Flakaberget. Åter igen..

Efter Mittvinds stormiga samrådsmöte 25/2 på Markusgården i Näsåker trodde väl alla vi som närvarade att nu var det slut på företagets destruktiva planer för Flakaberget.

FEL FEL!!!

Återigen sticker vindkapitalismen upp sitt fula tryne. Nu heter industrialiseringsföretaget Flakaberget Vindkraft AB. Samma förstörelseivrande herrar styr detta spillrans nya bolag men en intressant detalj skiljer dem åt. Ny adress är OX2. Tydligen har de, som ägnar sin destruktiva kreativitet åt att förstöra Fjällsjöälvens natur och miljö, fått tag på potent uppbackning.

Jag upphör aldrig att förvåna mig över denna kommuns fullständigt vansinniga undergångslängtan. Denna totala brist på eftertanke och sunt förnuft. Denna andliga torftighet!

Bakom detta ”nya” företag kan man ana krafter i Sollefteå kommun och i kommunens bolag Energidalen AB med nye VDn Mikael Näsström tillika kommunens Tillväxtchef. (!)

Inom Energidalen AB har Hans Pahlin och dennes personliga PR-kommunikatör Erik Löfgren drivit projektet ”Vindkraft-generator för hållbar utveckling”. Det kan inte ha undgått någon. Dessa båda sysslar nu med Den Lokala Energiöverenskommelsen (se fil nedan), som går under namnet ”Löken”.

Framtagandet av  s.k. ”Löken” har ju godkänts av kommunen. Obegripligt! Saknar kommunen helt kompetens inom det området? För att finansiera detta ”Löken”- arbete sändes en ansökan in till Energimyndigheten. (se fil nedan) Projektledare Hans Pahlin.

För ngn. tid sedan fick Sollefteå kommun avslag på på sin ansökan. (se fil nedan)  Om detta har det varit helt tyst.

Detta gjorde mig nyfiken på själva ansökan, varför jag begärde ut den. Fullt förståeligt att det blev avslag. Allt annat hade varit förvånande. Ansökan är usel med idel upprepningar och framhävanden av ”Vindkraft-generator ..(deras tidigare projekt).

Men kommer detta att innebära att Energimyndighetens uteblivna del av kostnaderna (lön till Pahlin och hans ”hovreporter” Löfgren) nu läggs på kommunen dvs. skattebetalarna?

Efter genomläsande av alla handlingar står det i alla fall för mig helt klart att det planeras för nya vindkraftområden.

Man slås av denna kommuns andefattigdom. Om man kollar upp kommunens hemsida ser man en hel drös av människor, som arbetar inom näringslivsavdelningen. Vad gör dom? Ja, förutom att planera för vindkraft och underlätta för vindkraftbolag (läs H-E Flodin) att slå upp boendebaracker i Ramsele,   dessutom under en pandemi. Jovisst ja, dom for ju till Skottland för att därefter lovprisa turismutveckling i vindindustriområden. Nog har det väl snurrat till sig ordentligt uppe i deras huvuden eller snarare hakat upp sig.

Sett i detta sammanhang (“Löken”) blir det begripligt att Flakabergsvandalerna nu vädrar morgonluft. Vem vet. Förmodligen har de fått förhandsinformation-löften.

Socialdemokraterna i Sollefteå har sagt NEJ till Flakabergsindustrin. När bestämmer sig Västrainitiativet?

/Brita Isaksson  http://roan.junselebyar.se/?p=2999 

Samlade filer som nämns i artikeln:

KS_44_2020 Framtagande av Elförsörjningsplan _Lokal energiöverenskommelse[3220][40929]

Ansökan_68703-76859 (1)

Energimyndigheten avslag ansökan

Rättssystemet är vindkraftens gräddfil.

 

VINDKRAFTENS ”GRÄDDFIL”

Under snart tio års tid har vi närboende till vindkraftsetableringen RANASJÖ kämpat för att etableringen av detta projekt inte skall bli av eller att det åtminstone skall följa de lagar och regler som finns.

Under dessa år har vi mötts av så ofattbart mycket, lögner, falskheter, nonchalans och ignorering av etableraren, vissa kommunala och regionala tjänstemän och politiker, så att man har tappat tron på vårt rättssystem.
Vi har nu i dagarna fått ett beslut från Mark och Miljööverdomstolen (MMÖD) att de ger godkänt till etableringen.

Jag tänker för er kort beskriva hur det gått till i slutskedet av sökta ändringar i projektet och dess acceptans av våra myndigheter och domstolar. Jag vore mycket tacksam för era läsares synpunkter på om det får gå till på detta vis i domstolarna (om mera uppgifter behövs så hör gärna av er). Min synpunkt är att om domstolarna i vårt land gör bedömningar med liknande undermåligt underlag som när det gäller vindkraft så kommer man helt att tappa tron på vårt samhälles rättssystem.

