I söder ökar vindmotståndet – hur är det i Norrland?

Ett rapportinslag från Kävlinge kommun i Skåne. I Kävlinge finns 7 (!) vindkraftverk och motståndet växer mot flera vindverk. ”Nu räcker det”, säger Kävlinges politiker!

”Motståndet i söder har lett till att vindkraftsföretagen sökt sig till
norra Sverige där det är mer glesbefolkat och där acceptansen är större”.

”Det är i södra Sverige elkraften behövs. I norr finns redan ett elöverskott och elnätet klarar dessutom inte en större belastning utan en utbyggnad av elnätet.”

I lilla Sollefteå kommun (ca 20.000 inv.)  planeras för över 700 vindverk = ca 25 % av hela Sveriges planerade vindkraft! All vindkraft i Norrland ska exporteras söderut till Tyskland och södra Sverige. Norrland har redan ett elöverskott, så här behövs ingen mera elkraft. Kommer all denna vindkraftsplanering i Norrland att bli av måste dessutom elnätet söderut byggas ut för miljarder. Vår största rikedom naturen och skogen exploateras utan tanke på all den naturförstörelse den förorsakar. Bara för att man tror att acceptansen för vindkraft är störst i Norrland… Det är fruktansvärt cyniskt.

Alla vackra forsar i Norrland förstördes för ett sextiotal år sedan, nu är det skogarna och naturens tur. Ett nytt baggböleri är på gång i Norrland!

Vindplanerna är inte på något sätt sanktionerade hos kommuninvånarna… trots det så välkomnar Sollefteå kommuns politiker vindkraften med öppna armar!! Det är helt sanslöst.

Jag kan inte tro att kommuninvånarna accepterar detta!!!

Eller…??

/ A. Berglund

Länsstyrelsens yttrande avseende avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning

 

Yttrande avseende avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning/ miljöbedömning inför samråd över ändring av vindbruksplan, Sollefteå kommun.

 BAKGRUND

 Sollefteå kommun har lämnat förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning(MKB)och miljöbedömning till ändring av fördjupad översiktsplan för vindbruk för tillfälle till synpunkter.

Av miljöbalken framgår att översiktsplaner alltid ska bedömas innebära så kallad betydande miljöpåverkan. Det krävs då en miljökonsekvensbeskrivning. Den gällande fördjupningen avseende vindkraft är från 2008 och den kommuntäckande översiktsplanen är från 1990. Planändringens syfte är att skapa ytterligare förutsättningar för utbyggnad av vindkraft.

Avgränsning av planen

Länsstyrelsen bedömer i stort att relevanta miljöaspekter finns med i förslag till MKB och förutsätter att de tas med i samrådshandlingen.

 SYNPUNKTER

Länsstyrelsen vidhåller att ändringen av vindplanen aktualiserar behovet av en ny kommuntäckande översiktsplan och anser att ändringen av vindplanen borde göras inom en sådan översiktsplan.

Vid ändring av ett tillägg/fördjupning till en inaktuell kommuntäckande översiktsplan är det mycket viktigt att vara noggrann med konsekvenser och avvägning mot andra allmänna intressen och andra mark- och vattenanspråk.

Som länsstyrelsen också tidigare nämnt måste förslagets innebörd, skälen för förslaget och förslagets konsekvenser ingå i en kommande samrådshandling. Samrådshandlingen bör vara lätt att läsa och förstå i sin helhet utan en mängd hänvisningar till diverse bilagor. Planändringen bör därför integreras med tidigare vindplan och områdesbeskrivningarna ingå i helheten.

Bestämmelser om vad miljökonsekvensbeskrivningar ska innehålla finns i miljöbalkens sjätte kapitel. Miljökonsekvensbeskrivningen bör i planen redovisas separat eller integrerad på ett sådant sätt att den är lätt att urskilja från planbeskrivningen.

Miljökonsekvenser kan i en del fall vara svåra att beskriva eller få grepp om. Det är ändå viktigt att miljökonsekvenserna i såväl nollalternativ som i ett alternativ med full utbyggnad beskrivs objektivt och nyanserat. 

