”Skydd och vård av ännu orörd natur” – Naturskyddsföreningen

KVP skriver idag ”År 1965 testamenterade en Växjöbo sina tillgångar till Naturskyddsföreningen. Enligt testamentet skulle föreningen få kvarlåtenskapen för att skapa förutsättningar för skydd och vård av ännu orörd natur samt skydd och fristad åt våra vilda djur, särskilt rovdjuren, mot människors härjningar och hetsjakt”.

Naturskyddsföreningen har gått till domstols för att hävda rätten till pengarna. Och nu vunnit slantarna. 

Här i Sollefteå kommun ser vi dock inga tendenser att Naturskyddsföreningen står upp för ”skydd och vård av ännu orörd natur”; åtminstone inte när det gäller vindkraftsexploateringens naturförstörelse i Västra. Från Sollefteå Naturskyddsförening är det tyst, lika tyst som i den natur de sägs värna om..

Hans-Erik Flodins alla vindluftbolag

Om man ser i bolagsregistret på nätet så har Hans-Erik Flodin från Härnösand otroligt nog en hel hög av bolag registrerade på sig. Varför kan man nog fråga sig…? Hans-Erik Flodins alla registrerade bolag just nu där är;

AB Härnösandshus – uthyrning & förvaltning av fastigheter
AB Härnösands kommunfastigheter – uthyrning & förvaltning fastigheter
Nordanvind Vindkraft AB – elgenegering 
Gullvind AB
Ventovarium AB – teknisk konsult inom energi
Svenska vindbruksbyggarna AB
Norrländska vindgruppen AB
Vindkraftsanläggningar i Sverige AB
Väktaren vind AB
Vindparken Förvaltning i Rö AB 

/Lars Eric

Uppdatering 1 juni: Ett av Hans-Erik Flodins vindkraftbolag heter Nordanvind. Nordanvind vindkraft ansöker 1 juni hos länsstyrelsen att få bygga 25 kraftverk. Verken planeras att byggas i områdena Forsås, Häxmo (Näsåker) och Sörtannflo (Resele).

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/mer-vindkraft-till-solleftea

En hotad vildmark

En av Sveriges vackraste och fiskrikaste vildmarker håller på att förstöras. Den australiensiska gruvkoncernen Hannans håller via dotterbolagen Scandinavian Resources och Kiruna Irons på att projektera en rad dagbrott, dvs öppna gruvor, i den fantastiska och orörda vildmarken mellan Kiruna och Kebnekaise. Provborrningar görs nu för fullt och det är tyst från politikernas och företagarnas sida. Samebyarna Laevas och Girjas kämpar för sin existens. Gruvorna kommer innebära en naturkatastrof för området om de blir verklighet, bla pga giftiga avrinningar ut i nationalälven Kalix älv samt ut i fiskeparadiset Kaitum älv. Och dessutom genom den omfattande infrastruktur av vägar och järnvägar etc som krävs för att få gruvorna att fungera och generera.

DAGS ATT RYTA IFRÅN!!!

Gå in på den här länken för att protestera mot dessa gruvprojekteringar:
http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=6468

Från Finnmarkens vänner i Kramfors

Jag har fått tillåtelse att lägga ut detta brev till ledamöterna i Kramfors kommunfullmäktige. Det är motståndsgruppen i Finnmarken, Kramfors kommun som fortsätter sin enträgna kamp för att bevara den miljö och natur i Finnmarken som är så betydelsefull för dem.

Vår kamp mot den gigantiska naturförstörelse som är på gång i Sollefteå kommun fortsätter också. Frågorna i brevet går även att ställa till alla politiker och ledamöter i Sollefteå kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Kan man hoppas att någon politiker vill och kan svara på det som är relevant i skrivelsen för vår kommun …?

————————–

”Som ledamot av fullmäktige ska du i mars fatta beslut om en ny översiktsplan. Den inkluderar kommunens planer för utbyggnad av vindkraft i Kramfors. Fram till dess kommer vi att informera dig om sakläget i flera frågor som är viktiga för ditt och fullmäktiges ställningstagande. Det gör vi för att:

  1. Vi vill ge dig en motbild till den information som du hittills har
    fått. Vi vill att du som ledamot ska få ett bredare faktaunderlag helt enkelt.
  2. Men, vi vill också veta vad du tycker om den information/motbild vi kommer
    med. Och vi vill få chansen att diskutera och föra en konstruktiv dialog med
    dig om den information vi lyfter fram.
  3. För att vi tror på att diskutera, på att den som aktivt formulerar sin egen
    ståndpunkt och sedan våga bryta den mot andras, fattar klokare beslut.
  4. Det är därför som vi ställer en fråga i varje mail som vi ber dig att besvara personligen. För att du som ledamot ska fundera, reflektera över om det ligger något i det vi säger.

