Det blir uppenbart f\u00f6r allt fler att vindkraftanl\u00e4ggningar genererar ett mycket st\u00f6rande ljud \u00e4ven p\u00e5 stora avst\u00e5nd, \u00e4nda upp till 10 km. Det handlar om ett l\u00e5gfrekvent ljud som varierar i styrka och som ofta h\u00f6rs mer inomhus \u00e4n utomhus samt att personer s\u00e4ger att det \u201dk\u00e4nns i kroppen\u201d. De regler som styr den svenska tillst\u00e5ndsgivningen har \u00e4nnu inte p\u00e5verkats av dessa erfarenheter och inte heller \u00e4r forskning i Sverige om ljudalstring\u00a0<\/span><\/span> deltagande av b\u00e5de nationell och internationell expertis och rapporterades i november 2014. I denna studie s\u00e4gs att man inte kan utesluta att amplitudmodulerat l\u00e5gfrekvent ljud kan medf\u00f6ra negativ inverkan p\u00e5 m\u00e4nniskors h\u00e4lsa. Forskarna anser att ytterligare forskning \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. Man s\u00e4ger ocks\u00e5 i denna rapport att amplitudmodulerat ljuds st\u00f6rningsgrad inte f\u00e5ngas upp med de standardmetoder som anv\u00e4nds f\u00f6r m\u00e4tningar av vindkraftsbuller.<\/span><\/span><\/p>\n Det \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att svensk forskning om vindkraft har kunnat bortse fr\u00e5n ljuds st\u00f6rande effekter, psykoakustiska effekter, trots att det \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nt inom arbetslivet. Regelverket som styr milj\u00f6krav p\u00e5 vindkraftinstallationer \u00e4r baserat p\u00e5 ber\u00e4kningar, m\u00e4tningar och redovisning av medelv\u00e4rden f\u00f6r A-v\u00e4gda decibelv\u00e4rden. Detta m\u00e4tetal \u00e4r dock inte inv\u00e4ndningsfritt n\u00e4r det g\u00e4ller att beskriva ljudets st\u00f6rningsgrad. Detta \u00e4r ett f\u00f6reh\u00e5llande som p\u00e5pekas s\u00e5v\u00e4l i den ovann\u00e4mnda kanadensiska studien som i svenska studier r\u00f6rande st\u00f6rande buller i arbetslivet, se ref 5. <\/span><\/span><\/p>\n Amplitudmodulerat l\u00e5gfrekvent ljud genereras i f\u00f6rsta hand av turbinernas rotorer. Orsaken till detta \u00e4r att s\u00f6ka i en rad av samverkande faktorer. Bilden kompliceras ytterligare av att detta ljuds spridning p\u00e5verkas av klimat, topografi och interferenser. I dagsl\u00e4get \u00e4r <\/span><\/span>kunskaperna dock s\u00e5 begr\u00e4nsade att denna typ av ljud och dess spridning endast kan bem\u00e4stras genom att stoppa driften av vindkraften. Detta belyses ing\u00e5ende i den engelska rapporten.<\/span><\/span><\/p>\n Denna kunskapssammanst\u00e4llning redovisar de slutsatser som framkommit ur dessa studier samt kommentarer till n\u00e5gra svenska rapporter som \u00e5beropas av svenska myndigheter. Sammanst\u00e4llning syftar till att visa p\u00e5 vilka brister det finns i det regelsystem som styr utbyggnaden av vindkraft i Sverige samt i tillsynen av densamma mot bakgrund av nu tillg\u00e4nglig kunskap.