Flodins uppgörelse med Ådalslidens Hembygdsförening.

Ett rykte florerade att H-E Flodin nyligen betalat in ca 50 000 kr till Ådalslidens Hembygdsförening. Var detta sant? Och varför????

Ådalslidens Hembygdsförening är ansvarig för den gamla fäbodvallen Forsåsbodarna, belägen  väldigt nära Flodinprojektet Salsjö Vindindustri.

I Tillståndet (2015-09-28) står:

”Strax utanför projektområdet ca 450 meter från närmaste vindkraftverk finns en fornlämning i form av en fäbodvall (RAÄ-nummer- Ådals Liden 195)med belägg från 1700-talet.

Forsåsbodarna kommer inte att påverkas fysiskt men däremot påverkas både ljudmässigt och visuellt av de planerade vindkraftverken. För att dämpa det audiovisuelle intrycket kommer en skogsridå lämnas mellan vindkraftverk och fäbodvall.”

För att få klarhet i detta kontaktade jag Anna- Maria Andersson, ordförande i nämnda förening och fick då veta att Flodin och föreningen gjort upp att föreningen försäkrar att fäboden inte skall ha några övernattningar mot att erhålla pengar. Detta gjordes upp i våras och nu nyligen trillade pengarna( 50 000) in. På min fråga om inte detta var att betrakta som att sälja sig svarade ordföranden att nej, det tyckte hon inte och att om någon blir störd av vindkraftverken så behöver dom ju inte gå dit.

Efter att ha tagit del av dessa uppgifter så förstår jag plötsligt varför nämnda förening aldrig överklagat Salsjö vindindustri. Föreningen hade ju kunnat överklaga själva tillståndsbeslutet 2015-09-28, Samrådslayouten 2020-01-29 och beslutet om förlängd igångsättningstid. Men icke.

Samtidigt skall man veta att i Sollefteå kommun får inte vindkraften ligga närmare än 1000 meter från bostad och att fritidshus i det fallet likställs med vanliga hus och att fritidshus ofta definieras utifrån att någon bor där. Så då kan man ju förstå att detta var viktigt för Flodin.

Men vad tycker befolkningen?????

/Tarabrita

RÖÅN » Blog Archive » Flodins uppgörelse med Ådalslidens Hembygdsförening. (junselebyar.se)

———————————–

Svar av Admin:  Jag vill citera en vän som tydligt beskriver vindkraftsbolagens ”generositet”: ”När pengar delas ut – naturligtvis med olika former av krav – från vindkraftsexploatörer så är det lyckligtvis så att det blir färre och färre som är villiga att sälja ut sina och andras intressen.
Vare sig “ersättningen” kommer i form av pengar, “bygdemedel”, finansiering av vandringsleder, jakt- och fiskestugor eller fågeltorn eller utfästelser om finansiering av fibernät, byggande och underhåll av vägar så ser jag det som en modern variant av 30 silverpenningar. Svenska kyrkan ser ju inte heller det som ett problem med vindkraft då de ju också får 30 silverpenningar…”

Hembygdsföreningen är en ideell helt opolitisk förening vars medlemmar räknar med att föreningen står för de ideella värderingar utifrån de intressen som föreningen har. Att i det läget ta emot 50.000 kr från ett vindkraftsbolag är att gynna vindkraftsbolagets (läs Flodin) intressen. I det här fallet har ”Hembygdsföreningen förbundit sig att inte använda bodarna till fast och/eller återkommande boende.” Detta är helt i linje med vindkraftsbolagets krav för att få tillåtelse att bygga vindkraft på Salsjöberget.

Att Hembygdsföreningen i den situationen tar emot pengar för ett avtal som i slutändan gynnar vindkraftsbolaget är en direkt politisk handling som strider mot en hembygdsförenings stadgar. Det är inte minst ett svek mot alla medlemmar som utgått från att Hembygdsföreningen inte ska beblanda sig med politiska mutor.

Som fd mångårig sekreterare i Ådals-Lidens Hbf blev jag förvånad över Hembygdsföreningens inblandning i Salsjö vindkraftsprojekt. Jag kallar det en politisk muta. Det är inte förenligt med de ideella och stadgade intentioner hembygdsföreningen har i sin verksamhet. Jag gissar att många medlemmar i Ådals-Lidens hembygdsförening reagerar på detta. Föreningen har hur som helst svikit sina stadgade värderingar och sina medlemmar.

/ Anita Berglund  admin.

ARISE ye people! Driv ut månglarna ur templet!

Fotot lånat från facebookgruppen/kommunbolaget ”Energidalen”

Var på ett informationsmöte i Ramsele 21/9 där bolaget ARISE presenterade planer på att ödelägga miljön i Ranasjö vid Faxälven. Området var enligt kommunens gällande vindbruksplan vid tiden för tillståndet direkt olämpligt för vindkraft p.g.a. stora naturvärden. Trots detta lyckades man ändå driva igenom exploateringen på ganska underliga vägar.

Nu har man dessutom lyckats få igenom en kraftig ökning av rotorstorlek för att öka effekten. Men för att slippa höja verken och genomgå en ny prövning av kommunen, som numera lovat att inga nya tillstånd ska beviljas, har man ökat diametern utan att öka totalhöjden. Det innebär att bladspetsarna passerar i trädtoppshöjd, 30 m över marken, med 300 km/h. Detta godkänner länsstyrelsen utan förbehåll och man godkänner även presenterade ljudberäkningar trots att det inte finns några angivna ljudkälledata. Det är en styggelse att det alltid är exploatörens egna underkonsulter som gör ljudberäkningar och eventuella mätningar (det är även exploatörens konsulter som gör fågelinventeringar m.m.).

Större rotorer innebär ökad andel lågfrekvent och infraljud, vilket är det som orsakar de svåraste bullerstörningarna (inklusive OAM), har längst räckvidd (miltals för infraljud) och lättast tränger igenom byggnadsdelar. Men de svenska bullerkraven är totalt meningslösa! Med kravet satt i dBA filtreras det mest problematiska frekvenserna bort. Och länsstyrelserna sitter bara passivt och stämplar papper; några kontroller av om det underlag som exploatören presenterar är rimligt verkar aldrig göras.