Vår tredje fråga handlar om hur skev vindkraftsutbyggnaden är mellan Västernorrlands län och Stockholms län.

 

Tycker du att det är rätt att bygga 1211 vindkraftverk i Västernorrland när det samtidigt bara planeras för 13 vindkraftverk i Stockholms län?

 

Våra slutsatser

  • Med den statistik vi tagit fram, vill vi visa att den utbyggnadsiver som hittills präglat både länet och kommunen står i bjärt kontrast till hur kommunerna i Stockholms län agerar.
  • Vi har jämfört vindkraftsplanerna för Västernorrlands län med Stockholms län via “Vindbrukskollen” (http://www.vindlov.se/sv/Om-Vindlov/välj “dölj Vindbrukskollen” så kommer du till sökfunktionen). Vindbrukskollen är ett samarbete mellan olika offentliga myndigheter. Här samlas statistik om vindkraftsutbyggnad. Vi har valt att hämta statistik för både befintliga verk, de som fått bygglov, förhandsbesked, tillstånd eller är under samråd. Du hittar resultaten i de två bifogade filerna – 13 vindkraftverk i Stockholm mot 1211 i Västernorrland!! Andra siffror har förekommit i debatten, men det vi här vill peka på är den i högsta grad skeva differensen.
  • Vi tycker att det minst sagt är rimligt att Stockholmsområdet först tar sitt eget vindkraftsansvar innan Västernorrland kastar sig ut i en egen våldsam utbyggnadsorgie – för att täcka stockholmarnas behov. Det är ju de som har det stora elbehovet, inte vi! De skyller säkert på att det är svårt att hitta mark. Men Stockholms län är i många avseenden så pass glest befolkat att de mycket väl skulle kunna bygga ut på samma villkor som i Västernorrland! Där nere finns också stora utrymmen för vindkraft på platser som redan är smittade av ljud och ljus, t ex i anslutning till de större vägarna och vid redan etablerade industriområden!
  • Det här är dessutom en moralisk fråga, stockholmarna måste väl först sopa framför egen dörr, se om sitt eget hus, innan de begär mer av oss! Det här är jätteviktigt, för att en etablering får stor påverkan på landskapsbild och medför sig stora negativa konsekvenser för alla kringboende (se vårt förra mail)! Den här bördan måste bäras solidariskt! Låt det inte löna sig för Stockholms län att smita undan! Ställ krav på att de också ska ta sitt ansvar! Stockholmsregionen har så många försteg i förhållande till Västernorrland, spela därför inte bort era kort i förväg! Spela inte bort de få men starka fördelar som Kramfors har i form natur, lugn och tystnad!

Finnmarkens bygdeförening och initiativet Värna Finnmarken

 

 
 

Naturskyddsföreningen

Oslo Paza, Frihetsstatuen og ei "gammeldalgs" vindmølle. - Pluss to monster mellom der (bilde fra Miljøvernforbundet sine nettsider)
Oslo Paza, Frihetsstatuen og ei ”gammeldalgs” vindmølle. – Pluss to monster mellom der (bilde fra Miljøvernforbundet sine nettsider)

Den svenska Naturskyddsföreningen har hitintills inte varit speciellt tydliga hur de ställer sig inför den naturförödelse, som den planerade massiva vindkraftsexploateringen kommer att förorsaka i vårt land, i Norrland och inte minst i Sollefteå kommun.

Bilden ovan har ”Norges miljövernforbund” lagt ut. Det verkar som ”Norges miljövernforbund” har en mer nykter syn på vindkraft än den Svenska naturskyddsföreningen har/haft…

Men i dagens TÅ finns en mycket bra debattinlägg av Kramfors Naturskyddsförening med anledning av att KABEKO har för avsikt att exploatera stora markområden för byggande av en vindkraftspark i Finnmarken, Kramfors. Finnmarkens vänner har bedrivit ett bra protestarbete mot vad som planeras i deras fritidsområde, och det känns roligt att Naturskyddsföreningen i Kramfors på detta tydliga sätt tagit ståndpunkt mot denna vindkraftsexploatering. Tack SNF i Kramfors!

