Sollefteå västra är i n t e fornminnesinventerat!

Karta över Y- och Z-län. Gröna områden-vindparker. Röda stjärnor-områden som valts ut. Rosa lager-oinventerade områden. Röda ringar-utredda vindparker. Röda områden-riksintresse för kulturmiljö. Ljusblå områden-riksintressen för rennäringen.

Rapporten ”Förbättrade kulturmiljöunderlag i samband med vindkraftsetableringar i Jämtlands- & Västernorrlands län”

Citat ur rapporten: ”Under 2010 har länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete drivit ett projekt angående de områden i de båda länen som inte fornminnesinventerats. Projektet har haft som utgångspunkt att få fram strategiska och kostnadseffektiva kunskapsunderlag för dessa områden. Avsaknaden av goda kunskapsunderlag i de mellannorrländska skogsområdena är problematiska då det gäller exploateringar dels i form av vindkraftsetableringar men även av skogsbruksåtgärder. Vi kan i dessa områden i nuläget inte avgöra om forn- eller kulturlämningar kommer att påverkas negativt.”

Ett av dessa områden i Ångermanland som inte är inventerade är Västra i Sollefteå kommun! På sidan 17 i rapporten finns en karta (ovan) där man kan se  att hela området där vindkraftsprojekten planeras i Västra är inte arkeologiskt inventerade. (Rosa färgade områden på kartan)

Projektet Fängsjö/Storsjöhöjden är den näst största vindindustriexploatering som just nu projekteras i Norrland (ca 210 vindsnurror och 210 meter höga) och det ligger mitt i det oinventerade området!

”Länsstyrelsen kräver att arkeologiska utredningar ska göras vid större exploateringar”. (Citat Länsstyrelsen)

Jag har ställt frågan till Länsstyrelsen om och när den arkeologiska inventeringen ska göras i Fängsjö/Storsjöhöjdens område.

/Anita Berglund

Storskalig nätansluten vindkraft i Norrbotten är fel

Vattenkraften i norra Sverige syns tydligt från ovan. Breda kraftledningsgator löper från norr till söder. Elen kommer från vattenkraftstationer i våra stora älvar. Denna energi är ”förnyel-sebar”. Nederbörden ger oss denna enastående rena energiform.

SMHI:s prognoser pekar på en ökning av nederbörden i norr som ett resultat av jordens uppvärmning. Den ökade nederbörden är redan en verklighet som är väl dokumenterad. Alla klimatmodeller pekar i samma riktning. Flödet i våra älvar kommer därför att öka och elen från vattenkraften kommer att öka. Allt är frid och fröjd – det är bingo.

Vi har i norra Sverige ett väldigt överskott av elenergi som inte skapar koldioxid. Vi kommer dessutom att få ännu mera vattenkraftsel i framtiden – på grund av ökad nederbörd. Finns det några speciella skäl att dessutom bygga ut vindkraften i vårt län? Jag finner inte ett enda hållbart argument som talar för en storskalig nätansluten vindkraft i Norrbotten.

* Att på ett meningsfullt sätt samköra vattenkraft med vindkraft förutsätter att vi stryper flödet i de reglerade älvarna när vindkraftverken är i gång. Minst hundra gånger per år blåser det för fullt och flera hundra gånger per år är det vindstilla här uppe i Norrbotten – vilket elände! Tänk om vi hade samma vindförhållanden som i Danmark, där det blåser nästan jämnt.

Det måste blåsa regelbundet för att vindkraft ska fungera väl. Även om det blåser mera vid kusten än i inlandet, är vindförhållandena inte tillräckligt bra för vindkraft. På vissa platser blåser det riktigt bra på grund av topografin. I Suorva har vi en sådan lokal vindförstärkning. Omgivande berg accelererar vinden i dalgången. Detta är väl dokumenterat. Med undantag av några få platser är emellertid Norrbotten olämpligt för vindkraft.