Representanterna från ARISE var trevliga och bjöd på kaffe och kanelbullar men verkade påtagligt okunniga i frågor om elsystem, miljöfrågor, lagstiftning etc. Som forna dagars dammsugarförsäljare hade de ett inlärt säljbudskap om klimat, miljö, hållbarhet, förnybarhet, d.v.s. begrepp som inte är tillåtna att använda vid marknadsföring enligt konsumentverket (det kände bolaget inte till). Något märkligt var det att ARISE inte visste var riskkapitalbolagen, som finansierar projektet, håller till trots att representanterna påstod att de hade en tät kommunikation; bolagen har adresser i skatteparadis på kanalöarna.

Man lockade som vanligt också med en byapeng, som ev. skulle kunna uppgå till ett par hundra tusen kr/år. Däremot upplyste man inte om att exploateringen kan leda till ökade nätkostnader med hundratals miljoner kr/år, av vilket en stor del måste betalas av befolkningen i regionen. Ännu mer spännande blev det när det kom fram att byapengen ska fördelas av Krånge Samhällsförening, en förening som ingen i lokalbefolkningen verkade känna till. Det visade sig att den enda kända styrelseledamoten var sambon till ägaren till Krånge Vind, som var den ursprungliga exploatören av området och som sålde tillståndet vidare till ARISE.

Vindkraften växer så det knakar. Dess jordmån är okunskap och den gödslas med desinformation som drivs med maktens och kapitalets arrogans! Resultatet är förödande för ekonomi, miljö och elsystemets funktion. Nu stängs lönsamma reaktorer, som finns där de behövs och utför ytterst nödvändiga systemfunktioner, och istället byggs vindkraft där den inte behövs och som går med förlust. Vindkraftsexploateringen i Norrland strider mot miljöbalken och de flesta av de svenska miljömålen. Det maximerar energiförlusterna, de negativa miljökonsekvenserna och försämringen av elsystemets funktion.

Per Fahlén

Inlägget delat från facebookgruppen:  ”Motvind-Vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun.”

Så lättsinnigt tilläts monsterturbinerna Salsjö/Ranasjö

Att vindkraften har en egen gräddfil hos myndigheter det vet vi efter alla år av kamp. Det visar inte minst detta löfte till Flodin/Arise ang. Salsjö och Ranasjö  i ett icke diariefört mail!

Man skulle kunna tro att det var i samrådet om slutlig layout (2020-01-29), som förändringarna av Ranasjö och Salsjöindustrierna avgjordes. Så var det emellertid inte. Redan 11 oktober 2018 – alltså ca 1 år och 4 månader innan ”Samrådet” ( 2020-01-29) ägde rum gav en anställd vid länsstyrelsens tillståndsavdelning Arise/Flodin fria händer att förändra turbinerna. Ändå härleds det “officiella” beslutet till nämnda “samråd”.

Löftet till Flodin/Arise gavs dessutom i ett icke diariefört mail:

Från: Xxxxxx Yyyyyyy

Till: Ulla Linder

Ärende: Effektändring vid Salsjö och Ranasjö

Datum: den 11 oktober 2018 10:48:40

Hej!

Länsstyrelsen anser inte att ni behöver ansöka eller anmäla en effektändring för vindkraftverken.

För Ranasjö läser jag i tillståndet att ansökan gällde 40 vindkraftverk med en märkeffekt på omkring 3,5 MW per vindkraftverk och en sammanlagd installerad effekt omkring 140 MW. För Salsjö läser jag i tillståndet att ”Under drift kommer gällande villkor för såväl ljud som skuggor att hållas, oavsett vindkraftverkens fabrikat, modell eller effekt” och “Överskrids ljudvillkoret kan vindkraftverkens effekt ställas ned varpå ljudpåverkan minskas”.

Ingenting tyder på att något villkor inte kan innehållas i och med en något ökad effekt eller att miljökonsekvenser skulle uppstå.

Med vänlig hälsning

Xxxxxx Yyyyyyyy

Miljöhandläggare

Länsstyrelsen Västernorrland

Postadress: 871 86 HÄRNÖSAND

Besöksadress: Pumpbacksgatan 19

Telefon: 0611-34 92 40

vasternorrland@lansstyrelsen.se

www.lansstyrelsen.se/vasternorrland

När man vet vilka enorma förändringar det är fråga om är det upprörande att läsa ovanstående mail. Hur är det möjligt att en anställd på tillsynsmyndigheten ger uttryck för en sådan nonchalant uppfattning om effektförändring och frånvaro av miljökonsekvenser—–utan att först göra en konsekvensbedömning?????

/Tarabrita

RÖÅN » Blog Archive » Så lättsinnigt tilläts “Monsterturbiner” (junselebyar.se)

Information om Ranasjö/Salsjö

Inför Arises informationsmöten med anledning av ett etableringen av Ranasjö och Salsjö snart startar:

Klicka på nedanstående länk för att se tidsplanen. Obs samma plan gäller för båda industrierna. Företagets samlingsnamn skulle jag aldrig använda. Det är en ren provokation.

När bolaget nu håller sina informationsmöten så kan det vara bra att veta att själva “layoutsamrådets” beslut, där de ursprungligen tillståndsgivna turbinerna gavs tillstånd att ersättas med monsterdito med bl.a. fördubblad sveparea och minskad markfrigång, fortfarande befinner sig i överklagandeprocesser. Beträffande Ranasjö skall det femte överklagandet nu snart upp i MÖD och gällande Salsjö ligger två överklaganden och väntar på att behandlas i MMD. De tidigare prövningarna har varit rena farserna. Samtliga har avvisats av MMD med motiveringen:

Det överklagade beslutet, som utgör ramen för domstolens prövning, innebär inte några förändrade villkor för vindkraftparken och, enligt domstolens bedömning, inte heller några ytterligare faktiska verkningar för X X, Y Y eller Föreningen för Livskvalitet vid Fjällsjöälven (utöver vad det redan lagakraftvunna tillståndsbeslutet innebär). Länsstyrelsens beslut är därmed inte överklagbart och överklagandena ska därför avvisas.