YTTRANDE

2(3)

2012-02-09 Dnr 401-651-12

MKB:n bör enligt länsstyrelsen bland annat behandla aktuella miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Detta ställer krav på bland annat ekologiska resonemang, inte minst när det gäller påverkan på miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.

Det bör finnas ett resonemang kring påverkan i ett långsiktigt tidsperspektiv och resonemang runt påverkans kumulativa karaktär.

När det gäller miljökonsekvenser för naturvård kan det t.ex. på artnivå vara lämpligt att göra jämförelser inte till kommunens totala yta utan till andelen höjdområden som utgör bra eller möjligt (nu eller framtida) habitat för arten ifråga.

Kungsörn (sällsynt och missgynnad art ingående i EUs fågeldirektiv) finns idag i de delar av länet som ligger på 300 meters höjd eller högre. På dessa höjder blåser det bra vindar vilket är gynnsamt för jagande örnar.

Hur stor andel av Sollefteå kommuns områden belägna över t.ex. 400 m över havet skulle komma att ianspråktas vid en fullständig utbyggnad enligt samrådsförslaget? Vad innebär habitatförlusten (eller egentligen möjligheten att överleva i habitatet)? Vad kan det innebära i form av kort- och långsiktiga konsekvenser för skyddade arter?

 Vilka konsekvenser skulle en fullskalig utbyggnad enligt förslaget innebära för möjligheterna till t.ex. turismutveckling?

Vilken påverkan på landskapsbilden skulle en fullständig utbyggnad enligt förslaget få?

Vilka blir konsekvenserna för rennäringen?

Vad infrastrukturen beträffar kan det nämnas att Trafikverket numera inte lämnar dispens för transporter på bil genom hela landet. Närmaste lämpliga hamn ska användas.

Det är viktigt att de flygplatser som har MSA-ytor som berörs av förslaget ges tillfälle till yttrande i samrådsskedet.

De geologiska förutsättningarna för respektive område och underlag för bedömning av detta bör redovisas bättre.

Länsstyrelsen konstaterar att det finns vissa svårigheter som inte lyfts fram men som också är svåra att belysa. Det handlar om möjligheter till eldistribution och behov av reglerkraft, dvs företeelser och åtgärdsbehov som möjligen ligger utanför kommunens kunskapsområde.

YTTRANDE

3(3)

2012-02-09 Dnr 401-651-12 

Som länsstyrelsen tidigare nämnt är ärendebelastningen hög hos många berörda myndigheter. Länsstyrelsen förutsätter därför slutligen att samrådshandlingen är strukturerad, inte består av en mängd deldokument och levereras tillsammans med GIS-filer (önskvärt är projektion SWEREF99TM) över de föreslagna områdena för att underlätta länsstyrelsens och andra statliga myndigheters samrådsyttranden.

Beslut i detta ärende har fattats av sektionschef Nina Loberg efter föredragning av planhandläggare Thomas Steinwall.

Nina Loberg
Thomas Steinwall

När vindkraften kom till byn..

 

Ett par länktips. Kommentarerna/länktipsen till nedanstående artikel är mycket läsvärda!

http://www.svd.se/naringsliv/nar-vindkraften-kom-till-byn_6841173.svd#article-comments

————————————————————————————-

Följande ledare (lib) i TÅ från 2001 håller än och är mycket tänkvärd!

http://allehanda.se/opinion/ledarelib/1.1631086-ingen-vindkraft-i-norrland

Ingen vindkraft i Norrland

Om vindkraften byggs ut enligt planerna och ersätter tio procent av kärnkraften blir det glesbygdsborna som står för en stor del av kostnaden. De får nämligen betala vindkraftens utnyttjade av elnäten.

Energipriserna skjuter i höjden, vilket i första hand beror på de stora producenternas ovilja att hålla nere priset genom att hålla uppe produktionen. Ifråga om elpriset kan det dock finnas en ytterligare orsak till att kostnaden ökar. Det avslöjade den förra socialdemokratiska energiministern Anders Sundström på DN Debatt i fredags. Där hävdar han också bestämt att Norrland bör undantas från utbyggnaden av vindkraft, här finns redan ett stort överskott av el.