* Ska man bygga vindkraft måste det blåsa rejält. Det är den absolut viktigaste förutsättningen. Vindeffekten är kubiskt beroende av vindhastigheten. Detta är nästan ofattbart. Om vindens hastighet ökar från 5 m/s till 7 m/s blir vindens energi nästan tre gånger större. Det är därför alldeles oerhört viktigt att det blåser bra om man ska bygga vindkraft. På norska sidan av fjällen mot Atlantkusten finns det många suveräna platser för vindkraft. Norrbotten är tyvärr inte ett vindarnas paradis.

* All ytterligare el leder automatiskt till ökade transporter av el söderut med oundvikliga nätförluster som följd. Klarar näten av den ökade elproduktionen som orsakas av den ökade nederbörden? Klarar näten dessutom av en större satsning på vindkraft i norr? Svaret är nej. Elnätet är inte dimensionerade för en storskalig nätansluten vindkraft i norr.

* I kallt klimat kommer vindkraftverk att få större problem med isbildning jämför med havsbaserad vindkraft. Avisningstekniken är väl utvecklad – men den både fördyrar vindkraften, sänker verkningsgraden och gör tekniken mera komplicerad.

* När det är mycket kallt används mycket el. Om vindkraften fungerade som ”spetskraft”-
den kan ge el vid sträng kyla när elbehovet är som störst, kan man acceptera ett högre pris
för denna teknik. Men det är ju precis tvärtom. Vid extrem kyla blåser det mycket sällan.

* Blir havet, kustlandskapet eller fjällvärlden mera naturskönt av vindkraftverken? Vi måste ibland göra avkall på vissa naturvärden det är sant, men i det här fallet finns det ju inte ett enda argument som gör detta nödvändigt. Det är tusen gånger skönare att segla fram längs en naturskön kust än att kryssa sig fram mellan vindkraftfundament. En tyst fjällvärld är mycket behagligare än en väsande fjällvärld.

* Sverige har redan en av världens högsta förbrukning av el per person. Behöver vi ännu
mera el och av vilken anledning? Klimatet blir ju steg för steg varmare. Skulle vi inte
hushålla och spara energi i stället för att slösa med energi?

* Norge får mycket mera vattenkraftsel i framtiden på grund av den ökande nederbörden.
Finland bygger ut kärnkraften. Danmark fortsätter med den storskaliga vindkraften. Hela
norden är på väg att få ett stort elöverskott. Sverige blir omringat av länder med elöverskott, länder som också vill sälja el. Även ur marknadssynpunkt är en storskalig satsning på vindkraft i Norrbotten helt galen.

Vindkraften är en förnyelsebar energiform – precis som vattenkraften, men alla fakta talar
emot en storskalig nätansluten vindkraft i Norrbotten. I norra Sverige bör vindkraften användas för produktion av värme. Här uppe behöver vi värme nästan året runt. Koppla vindkraftverken direkt till elpannor i fjärrvärmenäten. Vindenergin kan då lagras och användas för både uppvärmning och tappvarmvatten.

Vindkraft är förnyelsebar, men vattenkraft är ett hundra gånger bättre. Vattnet kan lagras i dammar som töms när det finns behov av el. Detta är en enorm fördel. Vi har redan ett väldigt överskott av världens miljövänligaste el i elnätet. En storskalig nätansluten vindkraft kommer att skapa besvärliga störningar i detta elnät.

Det finns inget annat egenvärde hos förnyelsebar energi än att ersätta fossila bränslen som skapar koldioxid i atmosfären. Det är en ”logisk kullerbytta” att tro något annat.

Om marknadens aktörer får härja vilt blir det fullständig katastrof. Det är så galet att man måste utbrista: ”There is nothing so bad that it can not be even worse” – det är ingenting så dåligt att det inte kan bli ännu värre. Dessa ord är en god sammanfattning av en storskalig satsning på nätansluten vindkraft i Norrbotten.