Samma besked fick de övriga överklagandena i MMD. Inget överklagande har prövats i sak. Inga kontroller av Bolagens ljud ”beräkningar”, inget hänsynstagande överhuvudtaget till alla negativa effekter, som bytet till monsterturbinerna de facto kommer att medföra.

Arbets- och tidplan Twin Peaks 21-04-30(1847846

/Tarabrita

RÖÅN » Blog Archive » Information om Ranasjö/Salsjö (junselebyar.se)

En uppsats om hur bristande lokal acceptans stoppade Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt..

Animation av Fängsjö/ Storsjöhöjdens vkv i Omsjö. Foto: Forsca.

En uppsats av Sara Ericson vid Uppsala Universitet:  ”Vindkraft och interregional rättvisa. En fallstudie om hur bristande lokal acceptans stoppade en vindkraftsetablering i Sollefteå”.  (Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt / admin) Länk till uppsatsen längst ner.

SAMMANFATTNING.

”Ericson, S. 2021. Vindkraft och interregional rättvisa: En fallstudie om hur bristande lokal acceptans stoppade en vindkraftsetablering i Sollefteå. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie av en vindkraftsetablering som inte fick tillstånd att genomföras i Sollefteå kommun. Syftet var att undersöka samhällsacceptans med fokus på interregional rättvisa och regionalt ansvarstagande. Nationella rättvisefrågor behandlas när det kommer till relationen mellan norra och södra Sverige och stad och landsbygd. 19 intervjuer användes för att samla åsikter från fyra olika respondentgrupper:
lokalbefolkning, kommunpolitiker i Sollefteå kommun, tjänstepersoner för kommunen och samer med rennäring i området.

Studien visar på att det finns en upplevd orättvisa i området orsakad av en hög andel vindkraft och förnybar elproduktion jämfört med andra delar av Sverige. Vindkraftens påverkan lokalt ansågs vara övervägande negativ. Ersättningen för etableringarna ansågs inte tillräcklig för att kompensera för den negativa lokala påverkan. Det skapar en upplevelse av interregional orättvisa där vissa regioner tar större ansvar för den förnybara elproduktionen. Upplevelsen av ett för högt regionalt ansvarstagande utan tillräcklig lokal nytta försämrar
samhällsacceptansen. Studien påvisar att den lokala nyttan i samband med vindkraftsetableringen är en avgörande faktor för samhällsacceptansen ur ett rättviseperspektiv mellan regioner. Även förtroende till etableraren och både förståelse och kunskap bland etablerare visade sig vara betydande för den upplevda påverkan av en vindkraftsetablering.”

Ett stort TACK Sara Ericson!

Uppsats om Fängsjö – Storsjöhöjden av Sara Ericson  

Ranasjöprojektet. En kommunikation mellan en vk-kritiker och Länsstyrelsen

VINDKRAFTSELÄNDE

Följande är en beskrivning av hur ett vindkraftsärende har hanterats av myndigheter och domstolar och jag önskar kommentarer på era synpunkter, tex;

  • Om ni håller med mig om att denna hantering är fel
  • Om ni tycker att det skall gå till på detta sätt
  • Om ni har samma erfarenheter i ert bemötande hos myndigheter och domstolar
  • Om ni har konstruktiva förslag på hur vi skall få till en rättvis bedömning vid etableringar.

 

Forsnäs 2021-07-14

RANASJÖ VINDKRAFTSPROJEKT

Under 10 år har vi (närboende och berörda genom enskilda överklagningar och som medlemmar i ”Föreningen LIVSKVALITET vid Fjällsjöälven”) försökt att stoppa detta projekt som planeras att byggas i Fjällsjöälvens dalgång någon km från bebyggelsen.

I de ansökningar om bygglov som entreprenören ARISE/Flodin inlämnat till Länsstyrelsens Miljöprövning (MPD) har de i princip fått allt godkänt.

Vi har visat på de felaktigheter som finns i ansökningarna och överklagat MPDs beslut till Mark och Miljödomstolen (MMD) och därefter överklagat deras beslut till Mark och Miljööverdomstolen (MMÖD).

Alla våra överklagningar har förkastats utan någon enda förklaring. Jo, MMÖD säger att det är MMDs beslut som gäller och MMD säger att det är MPDs beslut som gäller!!??

Detta betyder i praktiken att överliggande instanser till 100% går på MPDs bedömning utan någon kontroll av deras beslut och kan därmed helt ”två sina händer” och strunta i våra argument.

Jag vet att, det förutom hos oss, på många platser runt om i Sverige läggs ner tid och pengar på att visa argument som kan stoppa vindkraftsetableringar. Om de projekten och argumenten, hanteras på samma sätt som vi har blivit behandlade, så är det nog slöseri för dom också med tid och pengar.

Mina erfarenheter från domstolar i övrigt är 0 men jag ber en bön och håller mina tummar för att vindkraftshanteringens domstolar inte visar hur det går till i övriga Sveriges Domstolsverksamhet.

Vi har i dagarna fått avslag från MMÖD på en överklagan som bland annat hade ljudstörningar som ett tungt argument. MMÖD accepterar inte vår överklagan utan de hänvisar till MMDs bedömning (och därmed på MPDs).

För att ni skall ha möjlighet att bedöma ovan beskrivna så bifogar jag nedan en kopia av en bilaga till den överklagan som skickades till MMÖD där man visar min korrespondens med MPD visande den ”torftiga” (avsaknade) kontrollverksamhet som MPD utfört av exploatörens uppgifter (och därmed helt ignorerat våra). De uppgifter som sedan domstolarna dömer efter!!??

Bakgrund

ARISE/Flodin ändrade verkens storlek från 3-3,5MW till 6MW. Detta betydde att de ändrade rotordiametern från 145m till 170m. För att inte behöva göra en ny miljöprövning så behöll man verkens godkända höjd vilket betyder att dessa monstersnurrors vingspetsar snurror med flera hundra km hastighet i skogsmiljö 30m från marken (trätopshöjd).

Vi anlitade då ett företag (expert på ljuduträkningar) som visade att redan vid en ökning av verkens kapacitet till 4,5-5MW så skulle ett flertal (många) fastigheter få ljudstörningar över 40db (fanns ingen Källdata att räkna på för specificerade 6MW verk).