Det finns ett godkännande för att bygga 40st verk med 3MW kapacitet 201m höga. I ett ändringsanförande så vill man nu i stället bygga 25st verk med 6MW kapacitet med samma höjd. Vilket i stort betyder att man nu ändrat rotorerna från 145m diameter till 170m. Detta på samma totalhöjd som tillståndet getts (troligtvis för att inte behöva söka nytt tillstånd). Detta betyder att det i skogsmark skall byggas verk med vingspetsar snurrande i flera hundra km hastighet 31m över marken (trätopshöjd).

Länsstyrelsen godkände de förändringar angående ljud o skuggor som presenterades i mäktiga uträkningar från vindkraftsföretaget.
Vi ansåg att de uträkningarna var felaktiga och tog hjälp från ett expert företag när vi överklagade till Mark och Miljödomstolen (MMD). MMD gick trots det helt på länsstyrelsens bedömningar i sitt godkännande och motiverade inte ens varför de inte tagit hänsyn till våra inlägg.

Vi utökade våra undersökningar som klart och tydligt visar att många fastigheter nu kommer att få ljudstörningar på mer än 40db och presenterade dessa för MMÖD som gjorde bedömningen att inget av MMDs dom behöver ändras!?

Vi har nu två domstolar som helt litat på de bedömningar som Länsstyrelsens personal gjort av den mängd uträkningar som etableraren inlämnat.
Redan när MMD godkände Länsstyrelsens bedömning så skickade jag följande mail till Länsstyrelsen:

”Länsstyrelsen Västernorrland. Ärende nr 555-6131-19 Frida Uebel

Hej, Som du vet så har vi överklagat ert beslut i nämnda ärende. Vi har nu fått avslag från Tingsrätten i Östersund (MMD) på vårt överklagande. De har helt ignorerat våra skäl till överklagan och refererar till ert godkännande. Min fråga till er är därför om ni kan upplysa mig om var jag kan hitta den lagtext/regelverk som ni baserar ert beslut på. Tänker då speciellt på den del som behandlar vilka ändringar i layout och t ex effekt, vinglängd mm som kan godtas inom ett tidigare givet beslut. Det som kanske är mest störande ur vårt perspektiv är hur det är möjligt att godkänna ljudsimuleringarna när det (som i det här fallet) inte finns tillgängliga källdata. Hur är regelverket egentligen skrivet, hur kan ni kontrollera att uppgifterna från vindkraftsbolaget är korrekta om inte ni har källdata att utgå ifrån. Hur ser länsstyrelsens roll i det här sammanhanget ut? I sin ansökan har byggaren medsänt ett stort antal med mätdata för ljud och skuggor. Eftersom ni godkänt detta och MMD helt ignorerar våra påståenden om att de är felaktiga så undrar jag om jag kan få tillgång till era kontrolluträkningar i den mån de existerar. Det kan väl ändå inte vara så att ni inte kontrollerat utan helt har litat på vindkraftbyggarens uppgifter och menar att man får ta problemen med tex för höga störningar runt fastigheter när snurrorna står på plats.

Min förhoppning är att få svar på mina funderingar.
Med vänlig hälsning
Christer Lidén”

Svaret från Länsstyrelsen.

”Hej!
I tillståndsbeslutet för vindkraftparken framgår att tillsynsmyndigheten ska godkänna förslaget till slutlig utformning av layouten. Inför godkännandet har bolaget skickat in nya ljudberäkningar för den slutliga layouten. Vi granskar dessa men genomför inga kontrollberäkningar. Syftet med godkännandet av layouten är att vi ska kontrollera att de håller sig inom ramen för vad de fått tillstånd till, bl.a ljud- ljud och skuggvillkor.

Hälsningar
Frida Uebel Miljöhandläggare Miljöskyddsenheten”

Som sagt, MMD och MMÖD godkänner helt förändringarna genom att acceptera Länsstyrelsens (okontrollerade) bedömning som baserar sig på etablerarens uppgifter. De struntar totalt i de uträkningar vi lämnat in som visar att redan vid 4,5MW verk så blir det störningar över tillåtna tal. Vi visar också att för de planerade 6MW verken så finns det inga siffror att göra bedömningar på.

Kontentan av Myndighetens bedömning är att vindkraftsbolag kan söka tillstånd för små verk som ger mindre störningar och sedan kan man okontrollerat utöka kapaciteten utan risk för avslag.
Sen, när verken och störningarna är på plats, så ska man kontakta Tillsynsmyndigheten!!???

Som privatperson känns det oövervinnerligt att kontrollera en utredning av alla dom sidor av tusentals uträknade mått på ljudstörningar som lämnats.
Jag tror tyvärr att samma oövervinnerliga ”känsla” finns hos myndigheterna för de har inte tid, resurser, kunskap eller i vissa fall lust att kontrollera siffrorna.