Vindkraften har en stor potential. I områden med mycket goda vindförhållanden kan större vindkraftsparker producera el nästan året om. På vissa platser är förutsättningarna för vindkraften väldigt goda. Automatiserad produktion, som inte behöver ske kontinuerligt utan som går igång när det blåser och avstannar när det inte blåser, är en annan intressant tillämpning. Forskningen kommer att utveckla fler och fler tillämpningar av den miljövänliga vindenergin. Men att bygga en storskalig nätanslu-
ten vindkraftspark i Norrbotten är ett mycket oklokt beslut. Stora vindfarmer hör hemma i nät där el kommer från fossila bränslen. Endast så minskar vindenergin utsläppen av koldioxid.

KAN VINDKRAFT ERSÄTTA KOLKRAFT OCH/ELLER KÄRNKRAFT?
Vindkraft ger el när det blåser. Vågkraft ger el när det går vågor. Solceller ger el och solfångare skapar värme när solen skiner. Tidvattenkraftverk skapar el som är synkroniserad med tidvattnets rytm. Vattenkraften är en helt överlägsen förnyelsebar energiform. Dammarna i de reglerade älvarna kan lagra energi. Vi kan med vattenkraft skapa el när det behövs. Flertalet andra förnyelsebara energiformer saknar denna lagringsförmåga. Detta är de förnyelsebara energiformernas stora dilemma.

Många miljövänner tror att vindkraften kan ersätta kolkraften i världen. Detta är fullständigt galet. Inte ens vindkraftsbranschen tror att mer än några få procent av världens el i framtiden kommer från vindkraften. Hälften av elektriciteten på jorden kommer från kolkraftverk. Tron att vindkraften kan ersätta kolkraften förlamar och splittrar miljörörelsen. Det är en utopi att tro att vi kan göra oss kvitt kolet med hjälp av vinden.

Tron att vindkraften kan ersätta kärnkraften i världen är lika felaktig. Kärnkraften lämpar sig väl som bas i elsystemet. Kärnkraftverken är alltid igång för att generera el. Vattenkraften regleras för att möta variationerna av lasten i elnäten. Vattenkraften är enastående lämplig för en sådan uppgift. Så regleras i stora drag den svenska elproduktionen.

Uppfattningen att vindkraften ska kunna ersätta kärnkraften som normalt svarar för baslasten i elnäten är helt befängd. Vindens energi måste kunna lagras i våldsamt stor skala för att kunna klara en sådan uppgift. Detta är tekniskt omöjligt. Det är även en utopi att tro att vi kan göra oss kvitt kärnkraften med hjälp av vindenergi.

Dagens kärnkraftsteknik hör helvetet till, men miljörörelsen måste sätta sig in i den forskning som nu pågår för att utveckla en helt ny typ av kärnkraftsreaktor – den ”fjärde generationens reaktor”. Massor av människor är engagerade i miljörörelsens mångfald av organisationer. Om flera av dessa organisationer fortsätter att hävda att det går att ersätta kolkraft och kärnkraft med vindkraft hämmas all opinionsbildning.

Dr Brage Norin Dr teoretisk fysik

En reviderad vindplan är på gång

En reviderad vindplan för vindbruk i Sollefteå kommun är på gång. Vindplanerna är mycket större i kommunen än i tidigare vindplan (2008). När länsstyrelsen är klar med bedömningen av vindplanen  kommer den ut på samråd och läggs ut på kommunens hemsida.   I juni tas beslut om vindplanen i Kommunfullmäktige.

Norrland blir Sveriges centrum för vindkraft..

Åter igen sägs det som vi många har befarat; Norrland är på väg att bli ett centrum för Sveriges vindkraft. Norrland är på väg att bli ett stort industriområde för att försörja norra Europa och övriga Sverige. Norrland blir en än större avfolkningsbygd än tidigare och vad blir kvar?  Människor kommer att fly från Norrland. Människors boendemiljö hotas. Turismen hotas. Rennäringen hotas. Vad händer med vår natur, våra fjäll, våra skogar?