De uppritade ljudkurvorna från ARISE/Flodin visar ingen ökning av störningar vid utökning av verkens kapacitet!!??

 

Bilaga 1      ärende nr xx                                                                                                                                       

MMD har avslagit vårt överklagande i nedanstående ärende och hänvisade till Länsstyrelsens bedömning. Vi har presenterat många olika klagomål i Ranasjö etableringen. Nedanstående mailkonversation uppstod efter att Mark och Miljödomstolen (MMD) godkänt en ökning av rotordiametern till 170m med samma höjd på verken. Detta betyder att man får vingspetsar snurrande med flera hundra km hastighet 30m över marken i skogsmiljö.

Jag skickade då följande mail till Länsstyrelsen;

 

Länsstyrelsen Västernorrland.

Ärende nr 555-6131-19

Frida Uebel

Hej

Som du vet så har vi överklagat ert beslut i nämnda ärende. Vi har nu fått avslag från Tingsrätten i Östersund (MMD) på vårt överklagande. De har helt ignorerat våra skäl till överklagan och refererar till ert godkännande.

Min fråga till er är därför om ni kan upplysa mig om var jag kan hitta den lagtext/regelverk som ni baserar ert beslut på. Tänker då speciellt på den del som behandlar vilka ändringar i layout och t ex effekt, vinglängd mm som kan godtas inom ett tidigare givet beslut. Det som kanske är mest störande ur vårt perspektiv är hur det är möjligt att godkänna ljudsimuleringarna när det (som i det här fallet) inte finns tillgängliga källdata. Hur är regelverket egentligen skrivet, hur kan ni kontrollera att uppgifterna från vindkraftsbolaget är korrekta om inte ni har källdata att utgå ifrån. Hur ser länsstyrelsens roll i det här sammanhanget ut?

I sin ansökan har byggaren medsänt ett stort antal med mätdata för ljud och skuggor.

Eftersom ni godkänt detta och MMD helt ignorerar våra påståenden om att de är felaktiga så undrar jag om jag kan få tillgång till era kontrolluträkningar i den mån de existerar.

Det kan väl ändå inte vara så att ni inte kontrollerat utan helt har litat på vindkraftbyggarens uppgifter och menar att man får ta problemen med tex för höga störningar runt fastigheter när snurrorna står på plats.

Min förhoppning är att få svar på mina funderingar.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

Svaret från Länsstyrelsen.

Hej!

I tillståndsbeslutet för vindkraftparken framgår att tillsynsmyndigheten ska godkänna förslaget till slutlig utformning av layouten. Inför godkännandet har bolaget skickat in nya ljudberäkningar för den slutliga layouten. Vi granskar dessa men genomför inga kontrollberäkningar.

Syftet med godkännandet av layouten är att vi ska kontrollera att de håller sig inom ramen för vad de fått tillstånd till, bl.a ljud- ljud och skuggvillkor.

Hälsningar

Frida Uebel

Miljöhandläggare

Miljöskyddsenheten

 

Länsstyrelsen säger att de ska kontrollera att ”de” (ARISE/Flodin?) skall hålla sig inom ramen för vad de fått tillstånd för. De har inte gjort några kontrollräkningar men de ”kontrollerar” och godkänner (ARISE/Flodins siffror!?) De ”uträkningar” och förklaringar gjorda av experter som vi inlämnat till MMD blir därmed helt ignorerade.

 Vi hade tidigare för de godkända mindre verken visat att vissa fastigheter skulle få ljudpåverkan över 40db. När Länsstyrelsen och därmed MMD nu godkände de nya mastodontverken utan att kontrollera de mätvärden som ARISE/Flodins lämnat och helt ignorerat våra mätvärden så skrev och skickade jag följande mail till Länsstyrelsen.

 

Från: Christer Lidén <chris.liden@hotmail.se>
Skickat: den 4 februari 2021 09:17
Till: Länsstyrelsen Västernorrland <lansstyrelsen.vasternorrland@lansstyrelsen.se>
Ämne: Ranasjö – Salsjö

 

Anna Bäckman

Hej

Jag heter Christer Lidén och har i överklagningar angående Ranasjöprojektet givit uttryck för mina och andras oro över hur den utökade storleken på Vindkraftverken (i Ranasjö och Salsjö) kan påverka miljön, fåglar, djur och människor.

Jag har nu tagit del av en samanställning av ett Skype samtal du har haft med ARISE (diarie 555-10259-20-2).

Där sägs bland annat;

”Med de aktuella vindkraftverken, kommer svepytan att ligga 30 meter från marken. Detta är inget ovanligt fenomen, många vindkraftparker byggs på detta sätt idag, eftersom de har några år gamla tillstånd. När större rotorer ska byggas under de förutsättningarna, byggs lägre torn. Svepytan blir större och kommer närmre marken”

För att kanske stilla vår oro så skulle jag behöva din hjälp med att ge mig några exempel på var de har byggt vindkraftverk med en rotordiameter på 170m i skogsmiljö med vingspetsarna snurrande på 30m höjd över marken (trätopshöjd). Där också specifikationen säger att man inte får ha störande hinder (skog eller byggnader) på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken.

Vore mycket tacksam för dessa uppgifter för att ha möjlighet att kunna kontakta närboende och höra deras erfarenheter.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

chris.liden@hotmail.se

Jag fick då följande svar;

Från: Bäckman Anna Y <anna.y.backman@lansstyrelsen.se>
Skickat: den 15 februari 2021 17:11
Till: Christer Lidén <chris.liden@hotmail.se>
Ämne: VB: Ranasjö – Salsjö

Hej!

Jag ber om ursäkt för att svaret dröjt.

Flera vindkraftparker med stora turbiner har tagits i drift under 2020 eller är fortfarande under byggnation. Stora turbiner betyder långa vingar och att vingarna kommer närmre marken för att verken ska klara de krav om maximal totalhöjd som finns i miljötillstånden.

Några exempel är

  • Enviksberget i Falun, driftsatt i februari 2020, med 38 meter mellan mark och rotor,
  • Bröcklingeberget i Bräcke, driftsatt i juni 2020, med 38 meter mellan mark och rotor och
  • Skaftåsen i Härjedalen, fortfarande under byggnation, med 25 meter mellan mark och rotor.

