyn till våra inlägg.

Vi utökade våra undersökningar som klart och tydligt visar att många fastigheter nu kommer att få ljudstörningar på mer än 40db och presenterade dessa för MMÖD som gjorde bedömningen att inget av MMDs dom behöver ändras!?

Vi har nu två domstolar som helt litat på de bedömningar som Länsstyrelsens personal gjort av den mängd uträkningar som etableraren inlämnat.
Redan när MMD godkände Länsstyrelsens bedömning så skickade jag följande mail till Länsstyrelsen:

”Länsstyrelsen Västernorrland. Ärende nr 555-6131-19 Frida Uebel

Hej, Som du vet så har vi överklagat ert beslut i nämnda ärende. Vi har nu fått avslag från Tingsrätten i Östersund (MMD) på vårt överklagande. De har helt ignorerat våra skäl till överklagan och refererar till ert godkännande. Min fråga till er är därför om ni kan upplysa mig om var jag kan hitta den lagtext/regelverk som ni baserar ert beslut på. Tänker då speciellt på den del som behandlar vilka ändringar i layout och t ex effekt, vinglängd mm som kan godtas inom ett tidigare givet beslut. Det som kanske är mest störande ur vårt perspektiv är hur det är möjligt att godkänna ljudsimuleringarna när det (som i det här fallet) inte finns tillgängliga källdata. Hur är regelverket egentligen skrivet, hur kan ni kontrollera att uppgifterna från vindkraftsbolaget är korrekta om inte ni har källdata att utgå ifrån. Hur ser länsstyrelsens roll i det här sammanhanget ut? I sin ansökan har byggaren medsänt ett stort antal med mätdata för ljud och skuggor. Eftersom ni godkänt detta och MMD helt ignorerar våra påståenden om att de är felaktiga så undrar jag om jag kan få tillgång till era kontrolluträkningar i den mån de existerar. Det kan väl ändå inte vara så att ni inte kontrollerat utan helt har litat på vindkraftbyggarens uppgifter och menar att man får ta problemen med tex för höga störningar runt fastigheter när snurrorna står på plats.

Min förhoppning är att få svar på mina funderingar.
Med vänlig hälsning
Christer Lidén”

Svaret från Länsstyrelsen.

”Hej!
I tillståndsbeslutet för vindkraftparken framgår att tillsynsmyndigheten ska godkänna förslaget till slutlig utformning av layouten. Inför godkännandet har bolaget skickat in nya ljudberäkningar för den slutliga layouten. Vi granskar dessa men genomför inga kontrollberäkningar. Syftet med godkännandet av layouten är att vi ska kontrollera att de håller sig inom ramen för vad de fått tillstånd till, bl.a ljud- ljud och skuggvillkor.

Hälsningar
Frida Uebel Miljöhandläggare Miljöskyddsenheten”

Som sagt, MMD och MMÖD godkänner helt förändringarna genom att acceptera Länsstyrelsens (okontrollerade) bedömning som baserar sig på etablerarens uppgifter. De struntar totalt i de uträkningar vi lämnat in som visar att redan vid 4,5MW verk så blir det störningar över tillåtna tal. Vi visar också att för de planerade 6MW verken så finns det inga siffror att göra bedömningar på.

Kontentan av Myndighetens bedömning är att vindkraftsbolag kan söka tillstånd för små verk som ger mindre störningar och sedan kan man okontrollerat utöka kapaciteten utan risk för avslag.
Sen, när verken och störningarna är på plats, så ska man kontakta Tillsynsmyndigheten!!???

Som privatperson känns det oövervinnerligt att kontrollera en utredning av alla dom sidor av tusentals uträknade mått på ljudstörningar som lämnats.
Jag tror tyvärr att samma oövervinnerliga ”känsla” finns hos myndigheterna för de har inte tid, resurser, kunskap eller i vissa fall lust att kontrollera siffrorna.

Jag valde dock att göra det, trots de kostnader som uppstår med experthjälp. Detta på grund av att jag fick känslan av att det var så många faktorer som visar på att det bakom alla dessa siffror var nått som inte stämmer. Och det var det. Men vad hjälper det när domstolarna utan motivation kan acceptera vindkraftföretagens okontrollerade siffror.

Jag anser att det skall finnas en oberoende kunnig myndighet som kontrollerar siffror som presenterats av vindkraftsbyggare.

/ Christer Lidén

Rädda Vaberget – vindindustrin ödelägger natur och elförsörjning

Nästa område, som vindindustrin ska ödelägga i Sollefteå, är Vaberget. Enligt den av Länsstyrelsen erkända översiktsplanen har kommunen planerat för enstaka mindre verk och enligt den plan kommunen tillämpar är det stopp för ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft.

Exploatörer vill nu bygga 18 st 250 m höga verk men oavsett vilken plan kommunen tillämpar bör man rimligtvis säga nej. Det är dags för politikerna att ta ett eget ansvar för sina beslut och inte lägga över allt på länsstyrelsen (instruerad av regeringen att stödja vindkraft) och domstolen (tar politiska hänsyn, i strid med grundlagen).