Jag valde dock att göra det, trots de kostnader som uppstår med experthjälp. Detta på grund av att jag fick känslan av att det var så många faktorer som visar på att det bakom alla dessa siffror var nått som inte stämmer. Och det var det. Men vad hjälper det när domstolarna utan motivation kan acceptera vindkraftföretagens okontrollerade siffror.

Jag anser att det skall finnas en oberoende kunnig myndighet som kontrollerar siffror som presenterats av vindkraftsbyggare.

/ Christer Lidén

Rädda Vaberget – vindindustrin ödelägger natur och elförsörjning

Nästa område, som vindindustrin ska ödelägga i Sollefteå, är Vaberget. Enligt den av Länsstyrelsen erkända översiktsplanen har kommunen planerat för enstaka mindre verk och enligt den plan kommunen tillämpar är det stopp för ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft.

Exploatörer vill nu bygga 18 st 250 m höga verk men oavsett vilken plan kommunen tillämpar bör man rimligtvis säga nej. Det är dags för politikerna att ta ett eget ansvar för sina beslut och inte lägga över allt på länsstyrelsen (instruerad av regeringen att stödja vindkraft) och domstolen (tar politiska hänsyn, i strid med grundlagen).

Hittills har kommunen inte gjort några egna utvärderingar utan bara kopierat exploatörernas marknadsföringsmaterial som beslutsunderlag.

Boverket konstaterar i en rapport: ”I översiktsplanerna redovisas sällan eller aldrig analyser, avvägningar eller prioriteringar mellan olika allmänna intressen utan planerna tenderar till att enbart bli ett redskap för att hantera exploateringsintressen. … många kommuner genom sina översiktsplaner pekar ut exploateringsområden som är avsevärt större än vad som behövs för att tillgodose identifierade behov.”

Det är dags för kommunen att välja vad som är viktigast, exploatörerna och det internationella vindkraftskapitalet eller kommuninnevånarna och deras livsmiljö.

Hittills har den samlade vindkraftsindustrin gått med stora förluster, trots alla subventioner. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi. Kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat miljardbelopp.

Både värdefaktorn och utbytet minskar på grund av allt större andel överproduktion, som inte kan avsättas (negativa priser). Det kommer heller inte att finnas överföringskapacitet för det som byggs nu under hela dess korta livstid.

I och med att reaktorer stängs i södra Sverige minskar möjligheten att hantera reaktiv effekt och därför minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet med tusentals MW. Att investerare ändå fortsätter att stoppa in pengar är obegripligt; det liknar flockbeteendet under fastighetsbubblan.

Nästa område, som vindindustrin ska ödelägga i Sollefteå, är Vaberget. Enligt den av Länsstyrelsen erkända översiktsplanen har kommunen planerat för enstaka mindre verk och enligt den plan kommunen tillämpar är det stopp för ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft.

Bild: Katarina Östholm

Exploatörer vill nu bygga 18 st 250 m höga verk men oavsett vilken plan kommunen tillämpar bör man rimligtvis säga nej. Det är dags för politikerna att ta ett eget ansvar för sina beslut och inte lägga över allt på länsstyrelsen (instruerad av regeringen att stödja vindkraft) och domstolen (tar politiska hänsyn, i strid med grundlagen).

Hittills har kommunen inte gjort några egna utvärderingar utan bara kopierat exploatörernas marknadsföringsmaterial som beslutsunderlag.

Boverket konstaterar i en rapport: ”I översiktsplanerna redovisas sällan eller aldrig analyser, avvägningar eller prioriteringar mellan olika allmänna intressen utan planerna tenderar till att enbart bli ett redskap för att hantera exploateringsintressen. … många kommuner genom sina översiktsplaner pekar ut exploateringsområden som är avsevärt större än vad som behövs för att tillgodose identifierade behov.”

Det är dags för kommunen att välja vad som är viktigast, exploatörerna och det internationella vindkraftskapitalet eller kommuninnevånarna och deras livsmiljö.

Hittills har den samlade vindkraftsindustrin gått med stora förluster, trots alla subventioner. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi. Kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat miljardbelopp.
Både värdefaktorn och utbytet minskar på grund av allt större andel överproduktion, som inte kan avsättas (negativa priser). Det kommer heller inte att finnas överföringskapacitet för det som byggs nu under hela dess korta livstid.

I och med att reaktorer stängs i södra Sverige minskar möjligheten att hantera reaktiv effekt och därför minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet med tusentals MW. Att investerare ändå fortsätter att stoppa in pengar är obegripligt; det liknar flockbeteendet under fastighetsbubblan.
Exploatörerna kan däremot tjäna pengar och därför bedrivs en aggressiv marknadsföring för att ta bort det kommunala vetot. Det gäller att bygga innan bubblan spricker!

Företagen lockar med byapeng, för Vaberget 250000 kronor per år. Men den är baserad på uppblåsta kalkyler och inte alls garanterad. Markägare kan få 260000 per år och verk, men den samlade intäkten under verkens livstid räcker inte till mycket mer än återställning av marken.