Det är en skrämmande utveckling..

/ A. Berglund

En artikel från ”Webfinanser på nätet” idag.

”Norrland är Sveriges centrum för vindkraft. Här planeras för 6 000 nya verk de närmaste 15-20 åren.? Om alla planerade verk blir verklighet skulle det innebära att Norrland får tre gånger så många vindkraftverk som det finns i hela Sverige i dag.

– Det är en ny basnäring som växer fram, säger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr, som samlar in och förmedlar erfarenheter från utbyggnaden i Norrland.?

Flera hundra vindkraftsparker ska byggas i skogar och på berg i Gävleborg, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Enbart i Jämtland finns det 1 700 planerade turbiner. Gävleborg och Norrbotten har 1 400 verk vardera utplacerade på kartan.

Hur många turbiner som blir verklighet beror på tillgången på elnät, om projekten får tillstånd samt politiska beslut. Men även tillgången på ny teknik för att skydda turbinerna från kyla och is spelar en viktig roll för utvecklingen.

Plattformen för att utbytta information för att lösa dessa utmaningar är Winterwind. Den första konferensen hölls 2008 med 160 deltagare. I år samlas 376 experter på vindkraft i kallt klimat i Skellefteå 7-8 februari för att diskutera de senaste framstegen när det gäller att mäta isbildning och få bort is och sjok av is från turbinhus och rotorblad.

På konferensen kommer bland annat sex tillverkare att presentera sina system för avisning. Fem av systemen är helt nya, ett par har ännu inte nått marknaden.

Matthias Rapp, ordförande för Swedish Wind Power Technology Centre, berättar också om planerna att skapa ett testcenter för vindkraft i kallt klimat i norra Sverige.

En ny rapport om utvecklingen av system för att upptäcka och ta bort is från vindkraftverk presenteras av René Cattin från det schweiziska företaget Meteotest.

Representanter från media är välkomna att lyssna på de senaste rönen kring vindkraft i kallt klimat.

Presskonferens:

Plats: Scandic Hotel, Skellefteå
Adress: Kanalgatan 75, 931 78 Skellefteå
Lokal: Vithatten
Tid: 7 februari, 9.00

Vad är vindkraft i kallt klimat?

Kallt klimat definieras så här av International Energy Agency (IEA):
“Wind turbines in cold climates refer to sites that have either icing events or low temperatures outside the operational limits of standard wind turbines.”

Utbyggnaden av vindkraft sker i dag främst i kalla klimat och till havs. I Sverige finns flera hundra vindparker planerade i skogslänen i norra Norrlands inland.

Men kyla och is är en utmaning för de som vill bygga vindturbiner i till exempel norra Sverige.

Finska forskare började på 1990-talet utreda möjligheten att avisa turbinhus och rotorblad. Men tillverkarna av vindkraftverk var inte särskilt intresserade. Vindkraft i kallt klimat ansågs vara en för liten marknad för att de skulle satsa pengar på forskning- och utveckling av teknik för att hålla isen borta från turbinerna.

I takt med att behovet av energi ökar – och särskilt förnybar energi – visar utredningar att vindarna in norr är starka och ihållande, med en enormt stor potential. Marknaden har tagit detta till sig och intresset för vindkraft i kallt klimat växer för varje år över hela världen.

Ett av världens största projekt i kallt klimat byggs just nu i Markbygden i Piteå Här planerar Svevind AB genom sitter dotterbolag Markbygden AB att bygga 1001 turbiner, som ska producera 8-12 TWh eller nästan en femtondel av Sveriges efterfrågan på el.”

En förening mot storskalig vindexploatering i Sollefteå kommun

Vid ett arbetsgruppmöte i Näsåker för några dagar sedan och ett politiskt möte ikväll  i Junsele visade deltagarna en stor enighet att en opolitisk förening behöver bildas för att bättre och med större kraft nå ut med våra synpunkter ang. den massiva vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun. Vi tar gärna emot synpunkter och intresseanmälan! Kontakta gärna: Monica; mail: monica.blomstrom(at)telia.com eller Gunilla; mail:  gfluur(at)gmail.com Det går bra att skriva ner dina synpunkter eller visa intresse via den här hemsidan också.