Nu väntar vi på vad Naturskyddsföreningen i Sollefteå säger om etableringen av den näst största vindparken i Norrland; nämligen vindparken Fängsjö/Storsjöhöjden i Näsåker. En storskalig vindindustri som är baserad på en helt undermålig, outredd kommunal vindplan…

 

 

 

God Jul och Gott Nytt År!

En vy från Nävernäsan som ligger mitt i det planerade vindprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden.
En vy från Nävernäsan som ligger mitt i det planerade vindprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden.

Alla stödjande vindkraftsmotståndare tillönskas en riktigt God och fridfull Jul!

Vi tar nya tag nästa år och hoppas att 2013 ska bli ett framgångsrikt år för vår gemensamma sak. 

                                                          GOD JUL!

Ett (ving)slag i luften?

Även i Norge är vindkraftsexploateringen i full gång. Människor protesterar.

”Norske politikere er enige om at vindmølleutbygging er et godt bidrag til å redde klimaet. Derfor innførte regjeringen grønne sertifikater, en ordning som betyr at vanlige strømkunder skal subsidiere utbygging av vindkraft og småkraft i Norge. Men gir nødvendigvis vindmølleutbygging i  Norge et bedre klima i verden?

Se det här programmet!

Brennpunkt: Et slag i luften?

http://tv.nrk.no/serie/brennpunkt/mdup11-2012000912/25-09

Vägledning till Sollefteå kn ang. översiktsplan

På Boverkets hemsida kan man hitta följande vägledning och information om samråd inför en ny kommunal översiktsplan. Sollefteå kommun är äntligen på väg att göra en ny översiktsplan. (efter 18 års försening…!!)  Kanske dags för ansvariga att fräscha upp den här vägledningen?  😉

”En översiktsplan ska upprättas eller ändras i samråd med en bred krets av intressenter, det vill säga både myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet bör starta tidigt i processen och så långt möjligt ske löpande under planeringsprocessens gång. Resultatet av samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse.

När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan ska den samrådas med länsstyrelsenlänsstyrelsen/Länsstyrelsen, i varje län finns en länsstyrelse som svarar för den statliga förvaltningen i länet. (Förordning 2007:825), berörda kommuner och regionala organ som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och planering av transportinfrastruktur. Kommunmedborgarna och enskilda i övrigt, andra myndigheter och sammanslutningar som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget ska ges tillfälle att delta i samrådet.

Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge dem som kan bli berörda insyn i arbetet och möjlighet att påverka planens utformning. Samrådet bör därför starta på ett tidigt stadium, när behovet av idéer är som störst och det ännu finns stora möjligheter att påverka. Under samrådet ska kommunen redovisa

•förslagets innebörd
•skälen för förslaget
•förslagets konsekvenser
•planeringsunderlag av betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt redovisa

Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 9 § 9 § När kommunen upprättar ett förslag till översiktsplan eller ändring i planen ska kommunen samråda med länsstyrelsen samt med de berörda kommuner, regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Kommunen ska också ge kommunens medlemmar, de andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt. Stäng lagtext