Markägare borde vara betänksamma med tanke på risken för konkurs av förlustverksamheter. Men dessa belopp bleknar vid en jämförelse med den ökning av nätkostnaderna med hundratals miljoner kronor år som kan drabba kommuninvånarna.

Vi är många som i åratal varnat för den ödeläggelse av svensk elförsörjning som pågår. Den leder till ett funktionellt sämre och mycket dyrare elsystem, ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke förnybara resurser och ett mindre hållbart elsystem.

/ Per Fahlén

Insändare TÅ Allehanda

Stoppa vindkraften – ger ökade kostnader och mer CO2-utsläpp än kärnkraft

 

Replik på insändaren (TÅ 24 april 2020)  ”Stort stöd för utbyggnad av vindkraft – men kommunerna bör få de direkta fördelarna”.

Charlotte Unger Larsson, vd för Svensk Vindenergi, skriver i Tidningen Ångermanland att vindkraften växer så det knakar.
Detta är problematiskt för elsystemets funktion och ekonomi samt för miljön! Forskare på Chalmers: ”Om inte vindkraftsutbyggnaden stoppas så dras mattan undan för vattenkraften, som är stabilisatorn i den svenska elförsörjningen”. Vattenkraftens effektivitet minskar, slitaget ökar och ekonomin försämras. Det finns inte avsättning för vindkraftselen i Norrland och inte nätkapacitet att transportera den någon annanstans. ”Någon annanstans” ligger långt bort vilket medför stora överföringskostnader och förluster.

Den subventionerade överproduktionens reapriser kan även få konsekvenser för markägarna. Dessa är ansvariga för återställning av marken och fonderingarna för detta täcker inte de verkliga kostnaderna. Enligt Svensk Vindkraftsförening är många vindkraftsbolag illa ute. En orsak är skenande drifts- och underhållskostnader. Inte minst har turbinernas livslängd överskattats. Den uppskattas idag till bara 10-15 år.

Charlotte Unger Larsson hänvisar till Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Men alla myndigheter har direktiv att stödja vindkraften. De ingår i en statlig marknadsföring där de och Svensk Vindenergi gått ut med vindkraftsreklam till hushållen. Även public service ingår: de förmedlar budskapet från särintressena utan någon kritisk granskning. I årtionden har politikerna ivrat för vindkraft och det är därför inte konstigt att människor, utanför de områden som drabbas av industrierna, har en positiv syn. Däremot finns ett stort motstånd bland de som berörs och därför måste sätta sig in i sakfrågan.

Slutligen upprepar Charlotte Unger Larsson flosklerna om ”hållbart” och ”klimatsmart”. Användningen av odefinierade begrepp av den typen vilseleder läsaren. I förhållande till kärnkraft ger el från vindkraft ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart elsystem och ökade kostnader.

Per Fahlén

Rättsligt bakslag för vindkraftsprojektet i Hocksjön

Följande citat är en artikel i SVT. 

”Vindkraftsprojektet i Hocksjön i Sollefteå kommun har mött hårt motstånd från fastighetsägare i trakten.

I veckan fick ortsborna rätt i en dom i Mark- och miljödomstolen.
– Vi ska överklaga, säger Gabriel Duveskog, projektledare vid Jämtkaft.

År 2021 ska 45 vindsnurror i Hocksjöområdet vid gränsen mellan Västernorrlands och Jämtlands län börjar alstra och ge energi.
Om projektet nu blir av, vill säga.

Berörda fastighetsägare, både bofasta och de som har fritidshus i området, har nämligen överklagat Länsstyrelsens ja till bolagets begäran att igångsättandet av projektet skjuts fram ytterligare för att över huvud taget kunna realiseras.

Delseger för motståndarna
Enligt tillståndsbeslutet skulle bygget påbörjas senast den 15 november i år. Nu vill entreprenörerna flytta fram det datumet tre år, med hänvisning till de rättsliga turerna som försenat projektet.

Mark- och miljödomstolens dom kom i tisdags – och det blev en delseger för de protesterande fastighetsägarna.

River upp beslutet
Domstolen går emot miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland och upphäver beslutet om förlängd igångsättningstid för vindkraftsbygget i Hocksjön.

– Det var helt oväntat. Vi var helt säkra på att vi inte skulle få gehör. Vi trodde aldrig att domstolen skulle gå på vår linje, säger Anders Nilsson, en av de berörda fastighetsägarna som överklagat.

Mark- och miljödomstolen anser att bolaget ”inte visat att det föreligger något särskilt skäl för att förlänga igångsättningstiden. Bolaget orsakas heller inte synnerlig olägenhet om tillståndet förfaller.”

”Välgrundad dom”
– Vi tycker domen är välgrundad. Och det är inte alls säkert att bolaget får prövingstillstånd till högsta instans om man vill överklaga, säger Anders Nilsson.
Jämtktraft har dock redan bestämt sig: bolaget tänker driva frågan om att få förlänga igångsättningstiden till Mark- och miljööverdomstolen.
– Vi kommer att ansöka om prövningstillstånd, säger projektledare Gabriel Duveskog.