Sent ska syndar´n vakna, kan man säga ifråga om Anders Sundströms omvändelse. Det var nämligen han som införde den lag som han nu finner ytterst orättvis. Den innebär inte endast att staten, det vill säga skattebetalarna, ger driftstöd och investeringsbidrag till vindkraften utan också att vindkraftägare slipper betala stora delar av kostnaden i elnäten när strömmen levereras till kunden. De slipper kostnaderna för drift, underhåll och förnyelse av elnätet. För den vindkraft som redan finns i Sverige uppgår den summan till minst 50 miljoner kronor om året.

De som får betala är nätbolagens alla andra kunder, hushåll och företag, konstaterar Anders Sundström.

Eftersom ingen kan tänka sig att lägga en vindkraftpark i centrala Stockholm byggs de i stället i relativt glest befolkade områden, bland annat på Gotland och enligt planerna längs Norrlandskusten och i alla fjällregioner. Nätbolagen i glesbygden får bära merkostnaderna för vindkraftverken, det vill säga de som bor i glesbygdsområdena får betala via sina nättariffer. Ellagen befriar ju vindkraftverken från de stora kostnaderna för elnäten.

Om de planer som finns idag för utbyggnad av vindkraft i kustlandet och fjälltrakterna realiseras blir kostnaderna som nätbolagen tvingas ta ut av övriga kunder helt orimliga, enligt Anders Sundström, och det är djupt orättvist. Han skriver vidare:

”I vissa kretsar anses det vara miljömedvetet att köpa el från vindkraft. Tänk er hela svenska fjällkedjan full av vindkraftsnurror som betalas av glesbygdsbor och skattebetalare och nyttjas av miljömedvetna hushåll på Lidingö eller Östermalm i Stockholm. Vill vi ha det så?”

Det vill vi naturligtvis inte, vi som skulle bli få betala. Utanför Ångermanlandskusten ska det byggas flera vindkraftparker. Har berörda, enskilda, politiker och myndigheter, funderat över det som den förra energiministern nu påpekar?

Enligt Anders Sundström skulle kunderna till nätbolag i glesbygd få betala 600-700 miljoner kronor årligen i subventioner till vindkraftägarna, ifall tio procent av kärnkraften ska ersättas av vindkraft. Det går naturligtvis inte att försvara.

Publicerad 6 augusti 2001 Uppdaterad 14 december 2009
 

Vem har rätt att stjäla horisonten?

Debattartikel av Alf Svensson : ”Vem har rätt att stjäla horisonten?”

Ur debattartikeln: ”De snurrande rotorbladen, vindkraftverken, berövar oss landskapsbilden. Ögat får ingen punkt för vila. Det är faktiskt något som våra hjärnor behöver.Vem har tagit sig rätten att monopolisera den visuella allemansrätten?”

”Det är inte rimligt att byars befolkning ska behöva nöja sig med vad som i varje fall kan uppfattas som dribbel och ovilja/oförmåga att lyssna”

En landskapsanalys

Komunarkitekten Gunilla Rudehills landskapsanalys ang. vindkraften, en bilaga till Sollefteå kommuns vindplan 2008, är en jättefin analys om vårt vackra landskap och natur vi har i kommunen. Hon skriver dock att de geologiska lämningarna är bristfälligt inventerade i kommunen och tyvärr har de geologiska värderna ingen lag som ser till detta, utan det är bara de fornminnesmärken som ev. blir hittade, som får skydd.

”Jag tycker därför att på grund av detta har vi tappat en stor del av vår historia här i övre Ådalen! Och den som ingen historia har, får svårare att hävda sig och till slut kan man känna, att man nästan inte finns!?”, skriver Monika Blomström i Junsele.

Landskapet i Ådalen – en landskapsanalys av Sollefteå kommun”.  Av kommunarkitekt Gunilla Rudehill, Sollefteå

Tack Gunilla för en intressant och läsvärd analys!

A. Berglund

Sollefteå västra är i n t e fornminnesinventerat!

