Kategori: Vindkraft och hälsa

Publicerat

Ranasjöprojektet. En kommunikation mellan en vk-kritiker och Länsstyrelsen

VINDKRAFTSELÄNDE

Följande är en beskrivning av hur ett vindkraftsärende har hanterats av myndigheter och domstolar och jag önskar kommentarer på era synpunkter, tex;

  • Om ni håller med mig om att denna hantering är fel
  • Om ni tycker att det skall gå till på detta sätt
  • Om ni har samma erfarenheter i ert bemötande hos myndigheter och domstolar
  • Om ni har konstruktiva förslag på hur vi skall få till en rättvis bedömning vid etableringar.

 

Forsnäs 2021-07-14

RANASJÖ VINDKRAFTSPROJEKT

Under 10 år har vi (närboende och berörda genom enskilda överklagningar och som medlemmar i ”Föreningen LIVSKVALITET vid Fjällsjöälven”) försökt att stoppa detta projekt som planeras att byggas i Fjällsjöälvens dalgång någon km från bebyggelsen.

I de ansökningar om bygglov som entreprenören ARISE/Flodin inlämnat till Länsstyrelsens Miljöprövning (MPD) har de i princip fått allt godkänt.

Vi har visat på de felaktigheter som finns i ansökningarna och överklagat MPDs beslut till Mark och Miljödomstolen (MMD) och därefter överklagat deras beslut till Mark och Miljööverdomstolen (MMÖD).

Alla våra överklagningar har förkastats utan någon enda förklaring. Jo, MMÖD säger att det är MMDs beslut som gäller och MMD säger att det är MPDs beslut som gäller!!??

Detta betyder i praktiken att överliggande instanser till 100% går på MPDs bedömning utan någon kontroll av deras beslut och kan därmed helt ”två sina händer” och strunta i våra argument.

Jag vet att, det förutom hos oss, på många platser runt om i Sverige läggs ner tid och pengar på att visa argument som kan stoppa vindkraftsetableringar. Om de projekten och argumenten, hanteras på samma sätt som vi har blivit behandlade, så är det nog slöseri för dom också med tid och pengar.

Mina erfarenheter från domstolar i övrigt är 0 men jag ber en bön och håller mina tummar för att vindkraftshanteringens domstolar inte visar hur det går till i övriga Sveriges Domstolsverksamhet.

Vi har i dagarna fått avslag från MMÖD på en överklagan som bland annat hade ljudstörningar som ett tungt argument. MMÖD accepterar inte vår överklagan utan de hänvisar till MMDs bedömning (och därmed på MPDs).

För att ni skall ha möjlighet att bedöma ovan beskrivna så bifogar jag nedan en kopia av en bilaga till den överklagan som skickades till MMÖD där man visar min korrespondens med MPD visande den ”torftiga” (avsaknade) kontrollverksamhet som MPD utfört av exploatörens uppgifter (och därmed helt ignorerat våra). De uppgifter som sedan domstolarna dömer efter!!??

Bakgrund

ARISE/Flodin ändrade verkens storlek från 3-3,5MW till 6MW. Detta betydde att de ändrade rotordiametern från 145m till 170m. För att inte behöva göra en ny miljöprövning så behöll man verkens godkända höjd vilket betyder att dessa monstersnurrors vingspetsar snurror med flera hundra km hastighet i skogsmiljö 30m från marken (trätopshöjd).

Vi anlitade då ett företag (expert på ljuduträkningar) som visade att redan vid en ökning av verkens kapacitet till 4,5-5MW så skulle ett flertal (många) fastigheter få ljudstörningar över 40db (fanns ingen Källdata att räkna på för specificerade 6MW verk).

De uppritade ljudkurvorna från ARISE/Flodin visar ingen ökning av störningar vid utökning av verkens kapacitet!!??

 

Bilaga 1      ärende nr xx                                                                                                                                       

MMD har avslagit vårt överklagande i nedanstående ärende och hänvisade till Länsstyrelsens bedömning. Vi har presenterat många olika klagomål i Ranasjö etableringen. Nedanstående mailkonversation uppstod efter att Mark och Miljödomstolen (MMD) godkänt en ökning av rotordiametern till 170m med samma höjd på verken. Detta betyder att man får vingspetsar snurrande med flera hundra km hastighet 30m över marken i skogsmiljö.

Jag skickade då följande mail till Länsstyrelsen;

 

Länsstyrelsen Västernorrland.

Ärende nr 555-6131-19

Frida Uebel

Hej

Som du vet så har vi överklagat ert beslut i nämnda ärende. Vi har nu fått avslag från Tingsrätten i Östersund (MMD) på vårt överklagande. De har helt ignorerat våra skäl till överklagan och refererar till ert godkännande.

Min fråga till er är därför om ni kan upplysa mig om var jag kan hitta den lagtext/regelverk som ni baserar ert beslut på. Tänker då speciellt på den del som behandlar vilka ändringar i layout och t ex effekt, vinglängd mm som kan godtas inom ett tidigare givet beslut. Det som kanske är mest störande ur vårt perspektiv är hur det är möjligt att godkänna ljudsimuleringarna när det (som i det här fallet) inte finns tillgängliga källdata. Hur är regelverket egentligen skrivet, hur kan ni kontrollera att uppgifterna från vindkraftsbolaget är korrekta om inte ni har källdata att utgå ifrån. Hur ser länsstyrelsens roll i det här sammanhanget ut?