Pausar
Bolaget anser att man mycket väl uppfyller miljöbalkens kriterier som krävs för att få förlängd igångsättningstid och att domen delvis grundar sig på missuppfattningar.
– Tills vidare pausar vi våra planerade aktiviteter i området som vägar, bergtäkter och så vidare. Men vi tror fortfarande det är möjligt att vindkraftparken ska kunna vara i drift under 2021, eller senast 2022, säger Gabriel Duveslog.”

Fakta om vindkraftsprojektet i Hocksjön

I november 2012 fick Örnsköldsviksföretaget Hocksjön Vind AB tillstånd att uppföra en vindkraftpark med 45 snurror. Ett projekt som skulle sättas igång efter senast sju år.

Byggstarten har dock försenats eftersom fastighetsägare i det aktuella området överklagat tillståndsbesluten.

I januari i år meddelade det kommunala energibolaget Jämtkraft i Östersund att man skrivit avtal om köp av bolaget, och därmed ett övertagande och färdigställande av vindkraftsprojektet i Hocksjön.

Det är fortfarande Hocksjön Vind AB som äger tillståndet för bygget av vindkraftparken.

I köpeavtalet med Jämtkraft är villkoret för affären att projektet kan slutföras.
Köpet är alltså i praktiken inte genomfört ännu – därför är Hocksjö Vind AB formellt fortfarande sakägare och part i den pågående rättsprocessen.”

Kostsamt misstag att avveckla kärnkraften. Debattartikel i SvD

Debattartikel i SvD den 17 mars 2020

Ett ersätta kärnkraft med vindkraft energimässigt kostar stora summor och medför betydande negativa miljökonsekvenser. Det skriver flera ledamöter i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Publicerad 2020-03-17

DEBATT | ENERGIPOLITIK

Sverige har under lång tid haft ett väl genomtänkt, väl fungerande och kostnadseffektivt elsystem, som levererat säker el med små miljökonsekvenser baserat på vatten- och kärnkraft. Energiöverenskommelsen stakar ut en ny väg för det svenska elsystemet utan konsekvensanalys. Det saknas behovsanalys beträffande effekt och energi med fördelning i tid och rum. Det saknas även funktionskrav avseende stabilitet, elkvalitet, leveranssäkerhet et cetera samt specificerade miljökrav och jämförelser av alternativa systemlösningar och systemkostnader.

Omställningen motiveras med luddiga formuleringar som att sol och vind ger el som är ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar”, ”utsläppsfri” och ”fossilfri”. Begreppen är odefinierade och säger ingenting om miljöegenskaperna för sol och vind. Livscykelanalyser över miljö och ekonomi visar tvärtom att i förhållande till kärnkraft ger vindkraft ökade koldioxidutsläpp, kraftigt ökad användning av icke-förnybara resurser, negativa lokala miljökonsekvenser samt avsevärt ökade totala elkostnader (sannolikt mer än fördubblade). Men beräknade värden ger troligen en underskattning eftersom vindkraftverkens verkliga livslängd visat sig vara betydligt kortare än kalkylvärdena 20–25 år. En stor studie redovisar en medellivslängd av 15 år för landbaserade och 12 år för havsbaserade verk. Till detta kommer stora miljökonsekvenser för den stora ombyggnad av hela elsystemet som storsatsningen på vindkraft kräver. Dessutom ökar miljöbelastningen per kilowattimme för existerande kärn- och vattenkraft eftersom dessa ”tvingas” dra ner på produktionen när det blåser mycket.

Ett elsystem baserat på en stor andel sol- och vindkraft är inte långsiktigt hållbart om man ser till hur mycket el som produceras under ett kraftverks livstid och den energi som åtgår för dess tillverkning och avveckling. Förhållandet mellan dessa energimängder kallas EROI (energy return on investment; all energi omräknad till el). För ett samhälle av svensk modell anses kravet vara att EROI är minst 7, det vill säga kraftverket skall under sin livstid generera sju gånger mer el än vad som gick åt för dess tillverkning och avveckling. Solel ger ett värde på systemnivå på endast 1,6, vindkraft ligger kring 4 medan kärnkraft ligger runt 75. I Sverige kan värdet för vindkraft försämras ytterligare eftersom merparten av utbyggnaden sker i Norrland, där behov saknas. Detta kräver stora investeringar i nya kraftledningar och stabiliseringssystem. Den långa transportsträckan till elbehoven i söder medför förluster och negativa miljökonsekvenser.

Vindkraft är en areell näring och vindindustrierna kräver stora ytor även för vägar och kraftledningsgator och de får en mycket stor inverkan på den lokala miljön (se bild ovan). De dominerar landskapsbilden och påverkar livsmiljön för människor, fåglar och djur negativt. Bullerstörningar sprider sig över stora ytor; infraljud kan mätas på flera mils avstånd (de tillämpade riktlinjerna saknar relevans för vindkraftsbuller). Över hela landet protesterar människor mot utbyggnaden och många upplever att rättssystemet satts ur spel för att underlätta för vindkraften.