Några rotorer som är 170 meter känner jag inte till att det byggts ännu. För Ranasjö blir avståndet mellan mark och rotor 30 meter. Det vill säga, att rotorerna blir 170 meter betyder inte ett kortare avstånd till marken än ovanstående exempel.

Någon specifikation som säger att man inte får ha störande hinder på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken finns inte i miljötillståndet.

Med vänlig hälsning

Anna Bäckman

Miljöhandläggare

Länsstyrelsen Västernorrland

Besöksadress: Pumpbacksgatan 19

 

Jag har fått bekräftelse i tidigare mail att man inte kontrollräknar ARISE/Flodins siffror. I Bäckmans mail fick jag också bekräftelse på att de inte heller läser tekniska specifikationer på de föreslagna verken innan godkännandet.

Jag skickade då följande mail till Länsstyrelsen;

 Christer Lidén

Ons 2021-02-17 12:21

Till:

Bäckman Anna 

Hej

Tack för ditt svar.

Tyvärr var det inte riktigt svar på min fråga, så min oro är inte stillad.

Jag fick däremot mina (våra) misstankar bekräftade om att detta med att sänka navhöjden är ett sätt att få öka rotordiametern och slippa en ny miljöprövning eftersom man inte överstiger redan godkänd totalhöjd. 

Därmed kan man utsätta miljö, fåglar, djur och människor för stor påverkan utan kontroll som ditt svar beskriver;

”Stora turbiner betyder långa vingar och att vingarna kommer närmre marken för att verken ska klara de krav om maximal totalhöjd som finns i miljötillstånden”.

Min fråga var;

”För att kanske stilla vår oro så skulle jag behöva din hjälp med att ge mig några exempel på var de har byggt vindkraftverk med en rotordiameter på 170m i skogsmiljö med vingspetsarna snurrande på 30m höjd över marken (trätopshöjd). Där också specifikationen säger att man inte får ha störande hinder (skog eller byggnader) på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken”.

Jag har ännu inte studerat eller kontaktat någon på de orter där du nämnt exempel på ”ARISE” projekt (ska senare). Två av de projekten är väl inte riktigt jämförbara, speciellt om de har en markfrigång som är ca 27% högre än Ranasjö och Salsjö projekten. Vid en hastig kontroll så verkar det som att rotordiametern på dessa verk är ca 145m.Du nämner också att inga verk med rotordiametrar på 170m är byggda ännu så därför blir jämförelsen även där svår att göra.

När det gäller byggnationen av verk med 25m mellan mark och rotor så blir det intressant att kontrollera rotordiameter och om det är i skogsmiljö.

Du skriver;

”Någon specifikation som säger att man inte får ha störande hinder på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken finns inte i miljötillståndet”.

I de specifikationer som lämnats av tillverkaren av verken så fanns en punkt där man visar på de krav som finns för att verken skall fungera optimalt. Vi har specificerat och påpekat detta i våra överklagningar.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

Mycket intressant att notera att de mail jag skickade Feb 4 2021 (se ovan) föranledda Länsstyrelsen att först då ställa följande fråga till ARISE/Flodin;

Från: ”Bäckman Anna Y”

Skickat: Fri, 5 Feb 2021 16:55:33 +0100

Till: ”’Ulla Linder'” <ulla.linder@arise.se>

Ämne: Salsjö och Ranasjö vindkraftparker, Svepytor nära mark

Bilagor: 555-10529-20-2.pdf

Hej Ulla!

Efter vårt samtal den 18 december skrev jag bifogad tjänsteanteckning. Jag har nu en följdfråga kring det ni då förde fram som bemötande på frågorna kring att vindkraftverkens rotorer kommer att svepa närmre marken än vad som angavs vid tillståndsansökan:

Kan ni ge exempel för påståendet att det inte är ovanligt att vindkraftparker byggs på detta sätt idag?

Har ni exempel på anlagd vindkraftpark med en rotordiameter på 170 m i skogsmiljö, där svepytan ligger 30 meter från marken?

Med vänlig hälsning

Anna Bäckman

Miljöhandläggare

Länsstyrelsen Västernorrland

Besöksadress: Pumpbacksgatan 19

Postadress: 871 86 HÄRNÖSAND

Telefon: 0611-34 92 40

www.lansstyrelsen.se/vasternorrland

Följande svar från ARISE/Flodin är underlag till det svar Länsstyrelsen skickade mig Feb 17 2021 (se ovan) (förseningen på det svar jag fick berodde nog på detta sena svar);

 Från: ”Jennie Mantefors” <jennie.mantefors@arise.se>

Skickat: Mon, 15 Feb 2021 12:12:35 +0100

Till: ”Bäckman Anna Y” <anna.y.backman@lansstyrelsen.se>

Cc: ”Ulla Linder” <ulla.linder@arise.se>

Ämne: Salsjö och Ranasjö vindkraftparker, Svepytor nära mark

Hej Anna,

Jag hjälper min kollega Ulla Linder med några frågor då hon har lite väl mycket att göra för tillfället.

Testade att ringa dig nyss, men kanske var du på lunch eller upptagen. Jag tänkte höra lite mer kring vad du vill veta, men jag börjar att svara här så kan jag utveckla om jag missade något av din fråga.

Vi kan lista exempel på andra parker som har ungefär samma eller till och med kortare avstånd mellan rotor och marken. Rotorstorleken har dock ökat för vart år, så de projekt vi byggt tidigare eller håller på att bygga har mindre rotor (mindre för varje år bakåt i tiden). Detsamma gäller för installerad effekt som också har ökat för vart år. Vi väljer alltid den senaste tekniken och den teknik som ger mest produktion och lönsamhet för respektive vindkraftpark. Som du vet har teknikutvecklingen för vindkraft gått betydligt fortare än prövningsprocesserna och vi bygger i princip alltid med större verk än vad som var beskrivet som exempel i ansökningarna. Oftast innebär detta, såsom också är fallet i Ranasjö och Salsjö, att vi bygger färre verk än vad som är tillståndsgivet och möjligt med mindre turbiner. Trots det minskade antalet verk, så blir elproduktionen större med färre större verk än med de mindre som gavs som exempel i ansökningarna och som fanns på marknaden när ansökan lämnades in. Det är en avvägning mellan att välja bästa möjliga teknik (BAT) och samtidigt uppfylla givna tillstånd. Det som framförallt blir avgörande är totalhöjden i tillstånden och som Ulla förklarat så blir därmed navhöjden lägre när rotorn ökar. Avståndet mellan verken behöver öka med ökat rotorstorlek varför antalet verk som får plats i ett område minskar. Vad gäller påverkan på omgivningen och naturvärden (exempelvis fåglar, fladdermöss och ingrepp i naturen) så är det en fördel med färre och större verk, då den totala påverkan per producerad MW minskar även om påverkan från enskilda verk kan bli något större.