Karta över Y- och Z-län. Gröna områden-vindparker. Röda stjärnor-områden som valts ut. Rosa lager-oinventerade områden. Röda ringar-utredda vindparker. Röda områden-riksintresse för kulturmiljö. Ljusblå områden-riksintressen för rennäringen.

Rapporten ”Förbättrade kulturmiljöunderlag i samband med vindkraftsetableringar i Jämtlands- & Västernorrlands län”

Citat ur rapporten: ”Under 2010 har länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete drivit ett projekt angående de områden i de båda länen som inte fornminnesinventerats. Projektet har haft som utgångspunkt att få fram strategiska och kostnadseffektiva kunskapsunderlag för dessa områden. Avsaknaden av goda kunskapsunderlag i de mellannorrländska skogsområdena är problematiska då det gäller exploateringar dels i form av vindkraftsetableringar men även av skogsbruksåtgärder. Vi kan i dessa områden i nuläget inte avgöra om forn- eller kulturlämningar kommer att påverkas negativt.”

Ett av dessa områden i Ångermanland som inte är inventerade är Västra i Sollefteå kommun! På sidan 17 i rapporten finns en karta (ovan) där man kan se  att hela området där vindkraftsprojekten planeras i Västra är inte arkeologiskt inventerade. (Rosa färgade områden på kartan)

Projektet Fängsjö/Storsjöhöjden är den näst största vindindustriexploatering som just nu projekteras i Norrland (ca 210 vindsnurror och 210 meter höga) och det ligger mitt i det oinventerade området!

”Länsstyrelsen kräver att arkeologiska utredningar ska göras vid större exploateringar”. (Citat Länsstyrelsen)

Jag har ställt frågan till Länsstyrelsen om och när den arkeologiska inventeringen ska göras i Fängsjö/Storsjöhöjdens område.

/Anita Berglund

Storskalig nätansluten vindkraft i Norrbotten är fel

Vattenkraften i norra Sverige syns tydligt från ovan. Breda kraftledningsgator löper från norr till söder. Elen kommer från vattenkraftstationer i våra stora älvar. Denna energi är ”förnyel-sebar”. Nederbörden ger oss denna enastående rena energiform.

SMHI:s prognoser pekar på en ökning av nederbörden i norr som ett resultat av jordens uppvärmning. Den ökade nederbörden är redan en verklighet som är väl dokumenterad. Alla klimatmodeller pekar i samma riktning. Flödet i våra älvar kommer därför att öka och elen från vattenkraften kommer att öka. Allt är frid och fröjd – det är bingo.

Vi har i norra Sverige ett väldigt överskott av elenergi som inte skapar koldioxid. Vi kommer dessutom att få ännu mera vattenkraftsel i framtiden – på grund av ökad nederbörd. Finns det några speciella skäl att dessutom bygga ut vindkraften i vårt län? Jag finner inte ett enda hållbart argument som talar för en storskalig nätansluten vindkraft i Norrbotten.

* Att på ett meningsfullt sätt samköra vattenkraft med vindkraft förutsätter att vi stryper flödet i de reglerade älvarna när vindkraftverken är i gång. Minst hundra gånger per år blåser det för fullt och flera hundra gånger per år är det vindstilla här uppe i Norrbotten – vilket elände! Tänk om vi hade samma vindförhållanden som i Danmark, där det blåser nästan jämnt.

Det måste blåsa regelbundet för att vindkraft ska fungera väl. Även om det blåser mera vid kusten än i inlandet, är vindförhållandena inte tillräckligt bra för vindkraft. På vissa platser blåser det riktigt bra på grund av topografin. I Suorva har vi en sådan lokal vindförstärkning. Omgivande berg accelererar vinden i dalgången. Detta är väl dokumenterat. Med undantag av några få platser är emellertid Norrbotten olämpligt för vindkraft.

* Ska man bygga vindkraft måste det blåsa rejält. Det är den absolut viktigaste förutsättningen. Vindeffekten är kubiskt beroende av vindhastigheten. Detta är nästan ofattbart. Om vindens hastighet ökar från 5 m/s till 7 m/s blir vindens energi nästan tre gånger större. Det är därför alldeles oerhört viktigt att det blåser bra om man ska bygga vindkraft. På norska sidan av fjällen mot Atlantkusten finns det många suveräna platser för vindkraft. Norrbotten är tyvärr inte ett vindarnas paradis.