Kärnkraften avvecklas inte av miljömässiga eller ekonomiska skäl. Politikerna har agerat för att göra kärnkraften olönsam genom straffskatter, förbud mot utnyttjande av spillvärmen, strypta forskningsmedel, planeringsförbud et cetera. Samtidigt har sol och vind fått stora subventioner (till exempel i form av elcertifikat), forsknings- och demonstrationsmedel och en massiv marknadsföring med offentliga medel. Den svenska kärnkraften, drygt 60 terawattimmar, byggdes på cirka tio år och den har varit extremt lönsam för staten och det svenska samhället. Notabelt är att värdet av anläggningar med lång livslängd, till exempel kärnkraft, kraftigt undervärderas med traditionella ekonomiska metoder.

Det hävdas ofta att vindkraftsutbyggnaden sänker elpriset och det är en naturlig följd av att mata in subventionerad el på en övermättad marknad. Däremot sjunker inte elanvändarnas kostnader; tvärtom har elkostnaderna i Sverige ökat kraftigt under senare år. Mycket på grund av skatter men till en betydande del på grund av certifikat och ökade nätkostnader (som vindkraften inte betalar för). Sverige har gått från att ha bland världens lägsta totala elkostnader till att nu snabbt närma sig Europatoppen. Vindkraftsländerna Danmark och Tyskland har Europas i särklass högsta elkostnader och mycket stora koldioxidutsläpp från sin elproduktion (kärnkraftslandet Frankrike har elkostnader som är mindre än hälften av Tysklands och en bråkdel av Tysklands koldioxidutsläpp). Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi och desto större blir de negativa miljökonsekvenserna!

Kärnkraften har en helt annan funktionalitet än sol- och vindkraft. Den kan leverera effekt och energi på rätt plats och i rätt tid samt producera och konsumera reaktiv effekt och bidra till stabilisering av elnätet. Inget av detta klarar vindkraften! För att ersätta kärnkraft med vindkraft energimässigt krävs tre gånger så hög installerad effekt, ett nytt elsystem samt ny balanskraft och/eller lagring. Allt detta kostar stora summor och det medför betydande negativa miljökonsekvenser.

Per Fahlén
professor emeritus energi och miljö, Chalmers tekniska högskola, ledamot i IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien)
Enno Abel
professor emeritus installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, ledamot i IVA
Claes Bankvall
före detta vd SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, ledamot i IVA
Harry Frank
före detta forskningschef ABB Corporate Research, ledamot i IVA och KVA
Tomas Hallén
före detta teknisk direktör Akademiska Hus AB, civilingenjör, teknologie doktor hc, ledamot i IVA
Åke Wikström
före detta vice vd, Iggesunds Bruk och Kamyr AB, ledamot i IVA

Energiöverenskommelsen
2016 enades fem partier, S, MP, C, M och KD, om en energiöverenskommelse. Den innebär att målet är 100 procent förnybar energiproduktion 2040. Kompromissen innebär dock inget förbud mot kärnkraft efter 2040.
En ökad framtida, förmodad energianvändning har fått den politiska oppositionen att vilja skruva på energiöverenskommelsen, mot en mer kärnkraftsvänlig riktning. M och KD har därför hoppat av överenskommelsen. TT

Sorgligt, mycket sorgligt

Sorgligt, mycket sorgligt!

De svenska vindkraftsbolagen har stora problem och de utländska investerarna med guld i ögonen är beredda att kasta sig över de norrländska skogarna för att roffa åt sig de marker de kommer över. Men detta är ingenting som Sollefteå kommuns politiker och tjänstemän bryr sig om. De fortsätter sin envisa kamp att bebygga hela kommunen (läs Västra) med vindkraft, trots att folkopinionen tydligt har vänt till att helt fördöma vindkraftsexploateringen.

Åtta personer från  Sollefteå och Kramfors har gjort en resa till Skottland för att se och tillgodogöra sig mer om hur ”man kan dra nytta av vindkraftverken.”

”De hade bland annat gjort ridvägar, gångvägar och cykelvägar kring kraftverken  som lockade turister, berättar Erik Löfgren.” 

Ska man skratta eller gråta?

Foto. Lånat från Sollefteå kommuns hemsida.

”I Kramfors och Sollefteå finns det i dag cirka 120 vindkraftverk, men den siffran kommer att öka drastiskt inom de närmaste åren. I de två kommunerna planeras det för 230 nya vindkraftverk.

Därför bestämde sig projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” att skicka i väg representanter från kommunerna, Sollefteåforsens AB, Höga Kusten Destinationsutveckling AB och Vattenfall Vindkraft till Skottland för att besöka Europas näst största vindkraftverk, Whitelee Windfarm för att se hur de gör som för att dra nytta både regionalt och lokalt av vindkraftverken.