I sin ansökan har byggaren medsänt ett stort antal med mätdata för ljud och skuggor.

Eftersom ni godkänt detta och MMD helt ignorerar våra påståenden om att de är felaktiga så undrar jag om jag kan få tillgång till era kontrolluträkningar i den mån de existerar.

Det kan väl ändå inte vara så att ni inte kontrollerat utan helt har litat på vindkraftbyggarens uppgifter och menar att man får ta problemen med tex för höga störningar runt fastigheter när snurrorna står på plats.

Min förhoppning är att få svar på mina funderingar.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

Svaret från Länsstyrelsen.

Hej!

I tillståndsbeslutet för vindkraftparken framgår att tillsynsmyndigheten ska godkänna förslaget till slutlig utformning av layouten. Inför godkännandet har bolaget skickat in nya ljudberäkningar för den slutliga layouten. Vi granskar dessa men genomför inga kontrollberäkningar.

Syftet med godkännandet av layouten är att vi ska kontrollera att de håller sig inom ramen för vad de fått tillstånd till, bl.a ljud- ljud och skuggvillkor.

Hälsningar

Frida Uebel

Miljöhandläggare

Miljöskyddsenheten

 

Länsstyrelsen säger att de ska kontrollera att ”de” (ARISE/Flodin?) skall hålla sig inom ramen för vad de fått tillstånd för. De har inte gjort några kontrollräkningar men de ”kontrollerar” och godkänner (ARISE/Flodins siffror!?) De ”uträkningar” och förklaringar gjorda av experter som vi inlämnat till MMD blir därmed helt ignorerade.

 Vi hade tidigare för de godkända mindre verken visat att vissa fastigheter skulle få ljudpåverkan över 40db. När Länsstyrelsen och därmed MMD nu godkände de nya mastodontverken utan att kontrollera de mätvärden som ARISE/Flodins lämnat och helt ignorerat våra mätvärden så skrev och skickade jag följande mail till Länsstyrelsen.

 

Från: Christer Lidén <chris.liden@hotmail.se>
Skickat: den 4 februari 2021 09:17
Till: Länsstyrelsen Västernorrland <lansstyrelsen.vasternorrland@lansstyrelsen.se>
Ämne: Ranasjö – Salsjö

 

Anna Bäckman

Hej

Jag heter Christer Lidén och har i överklagningar angående Ranasjöprojektet givit uttryck för mina och andras oro över hur den utökade storleken på Vindkraftverken (i Ranasjö och Salsjö) kan påverka miljön, fåglar, djur och människor.

Jag har nu tagit del av en samanställning av ett Skype samtal du har haft med ARISE (diarie 555-10259-20-2).

Där sägs bland annat;

”Med de aktuella vindkraftverken, kommer svepytan att ligga 30 meter från marken. Detta är inget ovanligt fenomen, många vindkraftparker byggs på detta sätt idag, eftersom de har några år gamla tillstånd. När större rotorer ska byggas under de förutsättningarna, byggs lägre torn. Svepytan blir större och kommer närmre marken”

För att kanske stilla vår oro så skulle jag behöva din hjälp med att ge mig några exempel på var de har byggt vindkraftverk med en rotordiameter på 170m i skogsmiljö med vingspetsarna snurrande på 30m höjd över marken (trätopshöjd). Där också specifikationen säger att man inte får ha störande hinder (skog eller byggnader) på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken.

Vore mycket tacksam för dessa uppgifter för att ha möjlighet att kunna kontakta närboende och höra deras erfarenheter.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

chris.liden@hotmail.se

Jag fick då följande svar;

Från: Bäckman Anna Y <anna.y.backman@lansstyrelsen.se>
Skickat: den 15 februari 2021 17:11
Till: Christer Lidén <chris.liden@hotmail.se>
Ämne: VB: Ranasjö – Salsjö

Hej!

Jag ber om ursäkt för att svaret dröjt.

Flera vindkraftparker med stora turbiner har tagits i drift under 2020 eller är fortfarande under byggnation. Stora turbiner betyder långa vingar och att vingarna kommer närmre marken för att verken ska klara de krav om maximal totalhöjd som finns i miljötillstånden.

Några exempel är

  • Enviksberget i Falun, driftsatt i februari 2020, med 38 meter mellan mark och rotor,
  • Bröcklingeberget i Bräcke, driftsatt i juni 2020, med 38 meter mellan mark och rotor och
  • Skaftåsen i Härjedalen, fortfarande under byggnation, med 25 meter mellan mark och rotor.

Några rotorer som är 170 meter känner jag inte till att det byggts ännu. För Ranasjö blir avståndet mellan mark och rotor 30 meter. Det vill säga, att rotorerna blir 170 meter betyder inte ett kortare avstånd till marken än ovanstående exempel.

Någon specifikation som säger att man inte får ha störande hinder på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken finns inte i miljötillståndet.

Med vänlig hälsning

Anna Bäckman

Miljöhandläggare

Länsstyrelsen Västernorrland

Besöksadress: Pumpbacksgatan 19

 

Jag har fått bekräftelse i tidigare mail att man inte kontrollräknar ARISE/Flodins siffror. I Bäckmans mail fick jag också bekräftelse på att de inte heller läser tekniska specifikationer på de föreslagna verken innan godkännandet.

Jag skickade då följande mail till Länsstyrelsen;

 Christer Lidén

Ons 2021-02-17 12:21

Till:

Bäckman Anna 

Hej

Tack för ditt svar.

Tyvärr var det inte riktigt svar på min fråga, så min oro är inte stillad.

Jag fick däremot mina (våra) misstankar bekräftade om att detta med att sänka navhöjden är ett sätt att få öka rotordiametern och slippa en ny miljöprövning eftersom man inte överstiger redan godkänd totalhöjd. 

Därmed kan man utsätta miljö, fåglar, djur och människor för stor påverkan utan kontroll som ditt svar beskriver;

”Stora turbiner betyder långa vingar och att vingarna kommer närmre marken för att verken ska klara de krav om maximal totalhöjd som finns i miljötillstånden”.

Min fråga var;

”För att kanske stilla vår oro så skulle jag behöva din hjälp med att ge mig några exempel på var de har byggt vindkraftverk med en rotordiameter på 170m i skogsmiljö med vingspetsarna snurrande på 30m höjd över marken (trätopshöjd). Där också specifikationen säger att man inte får ha störande hinder (skog eller byggnader) på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken”.

Jag har ännu inte studerat eller kontaktat någon på de orter där du nämnt exempel på ”ARISE” projekt (ska senare). Två av de projekten är väl inte riktigt jämförbara, speciellt om de har en markfrigång som är ca 27% högre än Ranasjö och Salsjö projekten. Vid en hastig kontroll så verkar det som att rotordiametern på dessa verk är ca 145m.Du nämner också att inga verk med rotordiametrar på 170m är byggda ännu så därför blir jämförelsen även där svår att göra.

När det gäller byggnationen av verk med 25m mellan mark och rotor så blir det intressant att kontrollera rotordiameter och om det är i skogsmiljö.

Du skriver;

”Någon specifikation som säger att man inte får ha störande hinder på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken finns inte i miljötillståndet”.

I de specifikationer som lämnats av tillverkaren av verken så fanns en punkt där man visar på de krav som finns för att verken skall fungera optimalt. Vi har specificerat och påpekat detta i våra överklagningar.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

Mycket intressant att notera att de mail jag skickade Feb 4 2021 (se ovan) föranledda Länsstyrelsen att först då ställa följande fråga till ARISE/Flodin;

Från: ”Bäckman Anna Y”

Skickat: Fri, 5 Feb 2021 16:55:33 +0100

Till: ”’Ulla Linder'” <ulla.linder@arise.se>

Ämne: Salsjö och Ranasjö vindkraftparker, Svepytor nära mark

Bilagor: 555-10529-20-2.pdf

Hej Ulla!

Efter vårt samtal den 18 december skrev jag bifogad tjänsteanteckning. Jag har nu en följdfråga kring det ni då förde fram som bemötande på frågorna kring att vindkraftverkens rotorer kommer att svepa närmre marken än vad som angavs vid tillståndsansökan:

Kan ni ge exempel för påståendet att det inte är ovanligt att vindkraftparker byggs på detta sätt idag?

Har ni exempel på anlagd vindkraftpark med en rotordiameter på 170 m i skogsmiljö, där svepytan ligger 30 meter från marken?

Med vänlig hälsning

Anna Bäckman

Miljöhandläggare

Länsstyrelsen Västernorrland

Besöksadress: Pumpbacksgatan 19

Postadress: 871 86 HÄRNÖSAND

Telefon: 0611-34 92 40

www.lansstyrelsen.se/vasternorrland

Följande svar från ARISE/Flodin är underlag till det svar Länsstyrelsen skickade mig Feb 17 2021 (se ovan) (förseningen på det svar jag fick berodde nog på detta sena svar);

 Från: ”Jennie Mantefors” <jennie.mantefors@arise.se>

Skickat: Mon, 15 Feb 2021 12:12:35 +0100

Till: ”Bäckman Anna Y” <anna.y.backman@lansstyrelsen.se>

Cc: ”Ulla Linder” <ulla.linder@arise.se>

Ämne: Salsjö och Ranasjö vindkraftparker, Svepytor nära mark

Hej Anna,

Jag hjälper min kollega Ulla Linder med några frågor då hon har lite väl mycket att göra för tillfället.

Testade att ringa dig nyss, men kanske var du på lunch eller upptagen. Jag tänkte höra lite mer kring vad du vill veta, men jag börjar att svara här så kan jag utveckla om jag missade något av din fråga.

Vi kan lista exempel på andra parker som har ungefär samma eller till och med kortare avstånd mellan rotor och marken. Rotorstorleken har dock ökat för vart år, så de projekt vi byggt tidigare eller håller på att bygga har mindre rotor (mindre för varje år bakåt i tiden). Detsamma gäller för installerad effekt som också har ökat för vart år. Vi väljer alltid den senaste tekniken och den teknik som ger mest produktion och lönsamhet för respektive vindkraftpark. Som du vet har teknikutvecklingen för vindkraft gått betydligt fortare än prövningsprocesserna och vi bygger i princip alltid med större verk än vad som var beskrivet som exempel i ansökningarna. Oftast innebär detta, såsom också är fallet i Ranasjö och Salsjö, att vi bygger färre verk än vad som är tillståndsgivet och möjligt med mindre turbiner. Trots det minskade antalet verk, så blir elproduktionen större med färre större verk än med de mindre som gavs som exempel i ansökningarna och som fanns på marknaden när ansökan lämnades in. Det är en avvägning mellan att välja bästa möjliga teknik (BAT) och samtidigt uppfylla givna tillstånd. Det som framförallt blir avgörande är totalhöjden i tillstånden och som Ulla förklarat så blir därmed navhöjden lägre när rotorn ökar. Avståndet mellan verken behöver öka med ökat rotorstorlek varför antalet verk som får plats i ett område minskar. Vad gäller påverkan på omgivningen och naturvärden (exempelvis fåglar, fladdermöss och ingrepp i naturen) så är det en fördel med färre och större verk, då den totala påverkan per producerad MW minskar även om påverkan från enskilda verk kan bli något större.

Sammanfattningsvis är det såhär vi hanterar BAT för byggnation av vindkraft.

Exempel på andra parker som vi byggt/bygger, avseende rotorstorlek och avstånd mellan rotor och marknivå:

Enviksberget, Falun, driftsatt feb 2020 (rotor 142 m, totalhöjd 180, 38 m mellan mark och rotor)

Bröcklingeberget, Bräcke, driftsatt juni 2020 (rotor 142 m, totalhöjd 180, 38 m mellan mark och rotor)

Skaftåsen, Härjedalen, pågående byggnation/driftsättning planerad till hösten 2021 (rotor 155 m, totalhöjd 180, 25 m mellan mark och rotor)

Detta var endast våra senaste byggnationer och vi kan förstås söka bredare om du behöver fler exempel på andra parker. Vid upphandling av vindkraftverk, så avgör tillverkarna vilka verk som kan vara lämpliga och möjliga att bygga för respektive park.

Jag hoppas att detta till stor del besvarade din fråga, annars är du välkommen att höra av dig.

Med vänlig hälsning

Jennie

Förstår nu efter att ha läst detta mail från ARISE varför Länsstyrelsens svar till mig var lite ”flummigt”.

 Christer Lidén

 

 

 

 

 

 

 

Publicerat

Västra Initiativets syn på sprickan i Alliansen Sollefteå kn

#10 SPRICKAN I SOLLEFTEÅ – VÄSTRA INITIATIVET LÄMNAR MAJORITETSSAMMARBETET
Den 5 februari meddelade det lokala kommunala partiet Västra intiativet i Sollefteå att de lämnar majoritetssammarbetet de haft tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet.
I denna podd får ni höra bakgrunden och vi djupdyker i hur förhandlingarna som ledde till beslutet har sett ut. Gilla och dela inlägget och glöm inte att följa Regionpodden på sociala medier för att få aviseringar för kommande avsnitt.
För att lyssna på podden klicka på någon av följande länkar:
Via Regionpodden.se
Podbean
Spotify
Eller leta där du hittar poddar!

 

10: #10 Sprickan i Sollefteå – Västra initiativet lämnar majoritetssammarbetet – Regionpodden

 

Publicerat

Vindkraft och pengar – Viksjö, Ranasjö

Satsningen på vindkraft världen över drar till sig intressenter av allehanda slag. Det finns pengar att hämta för alla såsom projektörer, markägare, konsulter, leverantörer, jurister och kapitalförvaltare samt även brottslingar som i fallet Viksjö. Pengar finns också att hämta om man kan hantera tillståndsprocessen till sin fördel. Vår livsmiljö och natur har blivit en handelsvara för riskkapitalister varav ett flertal är utländska.

De som får betala kalaset är elkonsumenter samt de som drabbas av den landgrabbing ( markrofferi) som pågår i vindkraftens tecken. Jag kallar det för landgrabbing därför att konsekvensen är att många människors och även djurs livsmiljö drabbas av oönskade konsekvenser i form av störande ljud, blinkande lanternor, iskast och ett omfattande nät av vägar och kraftledningsgator som tar stora skogsområden i anspråk. Tillika är denna energikälla en av de sämsta som vi brukar och ger en rad oönskade effekter för landets andra energiproducenter, inte minst för Sollefteå stads eget kraftverk.

Jag har på nära håll följt projektet Ranasjöhöjden som numera drivs av vindhussen Flodin ( epitetet tagit från dagspressen) och bolaget Arise Detta projekt är lokaliserat nära Fjällsjöälvens dalgång med många närboende. Det finns därför uppenbara risker för oönskade bullereffekter för de som bor där. De olika beräkningar rörande bullernivåer som redovisats under årens lopp har visat en märklig utveckling. Under en tid på ca 5 år har storleken på vindkraftverken vuxit från 3 till 6 MW samtidigt har den s. k. källstyrkan (bullret) ökat från 105 till 108 dBA. Det uppseendeväckande är att samtidigt så har de beräknade bullernivåerna vid närbelägna bosättningar sjunkit. Tidigare fanns det några positioner där den kritiska nivån 40 dBA överskreds men inte nu längre. Mycket märkligt! Detta förhållande har framförts till Mark- och Miljödomstolar men utan att det på något sätt beaktats eller bemötts. Man hänvisar till att eventuella problem med buller får tas upp när väl driften är igång och då som ett tillsynsärende.

Erfarenheter från andra projekt visar att driva ett tillsynsärende är en hopplös kamp.  Det är mycket anmärkningsvärt att det på myndighetssidan inte finns vare sig kompetens eller vilja att kontrollera det underlag som lämnas av projektörerna. Man kan med rätta fråga sig om vi längre har ett rättssamhälle. När det gäller hanteringen av vindkraftprojekt är det en berättigad fråga tycker många berörda.

Åke Wikström

Publicerat

Vindkraftens risker Med Elsa Widding och Per Fahlén

Chalmersprofessor vittnar om vindkraftens risker –  med energiexperten Elsa Widding

https://youtu.be/AILrfP51ao8

 

Så här beskriver Elsa Widding sitt program: Som en uppföljning till mitt senaste avsnitt om Chalmers och det forskarnätverk som har fått pengar från energimyndigheten för att utreda någonting som man kallar klimatförnekelse kommer jag nu att delge tankar och synpunkter från en chalmersprofessor i energiteknik.

Per Fahlén är bland annat ledamot i IVA (Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin), har handlett och examinerat 23 licentiater, 18 doktorer och 2 docenter. Vad gäller publikationer har Per Fahlén skrivit ca 40 granskade artiklar, ca 110 böcker/rapporter varav 40 internationella samt en rad kurskompendier och hållit ca 180 dokumenterade föredrag både svenska och internationella.

Många miljövänner i Sverige befarar att våra myndigheter jobbar mot politiska mål och lösningar oavsett om dessa är bra eller dåliga för miljön. En oro gäller alla negativa miljökonsekvenser som vindkraften orsakar men som energimyndigheten inte verkar intressera sig för nämnvärt. Skuggbildning, infraljud, fågel-, fladdermus- och insektsdöd är de mest kända argumenten mot vindkraftverk.

Vindkraftverkens torkeffekter som ett resultat av den atmosfäriska turbulensen som orsakas av vindkraftverkens vingar diskuteras nästan inte alls. På grund av vindkraftens utbyggnad i en region eller ett land orsakar vingarnas rotation nederbördsförluster och jämförelsevis högre temperaturer. Havsbaserade vindkraftverk pressar ner regn som orsakar lågtrycksområden, säger den framstående amerikanska geoingenjören Cristina L. Archer.

För första gången har professorn vid University of Delaware simulerat och undersökt vad som kallas wake-effekten vid vindkraftverk till havs med datorsimuleringar. Studien publicerades i juli 2018. Effekten uppstår när luftströmmarna framför vindturbinerna bromsas ner och virvlar bakom dem, vilket skapar en lång virvlande wake. Dessa turbulenta wakes sträcker sig ibland över 50 kilometer till havs. Detta minskar prestandan hos vindkraftsparker som ligger bakom andra parker. Investerarportalen “goldseiten.de” informerade nyligen investerare om vindkraftens bevisade uttorkningseffekt, genom att sprida en relevant artikel från ”Confidential News for Politics and the Economy”.

För vetenskapsportalen ”scinexx.de” hade tyska forskare beräknat att de 1300 havsbaserade vindkraftverken och 29 200 (2018) landbaserade verken i Tyskland, redan hade orsakat en ytterligare temperaturökning på 0,27 grader Celsius under de senaste fem åren. Beräkningarna är baserade på den kanadensiske forskaren David W. Keiths nya studie. I mer än 15 år har geoingenjör och Harvard-professorn Keith forskat på aspekter av vindkraft, inklusive de tillhörande konsekvenserna för klimatet och miljön.

Liksom Archer är Keith en vindkraftslobbyist. I december 2018 skrev han en anmärkningsvärd slutsats om förnybara energier i tidskriften ”Joule” med sin kollega Lee M. Miller. Enligt detta beräknas klimateffekterna av vindenergi per producerad energienhet vara ungefär tio gånger högre än för solceller. Klimateffekterna förväntas öka ju fler vindkraftverk som installeras, enligt prognoserna. Därtill tar forskarna också upp tidsfaktorns betydelse.

Temperaturökningen från vindenergin inträffar omedelbart medan fördelarna med minskade klimatutsläpp endast ökar långsamt: ”Om perspektivet är de kommande tio åren, kommer vindkraftens klimatpåverkan i många avseenden vara större än konsumtionen av kol eller gas”, säger Keith.

Det motsatta är bara sant på lång sikt. I intervjun bad Keith ledare runt om i världen att informera sina länders medborgare om detta. I Tyskland/ kan det emellertid inte ifrågasättas. I årtionden har vindkraftsparker misstänkts ha störande inflytande på vädret, så Archers banbrytande arbete inom det komplicerade forskningsområdet turbulensforskning, har nyligen bevisat detta.

Archer är professor och vice chef för avdelningen för vindkraft vid Center for Carbon-Free Power Integration (CCPI, Center for the Integration of Carbon Free Energy). Ju högre torn och ju större rotordiameter, desto större nederbördsminskande effekt citeras Archer i en online-artikel från ”Renewable Energy Magazine” från 18 mars 2019. Hon förklarar tydligt hur vindindustrianläggningarna ”pressar” ut regnet ur lågtrycksområdena. Framför vindkraftverken orsakas konvergens av bromsning: ”Vi har uppnått en 30-procentig minskning av nederbörden vid Harvey-simuleringarna”.

Forskarna har uppmanat regeringar över hela världen att ta denna fråga på allvar. Innan vindkraften utvidgas ytterligare måste vindkraftverkens klimateffekt på regionala och globala klimatsystem förstås exakt: ”Annars kan denna utveckling leda till en oväntad katastrof”. Den kinesiska regeringen avvisade dock beslutet. De har aldrig hört talas om detta ämne och skulle inte finansiera forskning. ”Alla vill ha en snabb utveckling av vindkraft”, sade en högre tjänsteman, ”vi vill inte ha några hinder på denna väg”.

 

 

Publicerat

Sorgligt, mycket sorgligt

Sorgligt, mycket sorgligt!

De svenska vindkraftsbolagen har stora problem och de utländska investerarna med guld i ögonen är beredda att kasta sig över de norrländska skogarna för att roffa åt sig de marker de kommer över. Men detta är ingenting som Sollefteå kommuns politiker och tjänstemän bryr sig om. De fortsätter sin envisa kamp att bebygga hela kommunen (läs Västra) med vindkraft, trots att folkopinionen tydligt har vänt till att helt fördöma vindkraftsexploateringen.

Åtta personer från  Sollefteå och Kramfors har gjort en resa till Skottland för att se och tillgodogöra sig mer om hur ”man kan dra nytta av vindkraftverken.”

–”De hade bland annat gjort ridvägar, gångvägar och cykelvägar kring kraftverken  som lockade turister, berättar Erik Löfgren.” 

Ska man skratta eller gråta?

Foto. Lånat från Sollefteå kommuns hemsida.

”I Kramfors och Sollefteå finns det i dag cirka 120 vindkraftverk, men den siffran kommer att öka drastiskt inom de närmaste åren. I de två kommunerna planeras det för 230 nya vindkraftverk.

Därför bestämde sig projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” att skicka i väg representanter från kommunerna, Sollefteåforsens AB, Höga Kusten Destinationsutveckling AB och Vattenfall Vindkraft till Skottland för att besöka Europas näst största vindkraftverk, Whitelee Windfarm för att se hur de gör som för att dra nytta både regionalt och lokalt av vindkraftverken.

– Vi var åtta personer som besökte Whitelee besökscentrum för att inspireras hur de hade gjort som. Vi kollade på hur man kan dra nytta av vindkraftverken. De hade bland annat gjort ridvägar, gångvägar och cykelvägar kring kraftverken  som lockade turister, säger Erik Löfgren i Allehandas artikel.”

Låst artikel TÅ Allehanda.

Sollefteå kommuns hemsida.

Arbetet med fortsatt vindkraftsutveckling i kommunen har pågått minst ett par år genom ett samarbete mellan kommunen och Energimyndigheten. Det projekt som omnämns i artikeln, som nu avslutats, har drivits med pengar från Energimyndigheten. Verksamheten fortsätter nu i företaget Energidalen med ett enda syfte att förstöra all natur och turism i vår kommun.

http://energidalen.nu/ 

Som sagt.  Sorgligt, mycket sorgligt.

Publicerat

Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk


”Infraljud från vindkraftverk påverkar innerörat och utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av central sentitisering. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör revideras med hänsyn tagen till denna omständighet, anser artikelförfattarna. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör ändras och säkerhetsavståndet till bebyggelse öka för att förhindra eller minska risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet, föreslår artikelförfattarna. ”

Läkartidningen 2013

”Tidigare vetenskapliga studier om vindkraftverk och infraljud har varit motsägelsefulla. De har därför inte varit tillräckligt trovärdiga vid planeringen av regelverket för etablering av vindkraftverk. Under de senaste åren har emellertid en ny insikt vuxit fram om central sentitisering, vilket ger en ökad förståelse för migrän, fibromyalgi och andra kroniska smärtsyndrom, samt vissa fall av tinnitus och yrsel. Denna insikt har även betydelse för förståelsen av hur infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan. I flera studier har man funnit att boende nära vindkraftverk oftare har allvarliga sömnstörningar och depression. Man har även funnit en ökad frekvens av yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet, huvudvärk, ökad aktivering av autonoma nervsystemet med mera. Förutom det hörbara ljudet, som kan ge bullerskada och vara allmänt störande psykiskt, genererar vindkraftverk även ett pulserande infraljud som påverkar innerörat och centrala nervsystemet utan att skada själva hörseln.

Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 meter och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel. Detta ljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det uppstår ur flera källor, till exempel pulserande flöden ur rörmynningar, stora virvlar (till exempel vindkraftverk och stora jetmotorer) och stora vibrerande ytor. I vetenskapliga studier har infraljudet från vindkraftverk uppmätts vid så låga nivåer att ljudet inte uppfattas av människa. Man har även gjort bedömningen att infraljud från vindkraftverk inte kan ge upphov till bullerskada i traditionell mening.

Det man inte har tagit hänsyn till i dessa studier är att infraljudet från vindkraftverk är ett rytmiskt pulserande ljud, och att det pulserande ljudtrycket påverkar innerörat även om ­något ljud inte uppfattas av individen. Tryckvågorna fortplantar sig till innerörats vätskefyllda hålrum, och denna »massageeffekt« påverkar sinnescellerna i innerörats hörsel- och balansdelar. Man har inte heller tagit hänsyn till det faktum att en del människor är känsligare än andra för sensorisk påverkan. Vissa är påtagligt känsliga för det pulserande ljudtrycket medan andra inte påverkas av det på ett märkbart sätt.

Det rytmiskt pumpande infraljudet från vindkraftverk utgör en stimulering som påverkar innerörats sensoriska funktioner. En sådan sensorisk stimulering kan hos personer med sensorisk överkänslighet framkalla central sentitisering med besvärande symtom såsom ostadighetsyrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, synstörningar, med mera . Besvären uppstår även om den uppmätta bullernivån är relativt låg eftersom infraljudet hela tiden påverkar och rytmiskt ändrar trycket i innerörats vätskerum via hörselbenskedjan. Det pulserande ljudtrycket från vindkraftverk framkallar även indirekt en aktivering av det autonoma nervsystemet med ökad utsöndring av adrenalin med åtföljande stresspåslag, risk för ­panikångest, högt blodtryck och hjärt­infarkt för personer med ökad sensorisk känslighet.

Migrän orsakas av en genetiskt betingad central sensorisk överkänslighet med risk för central sentitiserng. Migränprevalensen är omkring 30 procent. Till det kommer andra orsaker till cental sentitisering, vilket innebär att drygt 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att, i större eller mindre utsträckning, drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär. Speciella riskgrupper är personer med migrän eller med migrän i släkten, personer över 50 års ålder, personer med fibromyalgi och personer med tendens till ångest och depression. Även barn och vuxna med ADHD och autism tillhör riskgruppen och riskerar att få sina symtom förvärrade.

Det är alltså inte fråga om en buller­skada i traditionell mening utan en ­effekt av att ett konstant pulserande ljudtryck ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där. Man kan likna det vid ett pulserande eller flimrande ljus – många besväras inte märkbart medan personer med sensorisk överkänslighet kan få besvär. Flimrande ljus kan som bekant till och med utlösa epilepsi. På samma sätt utlöser det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet från vindkraftverk betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt.

I det aktuella regelverket för etablering av vindkraftverk har hänsyn inte tagits till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. Vindkraftverk uppförs i dag alltför nära bebyggelse. Det aktuella regelverket bör därför revideras med ett ökat säkerhetsavstånd till bebyggelse för att förhindra eller reducera risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet.”

Håkan Enbom
MD, PhD, ÖNH-specialist, otoneurolog, ­specialist på yrselsjukdomar

Inga Malcus Enbom
ÖNH-specialist, specialist på allergi och överkänslighetsreaktioner;

båda vid Cityhälsan ÖNH, Ängelholm
inga.malcus@telia.com

Publicerat

KONSUMENTVERKET OCH VINDKRAFTEN

Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag. De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar” m.m. utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge el som är miljömässigt bättre än den från kärn- och vattenkraft. Regelrätta livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.

Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”. Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting. Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda. Men konsumentverket behöver inte göra någon särskild utredning; bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el.

Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el. Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.

Bifogad fil är en sammanställning beträffande mina kontakter med konsumentverket.

R2018-02-Vindkraft-KOV 

 R2018-02-Vindkraft-KOV

Per Fahlén
prof. em. energi & miljö

Publicerat

Vindkraftverk kan göra dig sjuk


Forskare har i populationsstudier över tid vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg funnit att stressfaktorer leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). På sikt innebär sådana förändringar ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Detta vet vi.

Det finns i dessa studier klara paralleller mellan sjukdomsutvecklingen, och de stresseffekter som uppträder hos individer som drabbats av påverkan från vindkraftverk. Det tar emellertid flera år att genomföra liknande vetenskapliga studier avseende just vindkraftens påverkan. Som jämförelse kan nämnas att det tog 200 år innan tobaksrökningens sjukdomseffekter påvisades på 50-talet. Det tog sedan ytterligare ett 20-tal år innan det stod klart att rökning även orsakar hjärtsjukdom. Andra hälsofaror som inledningsvis länge förnekades var hormoslyr, neurosedyn och asbest.

Samtidigt med vindkraftutbyggnaden fortgår forskningen om vindkraftens hälsopåverkan. Forskningen visar klart dels att vindkraft förorsakar stress, och samtidigt att stress är en stark riskfaktor för hjärtinfarkt, diabetes och andra sjukdomar.

Stressfaktorn leder genom så kallade neuroendokrina mekanismer till risk för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Den mest omfattande studien på området är kanadensisk, och visar att de undersökta vindkraftgrannarna upplevde stress, men att de ännu inte hunnit utveckla diabetes eller hjärtkärlproblem. Då detta kan ta lång tid (10+ år), behövs uppföljande studier över tid, som för närvarande saknas. Men när skadan väl skett är det för sent.

Det nu anmärkningsvärda hos oss är risktagandet – för att inte säga nonchalansen, inför hotande hälsoeffekter. Är det klokt att nu forcera vindkraftutbyggnaden, trots alla pågående studier som kan komma att påvisa att vindkraftens störningar är ett verkligt hälsoproblem? Dvs. att chansa.

Ansvaret faller tungt på det nationella och internationella kapital som finansierar utbyggnaden. Begreppet riskkapital får en ny innebörd. Vad vi ser är en djärv chansning på att kunskap om negativa hälsoeffekter inte ska beläggas inom de närmsta åren. Vem får ta smällen – och hur stor blir den – när sambandet mellan vindkraftbuller och sjukdom påvisas? Och när ser vi de första stämningarna?

Det ligger något dysfunktionellt och tragikomiskt i att förment långsiktigt försäkrings- och pensionskapital är delaktigt i dessa chansningar. Detta bör uppmärksammas vidare.

Det finns goda alternativ även för den som inte vill ha ny kärnkraft – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och kraftvärme. Det är inte så att vi måste ha vindkraft, även om vindkraftsindustrin kidnappat politiken. Tro dem inte !

Göran Holm
Styrelseledamot FSL, professor emeritus, hjärtmedicin, tidigare Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg,

Leif Lyttkens
Docent, f.d. överläkare, audiologi, tidigare Uppsala Akademiska Sjukhus,

Jan Hedman,
Ordförande, Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL.

 

Publicerat

Vindkraft är varken förnybar, hållbar, miljövänlig eller klimatsmart

”Allting kan man sälja med mördande reklam…”. I årtionden har Svensk Vindenergi, med stöd av vissa politiska partier, bedrivit en grovt vilseledande marknadsföring av vindkraft. Den är varken ”förnybar”, ”hållbar”, ”miljövänlig”, ”klimatsmart” eller någon annan av de förskönande epitet som den förkläs med.

Foto: Fredrik Sandberg/TT
Foto: Fredrik Sandberg/TT

I förhållande till fossilfri kärn- och vattenkraft kräver den mycket mer av icke-förnybara resurser, orsakar omfattande lokala miljöstörningar och orsakar flera gånger högre koldioxidutsläpp. Men den är dessutom funktionellt oerhört mycket sämre. Till exempel kan kärnkraft leverera energi och effekt på rätt tid och rätt plats i relation till efterfrågan. Den kan fungera både som bas- och reglerkraft, verka nätstabiliserande, producera och konsumera reaktiv effekt, etcetera.

Inget av detta klarar vindkraften och måste därför kompletteras med stora nätombyggnader, ny balanskraft, med mera. Vindkraften kommer också att minska effektiviteten för vattenkraften och överföringsnätet, öka turbinslitaget och stranderosionen genom stora och frekventa regleringar samt kraftigt öka risken för stora skogsbränder.

Att media aldrig synar bluffen är en journalistisk skandal, vilket bidrar till att människor utan sakkunskap blir grundlurade (se till exempel den något förvirrade insändaren från Mona Olsson).

Ett vanligt påstående är att det blåser bra i Norrland men de bästa vindförhållandena finns längs kusterna och i södra Sverige. Det kuperade skogslandskapet bromsar vinden och därför måste man öka vindkraftverkens höjd. Men högre verk innebär också ökade störningar av buller, blinkande ljus och förändrad landskapsbild.

I kalkylerna används livslängder på 20–25 år medan den verkliga bara är cirka 15 år. Det ökar antalet arbetstillfällen men är katastrofalt för vindkraftens redan dåliga ekonomi och för miljön. Antalet arbetstillfällen överdrivs kraftigt av Vindval och Energimyndigheten och saknar stöd i deras egna utredningar. Alla miljarder som investeras här i regionen, för något som vi inte behöver, betalas till stor del av oss själva och varje arbetstillfälle kostar hundratals miljoner.

Enligt miljöbalken krävs för tillstånd av miljöstörande verksamhet att det finns ett behov. I Norrland finns överhuvudtaget inget behov av vindkraft; bara 40 procent av vattenkraftselen används i regionen. Därmed faller politikernas tal om att vindkraften ger närproducerad el. Den måste skickas långväga utanför landets gränser till reapris (mottagarländer som Danmark och Tyskland har inget behov av svensk vindkraft, däremot av vår kärn- och vattenkraft). Då uppstår problemet med krav på ny överföring.

Miljöbalken säger också att om det finns ett behov ska det byggas så att miljökonsekvenser och förluster minimeras. När det byggs i Norrland maximeras både miljöförstöring och överföringsförluster! Till en kostnad av ett par tusen miljarder byggs det nu ett funktionellt och miljömässigt oerhört mycket sämre elsystem än det vi haft.

Per Fahlén