<\/span><\/span><\/p>\n Myndigheter och projekt\u00f6rer, som inte beaktar kunskaper eller inte skaffar sig s\u00e5dana, bryter mot Milj\u00f6balkens h\u00e4nsynsparagraf, se Kap. 2, \u00a72, som s\u00e4ger att <\/span><\/span> alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en \u00e5tg\u00e4rd skall skaffa sig den kunskap som beh\u00f6vs med h\u00e4nsyn till verksamhetens eller \u00e5tg\u00e4rdens art och omfattning f\u00f6r att skydda m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och milj\u00f6n mot skada eller ol\u00e4genhet. <\/i><\/span><\/span><\/p>\n Krav p\u00e5 ett moratorium har st\u00e4llts av ett antal byalag och arbetsgrupper i avvaktan p\u00e5 att man utvecklar kunskap f\u00f6r ett minska den negativa milj\u00f6p\u00e5verkan som l\u00e5gfrekvent amplitudmodulerat ljud orsakar. Det \u00e4r uppenbart att detta krav \u00e4r fullt motiverat.<\/span><\/span><\/p>\n Vad \u00e4r buller?<\/b><\/span><\/span><\/p>\n I rapporten St\u00f6rande buller, se ref 5 kan man l\u00e4sa:<\/span><\/span><\/p>\n Buller \u00e4r ett subjektivt begrepp och definieras som ej \u00f6nskat ljud. Buller \u00e4r allts\u00e5 definitionsm\u00e4ssigt st\u00f6rande och kan l\u00e4tt identifieras utan hj\u00e4lp av m\u00e4tinstrument (Namba 1994).<\/i><\/span><\/span><\/p>\n Problemet \u00e4r att finna en teknisk m\u00e4tmetod som kvantifierar bullret p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r den <\/i><\/span><\/span>anv\u00e4ndbar f\u00f6r att bed\u00f6ma risken f\u00f6r st\u00f6rningsreaktioner. Bullerst\u00f6rning beror p\u00e5 hj\u00e4rnans<\/i><\/span><\/span><\/p>\n tolkning av de akustiska signalerna som n\u00e5r \u00f6ronen och p\u00e5verkas d\u00e4rmed av m\u00e5nga <\/i><\/span><\/span>f\u00f6rh\u00e5llanden ut\u00f6ver ljudets akustiska egenskaper (Kjellberg Kapitel 5). Signalernas niv\u00e5,<\/i><\/span><\/span>tidsvariation och frekvensinneh\u00e5ll har dock stor betydelse f\u00f6r tolkningen.<\/i><\/span><\/span><\/p>\n Det svenska regelverket f\u00f6r ljud fr\u00e5n vindkraftverk \u00e4r baserat p\u00e5 \u00e4ldre studier, utf\u00f6rda under kort tid, med j\u00e4mf\u00f6rt med idag sm\u00e5 vindkraftverk samt i en milj\u00f6 som i viss utstr\u00e4ckning redan var st\u00f6rd av ljud. Dagens mycket stora vindkraftverk genererar ljud av annan karakt\u00e4r \u00e4n g\u00e5rdagens. De \u00e4r dessutom lokaliserade i milj\u00f6er som \u00e4r komplexa b\u00e5de till topografi och klimat. Det \u00e4r uppenbart att det finns ett behov av nya sociologiska unders\u00f6kningar f\u00f6r att etablera sambanden mellan m\u00e4tetal f\u00f6r ljud och upplevt buller. D\u00e4rvid m\u00e5ste beaktas vad som s\u00e4gs i den ovan citerade rapporten vad g\u00e4ller ljudets tidsvariation och frekvensinneh\u00e5ll.<\/span><\/span><\/p>\n Buller fr\u00e5n vindkraft-ett v\u00e4lk\u00e4nt problem<\/b><\/span><\/span><\/p>\n Vindkraften har under n\u00e5got decennium expanderat n\u00e4stan explosionsartat \u00f6ver hela v\u00e4rlden. Erfarenheter fr\u00e5n alla utbyggnader av vindkraft i olika delar av v\u00e4rlden str\u00f6mmar nu in. Det handlar det i de flesta fall om n\u00e4rboende som klagar \u00f6ver att deras livsmilj\u00f6 blivit allvarligt f\u00f6rs\u00e4mrad. P\u00e5verkan p\u00e5 den lokala milj\u00f6n \u00e4r ur flera aspekter negativ. Klagom\u00e5len g\u00e4ller dock till en \u00f6verv\u00e4gande del om st\u00f6rande ljud. Man k\u00e4nner sig lurad eller bestulen p\u00e5 en rofylld lantlig milj\u00f6. Den har omvandlats till en bullrig industrimilj\u00f6. Verkligheten st\u00e4mmer ofta inte alls med de milj\u00f6beskrivningar som l\u00e4mnas i samband med att projekt pr\u00f6vas av myndigheter. Detta har nu i ett uppm\u00e4rksammat fall i Sverige lett till att man beg\u00e4r ompr\u00f6vning av tillst\u00e5nd, se referens 1. Klagom\u00e5l \u00f6ver st\u00f6rande buller har l\u00e4mnats till tillsynsmyndigheter g\u00e4llande ett stort antal svenska vindkraftanl\u00e4ggningar, se bilaga. H\u00e4r kan n\u00e4mnas SSVAB:s anl\u00e4ggningar i M\u00f6rttj\u00e4rnberget, Bj\u00f6rkvattnet, \u00d6gonf\u00e4gnaden och Stam\u00e5sen, Vattenfalls anl\u00e4ggning i Storrotliden, Ownpowers projekt i Svartvallsberget, Nordisk Vindkrafts anl\u00e4ggning i Havsn\u00e4s och en rad andra anl\u00e4ggningar i s\u00f6dra Sverige, se bilaga 1. Typiskt f\u00f6r alla dessa klagom\u00e5l \u00e4r att man klagar p\u00e5 ett l\u00e5gfrekvent ljud som h\u00f6rs b\u00e5de utomhus och inomhus. Ett antal personer s\u00e4ger ocks\u00e5 att det \u201dk\u00e4nns i kroppen\u201d. Man liknar ljudet med det som kan alstras av en helikopter, flygplan, stenkross eller andra bullrande f\u00f6reteelser. Det h\u00f6rs mest p\u00e5 stora avst\u00e5nd, \u00e4nda upp till 5-10 km, fr\u00e5n vindkraftanl\u00e4ggningarna. Samma typ av klagom\u00e5l \u00e5terfinns i de flesta l\u00e4nder d\u00e4r det finns vindkraft. P\u00e5 Internet \u00e4r det l\u00e4tta att hitta ber\u00e4ttelser och videoupptagningar som skildrar drabbade milj\u00f6er. Bullerst\u00f6rningarna \u00e4r ibland s\u00e5 grava att bullerdrabbade m\u00e5r b\u00e5de fysiskt och psykiskt d\u00e5ligt. Den enda utv\u00e4gen f\u00f6r dessa personer torde vara att s\u00e4lja och flytta ifr\u00e5n sina fastigheter vilket kan medf\u00f6ra negativa ekonomiska konsekvenser. <\/span><\/span><\/p>\n Utvecklingen visar att exploat\u00f6rerna saknar eller inte beaktar de kunskaper som de enligt Milj\u00f6balken borde besitta n\u00e4mligen att skydda m\u00e4nniskors h\u00e4lsa och milj\u00f6 mot skada eller ol\u00e4genhet. Myndigheter som ansvarar f\u00f6r de regelverk som styr utvecklingen tycks inte heller vilja ta ansvar f\u00f6r att f\u00f6lja upp konsekvenserna av dess till\u00e4mpning. <\/span><\/span><\/p>\n Amplitudmodulerat ljud orsakar st\u00f6rande buller.<\/b><\/span><\/span><\/p>\n Bullerst\u00f6rningar kan vara av olika slag. Boende n\u00e4ra vindkraftanl\u00e4ggningar kan ofta h\u00f6ra ett svischande ljud. Detta ljud alstras av rotorns blad vilka skapar turbulens i luften. Ljudets styrka varierar med n\u00e5gra decibel upp och ned. Man kallar denna typ av ljud f\u00f6r att vara amplitudmodulerat. Det som k\u00e4nnetecknar detta svischande ljud \u00e4r att det har en frekvens p\u00e5 ca 400-1000Hz och att det h\u00f6rs mest tv\u00e4rs vindriktningen d\u00e4r ljudniv\u00e5n \u00e4r som l\u00e4gst. Genom att frekvensen \u00e4r relativt h\u00f6g d\u00e4mpas detta ljud dock snabbt i atmosf\u00e4ren. Detta ljud \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte h\u00f6rbart p\u00e5 l\u00e4ngre avst\u00e5nd i vindriktningen, oftast endast n\u00e5gra f\u00e5 rotordiametrar. Mekanismerna som alstrar detta ljud \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nda fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l teoretisk synpunkt som fr\u00e5n m\u00e4tningar. Det \u00e4r denna typ av ljud som dagens regelverk \u00e4r i huvudsak reglerar. Man kallar ibland (i engelska rapporter) detta vindkraftljud f\u00f6r att vara <\/span><\/span>normalt amplitudmodulerat <\/b><\/span><\/span>ljud<\/span><\/span> <\/b>eller p\u00e5 engelska N<\/span><\/span>ormal Amplitud Modulation <\/b><\/span><\/span>f\u00f6rkortat <\/span><\/span>NAM. <\/b><\/span><\/span><\/p>\n Ibland f\u00f6rekommer ett amplitudmodulerat l\u00e5gfrekvent ljud som helt skiljer sig fr\u00e5n <\/span><\/span>NAM<\/b><\/span><\/span>. Detta ljud h\u00f6rs b\u00e5de i medvind och motvind och p\u00e5 stora avst\u00e5nd. Man kallar detta vindkraftljud f\u00f6r att vara <\/span><\/span>annat amplitudmodulerat <\/b><\/span><\/span>ljud<\/span><\/span> <\/b>( i engelska rapporter) eller p\u00e5 engelska <\/span><\/span>Other Amplitud Modulation <\/b><\/span><\/span>f\u00f6rkortat <\/span><\/span>OAM<\/b><\/span><\/span> och har dominerande frekvenser omkring 400 Hz. Detta ljud h\u00f6rs endast p\u00e5 stora avst\u00e5nd fr\u00e5n vindkraftverk, typiskt 10 rotordiametrar och mer. Eftersom frekvensen \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n f\u00f6r <\/span><\/span>NAM <\/b><\/span><\/span>blir ocks\u00e5 d\u00e4mpningen i lufthavet l\u00e4gre. I de studier som genomf\u00f6rts i Sverige har man inte specifikt f\u00e5ngat upp denna ljudtyp som i flera avseenden \u00e4r olikt andra ljud som f\u00f6rekommer i v\u00e5ra livsmilj\u00f6er. Det \u00e4r ljudtypen <\/span><\/span>OAM<\/b><\/span><\/span> som nu ligger bakom de flesta inrapporterade bullerst\u00f6rningarna.<\/span><\/span><\/p>\n Vad orsakar amplitudmodulerat l\u00e5gfrekvent ljud?<\/b><\/span><\/span><\/p>\n Problematiken med det l\u00e5gfrekventa amplitudmodulerade ljudet fr\u00e5n vindkraft har tagits p\u00e5 allvar i England. D\u00e4r har en omfattande studie genomf\u00f6rts i syfte att f\u00f6rs\u00f6ka klara ut varf\u00f6r<\/span><\/span> OAM <\/b><\/span><\/span>uppkommer, se referens 2. Man konstaterar att det \u00e4r en rad omst\u00e4ndigheter som karakt\u00e4riserar <\/span><\/span>OAM <\/b><\/span><\/span>s\u00e5som att det<\/span><\/span><\/p>\n Det \u00e4r l\u00e4tt att inse att det \u00e4r n\u00e4r den h\u00f6ggradigt turbulenta luften n\u00e5r marken att det \u00e4r d\u00e5 som de l\u00e5gfrekventa ljuden g\u00f6r sig p\u00e5minda. Detta intr\u00e4ffar oftare f\u00f6r platser som ligger i vindskugga, vid inversion och d\u00e4r interferens ger f\u00f6rh\u00f6jda ljudniv\u00e5er.<\/span><\/span><\/p>\n I rapporten pekar man p\u00e5 n\u00e5gra faktorer som p\u00e5verkar upplevelsen av <\/span><\/span>OAM. <\/b><\/span><\/span>St\u00f6rningsgraden p\u00e5verkas tydligt av modulationens frekvens och dess storlek och enligt denna rapport \u00e4ven av niv\u00e5n p\u00e5 ljudstyrkan uttryckt i dB(A). Man anser emellertid att en mer omfattande forskning inom detta omr\u00e5de \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig. <\/span><\/span><\/p>\n I rapporten fr\u00e5gar man sig om det finns n\u00e5got s\u00e4tt att minska f\u00f6rekomsten av <\/span><\/span>OAM. <\/b><\/span><\/span>Svaret \u00e4r att i dagsl\u00e4get finns det inget annat s\u00e4tt att s\u00e4kert undvika <\/span><\/span>OAM<\/b><\/span><\/span> \u00e4n att stoppa driften av vindkraftverket.<\/span><\/span><\/p>\n Varf\u00f6r \u00e4r vissa ljud mer st\u00f6rande?<\/b><\/span><\/span><\/p>\n Det \u00e4r v\u00e4l k\u00e4nt att olika ljudtyper har olika st\u00f6rningsgrad. Denna har i de flesta studier r\u00f6rande buller fr\u00e5n vindkraft relaterats till ekvivalenta ljudniv\u00e5er uttryckta i dB(A). Detta m\u00e4tetal anv\u00e4nds ofta f\u00f6r att best\u00e4mma risker f\u00f6r h\u00f6rselskador men kan \u00e4ven anv\u00e4ndas f\u00f6r att uppskatta st\u00f6rningsgrad fr\u00e5n olika ljudk\u00e4llor. Det som i m\u00e5nga fall inte beaktats \u00e4r ljudets kvalitet dvs frekvensinneh\u00e5ll och eventuell modulation. N\u00e4r det g\u00e4ller ljud fr\u00e5n vindkraft s\u00e5 har man under senare tid insett att amplitudmodulerat l\u00e5gfrekvent ljud kan ha mycket stor betydelse f\u00f6r upplevelsen av st\u00f6rningar. I en omfattande kanadensiskt studie med deltagande av internationell expertis, se referens 3, har man noga kartlagt olika faktorer som kan p\u00e5verka st\u00f6rningsgraden av ljud fr\u00e5n vindkraft. Man konstaterar att amplitudmodulerat l\u00e5gfrekvent ljud \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r st\u00f6rningsgraden. Man konstaterar ocks\u00e5 att de standardmetoder som anv\u00e4nds f\u00f6r m\u00e4tning av vindkraftbuller inte f\u00e5ngar upp amplitudmodulering. Man menar att man m\u00e5ste prioritera att ta fram nya m\u00e4tmetoder f\u00f6r hur man m\u00e4ter ljud fr\u00e5n vindkraftverk. Kerstin Persson Waye, som deltog i denna studie och som \u00e4r professor vid Sahlgrenska akademin, G\u00f6teborgs Universitet, s\u00e4ger att det \u00e4r viktigt att ta fram nya m\u00e4tmetoder och forska mer i \u00e4mnet. St\u00f6rande ljud kan ha enligt henne ha menlig inverkan p\u00e5 h\u00e4lsan och det beh\u00f6vs d\u00e4rf\u00f6r mer l\u00e5ngsiktig forskning, se referens 4.<\/span><\/span><\/p>\n Ljudtypen \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r den st\u00f6rning ett ljud \u00e5stadkommer. I rapporten \u201dSt\u00f6rande buller-Kunskaps\u00f6versikt f\u00f6r kriteridokument\u201d ( Arbetslivsinstitutet 1999, se referens 5), redovisas att traditionella akustiska m\u00e4tmetoder har begr\u00e4nsad anv\u00e4ndbarhet f\u00f6r bed\u00f6mning av bullerst\u00f6rning. \u201dF\u00f6r karakt\u00e4risering av buller \u00e4r ett enkelt m\u00e4tv\u00e4rde som A-v\u00e4gt ekvivalent ljudtrycksniv\u00e5 oftast otillr\u00e4ckligt. Detta \u00e4r uppenbart i fall med l\u00e5gfrekvent-, tonalt- eller impulsljud\u201d. Det \u00e4r ocks\u00e5 mycket intressant att notera att man i rapporten anger att differensen dB(A)-dB(C) inte \u00f6kar f\u00f6rklaringsgraden n\u00e4r det g\u00e4ller st\u00f6rningsgraden. Det \u00e4r en differens, som om den \u00f6verstiger 15 dB, ofta anges som sk\u00e4l f\u00f6r att g\u00f6ra noggrannare ljudanalyser.<\/span><\/span><\/p>\n Vad s\u00e4ger svensk forskning om l\u00e5gfrekvent amplitudmodulerat ljud fr\u00e5n vindkraft?<\/b><\/span><\/span><\/p>\n Senare tids erfarenheter fr\u00e5n ett antal anl\u00e4ggningar har resulterat i att myndigheter nu b\u00f6rjar st\u00e4lla s\u00e4rskilda krav ang\u00e5ende l\u00e5gfrekvent ljud, se referens 6 och 7. Man h\u00e4nvisar d\u00e4r till en kunskapssammanst\u00e4llning fr\u00e5n Naturv\u00e5rdsverket, se referens 8. Slutsatserna i den \u00e4r att<\/span><\/span><\/p>\n Med h\u00e4nvisning till de resultat som redovisas i referenserna 2 och 3 kan man g\u00f6ra f\u00f6ljande kommentarer till denna rapport<\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/span><\/p>\n\n
![\"\"](\"https:\/\/vildavastra.se\/snurrigt\/wp-content\/uploads\/2015\/08\/bild-1-2.jpg\")
<\/span><\/span><\/li>\n<\/ul>\n\n
\n
![\"\"](\"https:\/\/vildavastra.se\/snurrigt\/wp-content\/uploads\/2015\/08\/bild-2-2.jpg\")
<\/p>\n\n
\nvindkraftverk, \u00e4ven med h\u00e4nsyn taget till total ljudniv\u00e5. Med allt st\u00f6rre vindkraftsverk
\nkommer d\u00e4rf\u00f6r andelen l\u00e5gfrekvensljud i vindkraftsbullret att \u00f6ka. Det r\u00f6r sig dock om en m\u00e5ttlig \u00f6kning, cirka 1 dB per f\u00f6rdubbling av effekt i frekvensomr\u00e5det 10\u2013160 Hz enligt ber\u00e4kningar fr\u00e5n danska studier. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte troligt att allvarliga st\u00f6rningar till f\u00f6ljd av l\u00e5gfrekvensbuller fr\u00e5n vindkraft \u00e4r att v\u00e4nta i framtiden. Detta f\u00f6rutsatt att riktv\u00e4rdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dB (LAeq,24h), och Socialstyrelsen riktv\u00e4rden f\u00f6r l\u00e5gfrekvent buller inomhus \u00e4r uppfyllda.<\/span><\/span><\/li>\n\n