– Vi var åtta personer som besökte Whitelee besökscentrum för att inspireras hur de hade gjort som. Vi kollade på hur man kan dra nytta av vindkraftverken. De hade bland annat gjort ridvägar, gångvägar och cykelvägar kring kraftverken  som lockade turister, säger Erik Löfgren i Allehandas artikel.”

Låst artikel TÅ Allehanda.

Sollefteå kommuns hemsida.

Arbetet med fortsatt vindkraftsutveckling i kommunen har pågått minst ett par år genom ett samarbete mellan kommunen och Energimyndigheten. Det projekt som omnämns i artikeln, som nu avslutats, har drivits med pengar från Energimyndigheten. Verksamheten fortsätter nu i företaget Energidalen med ett enda syfte att förstöra all natur och turism i vår kommun.

http://energidalen.nu/ 

Som sagt.  Sorgligt, mycket sorgligt.

Samrådsmötet om Flakaberget

Kort sammanfattning av gårdagens samrådsmöte i Näsåker om Flakabergets vindkraftsprojekt .

Möteslokalen var fullsatt. Efter en, ur mångas synvinkel, onödig lång inledning av en representant från Vindkraftscentrum, blev det en kort paus innan vindbolaget MittVind tog till orda. ”Samrådet” var enligt MittVind enbart tänkt som en utställning utan samrådsprotokoll, något som flera protesterade mot. Det slutade med att mötet protokollfördes och (efter krav) att två ur publiken skulle vidimera protokollet.

Det kom många kunniga, sakliga och relevanta frågor och synpunkter från församlingen. Synpunkterna berörde bl.a. Översiktsplanens tydliga innehåll att vindkraft är olämplig i området pga av bl.a. dess naturvärden, ljudet från verken och infraljudets inverkan på människor och djur och att många boende i området kommer att drabbas svårt av den icke önskvärda vindkraften i sin livsmiljö. MittVind kom med standardiserade svar som de flesta uppfattade som inte trovärdiga. Tyvärr var det ibland svårt att höra allas åsikter (det saknades mikrofoner i salen) men sammanfattningsvis var det en helt enad upprörd publik som motsatte sig vindkraftsprojektet. Jag uppfattade att MittVind hade problem att besvara allas synpunkter och många svar godtogs inte av publiken. Mötet utvecklades som lite av ”polsk riksdag” och sammantaget blev det en något rörig och mycket upprörd diskussion. Många lämnade mötet i förtid.

Som vanligt på vindkraftsmöten lyste TÅ Allehandas reporter med sin frånvaro trots inbjudan.

Vår gruppsida på Facebook: https://www.facebook.com/groups/297209270313107/?ref=bookmarks

/ A. Berglund

Några timmar senare kommer följande glädjande meddelande:!

”NEJ TILL VINDKRAFTSETABLERING FLAKABERGET!

Sollefteå kommun har områden som lämpar sig väl för vindkraftsetableringar.
Flakaberget utanför Näsåker är inte ett av de områdena.
Efter att Mittvinds bygglov löpt ut så vill de nu ansöka om miljötillstånd för en park om Max 7 verk och med en totalhöjd av 280 m. Det betyder att de måste inkomma med en helt ny ansökan för hela projektet och det innebär att hela tillståndsprocessen måste tas om från början.

Flakaberget är beläget mellan Ångermanälven och fjällsjöälven i ett område där rådande översiktsplan inte medger byggandet av en vindkraftpark. Det är huvudskälet till vårt ställningstagande.

Socialdemokraterna i Sollefteå vill förhålla sig tydliga till både näringslivet och övriga invånare i kommunen.
Det skapar långsiktiga och transparenta förutsättningar för företagen och gör det möjligt för näringar att planera sin verksamhet på lång sikt, något som vi tror är uppskattat.
Nu behöver kommunen ta fram en energiförsörjningsplan för att möjliggöra etableringar i bättre lämpade områden.”

Socialdemokraterna i Sollefteå  / John Åberg

De flesta vindkraftverk går i konkurs

Artikel i ”Bladet” :

”Det går katastrofalt dåligt för vindkraften, så merparten är på väg mot konkurs om de inte får statlig hjälp.

Anledningen är flera, men vi ska titta på nyckelposterna nedan.

Försäljningspriset
Genom att vindkraft är ojämn så vill ingen vara beroende av bara vindkraft, utan vindkraften får sälja på öppna elmarknaden (ungefär som en aktiebörs). Är det stort utbud så sjunker priserna, ibland så lågt att man får betala för att bli av med el. Tvärtom när det är underskott så stiger priserna.
När det är bra vindförhållanden är det normalt bra för alla vindkraftverk och det blir en stor produktion (Kärnkraftverk, vattenkraft vill inte stänga ner sina inkomster för det blåser) och det blir utbud på marknaden och låga priser.
Tvärtom när det är vindstilla och underskott och höga priser, då producerar inte vindkraften något.
Så vindkraften är i fel fas och tvingas alltid sälja i dåliga lägen.

