Vindkraftsäventyret kan bli dyrare än Nuon-affären

”Nuon-affären var inte särskilt lysande men vindkraftsäventyret kan nog kosta Vattenfall ännu mer”, skriver Per Fahlén. På bilden till höger syns Vattenfalls dåvarande vd Lars G. Josefsson och Nuons dåvarande vd Øystein Løseth reagera på jätteaffären 2009. Bilder: Fredrik Sandberg/TT / Evert Elzinga/AP/TT

Replik på ”Kärnkraftens avfallsproblem inte lösta – satsa istället på sol-, bio- och vindkraft” , publicerad den 12 oktober.

Bertil Jonsson undrar hur miljövänlig ny kärnkraft är. Svaret är många gånger bättre än den befintliga kärnkraften, vilken i sig är många gånger bättre än vindkraften.

Kärnkraftsavfallet är en resurs som ska utnyttjas! Kärnkraft av typ 4G kan klara Sveriges elbehov i 500 år utan att något nytt bränsle behöver tillföras. Tvärtemot Jonssons påstående är inte 4G en olöst framtidsdröm; den finns i fullskaledrift sedan flera år!

Jonsson tar upp kostnaderna för avveckling av Barsebäck. Verket ställdes av i förtid efter en kohandel mellan C och S inför byggandet av Öresundsbron. Det orsakade helt onödiga negativa miljökonsekvenser, miljarder i extra kostnader för svenska folket och ett instabilt elnät i södra Sverige.

Jonsson menar att det finns sakliga skäl till att Vattenfall satsar på vindkraft. Men Vattenfalls vd blev hotad med sparken när han uttryckte sig kritiskt om vindkraft. Politikerna bestämmer! Vattenfall har även tvingats göra sig av med de tyska kolkraftverken, med mycket stora förluster, och snart kommer vi att behöva importera el från dessa verk. Nuon-affären var inte särskilt lysande men vindkraftsäventyret kan nog kosta Vattenfall ännu mer.

Avslutningsvis kan jag konstatera att vi är eniga om ett par saker: vikten av effektivisering, återföring av medel till regioner där elen produceras samt att fastighetsavgiften för kraftverk ska betalas lokalt på samma sätt som andra fastighetsavgifter.

Per Fahlén

Insändare i TÅ Allehanda den 17 okt. 2018

Läs också:
Kärnkraften ges ingen ärlig chans – kostnaden för vindkraft upp till fem gånger högre
Blanda inte bort begreppen – för vindkraft och kärnkraft i Sverige gäller svenska förhållanden”

Människan är rättslös i vindkraftssammanhang

 

Angående ”Klart för vindkraftsparker i Kramfors – för 1,8 miljarder kronor: ”Lättade över beskedet”, publicerad 4 oktober.

I vindkraftdebatten försvinner ofta de drabbade människorna. De som tvingas bli granne med vindindustrin och som efter år av överklaganden slutligen i Mark- och miljödomstolens dom finner att deras uppfattning om en hotande etablering inte tillmäts någon betydelse.

”Domstolen gör bedömningen att även om påverkan på utsikten får anses påtaglig, överstiger den inte vad en närboende måste tåla i samband med en vindkraftetablering.”

Ovanstående gäller Ranasjö, men liknande subjektiva, omotiverade bedömningar från domstolar av vad människor ”måste tåla” just i samband med en vindindustrialisering, görs återkommande och måste anses som fullständigt godtyckliga.

Men människorna – de närboende, de drabbade – lämnas rättslösa och rådlösa. De sviks inledningsvis av sin kommun.
Att i vår tid tvingas acceptera samma förhållningssätt för folket som på Karl IX:s tid att ”härefter rätten och packen I Eder” känns inte bra. Vi borde ha kommit längre.

Faktorer som kan förhindra en vindindustrialisering är exempelvis försvarsintressen, frånvaron av ett samarbetsavtal mellan exploaterande bolag och berörd sameby och förekomst av skyddsvärda djur, växter eller biotoper.

Allt detta är utmärkt. Men människorna – de närboende, de drabbade – lämnas rättslösa och rådlösa. De sviks inledningsvis av sin kommun. De får därefter ingen rättshjälp, inga stöttande jurister i samband med överklagandena.
Är det verkligen värdig glesbygdspolitik att vindindustrihotade människor skall tvingas sätta allt sitt framtidshopp till en nyetablering av ett kungsörnsrevir…

Tvärtom decimeras antalet överklaganden under processens gång på grund av att gemene man inte vet hur hen skall agera, medan exploatören kan köpa juridisk kompetens. Detta är förödande för uppfattningen om Sverige som en rättsstat.

Är det verkligen värdig glesbygdspolitik att vindindustrihotade människor skall tvingas sätta allt sitt framtidshopp till en nyetablering av ett kungsörnsrevir, en upptäckt av ett rödlistat fågelbo eller annat skyddsvärt objekt? Vem skyddar människan?

Brita Isaksson
Monica Blomström

Ranasjön och Salsjön klara för utbyggnad

 

”Nordanvind vindkraft AB har tecknat ett optionsavtal/samarbetsavtal med Arise AB om de planerade vindkraftanläggningarna i Ranasjöhöjden och Salsjöhöjden utanför Ramsele.”  skriver TÅ Allehanda.

Vi är många som är ledsna nu. Många människor drabbas hårt av denna vindkraftsutbyggnad. Trots många års överklaganden och protester så blev det ett ja till utbyggnad i MMD för Salsjön och Ranasjön (2015 och 2017), och H-E Flodin (Nordanvind vindkraft AB)  har nu lyckats skaffa en investerare till utbyggnaden. Tillstånden gäller för sammanlagt 65 vindkraftverk.

ALLA partier (med (s) i spetsen i Sollefteå kommun med undantag av Västra initiativet, är ansvariga för den kommande naturförstörelsen i områdena kring Ranasjön och Salsjön i Ramsele/Näsåker/Resele genom att de sagt ja till projekten.

Sollefteå kommun kör som vanligt över sina egna invånare. Kommunen bryr sig inte om att människor och natur drabbas av en enorm naturförstörelse och problem i sin boendemiljö.

Det är så sorgligt. Den vindkraft som ska produceras i vår kommun (och i Norrland) produceras för att skickas söderut och till Europa (främst Tyskland) Vår unika natur ska offras än en gång. Några skogsägare arrenderar tyvärr ut sin mark för kortsiktig vinnings skull (som tyvärr kommer att kosta dem dyrt i slutändan i form av restaurering av markerna) Kommunen får inga som helst skatteintäkter av vindkraften utan invånarna får istället högre elavgifter. Det är dags att vi, med än mer styrka, protesterar mot detta baggböleri!

En kommentar:   ”Arise är ett företag med ett rörelseresultat som är lika negativt som dess verksamhet är negativt för människor och miljö. Att industrierna byggs strider mot kommunens översiktsplan, mot plan- och bygglagen, mot miljöbalken, mot grundlagen, mot EUs maskindirektiv, mot Aarhuskonventionen och europarådets landskapskonvention. För regionens befolkning innebär det en ödelagd miljö och kraftigt höjda elkostnader för något som överhuvudtaget inte behövs (det är bara 40 % av vattenkraften som används här uppe, resten skickas söderut).”

PS. Tidigare Centerpartiets ledare Maud OLofsson är ledamot i Arise AB:s styrelse

Behåll fastighetsskatten på vindkraft

Insändare i ÖP.

”Låt svenska folket åtminstone få tillbaka en liten del av sina satsade miljardbelopp i form av subventioner till vindkraften. Så behåll därför fastighetsskatten på vindkraft.

Sveriges största vindparker ägs av utlandet. Engelska pensionsbolag äger en stor vindpark utanför Strömsund. Den i dag största vindparken belägen utanför Ramsele ägs av norrmännen. Den blivande ännu större vindparken med över 1 000 vindkraftverk utanför Piteå ägs av tyska intressen.

Vi elabonnenter satsar miljardbelopp i subventioner till vindkraften. Subventioner via de så kallade elcertifikaten vars kostnader hamnar på våra elräkningar.

Nu lobbar vindkraftsindustrin för att fastighetsskatten på vindkraft ska tas bort. Hitintills har fastighetsskatten inte hindrat vindkraftens utbyggnad. Så varför ta bort fastighetsskatten när dessa vindparker ändå kommer at ge miljardvinster? Miljardvinster som till störst delen hamnar utomlands.

Fastighetsskatten är bara en rännil jämfört med de miljardvinster som kommer att uppstå när elpriset dubblerats. Ett kommande elpris som vindkraftsindustrin räknar med.”

Björn Wahlberg

Vindkraft – varken hållbar eller gynnar turismen i regionen

Obs! Denna insändare publiceras endast i TÅ Allehandas nät-tidning… Varför?

Angående artikeln 200 miljarder satsas på vindkraft – Sollefteåprojekt ska ge mer jobb och pengar lokalt publicerad 5 mars.

Artikeln berättar om projektet ”Vindkraft – Generator för hållbar utveckling”. Det flaggas för investeringar runt 200 miljarder, främst i Norrlands inland. Men någon ska betala dessa miljarder; är det troligt att internationella riskkapitalister eller de stora elbolagen donerar dessa summor till regionen?

Den el som vindkraftverken levererar behövs överhuvudtaget inte i regionen. El finns redan i stort överskott från vattenkraften och vindkraftselen måste transporteras till andra länder till höga kostnader och med stora förluster. Regionens medborgare får betala en stor del av kalaset via kraftigt ökade elkostnader utan att få någon nytta av resultatet; en form av höjd beskattning.