Sammanfattningsvis är det såhär vi hanterar BAT för byggnation av vindkraft.

Exempel på andra parker som vi byggt/bygger, avseende rotorstorlek och avstånd mellan rotor och marknivå:

Enviksberget, Falun, driftsatt feb 2020 (rotor 142 m, totalhöjd 180, 38 m mellan mark och rotor)

Bröcklingeberget, Bräcke, driftsatt juni 2020 (rotor 142 m, totalhöjd 180, 38 m mellan mark och rotor)

Skaftåsen, Härjedalen, pågående byggnation/driftsättning planerad till hösten 2021 (rotor 155 m, totalhöjd 180, 25 m mellan mark och rotor)

Detta var endast våra senaste byggnationer och vi kan förstås söka bredare om du behöver fler exempel på andra parker. Vid upphandling av vindkraftverk, så avgör tillverkarna vilka verk som kan vara lämpliga och möjliga att bygga för respektive park.

Jag hoppas att detta till stor del besvarade din fråga, annars är du välkommen att höra av dig.

Med vänlig hälsning

Jennie

Förstår nu efter att ha läst detta mail från ARISE varför Länsstyrelsens svar till mig var lite ”flummigt”.

 Christer Lidén

 

 

 

 

 

 

 

Vindkraft en katastrof för elförsörjningen!

Vindkraft en katastrof för elförsörjningen!

I kölvattnet av debatten om kommunalt veto för vindkraft dyker det upp allehanda illa underbyggda påståenden om att vindkraften måste byggas ut för att klara elförsörjningen och att det är det billigaste alternativet. Att kommunerna fick vetorätt var en kompensation för att kravet på bygglov togs bort för vindkraft. Utan veto skulle det vara fritt fram att bygga jättelika industriområden utan någon kontroll överhuvudtaget.

För att underlätta vindkraftsexploateringen sätts lagar, regler och demokratin på undantag. Det hänvisas till ett starkt folkligt stöd men de flesta saknar kunskap och matas med desinformation om sol och vind och svarar utifrån dessa förutsättningar. De som faktiskt drabbas av vindkraftsutbyggnaden måste snabbt sätta sig in i frågeställningarna och de blir då betydligt kunnigare i sakfrågorna än många politiker och tjänstemän.

Vi har haft ett välfungerande elsystem som kunnat leverera kostnadseffektiv och leveranssäker el för samhällets behov av effekt och energi; både efterfrågan och tillförsel har varit planerbara. Detta håller nu på att raseras! Hela samhället, inklusive miljöregler, säkerhetskrav och rättssystem, ska anpassas till vindkraften. Vi går mot en framtid där varken efterfrågan eller tillförsel blir planerbar och vi riskerar återkommande ransoneringar av el (på nysvenska kallad ”flexibel efterfrågan”).

Övriga produktionssätt ska också anpassas till vindkraften och forskare varnar för att vattenkraftens framtid står på spel. I Tyskland och Storbritannien betalar man vindkraften stora summor för att inte producera när det blåser mycket och subventionerar fossilbaserad el när det blåser lite. Svenska Kraftnät har varnat i många år för de problem vindkraften orsakar. Den geografiskt spridda inmatningen från vindkraft riskerar att halvera kapaciteten i nätet. Detta förvärras ytterligare när reaktorerna i söder stängs. Bortfallet av R1 och R2 ger inte bara ett tapp av effekt utan gör att stamnätets kapacitet minskar med ca 1000 MW när reaktorernas nätstabiliserande funktion försvinner (motsvarar ca 1000 vindkraftverk som tappar överföring).

Miljömässigt är vindkraften mycket negativ. Livscykelanalyser visar att i förhållande till kärnkraft ger el från vindkraft flerfaldigt ökade koldioxidutsläpp, tiopotenser med ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart elsystem samt stora lokala miljöstörningar. Eftersom miljöargumenten inte håller försöker branschen att motivera exploateringen med ekonomiska argument. Men redan på kraftverksnivå är vindkraft dyrare än kärnkraft och på elsystemnivå blir vindkraften 2-10 ggr dyrare än kärnkraft. Kärnkraftslandet Frankrike har en elkostnad som är mindre än hälften av vindkraftslandet Tysklands och en bråkdel av Tysklands koldioxidutsläpp från elproduktion. Vill man ha låga utsläpp och en god hushållning av resurser skulle man behållit och utvecklat det elsystem vi haft!

/ Per Fahlén

 

Västra Initiativets syn på sprickan i Alliansen Sollefteå kn

#10 SPRICKAN I SOLLEFTEÅ – VÄSTRA INITIATIVET LÄMNAR MAJORITETSSAMMARBETET
Den 5 februari meddelade det lokala kommunala partiet Västra intiativet i Sollefteå att de lämnar majoritetssammarbetet de haft tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet.
I denna podd får ni höra bakgrunden och vi djupdyker i hur förhandlingarna som ledde till beslutet har sett ut. Gilla och dela inlägget och glöm inte att följa Regionpodden på sociala medier för att få aviseringar för kommande avsnitt.
För att lyssna på podden klicka på någon av följande länkar:
Eller leta där du hittar poddar!

 

10: #10 Sprickan i Sollefteå – Västra initiativet lämnar majoritetssammarbetet – Regionpodden

 

Till ledamöterna i Sollefteå kn. Vindkraft på Vaberget.