Vindkraft orsak till tillbakagång för kungsörnen i västra USA

Från  Sverigens ornitologiska förenings hemsida:

”Den stora vindkraftsanläggningen Altamont Pass i Kalifornien har länge använts som exempel av vindkraftsindustrin för att visa att vindkraften inte har någon negativ effekt på fågelbestånd. Man har hävdat att trots att det årligen dödas betydande antal kungsörnar har inte detta någon effekt på populationsnivå. Nu slår organisationen Save the Eagles International (STEI) larm: Kungsörnen har minskat kraftigt i antal och är allvarligt hotad i västra USA. Orsaken är just vindkraften.

En undersökning som genomfördes 2004 på uppdrag av California Energy Commission visade att det årligen dödades 116 kungsörnar vid vindkraftverken i Altamont Pass. Om denna summa gällt för alla de 25 år anläggningen varit i drift, handlar det om totalt ca 2900 dödade kungsörnar. Räknar man dessutom med dödligheten vid övriga vindkraftsanläggningar i västra USA, handlar det om summor som absolut inte är hållbara på sikt, skriver STEI. Man hänvisar också till nya studier som visat att kungsörnen gått tillbaka i västra USA.

Som på många andra platser i världen finns nu planer på att ersätta de äldre vindkraftverken i Altamont Pass med nyare och större. Detta kommer att ytterligare förvärra situationen för kungsörnen enligt STEI. Även om det handlar om färre verk än tidigare, kommer den yta som berörs av turbinbladen att öka markant – och därmed ökar även risken för örnar och andra rovfåglar.

Save the Eagles International hävdar att de amerikanska myndigheterna, genom att ge tillstånd till nya vindkraftsanläggningar i känsliga områden, utfärdar ”licenses to kill”, dvs. rättigheter att döda kungsörnar. ”

Anders Wirdheim

Vindkraft = utarmning av Ramsele och Näsåker

Dagens insändare i TÅ:

Läste i lördagens TÅ (12/01/21) att Sollefteå kommun planerar ett byggande av minst 750 vindkraftverk (varav de flesta placeras i Ramsele o Näsåkerstrakten). Läste i samma tidning om kommunledningens nedläggning av särskilda boenden i Ramsele.

Jag har i tidigare inlägg angående Vindkraftetableringen ifrågasatt hur Elisabeth Lassen och hennes gäng tänker när de håller på att förstöra vår vackra kommun. Jag vill be om ursäkt när jag trott att de agerar utan tankar eller planer eftersom jag nu börjar förstå att det ligger mycket tankar bakom.

Vill med följande spekulationer inte skapa någon osämja mellan boende i tätorten och på landet för jag vet att vi behöver varandra. Men nog är det konstigt att man på de höga bergen mitt emot Sollefteå inte planerar för några vindkraftverk. Kan dock förstå att man med de satsningar som görs i Sollefteå med nytt hotell och nytt badhus inte vill ha turistdämpande vindkraftverk i blickfånget.

Om man sen gör en stor vindkraftpark av Ramsele och Näsåkerområdet så vill färre bo kvar där. Alltså kan man där göra indragningar och besparingar inom åldringsvården. Bor få kvar kan de eventuella bygdepengar som kommer från vindkraftverken att kunna vara med och finansiera nämnda satsningar i tätorten. Läste också samma dag i TÅ att resultatet av Lassens inställning till regionsindelning starkt kan hota Sjukhusets existens. Jag tror att de tankar Lassen har är felaktiga och att hon är på väg att förstöra för hela kommunen.