* All ytterligare el leder automatiskt till ökade transporter av el söderut med oundvikliga nätförluster som följd. Klarar näten av den ökade elproduktionen som orsakas av den ökade nederbörden? Klarar näten dessutom av en större satsning på vindkraft i norr? Svaret är nej. Elnätet är inte dimensionerade för en storskalig nätansluten vindkraft i norr.

* I kallt klimat kommer vindkraftverk att få större problem med isbildning jämför med havsbaserad vindkraft. Avisningstekniken är väl utvecklad – men den både fördyrar vindkraften, sänker verkningsgraden och gör tekniken mera komplicerad.

* När det är mycket kallt används mycket el. Om vindkraften fungerade som ”spetskraft”-
den kan ge el vid sträng kyla när elbehovet är som störst, kan man acceptera ett högre pris
för denna teknik. Men det är ju precis tvärtom. Vid extrem kyla blåser det mycket sällan.

* Blir havet, kustlandskapet eller fjällvärlden mera naturskönt av vindkraftverken? Vi måste ibland göra avkall på vissa naturvärden det är sant, men i det här fallet finns det ju inte ett enda argument som gör detta nödvändigt. Det är tusen gånger skönare att segla fram längs en naturskön kust än att kryssa sig fram mellan vindkraftfundament. En tyst fjällvärld är mycket behagligare än en väsande fjällvärld.

* Sverige har redan en av världens högsta förbrukning av el per person. Behöver vi ännu
mera el och av vilken anledning? Klimatet blir ju steg för steg varmare. Skulle vi inte
hushålla och spara energi i stället för att slösa med energi?

* Norge får mycket mera vattenkraftsel i framtiden på grund av den ökande nederbörden.
Finland bygger ut kärnkraften. Danmark fortsätter med den storskaliga vindkraften. Hela
norden är på väg att få ett stort elöverskott. Sverige blir omringat av länder med elöverskott, länder som också vill sälja el. Även ur marknadssynpunkt är en storskalig satsning på vindkraft i Norrbotten helt galen.

Vindkraften är en förnyelsebar energiform – precis som vattenkraften, men alla fakta talar
emot en storskalig nätansluten vindkraft i Norrbotten. I norra Sverige bör vindkraften användas för produktion av värme. Här uppe behöver vi värme nästan året runt. Koppla vindkraftverken direkt till elpannor i fjärrvärmenäten. Vindenergin kan då lagras och användas för både uppvärmning och tappvarmvatten.

Vindkraft är förnyelsebar, men vattenkraft är ett hundra gånger bättre. Vattnet kan lagras i dammar som töms när det finns behov av el. Detta är en enorm fördel. Vi har redan ett väldigt överskott av världens miljövänligaste el i elnätet. En storskalig nätansluten vindkraft kommer att skapa besvärliga störningar i detta elnät.

Det finns inget annat egenvärde hos förnyelsebar energi än att ersätta fossila bränslen som skapar koldioxid i atmosfären. Det är en ”logisk kullerbytta” att tro något annat.

Om marknadens aktörer får härja vilt blir det fullständig katastrof. Det är så galet att man måste utbrista: ”There is nothing so bad that it can not be even worse” – det är ingenting så dåligt att det inte kan bli ännu värre. Dessa ord är en god sammanfattning av en storskalig satsning på nätansluten vindkraft i Norrbotten.

Vindkraften har en stor potential. I områden med mycket goda vindförhållanden kan större vindkraftsparker producera el nästan året om. På vissa platser är förutsättningarna för vindkraften väldigt goda. Automatiserad produktion, som inte behöver ske kontinuerligt utan som går igång när det blåser och avstannar när det inte blåser, är en annan intressant tillämpning. Forskningen kommer att utveckla fler och fler tillämpningar av den miljövänliga vindenergin. Men att bygga en storskalig nätanslu-
ten vindkraftspark i Norrbotten är ett mycket oklokt beslut. Stora vindfarmer hör hemma i nät där el kommer från fossila bränslen. Endast så minskar vindenergin utsläppen av koldioxid.