Hittills har kommunen inte gjort några egna utvärderingar utan bara kopierat exploatörernas marknadsföringsmaterial som beslutsunderlag.

Boverket konstaterar i en rapport: ”I översiktsplanerna redovisas sällan eller aldrig analyser, avvägningar eller prioriteringar mellan olika allmänna intressen utan planerna tenderar till att enbart bli ett redskap för att hantera exploateringsintressen. … många kommuner genom sina översiktsplaner pekar ut exploateringsområden som är avsevärt större än vad som behövs för att tillgodose identifierade behov.”

Det är dags för kommunen att välja vad som är viktigast, exploatörerna och det internationella vindkraftskapitalet eller kommuninnevånarna och deras livsmiljö.

Hittills har den samlade vindkraftsindustrin gått med stora förluster, trots alla subventioner. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi. Kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat miljardbelopp.

Både värdefaktorn och utbytet minskar på grund av allt större andel överproduktion, som inte kan avsättas (negativa priser). Det kommer heller inte att finnas överföringskapacitet för det som byggs nu under hela dess korta livstid.

I och med att reaktorer stängs i södra Sverige minskar möjligheten att hantera reaktiv effekt och därför minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet med tusentals MW. Att investerare ändå fortsätter att stoppa in pengar är obegripligt; det liknar flockbeteendet under fastighetsbubblan.

Nästa område, som vindindustrin ska ödelägga i Sollefteå, är Vaberget. Enligt den av Länsstyrelsen erkända översiktsplanen har kommunen planerat för enstaka mindre verk och enligt den plan kommunen tillämpar är det stopp för ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft.

Bild: Katarina Östholm

Exploatörer vill nu bygga 18 st 250 m höga verk men oavsett vilken plan kommunen tillämpar bör man rimligtvis säga nej. Det är dags för politikerna att ta ett eget ansvar för sina beslut och inte lägga över allt på länsstyrelsen (instruerad av regeringen att stödja vindkraft) och domstolen (tar politiska hänsyn, i strid med grundlagen).

Hittills har kommunen inte gjort några egna utvärderingar utan bara kopierat exploatörernas marknadsföringsmaterial som beslutsunderlag.

Boverket konstaterar i en rapport: ”I översiktsplanerna redovisas sällan eller aldrig analyser, avvägningar eller prioriteringar mellan olika allmänna intressen utan planerna tenderar till att enbart bli ett redskap för att hantera exploateringsintressen. … många kommuner genom sina översiktsplaner pekar ut exploateringsområden som är avsevärt större än vad som behövs för att tillgodose identifierade behov.”

Det är dags för kommunen att välja vad som är viktigast, exploatörerna och det internationella vindkraftskapitalet eller kommuninnevånarna och deras livsmiljö.

Hittills har den samlade vindkraftsindustrin gått med stora förluster, trots alla subventioner. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi. Kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat miljardbelopp.
Både värdefaktorn och utbytet minskar på grund av allt större andel överproduktion, som inte kan avsättas (negativa priser). Det kommer heller inte att finnas överföringskapacitet för det som byggs nu under hela dess korta livstid.

I och med att reaktorer stängs i södra Sverige minskar möjligheten att hantera reaktiv effekt och därför minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet med tusentals MW. Att investerare ändå fortsätter att stoppa in pengar är obegripligt; det liknar flockbeteendet under fastighetsbubblan.
Exploatörerna kan däremot tjäna pengar och därför bedrivs en aggressiv marknadsföring för att ta bort det kommunala vetot. Det gäller att bygga innan bubblan spricker!

Företagen lockar med byapeng, för Vaberget 250000 kronor per år. Men den är baserad på uppblåsta kalkyler och inte alls garanterad. Markägare kan få 260000 per år och verk, men den samlade intäkten under verkens livstid räcker inte till mycket mer än återställning av marken.

Markägare borde vara betänksamma med tanke på risken för konkurs av förlustverksamheter. Men dessa belopp bleknar vid en jämförelse med den ökning av nätkostnaderna med hundratals miljoner kronor år som kan drabba kommuninvånarna.

Vi är många som i åratal varnat för den ödeläggelse av svensk elförsörjning som pågår. Den leder till ett funktionellt sämre och mycket dyrare elsystem, ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke förnybara resurser och ett mindre hållbart elsystem.

/ Per Fahlén

Insändare TÅ Allehanda

Stoppa vindkraften – ger ökade kostnader och mer CO2-utsläpp än kärnkraft

 

Replik på insändaren (TÅ 24 april 2020)  ”Stort stöd för utbyggnad av vindkraft – men kommunerna bör få de direkta fördelarna”.

Charlotte Unger Larsson, vd för Svensk Vindenergi, skriver i Tidningen Ångermanland att vindkraften växer så det knakar.
Detta är problematiskt för elsystemets funktion och ekonomi samt för miljön! Forskare på Chalmers: ”Om inte vindkraftsutbyggnaden stoppas så dras mattan undan för vattenkraften, som är stabilisatorn i den svenska elförsörjningen”. Vattenkraftens effektivitet minskar, slitaget ökar och ekonomin försämras. Det finns inte avsättning för vindkraftselen i Norrland och inte nätkapacitet att transportera den någon annanstans. ”Någon annanstans” ligger långt bort vilket medför stora överföringskostnader och förluster.