Jag har ställt frågan förut och ställer den här igen; Vad vinner Sollefteå kommun på denna gigantiska satsning på vindkraftverk (om det nu inte är enligt mina spekulationer)? Varför bygga ut där behovet inte finns.

Sett att Lassen är ute i Sverige och berättar om hur bra Sollefteå är på vindkraftsatsningen. Skulle tro att man gnuggar händerna i andra kommuner när de därmed själva ser möjligheten att slippa vindsnurror. Får vår kommun ut något av detta eller är det bara hon själv som får frottera sig en tid i rampljuset?

Christer Lidén
Forsnäs

Folkomröstning om vindkraftverk

I ATL Lantbrukets affärstidning publicerades igår följande artikel:

”Det kan för första gången någonsin bli en folkomröstning om vindkraft på land i en svensk kommun. Kommunstyrelsen i Lekeberg vill att det ska hållas en folkomröstning om vindkraftparken i Västernärke.

Lekebergs kommunstyrelse röstade på tisdagen för en folkomröstning om de 20 vindkraftverk som ett företag vill bygga i kommunen, uppger Sveriges Radio Örebro.

Nu är det upp till kommunfullmäktige att ta ett avgörande beslut om folkomröstningen, som väntas kosta mellan 300 000 och 400 000 kronor.

Styrande alliansen i Lekeberg är för vindparken, men vill ändå se en folkomröstning.

– Det här är ju den stora frågan för oss i Lekeberg just nu så därför tycker vi att vi vill lyssna på vad folk säger, säger kommunalrådet och centerpartisten Charlotta Englund till radion.

2002 i skånska Skurup hölls en folkomröstning om vindkraft i havet. Då blev det nej från invånarna.”

I Lekeberg handlar det om 20 vindsnurror och kommunens styre önskar en folkomröstning. Invånarna ska få bestämma. I Sollefteå kommun planeras för ca 700 (!) vindsnurror och då känner invånarna inte ens till att det finns en vindplan!! Sollefteå kommuns politiska styre kör som vanligt över sina invånare.

En folkomröstning i Sollefteå – JAAA!

/ Anita Berglund

Rapport om svensk vindkraft

I den här rapporten (okt 2011) granskar statsvetaren och opinionsanalytikern Per Nilsson argumenten för en utbyggnad av vindkraften i Sverige och når slutsatsen att utbyggnaden för med sig kostnader som vida överstiger samhällsnyttan. I rapportens första kapitel ges en översikt över hur elproduktionen fungerar i Sverige och vilka kostnader en storskalig satsning på vindkraft skulle innebära. I kapitel två beskrivs vindkraften som energikälla och varför den inte kan ge utlovade klimateffekter för Sverige. I kapitel tre bemöts de vanligaste argumenten för en satsning på vindkraft och i rapportens sista kapitel beskrivs vilka politiska konsekvenser en storskalig utbyggnad kan komma att få.

Rapporten i korthet:

• Regeringens mål enligt Energiöverenskommelsen är att bygga 30 TWh vindkraft till år 2020. Detta är den största planerade infrastruktursatsningen i modern tid.

• Utbyggnaden av vindkraften kommer att kosta svenska hushåll och företag 215 miljarder kronor, lika mycket som 14 Botniabanor, eller 47 000 kronor per hushåll. Detta betalas genom elcertifikaten.

• Men Sverige behöver inte mer vindkraft för att nå klimatmålen. Vårt elsystem är redan idag koldioxidfritt tack vare kärnkraft och vattenkraft. Vindkraften har heller inte potential att öka andelen förnyelsebar el då den är beroende av vattenkraft som reglerkraft.

• De som förespråkar en utbyggnad hävdar att vindkraften kan skapa jobb, öka exporten av grön el och bli en viktig framtidsbransch för Sverige. Det finns inget belägg för något av detta.

• Rapporten rekommenderar att utbyggnadsmålet för vindkraft överges av regeringen och att de aktörer som driver på för mer vindkraft omvärderar sin argumentation.

Läs hela rapporten här

/ A.Berglund