Till ledamöterna i Sollefteå kommun / kommunfullmäktige        

Vindkraft på Vaberget

Undertecknad har som företrädare för Arbetsgruppen Rädda Vaberget vid upprepade tillfällen lämnat synpunkter och underlag till kommunen, länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen och nu senast exploatören WPD. Jag kan bara konstatera att kommunens politiker, likt myndigheter och domstolar, är totalt ointresserade av medborgarnas synpunkter och deras livsmiljö. Inte någon gång har jag fått en tillstymmelse till återkoppling på mina skrivelser. En kort resumé:

2014 fick vi reda på planerna om vindkraftsexploatering av Vaberget. Då hade kommunen under flera år haft kontakt med exploatörerna men vi fick mycket kort tid på oss, i huvudsak över jul och nyår, för att sätta oss in i ärendet och lämna synpunkter. Kommunens ansvarige tjänsteman vägrade svara på frågor och något sakligt underlag för sitt ställningstagande kunde inte kommunen visa upp. Inte ett ord för att besvara våra synpunkter och vårt överklagande.

Kommunen sa ja till exploateringen trots att det inte fanns en godkänd ansökan och att exploateringen stred mot den då gällande översiktsplanen. Som underlag för beslutet kopierade kommunen exploatörernas marknadsföringsunderlag. Någon egen saklig granskning fanns inte.

MPD/länsstyrelsen lejde ut sin granskning till en konsult i Halmstad. Mig veterligt har han aldrig besökt Vaberget. Trots att vi påtalade att exploateringen stred mot ett antal lagar och förordningar och att ansökan innehöll betydande brister och felaktigheter lämnade inte heller MPD en enda kommentar eller motivering till varför våra påpekanden negligerades.

MMD vid tingsrätten i Östersund ägnade sig huvudsakligen åt att fabricera skäl för att förvägra oss vår lagliga rätt till en opartisk juridisk prövning. Domstolen besvarade inte frågor och vägrade lämna ut väsentlig information. MMD saknade dessutom tid och kompetens (deras egen motivering till JO varför de inte besvarade våra skrivelser) för att handlägga prövningen på ett rättssäkert sätt. MMD tog dessutom politiska hänsyn i sitt beslut vilket strider mot grundlagen. Inte heller MMD har med ett enda ord motiverat varför man inte beaktat våra påpekanden.

I samband med ”medborgardialogen” i Sollefteå var det inte tillåtet att ta upp frågan om vindkraft vid de fysiska mötena men näst efter sjukhuset är väl vindkraften den största stridsfrågan bland kommuninnevånarna. Jag skrev ett par omfattande inlagor till kommunen i samband med dialogen. Ingen reaktion (negativa synpunkter listades inte i förteckningen över inkomna handlingar).

2020 kom en ansökan från exploatören om att öka höjden på vindkraftverken. Detta är en ny ansökan och kommunen har sagt att man inte ska tillstyrka nya ansökningar under mandatperioden. När vi som är berörda fick veta detta och blivit inbjudna till samrådsmöte (digitalt) hade kommunen redan sagt ja. Detta fick vi veta efter vi skickat in våra frågor och synpunkter (dessa skickades till exploatören, kommunen och länsstyrelsen). Ett halvår senare har vi fortfarande inte hört ett ljud från någondera av parterna. Några relevanta svar på våra frågor och synpunkter har vi inte fått. Vad är poängen med samråd? Vi ställer våra frågor ut i tomma intet. Vad är överhuvudtaget poängen med tillståndsprocessen? Det kanske vore lika bra att avlägsna landsbygdsbefolkningen så att den inte stör vindkraftsexploatörerna.

Vindkraften växer så det knakar. Dess jordmån är okunskap och den gödslas med desinformation som drivs med maktens och kapitalets arrogans! Resultatet är förödande för ekonomi, miljö och elsystemets funktion. Nu stängs lönsamma reaktorer, som finns där de behövs och utför ytterst nödvändiga systemfunktioner, och istället byggs vindkraft där den inte behövs och som går med förlust. Vindkraftsexploateringen i Norrland strider mot miljöbalken och de flesta av de svenska miljömålen. Det maximerar energiförlusterna, de negativa miljökonsekvenserna och försämringen av elsystemets funktion. Avveckling av kärnkraft och utbyggnad av vindkraft leder till:

  • Ökade koldioxidutsläpp med en faktor 3-10
  • Ökad användning av icke förnybara resurser med en faktor 10-20
  • Kraftigt minskad hållbarhet för elsystemet (EROI = Energy Return On Investment sjunker från 75 till 4; min 7 brukar vara ett krav för hållbarhet)
  • Minskad biologisk mångfald
  • Ödelagd livsmiljö för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden
  • Försämrad akvatisk miljö i älvar med vattenkraft
  • Stora mängder miljöfarligt avfall
  • Försämrad effektivitet och kraftigt ökade kostnader för vattenkraften (även den riskerar utslagning)
  • Försämrad elkvalitet och leveranssäkerhet i elsystemet (stor risk för ransonering)
  • Kraftigt höjda elkostnader

I Norge säger nästan samtliga norska kommuner nej till den miljöstörande vindkraften.

Resele 2021-02-10

Per Fahlén, talesperson för Arbetsgruppen Rädda Vaberget

prof.em (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA

Tel: 0722 25 11 42

e-post: per.fahlen@telia.com

Per Fahléns kommentar till Vetenskapsradion om vindkraft

Skickade följande kommentar till P1 efter att ha lyssnat på ”vetenskapsradion” om behovet av 4 ggr mer vindkraft.   https://sverigesradio.se/artikel/kraftig-utbyggnad-av-vindkraft-vantas-i-hela-landet

Hej!

Lyssnade på programmet ” Fyrdubbling av vindkraft väntas” idag 2021-02-10. Varför fortsätter SR att upprepa påståenden om att vi måste ställa om, det måste byggas vindkraft etc.? Det måste vi inte alls, det är något som politikerna beslutat.

• Naturvårdsverket har inte i uppdrag att se till att vi får elproduktion med så små negativa miljökonsekvensers som möjligt; de har i uppdrag att se till att det byggs så mycket vindkraft som möjligt.

