![\"\"](\"https:\/\/vildavastra.se\/snurrigt\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/7f12d4d5-be5b-4c16-9e60-0a902cd39dff-1024x512.jpg\")
K\u00e4rnkraften avvecklas p\u00e5 grund av politiska, inte ekonomiska, sk\u00e4l. Politikerna har agerat f\u00f6r att g\u00f6ra k\u00e4rnkraften ol\u00f6nsam genom straffskatter, f\u00f6rbud mot utnyttjande av spillv\u00e4rmen, strypta forskningsmedel, \u201dtankef\u00f6rbud\u201d och s\u00e5 vidare. Samtidigt har sol och vind f\u00e5tt stora subventioner, m\u00e4ngder med forsknings- och demonstrationsmedel, en massiv marknadsf\u00f6ring med offentliga medel med mera. Den svenska k\u00e4rnkraften, drygt 60 TWh, byggdes utan subventioner p\u00e5 cirka 10 \u00e5r och den har varit extremt l\u00f6nsam f\u00f6r staten och det svenska samh\u00e4llet.<\/p>\n
K\u00e4rnkraften har en helt annan funktionalitet \u00e4n sol- och vindkraft. Den kan leverera effekt och energi p\u00e5 r\u00e4tt plats och i r\u00e4tt tid samt producera och konsumera reaktiv effekt och bidra till stabilisering av eln\u00e4tet. Inget av detta klarar vindkraften! F\u00f6r att ers\u00e4tta k\u00e4rnkraft med vindkraft kr\u00e4vs tre g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6g installerad effekt, ett nytt elsystem samt ny balanskraft och\/eller lagring. Allt detta kostar stora summor och medf\u00f6r negativa milj\u00f6konsekvenser.<\/p>\n
I marknadsf\u00f6ringen av vindkraft anv\u00e4nds odefinierade och luddiga begrepp som \u201df\u00f6rnybart\u201d, \u201dklimatsmart\u201d, \u201dh\u00e5llbart\u201d, \u201dmilj\u00f6v\u00e4nligt\u201d etc. Livscykelanalyser \u00f6ver milj\u00f6 och ekonomi visar tv\u00e4rtom att k\u00e4rnkraft \u00e4r det i s\u00e4rklass b\u00e4sta alternativet f\u00f6r elproduktion. I f\u00f6rh\u00e5llande till k\u00e4rnkraft ger vindkraft \u00f6kade koldioxidutsl\u00e4pp (>300 procent), \u00f6kad anv\u00e4ndning av icke-f\u00f6rnybara resurser (>1 500 procent), f\u00f6rd\u00e4rvad livsmilj\u00f6 f\u00f6r m\u00e4nniskor, f\u00e5glar och djur, f\u00f6rs\u00e4mrad milj\u00f6 i \u00e4lvarna, f\u00f6rs\u00e4mrad effektivitet och \u00f6kat slitage i vattenkraftverken samt \u00f6kad risk f\u00f6r stora skogsbr\u00e4nder. Den p\u00e5g\u00e5ende omst\u00e4llningen ber\u00e4knas medf\u00f6ra att elkostnaderna mer \u00e4n f\u00f6rdubblas (2-10 g\u00e5nger).<\/p>\n
Ett elsystem baserat p\u00e5 stor andel vindkraft \u00e4r dessutom inte l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbart. F\u00f6rh\u00e5llandet mellan hur mycket el som produceras under ett kraftverks livstid och den ekvivalenta m\u00e4ngden el som \u00e5tg\u00e5r f\u00f6r dess tillverkning och avveckling kallas EROI (Energy Return On Investment). F\u00f6r ett l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbart system kr\u00e4vs EROI > 7. Vindkraft ger ett v\u00e4rde p\u00e5 systemniv\u00e5 som bara \u00e4r 4 medan k\u00e4rnkraft ligger \u00f6ver 70!<\/p>\n
Per Fahl\u00e9n<\/p>\n