Den subventionerade överproduktionens reapriser kan även få konsekvenser för markägarna. Dessa är ansvariga för återställning av marken och fonderingarna för detta täcker inte de verkliga kostnaderna. Enligt Svensk Vindkraftsförening är många vindkraftsbolag illa ute. En orsak är skenande drifts- och underhållskostnader. Inte minst har turbinernas livslängd överskattats. Den uppskattas idag till bara 10-15 år.

Charlotte Unger Larsson hänvisar till Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Men alla myndigheter har direktiv att stödja vindkraften. De ingår i en statlig marknadsföring där de och Svensk Vindenergi gått ut med vindkraftsreklam till hushållen. Även public service ingår: de förmedlar budskapet från särintressena utan någon kritisk granskning. I årtionden har politikerna ivrat för vindkraft och det är därför inte konstigt att människor, utanför de områden som drabbas av industrierna, har en positiv syn. Däremot finns ett stort motstånd bland de som berörs och därför måste sätta sig in i sakfrågan.

Slutligen upprepar Charlotte Unger Larsson flosklerna om ”hållbart” och ”klimatsmart”. Användningen av odefinierade begrepp av den typen vilseleder läsaren. I förhållande till kärnkraft ger el från vindkraft ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart elsystem och ökade kostnader.

Per Fahlén

Rättsligt bakslag för vindkraftsprojektet i Hocksjön

Följande citat är en artikel i SVT. 

”Vindkraftsprojektet i Hocksjön i Sollefteå kommun har mött hårt motstånd från fastighetsägare i trakten.

I veckan fick ortsborna rätt i en dom i Mark- och miljödomstolen.
– Vi ska överklaga, säger Gabriel Duveskog, projektledare vid Jämtkaft.

År 2021 ska 45 vindsnurror i Hocksjöområdet vid gränsen mellan Västernorrlands och Jämtlands län börjar alstra och ge energi.
Om projektet nu blir av, vill säga.

Berörda fastighetsägare, både bofasta och de som har fritidshus i området, har nämligen överklagat Länsstyrelsens ja till bolagets begäran att igångsättandet av projektet skjuts fram ytterligare för att över huvud taget kunna realiseras.

Delseger för motståndarna
Enligt tillståndsbeslutet skulle bygget påbörjas senast den 15 november i år. Nu vill entreprenörerna flytta fram det datumet tre år, med hänvisning till de rättsliga turerna som försenat projektet.

Mark- och miljödomstolens dom kom i tisdags – och det blev en delseger för de protesterande fastighetsägarna.

River upp beslutet
Domstolen går emot miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland och upphäver beslutet om förlängd igångsättningstid för vindkraftsbygget i Hocksjön.

– Det var helt oväntat. Vi var helt säkra på att vi inte skulle få gehör. Vi trodde aldrig att domstolen skulle gå på vår linje, säger Anders Nilsson, en av de berörda fastighetsägarna som överklagat.

Mark- och miljödomstolen anser att bolaget ”inte visat att det föreligger något särskilt skäl för att förlänga igångsättningstiden. Bolaget orsakas heller inte synnerlig olägenhet om tillståndet förfaller.”

”Välgrundad dom”
– Vi tycker domen är välgrundad. Och det är inte alls säkert att bolaget får prövingstillstånd till högsta instans om man vill överklaga, säger Anders Nilsson.
Jämtktraft har dock redan bestämt sig: bolaget tänker driva frågan om att få förlänga igångsättningstiden till Mark- och miljööverdomstolen.
– Vi kommer att ansöka om prövningstillstånd, säger projektledare Gabriel Duveskog.

Pausar
Bolaget anser att man mycket väl uppfyller miljöbalkens kriterier som krävs för att få förlängd igångsättningstid och att domen delvis grundar sig på missuppfattningar.
– Tills vidare pausar vi våra planerade aktiviteter i området som vägar, bergtäkter och så vidare. Men vi tror fortfarande det är möjligt att vindkraftparken ska kunna vara i drift under 2021, eller senast 2022, säger Gabriel Duveslog.”

Fakta om vindkraftsprojektet i Hocksjön

I november 2012 fick Örnsköldsviksföretaget Hocksjön Vind AB tillstånd att uppföra en vindkraftpark med 45 snurror. Ett projekt som skulle sättas igång efter senast sju år.

Byggstarten har dock försenats eftersom fastighetsägare i det aktuella området överklagat tillståndsbesluten.

I januari i år meddelade det kommunala energibolaget Jämtkraft i Östersund att man skrivit avtal om köp av bolaget, och därmed ett övertagande och färdigställande av vindkraftsprojektet i Hocksjön.

Det är fortfarande Hocksjön Vind AB som äger tillståndet för bygget av vindkraftparken.

I köpeavtalet med Jämtkraft är villkoret för affären att projektet kan slutföras.
Köpet är alltså i praktiken inte genomfört ännu – därför är Hocksjö Vind AB formellt fortfarande sakägare och part i den pågående rättsprocessen.”