Samrådskretsen
För att säkerställa syftet med samrådet bör det hållas med en bred krets av berörda.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen är en obligatorisk samrådspart och ska under samrådet särskilt ta tillvara och samordna statens intressen. Det är länsstyrelsens ansvar att hålla berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. De statliga myndigheter som har synpunkter på planförslaget ska framföra dessa till länsstyrelsen. Plan- och byggförordning (2011:338) 2 kap 1-4 §§ 1 § Under ett samråd om ett förslag att anta, ändra eller upphäva en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser ska länsstyrelsen på lämpligt sätt hålla andra berörda statliga myndigheter underrättade om planarbetet. Om förslaget rör skogsmark, ska länsstyrelsen inhämta Skogsstyrelsens yttrande. Om förslaget avser en detaljplan eller områdesbestämmelser, behöver länsstyrelsen dock inte underrätta
1. lantmäterimyndigheten och myndigheter som är sakägare och som kommunen ska samråda med enligt 5 kap. 11 § plan- och bygglagen (2010:900), eller
2. andra myndigheter än de som har invänt mot översiktsplanen, utom när förslaget saknar stöd i översiktsplanen eller särskilt berör myndigheten.2 § När ett förslag till en regionplan eller en översiktsplan ställs ut eller på annat sätt görs tillgängligt för granskning, ska länsstyrelsen underrätta de statliga myndigheter som kan väntas ha synpunkter i sådana frågor som länsstyrelsen ska ta ställning till i sitt granskningsyttrande.3 § Om en statlig myndighet under samrådet enligt 1 § har synpunkter på ett planförslag, ska myndigheten framföra synpunkterna till länsstyrelsen.4 § Om en regionplan eller översiktplan antas, ändras eller upphävs, ska länsstyrelsen underrätta lantmäterimyndigheten om beslutet. Länsstyrelsen ska underrätta andra statliga myndigheter, om de har haft synpunkter på planförslaget eller om de särskilt berörs av beslutet. Stäng lagtext Länsstyrelsen ska ge kommunen underlag och råd i fråga om sådana allmänna intressen som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I länsstyrelsens uppgift ligger också att verka för att riksintressen tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt miljöbalken följs samt att kommunernas redovisning av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med miljöbalken. Länsstyrelsen ska också se till att mellankommunala frågor samordnas på ett lämpligt sätt och att bebyggelsebebyggelseBebyggelse, en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader. (PBL) inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 10 § 10 § Under samrådet ska länsstyrelsen särskilt
1. ta till vara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,
3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken tillgodoses, att miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket miljöbalken,
4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
5. verka för att bebyggelse och byggnadsverkbyggnadsverkByggnadsverk är en byggnad eller annan anläggning. (PBL) inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Stäng lagtext
Det är viktigt att länsstyrelsen under samrådet skiljer på sådana synpunkter som är att betrakta som råd till kommunen och sådana frågor som vid senare prövning kan utgöra grund för ingripande, till exempel påpekanden om att riksintressen, mellankommunala intressen eller hälsoskydds- och säkerhetsintressen inte har tillgodosetts.

Berörda kommuner och regionala organ.
Kommunen måste också samråda med berörda kommunen. Då översiktsplanen uttrycker den långsiktiga inriktningen på kommunens utveckling när det gäller den fysiska miljön bör normalt alla grannkommuner räknas som berörda. I vissa fall kan även icke angränsande kommuner vara berörda av förslag i planen. Ändringar i form av fördjupning av en översiktsplan behöver inte nödvändigtvis beröra en grannkommun.
Samråd ska även ske med regionplaneorgan och kommunala organ i övrigt som har ansvar för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering.
. Om kommunen gränsar till en annan region/regionförbund än man själv tillhör bör samrådet gälla också dessa organisationer.

Kommunens invånare
Kommunmedborgarna och enskilda i övrigt ska ges tillfälle att delta i samrådet. Medborgarnas medverkan i planprocessen är viktig av flera skäl. Beslut som tillkommit utan att allmänheten beretts möjlighet att medverka har ofta svårt att bli allmänt accepterade. Medverkan från allmänheten är också nödvändig för att garantera ett så fullständigt beslutsunderlag som möjligt. Med enskilda i övrigt avses bland annat personer som äger fastighet eller företag i kommunen men bor i en annan kommun.

Andra myndigheter och sammanslutningar
Myndigheter som har ett väsentligt intresse av förslaget ska beredas tillfälle till samråd. Det kan vara aktuellt att till exempel samråda med angränsande länsstyrelser. Normalt ska dock statliga myndigheters synpunkter samordnas via länsstyrelsen i det län kommunen ligger.
Sammanslutningar som ska ges tillfälle att delta i samrådet kan vara l bransch- och intresseorganisationer samt lokala föreningar och grupper. (Proposition. 2009/10:170 sidan 182)