• Energimyndigheten har inte i uppdrag att ta fram de mest effektiva och ekonomiska energilösningarna för Sverige; de har i uppdrag att se till att det byggs så mycket vindkraft som möjligt. Som svenska kraftnät syrligt svarade energimyndigheten i en remiss där myndigheten föreslog lämplig placering av vindkraftverk: ”Innan man föreslår placering av vindkraft kanske man skulle utreda varför det just ska byggas vindkraft”.
• Politikerna har ålagt myndigheter som ansvarar för säkerhet att ta bort viktiga säkerhetskrav och underlätta för vindkraften
• Att kommunerna fick vetorätt var för att kravet på bygglov togs bort för vindindustrier. Man kan inte bygga en villa utan bygglov men däremot kan man bygga jättelika, miljöstörande vindindustriområden.
• Medborgare, som drabbas av industrierna, är i det närmaste rättslösa. Man kämpar en ojämn kamp mot politiker, professionella exploatörer och miljöprövande myndigheter, som är ålagda att underlätta för vindkraft, samt domstolar, vilka tar politiska hänsyn i strid mot grundlagen.
• Konsumentverket vägrar att pröva vilseledande marknadsföring av vindkraft med motiveringen att frågan om kostnader och miljökonsekvenser för elproduktion saknar konsumentintresse! Myndigheten är ålagd att främja vindkraft.

• SR/SVT bryter återkommande mot kravet på saklighet genom att ensidigt framställa vindkraften i positiv dager. Någon kritisk granskning har jag aldrig hört och det lönar sig inte att anmäla inslagen. Svaret blir bara ”ingen åtgärd”, utan motivering och utan möjlighet att överklaga.

Svenska politiker har beslutat om en enorm satsning på miljöförstöring (tusentals miljarder kr). Utan några som helst konsekvensanalyser beträffande elsystemets funktion, kostnader och miljökonsekvenser har de beslutat om en jättelik utbyggnad av vindkraft. Det mesta byggs i det norrländska skogslandet, ofta på toppen av höjder längs älvdalarna. Enorma industriområden med bullrande jätterotorer, 250 m höga med blinkande ljus som syns på tiotals mils avstånd, byggs i skogsområden som ofta innehåller betydande bestånd av gammelskog. Eftersom höjderna är svåråtkomliga och har låg bonitet har de ofta blivit förskonade från industriellt skogsbruk. De utgör viktiga områden för de stora rovfåglarna och rovdjuren. För att göra höjderna tillgängliga för vindkraft byggs även mängder av nya vägar, som skär av viltets naturliga vandringsleder och ofta fördärvar vattendrag. Men inte bara lokalt ödeläggs stora markområden. Det krävs nya stamledningar genom hela Sverige, många hundra mil med 50-100 m breda ledningsgator, eftersom det mesta byggs så långt som möjligt från behoven.

Ett av många exempel är Markbygden i Piteå. Där byggs ett tusental vindkraftverk på en yta större än Stockholms kommun, till största delen med kinesiskt kapital. Nästan all vindkraftsexploatering sker med internationellt kapital av bolag som är totalt ointresserade av de lokala miljökonsekvenserna och protesterna från lokalbefolkningen, som får sin livsmiljö fördärvad. Den samiska kulturen är starkt hotad eftersom stora delar av renbeteslanden störs ut av vindindustrier och annan industriell verksamhet (energimyndigheten m.fl. vägrar publicera forskningsrapporter som visar vindkraftens negativa påverkan på renar). Jag har arbetat större delen av mitt yrkesverksamma liv med analys av energibehov, energianvändning, effektivisering, försörjning av energi samt energirelaterade miljökonsekvenser. Det är för mig obegripligt att man i årtionden presenterat t.ex. el från sol och vind som ”förnybara”, ”hållbara”, ”klimatsmarta”, ”gröna” etc. utan att begreppen definieras eller att någon efterfrågar fakta som stöder dessa påståenden (se bifogad anmälan till konsumentverket). I media, inte minst SR och SVT, förutsätts att just dessa alternativ skulle vara bra av sig själva och grundläggande fakta eftersöks inte eller negligeras.

För att inte upprepa samma absurda och planlösa agerande som skedde i samband med energiöverenskommelsen måste man först konkretisera vilka målen är innan man föreskriver medlen. Det är skrämmande att energiöverenskommelsen stakade ut en väg och bestämde medel utan att ha några mål eller göra en tillstymmelse till konsekvensbeskrivning. Man bestämde att det skulle byggas en viss mängd vindkraft utan att analysera de framtida behoven av energi och effekt, hur de fördelar sig i tid och rum, krav på elkvalitet, leveranssäkerhet, miljökonsekvenser och kostnader. Nu stängs lönsamma reaktorer, som finns där de behövs och utför ytterst nödvändiga systemfunktioner, och istället byggs vindkraft där den inte behövs och som går med förlust. Vindkraftsexploateringen i Norrland strider mot miljöbalken och de flesta av de svenska miljömålen. Det maximerar energiförlusterna, de negativa miljökonsekvenserna och försämringen av elsystemets funktion.

Avveckling av kärnkraft och utbyggnad av vindkraft leder till:
• Ökade koldioxidutsläpp med en faktor 3-10
• Ökad användning av icke förnybara resurser med en faktor 10-20
• Kraftigt minskad hållbarhet för elsystemet (EROI = Energy Return On Investment sjunker från 75 till 4; min 7 brukar vara ett krav för hållbarhet)
• Minskad biologisk mångfald
• Ödelagd livsmiljö för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden
• Försämrad akvatisk miljö i älvar med vattenkraft
• Stora mängder miljöfarligt avfall
• Försämrad effektivitet och kraftigt ökade kostnader för vattenkraften (även den riskerar utslagning)
• Försämrad elkvalitet och leveranssäkerhet i elsystemet (stor risk för ransonering)

• Kraftigt höjda elkostnader

Grannlandet Norge är betydligt mer seriöst och även sakkunniga som är kritiska till vindkraftsexploateringen får uttala sig i NRK. Det och de stora folkliga protesterna i Norge har också lett till att nästan samtliga norska kommuner nu säger nej till den miljöstörande vindkraften. Protesterna är nog lika stora i Sverige men de syns bara på nätet och på insändarsidorna i lokalpressen. Rikstäckande medier är totalt ointresserade av att bevaka sakfrågorna.

Med vänlig hälsning

Per Fahlén, prof.em. (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA