Vindkraft och pengar – Viksjö, Ranasjö

Satsningen på vindkraft världen över drar till sig intressenter av allehanda slag. Det finns pengar att hämta för alla såsom projektörer, markägare, konsulter, leverantörer, jurister och kapitalförvaltare samt även brottslingar som i fallet Viksjö. Pengar finns också att hämta om man kan hantera tillståndsprocessen till sin fördel. Vår livsmiljö och natur har blivit en handelsvara för riskkapitalister varav ett flertal är utländska.

De som får betala kalaset är elkonsumenter samt de som drabbas av den landgrabbing ( markrofferi) som pågår i vindkraftens tecken. Jag kallar det för landgrabbing därför att konsekvensen är att många människors och även djurs livsmiljö drabbas av oönskade konsekvenser i form av störande ljud, blinkande lanternor, iskast och ett omfattande nät av vägar och kraftledningsgator som tar stora skogsområden i anspråk. Tillika är denna energikälla en av de sämsta som vi brukar och ger en rad oönskade effekter för landets andra energiproducenter, inte minst för Sollefteå stads eget kraftverk.

Jag har på nära håll följt projektet Ranasjöhöjden som numera drivs av vindhussen Flodin ( epitetet tagit från dagspressen) och bolaget Arise Detta projekt är lokaliserat nära Fjällsjöälvens dalgång med många närboende. Det finns därför uppenbara risker för oönskade bullereffekter för de som bor där. De olika beräkningar rörande bullernivåer som redovisats under årens lopp har visat en märklig utveckling. Under en tid på ca 5 år har storleken på vindkraftverken vuxit från 3 till 6 MW samtidigt har den s. k. källstyrkan (bullret) ökat från 105 till 108 dBA. Det uppseendeväckande är att samtidigt så har de beräknade bullernivåerna vid närbelägna bosättningar sjunkit. Tidigare fanns det några positioner där den kritiska nivån 40 dBA överskreds men inte nu längre. Mycket märkligt! Detta förhållande har framförts till Mark- och Miljödomstolar men utan att det på något sätt beaktats eller bemötts. Man hänvisar till att eventuella problem med buller får tas upp när väl driften är igång och då som ett tillsynsärende.

Erfarenheter från andra projekt visar att driva ett tillsynsärende är en hopplös kamp.  Det är mycket anmärkningsvärt att det på myndighetssidan inte finns vare sig kompetens eller vilja att kontrollera det underlag som lämnas av projektörerna. Man kan med rätta fråga sig om vi längre har ett rättssamhälle. När det gäller hanteringen av vindkraftprojekt är det en berättigad fråga tycker många berörda.

Åke Wikström

Vindkraftens risker Med Elsa Widding och Per Fahlén

Chalmersprofessor vittnar om vindkraftens risker –  med energiexperten Elsa Widding

 

Så här beskriver Elsa Widding sitt program: Som en uppföljning till mitt senaste avsnitt om Chalmers och det forskarnätverk som har fått pengar från energimyndigheten för att utreda någonting som man kallar klimatförnekelse kommer jag nu att delge tankar och synpunkter från en chalmersprofessor i energiteknik.

Per Fahlén är bland annat ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), har handlett och examinerat 23 licentiater, 18 doktorer och 2 docenter. Vad gäller publikationer har Per Fahlén skrivit ca 40 granskade artiklar, ca 110 böcker/rapporter varav 40 internationella samt en rad kurskompendier och hållit ca 180 dokumenterade föredrag både svenska och internationella.

Många miljövänner i Sverige befarar att våra myndigheter jobbar mot politiska mål och lösningar oavsett om dessa är bra eller dåliga för miljön. En oro gäller alla negativa miljökonsekvenser som vindkraften orsakar men som energimyndigheten inte verkar intressera sig för nämnvärt. Skuggbildning, infraljud, fågel-, fladdermus- och insektsdöd är de mest kända argumenten mot vindkraftverk.

Vindkraftverkens torkeffekter som ett resultat av den atmosfäriska turbulensen som orsakas av vindkraftverkens vingar diskuteras nästan inte alls. På grund av vindkraftens utbyggnad i en region eller ett land orsakar vingarnas rotation nederbördsförluster och jämförelsevis högre temperaturer. Havsbaserade vindkraftverk pressar ner regn som orsakar lågtrycksområden, säger den framstående amerikanska geoingenjören Cristina L. Archer.

För första gången har professorn vid University of Delaware simulerat och undersökt vad som kallas wake-effekten vid vindkraftverk till havs med datorsimuleringar. Studien publicerades i juli 2018. Effekten uppstår när luftströmmarna framför vindturbinerna bromsas ner och virvlar bakom dem, vilket skapar en lång virvlande wake. Dessa turbulenta wakes sträcker sig ibland över 50 kilometer till havs. Detta minskar prestandan hos vindkraftsparker som ligger bakom andra parker. Investerarportalen “goldseiten.de” informerade nyligen investerare om vindkraftens bevisade uttorkningseffekt, genom att sprida en relevant artikel från ”Confidential News for Politics and the Economy”.

För vetenskapsportalen ”scinexx.de” hade tyska forskare beräknat att de 1300 havsbaserade vindkraftverken och 29 200 (2018) landbaserade verken i Tyskland, redan hade orsakat en ytterligare temperaturökning på 0,27 grader Celsius under de senaste fem åren. Beräkningarna är baserade på den kanadensiske forskaren David W. Keiths nya studie. I mer än 15 år har geoingenjör och Harvard-professorn Keith forskat på aspekter av vindkraft, inklusive de tillhörande konsekvenserna för klimatet och miljön.

Liksom Archer är Keith en vindkraftslobbyist. I december 2018 skrev han en anmärkningsvärd slutsats om förnybara energier i tidskriften ”Joule” med sin kollega Lee M. Miller. Enligt detta beräknas klimateffekterna av vindenergi per producerad energienhet vara ungefär tio gånger högre än för solceller. Klimateffekterna förväntas öka ju fler vindkraftverk som installeras, enligt prognoserna. Därtill tar forskarna också upp tidsfaktorns betydelse.

Temperaturökningen från vindenergin inträffar omedelbart medan fördelarna med minskade klimatutsläpp endast ökar långsamt: ”Om perspektivet är de kommande tio åren, kommer vindkraftens klimatpåverkan i många avseenden vara större än konsumtionen av kol eller gas”, säger Keith.

Det motsatta är bara sant på lång sikt. I intervjun bad Keith ledare runt om i världen att informera sina länders medborgare om detta. I Tyskland/ kan det emellertid inte ifrågasättas. I årtionden har vindkraftsparker misstänkts ha störande inflytande på vädret, så Archers banbrytande arbete inom det komplicerade forskningsområdet turbulensforskning, har nyligen bevisat detta.

Archer är professor och vice chef för avdelningen för vindkraft vid Center for Carbon-Free Power Integration (CCPI, Center for the Integration of Carbon Free Energy). Ju högre torn och ju större rotordiameter, desto större nederbördsminskande effekt citeras Archer i en online-artikel från ”Renewable Energy Magazine” från 18 mars 2019. Hon förklarar tydligt hur vindindustrianläggningarna ”pressar” ut regnet ur lågtrycksområdena. Framför vindkraftverken orsakas konvergens av bromsning: ”Vi har uppnått en 30-procentig minskning av nederbörden vid Harvey-simuleringarna”.

Forskarna har uppmanat regeringar över hela världen att ta denna fråga på allvar. Innan vindkraften utvidgas ytterligare måste vindkraftverkens klimateffekt på regionala och globala klimatsystem förstås exakt: ”Annars kan denna utveckling leda till en oväntad katastrof”. Den kinesiska regeringen avvisade dock beslutet. De har aldrig hört talas om detta ämne och skulle inte finansiera forskning. ”Alla vill ha en snabb utveckling av vindkraft”, sade en högre tjänsteman, ”vi vill inte ha några hinder på denna väg”.

 

 

Sorgligt, mycket sorgligt

Sorgligt, mycket sorgligt!

De svenska vindkraftsbolagen har stora problem och de utländska investerarna med guld i ögonen är beredda att kasta sig över de norrländska skogarna för att roffa åt sig de marker de kommer över. Men detta är ingenting som Sollefteå kommuns politiker och tjänstemän bryr sig om. De fortsätter sin envisa kamp att bebygga hela kommunen (läs Västra) med vindkraft, trots att folkopinionen tydligt har vänt till att helt fördöma vindkraftsexploateringen.

Åtta personer från  Sollefteå och Kramfors har gjort en resa till Skottland för att se och tillgodogöra sig mer om hur ”man kan dra nytta av vindkraftverken.”

”De hade bland annat gjort ridvägar, gångvägar och cykelvägar kring kraftverken  som lockade turister, berättar Erik Löfgren.” 

Ska man skratta eller gråta?

Foto. Lånat från Sollefteå kommuns hemsida.

”I Kramfors och Sollefteå finns det i dag cirka 120 vindkraftverk, men den siffran kommer att öka drastiskt inom de närmaste åren. I de två kommunerna planeras det för 230 nya vindkraftverk.

Därför bestämde sig projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” att skicka i väg representanter från kommunerna, Sollefteåforsens AB, Höga Kusten Destinationsutveckling AB och Vattenfall Vindkraft till Skottland för att besöka Europas näst största vindkraftverk, Whitelee Windfarm för att se hur de gör som för att dra nytta både regionalt och lokalt av vindkraftverken.

– Vi var åtta personer som besökte Whitelee besökscentrum för att inspireras hur de hade gjort som. Vi kollade på hur man kan dra nytta av vindkraftverken. De hade bland annat gjort ridvägar, gångvägar och cykelvägar kring kraftverken  som lockade turister, säger Erik Löfgren i Allehandas artikel.”

Låst artikel TÅ Allehanda.

Sollefteå kommuns hemsida.

Arbetet med fortsatt vindkraftsutveckling i kommunen har pågått minst ett par år genom ett samarbete mellan kommunen och Energimyndigheten. Det projekt som omnämns i artikeln, som nu avslutats, har drivits med pengar från Energimyndigheten. Verksamheten fortsätter nu i företaget Energidalen med ett enda syfte att förstöra all natur och turism i vår kommun.

http://energidalen.nu/ 

Som sagt.  Sorgligt, mycket sorgligt.

Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk


Infraljud från vindkraftverk påverkar innerörat och utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av central sentitisering. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör revideras med hänsyn tagen till denna omständighet, anser artikelförfattarna. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör ändras och säkerhetsavståndet till bebyggelse öka för att förhindra eller minska risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet, föreslår artikelförfattarna. ”

Läkartidningen 2013

”Tidigare vetenskapliga studier om vindkraftverk och infraljud har varit motsägelsefulla. De har därför inte varit tillräckligt trovärdiga vid planeringen av regelverket för etablering av vindkraftverk. Under de senaste åren har emellertid en ny insikt vuxit fram om central sentitisering, vilket ger en ökad förståelse för migrän, fibromyalgi och andra kroniska smärtsyndrom, samt vissa fall av tinnitus och yrsel. Denna insikt har även betydelse för förståelsen av hur infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan. I flera studier har man funnit att boende nära vindkraftverk oftare har allvarliga sömnstörningar och depression. Man har även funnit en ökad frekvens av yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet, huvudvärk, ökad aktivering av autonoma nervsystemet med mera. Förutom det hörbara ljudet, som kan ge bullerskada och vara allmänt störande psykiskt, genererar vindkraftverk även ett pulserande infraljud som påverkar innerörat och centrala nervsystemet utan att skada själva hörseln.

Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 meter och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel. Detta ljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det uppstår ur flera källor, till exempel pulserande flöden ur rörmynningar, stora virvlar (till exempel vindkraftverk och stora jetmotorer) och stora vibrerande ytor. I vetenskapliga studier har infraljudet från vindkraftverk uppmätts vid så låga nivåer att ljudet inte uppfattas av människa. Man har även gjort bedömningen att infraljud från vindkraftverk inte kan ge upphov till bullerskada i traditionell mening.

Det man inte har tagit hänsyn till i dessa studier är att infraljudet från vindkraftverk är ett rytmiskt pulserande ljud, och att det pulserande ljudtrycket påverkar innerörat även om ­något ljud inte uppfattas av individen. Tryckvågorna fortplantar sig till innerörats vätskefyllda hålrum, och denna »massageeffekt« påverkar sinnescellerna i innerörats hörsel- och balansdelar. Man har inte heller tagit hänsyn till det faktum att en del människor är känsligare än andra för sensorisk påverkan. Vissa är påtagligt känsliga för det pulserande ljudtrycket medan andra inte påverkas av det på ett märkbart sätt.

Det rytmiskt pumpande infraljudet från vindkraftverk utgör en stimulering som påverkar innerörats sensoriska funktioner. En sådan sensorisk stimulering kan hos personer med sensorisk överkänslighet framkalla central sentitisering med besvärande symtom såsom ostadighetsyrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, synstörningar, med mera . Besvären uppstår även om den uppmätta bullernivån är relativt låg eftersom infraljudet hela tiden påverkar och rytmiskt ändrar trycket i innerörats vätskerum via hörselbenskedjan. Det pulserande ljudtrycket från vindkraftverk framkallar även indirekt en aktivering av det autonoma nervsystemet med ökad utsöndring av adrenalin med åtföljande stresspåslag, risk för ­panikångest, högt blodtryck och hjärt­infarkt för personer med ökad sensorisk känslighet.

Migrän orsakas av en genetiskt betingad central sensorisk överkänslighet med risk för central sentitiserng. Migränprevalensen är omkring 30 procent. Till det kommer andra orsaker till cental sentitisering, vilket innebär att drygt 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att, i större eller mindre utsträckning, drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär. Speciella riskgrupper är personer med migrän eller med migrän i släkten, personer över 50 års ålder, personer med fibromyalgi och personer med tendens till ångest och depression. Även barn och vuxna med ADHD och autism tillhör riskgruppen och riskerar att få sina symtom förvärrade.

Det är alltså inte fråga om en buller­skada i traditionell mening utan en ­effekt av att ett konstant pulserande ljudtryck ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där. Man kan likna det vid ett pulserande eller flimrande ljus – många besväras inte märkbart medan personer med sensorisk överkänslighet kan få besvär. Flimrande ljus kan som bekant till och med utlösa epilepsi. På samma sätt utlöser det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet från vindkraftverk betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt.

I det aktuella regelverket för etablering av vindkraftverk har hänsyn inte tagits till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. Vindkraftverk uppförs i dag alltför nära bebyggelse. Det aktuella regelverket bör därför revideras med ett ökat säkerhetsavstånd till bebyggelse för att förhindra eller reducera risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet.”

Håkan Enbom
MD, PhD, ÖNH-specialist, otoneurolog, ­specialist på yrselsjukdomar

Inga Malcus Enbom
ÖNH-specialist, specialist på allergi och överkänslighetsreaktioner;

båda vid Cityhälsan ÖNH, Ängelholm
inga.malcus@telia.com

KONSUMENTVERKET OCH VINDKRAFTEN

Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag. De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar” m.m. utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge el som är miljömässigt bättre än den från kärn- och vattenkraft. Regelrätta livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.

Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”. Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting. Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda. Men konsumentverket behöver inte göra någon särskild utredning; bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el.

Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el. Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.

Bifogad fil är en sammanställning beträffande mina kontakter med konsumentverket.

R2018-02-Vindkraft-KOV 

 R2018-02-Vindkraft-KOV

Per Fahlén
prof. em. energi & miljö

Vindkraftverk kan göra dig sjuk


Forskare har i populationsstudier över tid vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg funnit att stressfaktorer leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). På sikt innebär sådana förändringar ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Detta vet vi.

Det finns i dessa studier klara paralleller mellan sjukdomsutvecklingen, och de stresseffekter som uppträder hos individer som drabbats av påverkan från vindkraftverk. Det tar emellertid flera år att genomföra liknande vetenskapliga studier avseende just vindkraftens påverkan. Som jämförelse kan nämnas att det tog 200 år innan tobaksrökningens sjukdomseffekter påvisades på 50-talet. Det tog sedan ytterligare ett 20-tal år innan det stod klart att rökning även orsakar hjärtsjukdom. Andra hälsofaror som inledningsvis länge förnekades var hormoslyr, neurosedyn och asbest.

Samtidigt med vindkraftutbyggnaden fortgår forskningen om vindkraftens hälsopåverkan. Forskningen visar klart dels att vindkraft förorsakar stress, och samtidigt att stress är en stark riskfaktor för hjärtinfarkt, diabetes och andra sjukdomar.

Stressfaktorn leder genom så kallade neuroendokrina mekanismer till risk för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Den mest omfattande studien på området är kanadensisk, och visar att de undersökta vindkraftgrannarna upplevde stress, men att de ännu inte hunnit utveckla diabetes eller hjärtkärlproblem. Då detta kan ta lång tid (10+ år), behövs uppföljande studier över tid, som för närvarande saknas. Men när skadan väl skett är det för sent.

Det nu anmärkningsvärda hos oss är risktagandet – för att inte säga nonchalansen, inför hotande hälsoeffekter. Är det klokt att nu forcera vindkraftutbyggnaden, trots alla pågående studier som kan komma att påvisa att vindkraftens störningar är ett verkligt hälsoproblem? Dvs. att chansa.

Ansvaret faller tungt på det nationella och internationella kapital som finansierar utbyggnaden. Begreppet riskkapital får en ny innebörd. Vad vi ser är en djärv chansning på att kunskap om negativa hälsoeffekter inte ska beläggas inom de närmsta åren. Vem får ta smällen – och hur stor blir den – när sambandet mellan vindkraftbuller och sjukdom påvisas? Och när ser vi de första stämningarna?

Det ligger något dysfunktionellt och tragikomiskt i att förment långsiktigt försäkrings- och pensionskapital är delaktigt i dessa chansningar. Detta bör uppmärksammas vidare.

Det finns goda alternativ även för den som inte vill ha ny kärnkraft – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och kraftvärme. Det är inte så att vi måste ha vindkraft, även om vindkraftsindustrin kidnappat politiken. Tro dem inte !

Göran Holm
Styrelseledamot FSL, professor emeritus, hjärtmedicin, tidigare Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg,

Leif Lyttkens
Docent, f.d. överläkare, audiologi, tidigare Uppsala Akademiska Sjukhus,

Jan Hedman,
Ordförande, Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL.

 

Vindkraft är varken förnybar, hållbar, miljövänlig eller klimatsmart

”Allting kan man sälja med mördande reklam…”. I årtionden har Svensk Vindenergi, med stöd av vissa politiska partier, bedrivit en grovt vilseledande marknadsföring av vindkraft. Den är varken ”förnybar”, ”hållbar”, ”miljövänlig”, ”klimatsmart” eller någon annan av de förskönande epitet som den förkläs med.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Foto: Fredrik Sandberg/TT

I förhållande till fossilfri kärn- och vattenkraft kräver den mycket mer av icke-förnybara resurser, orsakar omfattande lokala miljöstörningar och orsakar flera gånger högre koldioxidutsläpp. Men den är dessutom funktionellt oerhört mycket sämre. Till exempel kan kärnkraft leverera energi och effekt på rätt tid och rätt plats i relation till efterfrågan. Den kan fungera både som bas- och reglerkraft, verka nätstabiliserande, producera och konsumera reaktiv effekt, etcetera.

Inget av detta klarar vindkraften och måste därför kompletteras med stora nätombyggnader, ny balanskraft, med mera. Vindkraften kommer också att minska effektiviteten för vattenkraften och överföringsnätet, öka turbinslitaget och stranderosionen genom stora och frekventa regleringar samt kraftigt öka risken för stora skogsbränder.

Att media aldrig synar bluffen är en journalistisk skandal, vilket bidrar till att människor utan sakkunskap blir grundlurade (se till exempel den något förvirrade insändaren från Mona Olsson).

Ett vanligt påstående är att det blåser bra i Norrland men de bästa vindförhållandena finns längs kusterna och i södra Sverige. Det kuperade skogslandskapet bromsar vinden och därför måste man öka vindkraftverkens höjd. Men högre verk innebär också ökade störningar av buller, blinkande ljus och förändrad landskapsbild.

I kalkylerna används livslängder på 20–25 år medan den verkliga bara är cirka 15 år. Det ökar antalet arbetstillfällen men är katastrofalt för vindkraftens redan dåliga ekonomi och för miljön. Antalet arbetstillfällen överdrivs kraftigt av Vindval och Energimyndigheten och saknar stöd i deras egna utredningar. Alla miljarder som investeras här i regionen, för något som vi inte behöver, betalas till stor del av oss själva och varje arbetstillfälle kostar hundratals miljoner.

Enligt miljöbalken krävs för tillstånd av miljöstörande verksamhet att det finns ett behov. I Norrland finns överhuvudtaget inget behov av vindkraft; bara 40 procent av vattenkraftselen används i regionen. Därmed faller politikernas tal om att vindkraften ger närproducerad el. Den måste skickas långväga utanför landets gränser till reapris (mottagarländer som Danmark och Tyskland har inget behov av svensk vindkraft, däremot av vår kärn- och vattenkraft). Då uppstår problemet med krav på ny överföring.

Miljöbalken säger också att om det finns ett behov ska det byggas så att miljökonsekvenser och förluster minimeras. När det byggs i Norrland maximeras både miljöförstöring och överföringsförluster! Till en kostnad av ett par tusen miljarder byggs det nu ett funktionellt och miljömässigt oerhört mycket sämre elsystem än det vi haft.

Per Fahlén

Protest mot ÅF:s ljudmätningar i Ögonfägnaden och Björkhöjden

”Här kommer en protest mot de ljudmätningar som nyligen gjordes av ÅF på vindkraftparkerna Ögonfägnaden och Björkhöjden. Protesten vänder sig till Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet men skickas även till Ragunda och Strömsunds kommun samt media för kännedom.