Vindkraften är inte hållbar, vare sig i ett långsiktigt miljöperspektiv eller i en mer konkret mening. Artikeln anger en förväntad livslängd av 25 år men den verkliga medellivslängden är bara cirka 15 år för landbaserad vindkraft (12 år för havsbaserad). I ett norrländskt klimat lär den bli ännu kortare. Den återstående livslängden på nya vindkraftverk är således avsevärt kortare än den återstående livslängden på gamla kärnkraftverk.

Behovet av att ständigt ersätta utslitna verk och ett stort behov av kontinuerligt underhåll ger visserligen ett antal arbetstillfällen men dessa ska till stor del betalas av oss som bor här.

Det är mycket märkligt att det samtidigt satsas offentliga medel på två så motstridiga verksamheter som vindkraft och naturturism.

I en tidigare artikel i tidningen beskrevs ett så kallat leaderprojekt, där avsikten är att utveckla till exempel naturturism. Det är mycket märkligt att det samtidigt satsas offentliga medel på två så motstridiga verksamheter som vindkraft och naturturism. Forskning visar att vindkraft är kraftigt negativ för den typen av besöksnäring.

Sollefteå kommuns egen konsultrapport inför den nya översiktsplanen varnar för konflikten mellan besöksnäringen och areella näringar som storskalig vindkraft och industriellt skogsbruk. Besöksnäringen kan, till skillnad från vindkraften, ge arbetstillfällen som inte behöver finansieras av regionens medborgare.

För att möjliggöra exploateringen har politikerna instruerat de naturvårdande myndigheterna (länsstyrelser, Naturvårdsverket) att underlätta för vindkraften och domstolarna att inte ta hänsyn till allmänhetens säkerhet vid beslut om tillstånd (brott mot grundlagen, miljöbalken och EU:s maskindirektiv). Priset för den ohållbara vindkraften får regionens medborgare betala i form av fördärvad miljö, uteblivna turistintäkter och kraftigt höjda elkostnader.

Per Fahlén

 

Läs också: Sveket i Ranasjö – kommunen tillåter vindindustrin att förstöra bygdens omgivning

För Plus-kunder: Miljonstöd till utveckling i Resele – projekt ska satsa på småskalig naturturism

Det kommunala vetot igen

Under vintern har det kommunala vetot varit aktuellt. Departementet genomförde en enkät som visade att 19 av de 22 tillfrågade kommunerna ville ha kvar vetot. Svensk Vindenergi gjorde en tolkning med betydande underhållningsvärde  ( se vår kommentar https://www.dagenssamhalle.se/debatt/kommunerna-vill-ha-kvar-vindkraftsvetot-20451 ). Men hur skulle departementet reagera?

Svensk Vindenergi meddelar nu följande: “…..väljer regeringen att inte lägga fram en proposition innan valet. Det är en stor besvikelse som riskerar att få betydande påverkan på omställningstakten.“     ( http://svenskvindenergi.org/blogg/konsekvent-politik-efterfragas  )

Detta är naturligt för oss ett glädjande meddelande. Det blir alltså valutgången i höst som avgör. Vi har emellertid ännu ingen källa från Regeringskansliet eller annat håll, utan bara Sv. Vindenergi.  Spännande…..

/Jan Hedman, 13 mars 2018
Ordförande FSL

Kommunens judaspengar

Hur ska man få svenska kommuner mer välvilliga till vindkraften? Naturligtvis med premier, vilka ganska många skulle kalla ”mutor” i syfte att få både politiker och tjänstemän – kanske fr a i ”fattiga” kommuner – att se mer välvilligt på att offra både naturmiljö och landsbygdsboende. Ytterligare 70 miljoner/år på vindkraftens konto för subventioner…

Citat från Energimyndighetens utlysning:

”Så får kommunerna del av den nya vindkraftspremien
Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att fördela 70 miljoner kronor per år i vindkraftspremier till Sveriges kommuner. Premien baseras på hur mycket ny vindkraft som togs i drift i kommunen under föregående år.

För att få del av vindkraftspremien behöver kommuner inte göra någon ansökan, men det är viktigt att kommunerna lämnar in samt kontrollerar uppgifter i tid för att vara säkra på att de får ta del av den del av stödet de är berättigade till.

Varje kommun behöver göra följande under februari:

Lämna in rätt uppgifter: För att vi ska kunna göra utbetalningarna behöver varje kommun lämna in de uppgifter som behövs. Mer information skickas ut till varje kommun via mail från Energimyndigheten. Så håll utkik!

Läs mer på Energimyndighetens webbplats.”

/ Per Lundgren

Mer om kommunens ”judaspengar”.