Samråd ska ske löpande
För att säkerställa syftet med samrådet bör det så långt som möjligt vara en del i det löpande planeringsarbetet. Det kan delas upp i flera steg, som ansluter till olika stadier i planeringsarbetet. Alla samrådsparter behöver då inte höras eller beredas tillfälle att ge synpunkter i varje sådant steg. Samrådets omfattning och inriktning måste anpassas till den planeringsuppgift som ska lösas vid varje tillfälle. (jämför proposition 1985/86:1, sidan 136)
Man samråder sig fram till bästa möjliga planförslag med största möjliga förankring och acceptans. Stegvis kan skisser och alternativa förslag presenteras och deras konsekvenser och för- och nackdelar diskuteras. Planarbetet kan exempelvis starta med ett samråd som tar sin utgångspunkt i den gällande översiktsplan som ska omarbetas eller ändras, och där man samlar upp anspråk och önskemål från såväl allmänhet och intresseföreningar som av exploatörer och andra aktörer i samhällsbyggandet.
Kommunen behöver inte skicka samrådshandlingar eller underlag till var och en av de intressenter som ska ges tillfälle att delta i samrådet. Ett sätt att uppnå ambitionen i lagstiftningen är att kommunen håller samrådsmöten där olika intressenter kan ta del av och påverka förslag till översiktsplanen. Det är upp till intressenterna att avgöra om de vill reagera på kommunens förslag. Exempel på olika arbetssätt kan vara via kommunens webbplats, seminarier, inslag i lokaltidningar och lokalradio. Presentation av förslaget kan genomföras skolor, bibliotek och andra platser. (prop 2009/10:170 sid 18, 420)

Avslutande samråd
Även om samråd skett löpande under planeringsprocessen är det lämpligt med ett avslutande samråd där alla som deltagit ges möjlighet att samtidigt får ta del av helheten i det genomarbetade planförslaget och att lämna synpunkter på detta. Det är också först när ett mer eller mindre färdigt planförslag sammanställts som det är möjligt för kommunen att redovisa innebörd och bedöma konsekvenser av den sammanvägda helheten.

Samrådsredogörelse
Resultatet av samrådet ska kommunen redovisa i en samrådsredogörelse. I samrådsredogörelsen dokumenterar kommunen de förslag som framkommit under samrådet och redovisar i vilken utsträckning de tillgodoses i det nya planförslaget. Det bör särskilt framgå vilka synpunkter som inte har kunnat beaktas i planförslaget och skälen till detta. (prop 1985/86:1 sid 138)
Samrådsredogörelsen ligger därmed till grund för och motiverar planförslaget och ska sedan finnas tillsammans med planförslaget. Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap 11 § 11 § Kommunen ska redovisa resultatet av samrådet i en samrådsredogörelse som också ska innehålla de förslag som framförda synpunkter har gett anledning till. Samrådsredogörelsen ska finnas tillsammans med planförslaget. Stäng lagtext
Det finns inget lagkrav på att synpunkter och förslag under samrådet ska lämnas skriftligt till kommunen. Synpunkter som kommer fram vid till exempel möten, diskussioner eller via sociala medier på nätet ska även de dokumenteras och tas upp i samrådsredogörelsen.”

Gruva förgiftar i Finland

Gruvan i finska Talvivaara släpper just nu okontrollerbara mängder med gift ut i omgivningen. Inga svenska medier verkar vara intresserade av att rapportera.

Och vissa miljörörelser fokuserar blott och bart på kärnkraftverken just nu, med att hoppa över stängsel och gömma sig i skjul för att bevisa dålig säkerhet… Och struntar i skogsförstörelsen. Men vi får hoppas på bättring.

Finlands StrålsäkerhetsCentral rekommenderar att man inte dricker vattnet från Lumijoki eller använder det vid matlagning. Vilket betyder att brunnarna är förgiftade.

”–Jag är besviken. Jag är verkligen besviken. Såväl som kommunfullmäktiges ordförande, som Sotkamobo och som turistföretagare, sade han vid fullmäktiges utfrågning av företrädare för gruvbolaget Talvivaara.” citat HBL.

Gruvdrift kan alltså orsaka oanad miljöförstöring för miljön som inte kan kontrolleras – När ska Sollefteås kommunfullmäktiges ordförande likt Sotkamobos reagera. Oavsett vi nu pratar om gruvgift eller vindindustrier som förstör miljö.

Och förstörd boendemiljö inte minst sagt – Ska det kunna finnas möjlighet för människor att bo i Västra Ångermanlands vackraste naturområden? Och för turism att besöka? Eller ska bara snurrtornsmekanikern vara välkommen till ett avstängt öde industriområde med snurror över huvudet.