Jag vet att Statkraft SCA Vind AB nu försöker påverka kommunerna att ändra sitt nej till att att bolaget ska få bygga högre verk än 172 meter och då känns denna protest extra angelägen. Bolaget har ännu inte kommit till rätta med ljudproblemen från vindkraftparkerna. 

Med vänlig hälsning, Anders Nilsson”

Protestskrivelsen med ett 60-tal underskrifter har idag (4 feb, 2016) skickats till länsstyrelserna i Västernorrland och Jämtland, politiska ledamöter i Ragunda och Strömsunds kommunfullmäktige samt till media.

edgfhghiAnalys av ÅF:s ljudmätning Ögonfägnaden (om det är problem att öppna filen; pröva att spara och öppna den i din dator) :

701304-PM06-Analys-långtidsljudmätningar-Vindpark-Ögonfägnaden-150828

Uppdatering:

Statkraft SCA Vind AB Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning. Mars 2016.   Rapport_Ljudmatning_160316

 

  •  Återkommande klagomål på buller från vindkraftverk i Torsås kommun föranledde kommunen att ålägga vindkraftsbolaget att sänka det ekvivalenta ljudet till 35dB.
  • Läs kommunens protokoll, gå till §51 Vindkraft Kvilla, ljudnivå : vindkraft Kvilla

 

Hur påverkas vi av vindkraftsbuller ?

Arbets- och miljömedicinbloggen  drivs av engagerade medarbetare från arbets- och miljömedicin (AMM) i Linköping.  I deras uppdrag ingår att arbeta i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa hos sina invånare.

Följande artikel är skriven av Bengt Ståhlbom den 1 juli 2015.

http://arbetsochmiljomedicin.se/hur-paverkas-vi-av-vindkraftsbuller/

Mats Andersson foto

Vi känner till att trafikbuller kan påverka vår hälsa, men hur är det med vindkraftsbuller?

Ljud som svischar, bullrar som om en gammal bilmotor, skramlar eller en enträgen ton som tränger genom fönster och väggar, eller ALLT PÅ GÅNG SAMTIDIGT.

Så här beskriver några av dem som är utsatta för vindkraftsbuller hur deras tillvaro har varit de senaste åren. TJUGOFYRA TIMMAR OM DYGNET !

Hur påverkas vi människor av vindkraftsbuller? Påverkar det vår hälsa ?

De som är utsatta för vindkraftsbuller tvivlar inte på den saken utan rapporterar både psykiska och kroppsliga stressreaktioner.

Vad säger då litteraturen kring hur vi påverkas av vindkraftsbuller ?

Nyligen släpptes en rapport från en expertpanel ”Council of Canadian Academies” från april 2015

Den rapporten sammanfattar kunskapsläget såsom att

  1. Det finns tillräckligt vetenskapligt belägg för att vindkraftsbuller medför att personer i verkens närhet kan bli störda (annoyance).
  2. Det finns begränsat litteraturstöd för orsakssamband mellan vindkraftsbuller och sömnstörningar.
  3. Det finns otillräckligt vetenskapligt stöd för orsakssamband mellan vindkraftsbuller och trötthet, tinnitus, yrsel, illamående, dimsyn, hjärt/kärlsjukdomar, diabetes. m.m.

Hur störs vi då av en ljudnivå om 40 dB(A) utomhus ?

I en svensk litteratursammanställning från 2011 anges att andelen bullerstörda av vindkraftsljud vid 40 dB LAeq, 24 h (utomhusfasad) är 10 % störda och 6 % mycket störda. Mot bakgrund av dessa resultat menar Naturvårdsverket att 40 dBA utomhus vid bostäder inte bör överskridas.

I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dBA.

Trötta och sjuka personer har en ökad känslighet för diverse former av störningar, bland annat buller. På en fråga vi fått om 40 dB(A) vid bostad är tillräcklig begränsning med hänsyn taget till sjuka personer är svaret NEJ.

Eftersom man känner till att miljöbuller av annat slag (trafik) kan orsaka sömnstörningar, stress och hjärtkärlsjuklighet har expertpanelen ”Council of Canadian Academies” visat på en modell för hur vindkraftsbuller möjligtvis skulle kunna resultera i ohälsa. Det krävs emellertid mer forskning kring detta för att befästa sambandet. ”

/ Bengt Ståhlbom