En majoritet av kommunerna vill ha kvar vetorätten

En majoritet av kommunerna vill ha kvar vetorätten. Följande artikel av FSL ( här delvis förkortad ) publiceras idag i flertal media:

”Vindkraften byggs nu ut i rask takt. FSL, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, är motståndare till utbyggnaden, som förvandlar stora markområden på landsbygden till industrilandskap, och som medför hälsoproblem för många närboende. Kommunerna har vetorätt mot utbyggnad, det vill säga de kan säga nej tack till en föreslagen etablering.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har nu föreslagit att regeln om det så kallade kommunala vindkraftsvetot ska upphävas. Regeringen har lagt ut frågan på remiss. FSL har gått genom svaren.

Vindkraftsbranschens intresseorganisation Svensk Vindenergi stöder förslaget. Många vänner av kommunalt självstyre är emot, till exempel SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Det lokala självstyret är det argument som väger tyngst bland de flesta kommunerna. För FSL är naturskyddsfrågan viktig.

Det visar sig att av 22 svarande kommuner, är 19 negativa till förslaget. En stark majoritet vill alltså ha kvar vetorätten.

Vetorätten är redan idag begränsad till större parker. Den infaller först vid fler än sju verk, eller vid fler än två verk över 150 meters höjd. Nu planeras vindparker i landet med upp till 250 meters höjd. En större vindkraftetablering av modernt slag dominerar och präglar karaktären för hela kommunen. Detta är ett gott och sakligt argument för att kommunerna även fortsättningsvis ska äga frågan – på samma sätt som uranbrytning och slutförvar av kärnavfall i dag är föremål för kommunal vetorätt.

Nu väntar vi på propositionen. Om det blir någon. Enligt FSL är frågan inte angelägen, dagens lagstiftning fungerar väl, vilket också stöds av kommunernas inställning och remissvar.

Men vindkraftsindustrins intresseorganisation Svensk Vindenergi lobbar energiskt för att kommunernas vetorätt ska bort.

Jan Hedman och Henrik Wachtmeister
ordförande resp. vice ordförande för FSL – Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Per Fahlén
professor emeritus (f.d. energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola), medlem av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA

Här kan man ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Statens energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft.

Vindkraftverken stör boende: ”Det känns i kroppen”

”Ljudet från vindkraftverken är så störande att de försämrar vår livsmiljö. Det tycker flera boende och fastighetsägare kring vindkraftparkerna Björkhöjden, Ögonfägnaden och Stamåsen. De underkänner den ljudmätning som genomförts.

Det handlar om ett 60-tal personer i småbyarna på båda sidor länsgränsen mellan Västernorrland och Jämtland. I Sollefteå kommun bland annat Lungsjön utanför Ramsele.
I en skrivelse till länsstyrelsen underkänner de den ljudmätning som slutfördes i slutet av förra året.”

Läs hela artikeln i TÅ Allehanda här.

Hur mycket buller ska vi acceptera?

Utbyggnadstakten för vindkraft har avtagit..

…. men Sollefteå kommun leder fortfarande vindkraftsligan.

 

”Energimyndighetens statistik visar att utbyggnadstakten för vindkraft avtagit jämfört med tidigare år:

– ”Siffrorna är ingen överraskning. Under de senaste åren har det byggts mer förnybar elproduktion, bland annat vindkraft, än vad elcertifikatmarknaden efterfrågat. Så en avmattning i utbyggnadstakten var väntad, säger Charlotte von Sydow på Energimyndigheten.”

http://www.energimyndigheten.se/globalassets/ny-statistik/el-och-fjarrvarme/nyckeltal-och-varden-for-prel.-statistik-vindkraft-2016.xlsx

På ovanstående länk kan man se att Sollefteå överlägset leder kommunligan över installerad vindeffekt(2016):

Sollefteå 341 MW, Ockelbo 250 MW och  Örnsköldsvik 221 MW toppar listan på Sveriges kommuner.

Även i totala antalet verk 2016 leder Sollefteå: Sollefteå 111 verk, Ockelbo 89 verk, Örnsköldsvik 89 verk.

Trots detta fortsätter kommunens vindlobby att ge tillstånd till nya vindindustrier, ibland i strid med gällande vindplan, FÖP 2008. I den nya ÖP-16, som nu är ute på “utställning”, står att satsningen på vindkraft skall fortsätta. Och våra valda företrädare i kommunstyrelse och -fullmäktige verkar inte kunna tänka själva utan följer okritiskt partipiskor.

Kejsaren får fortsätta klä sig i sina osynliga kläder, vilka i sagan dock hade den fördelen att dom var osynliga medan vindkraftlobbyns jättemonument placeras väl synliga högst uppe på våra berg som makabra symboler för kortsynthet och ren dumhet.

“Kraftfull” kommun!!!!!!!

Man tar sig för pannan. ”

/ Text: Tarabrita   http://roan.junselebyar.se/?p=2255