Elcertifikat
För att gynna vindkraftverk så har de tilldelats elcertifikat i paritet till sin produktion. Det här finns också en marknad för dem, även de priserna är idag i botten och endast några öre per KWH.
Norge har för övrigt draget sig ur detta system.

Service och underhåll
När investeringar skett så har investerare räknat med nästan ingen underhållskostnad och vindkraftverk som ska fungera bra i 25 år.
Verkligheten har visat sig att det är stora löpande underhållskostnader och en livslängd på turbinen på 10-15 år. Byta turbin kostar nästa lika mycket som bygga ett nytt vindkraftverk.

Investering
De flesta är långsiktiga investeringar, där det bygger på stor andel lån. Så löpande betalningar i verksamheter brukar domineras av räntor och amorteringar. Blir det inget överskott i driften, så blir ekonomin svår.

Sammanfattningsvis
De flesta vindkraftverk drivs idag med förlust, i vissa fall kostar det att driva dem, billigare att de står still.
Många konkurser väntar nu och mångmiljardförluster för banker och investerare.
Enligt obekräftade källor är Nordea synnerligen exponerade mot utlåning till vindkraft.”

Läs mer om systemet med elcertifikat
https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/styrmedel/elcertifikat/

Läs mer om marknaden för sälja el och prisutveckling
https://www.nordpoolgroup.com/Market-data1/#/nordic/table

Läs mer från Svensk Vindkraftförening

Vindkraften i kris

Läs mer från Svensk Vindkraftförening

Den sista striden om Flakaberget

När Sollefteå kommuns nya översiktsplan, som förbjuder ny storskalig vindkraft innan en ny energiplan har antagits, beslutades av kommunfullmäktige hösten 2017 var lyckan stor. Vi gamlingar är ju erkänt godtrogna så givetvis svalde jag även de politiska partiernas utfästelser (i TÅ Kan Du lova) att det inte skulle bli någon mer vindkraft i kommunen. Självklart litade jag på politikernas löften. Och på att planen skulle följas. Varför antogs den annars? Tänk så bra, nu kunde även barnbarnen få växa upp i denna vackra, fridfulla natur.

Detta hände sig för ca 2,5 år sedan och i dag ser vi i stället en situation med en våldsam vindkraftmobilisering i hela kommunen. Skräckexemplet framför andra är Flakabergsindustrin, en ny exploatering med 280 m höga vindkraftverk. 280 m!!

Mittvind AB, det ansvariga bolaget, som nu annonserat om samråd, påstår i utskicket till närboende att det inte bedöms föreligga några ”oförenligheter med gällande översiktsplan”.

Men denna exploatering bryter mot översiktsplanen på 3 punkter:

1. Nej till ny storskalig vindkraft tills en ny energiplan har antagits
2. Skydd längs älvdalarna
3. Skydd för ett område, som skall utredas som framtida Riksintresse Friluftsliv.

Flakaberget omfattas av samtliga dessa skydd.

Av detta påstående från Mittvind kan ingen annan slutsats dras än att företagets bedömningsförmåga ligger på en oroväckande låg nivå.
Om Mittvind får politikernas tillstånd att exploatera Flakaberget så kan vi alla, var vi än bor i denna kommun, en dag hamna i samma situation som de människor längs Fjällsjöälven, som nu hotas av inte bara Flakabergsindustrin utan även de redan tillståndsgivna Ranasjö och Salsjö vindindustrier.

Så länge Mammon styr och det finns giriga markägare, som är beredda att arrendera ut sina marker till vindpatronerna, så länge kan detta hända var som helst i denna kommun. Exploateringslystna, rovgiriga företag från hela världen flockas nu likt dräglande gamar kring våra höjdområden. Skall vi bara stå med mössan i handen och titta på när dom ockuperar berg efter berg? Dessa berg, vars skogsupplevelser delvis ”förstörts” av skogsbruket, rymmer ändå en rikedom av orörda myrar, floar blötstråk, kantzoner med gammelskog, branter och hällmarker! Det är en sann fröjd att uppsöka dessa högt belägna myrar och plocka hjortron och senare vitfrostiga tranbär eller bara vandra omkring och njuta av stillheten, dofterna, färgerna och tystnaden. Vilken lycka är det inte att där i gudomlig frid bara sitta ner på en trädstam och njutningsfullt planera för hur trattkantarellerna runt omkring bäst skall angripas. Snart kan allt detta vara ett minne blott.

Flakabergsexploateringen känns som sista striden. Förloras den är det ”fritt fram”. Förloras den är även tron på politikerna och deras löften borta.

Du, som tycker att nu får det vara nog, kom till  Mittvinds samråd på Marcusgården i Näsåker 25/2 kl. 17.00!

/ Brita Isaksson, Röån