KAN VINDKRAFT ERSÄTTA KOLKRAFT OCH/ELLER KÄRNKRAFT?
Vindkraft ger el när det blåser. Vågkraft ger el när det går vågor. Solceller ger el och solfångare skapar värme när solen skiner. Tidvattenkraftverk skapar el som är synkroniserad med tidvattnets rytm. Vattenkraften är en helt överlägsen förnyelsebar energiform. Dammarna i de reglerade älvarna kan lagra energi. Vi kan med vattenkraft skapa el när det behövs. Flertalet andra förnyelsebara energiformer saknar denna lagringsförmåga. Detta är de förnyelsebara energiformernas stora dilemma.

Många miljövänner tror att vindkraften kan ersätta kolkraften i världen. Detta är fullständigt galet. Inte ens vindkraftsbranschen tror att mer än några få procent av världens el i framtiden kommer från vindkraften. Hälften av elektriciteten på jorden kommer från kolkraftverk. Tron att vindkraften kan ersätta kolkraften förlamar och splittrar miljörörelsen. Det är en utopi att tro att vi kan göra oss kvitt kolet med hjälp av vinden.

Tron att vindkraften kan ersätta kärnkraften i världen är lika felaktig. Kärnkraften lämpar sig väl som bas i elsystemet. Kärnkraftverken är alltid igång för att generera el. Vattenkraften regleras för att möta variationerna av lasten i elnäten. Vattenkraften är enastående lämplig för en sådan uppgift. Så regleras i stora drag den svenska elproduktionen.

Uppfattningen att vindkraften ska kunna ersätta kärnkraften som normalt svarar för baslasten i elnäten är helt befängd. Vindens energi måste kunna lagras i våldsamt stor skala för att kunna klara en sådan uppgift. Detta är tekniskt omöjligt. Det är även en utopi att tro att vi kan göra oss kvitt kärnkraften med hjälp av vindenergi.

Dagens kärnkraftsteknik hör helvetet till, men miljörörelsen måste sätta sig in i den forskning som nu pågår för att utveckla en helt ny typ av kärnkraftsreaktor – den ”fjärde generationens reaktor”. Massor av människor är engagerade i miljörörelsens mångfald av organisationer. Om flera av dessa organisationer fortsätter att hävda att det går att ersätta kolkraft och kärnkraft med vindkraft hämmas all opinionsbildning.

Dr Brage Norin Dr teoretisk fysik

En reviderad vindplan är på gång

En reviderad vindplan för vindbruk i Sollefteå kommun är på gång. Vindplanerna är mycket större i kommunen än i tidigare vindplan (2008). När länsstyrelsen är klar med bedömningen av vindplanen  kommer den ut på samråd och läggs ut på kommunens hemsida.   I juni tas beslut om vindplanen i Kommunfullmäktige.

Norrland blir Sveriges centrum för vindkraft..

Åter igen sägs det som vi många har befarat; Norrland är på väg att bli ett centrum för Sveriges vindkraft. Norrland är på väg att bli ett stort industriområde för att försörja norra Europa och övriga Sverige. Norrland blir en än större avfolkningsbygd än tidigare och vad blir kvar?  Människor kommer att fly från Norrland. Människors boendemiljö hotas. Turismen hotas. Rennäringen hotas. Vad händer med vår natur, våra fjäll, våra skogar?

Det är en skrämmande utveckling..

/ A. Berglund

En artikel från ”Webfinanser på nätet” idag.

”Norrland är Sveriges centrum för vindkraft. Här planeras för 6 000 nya verk de närmaste 15-20 åren.? Om alla planerade verk blir verklighet skulle det innebära att Norrland får tre gånger så många vindkraftverk som det finns i hela Sverige i dag.

– Det är en ny basnäring som växer fram, säger Jens Sperens, projektledare för Vindfyr, som samlar in och förmedlar erfarenheter från utbyggnaden i Norrland.?

Flera hundra vindkraftsparker ska byggas i skogar och på berg i Gävleborg, Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Jämtland. Enbart i Jämtland finns det 1 700 planerade turbiner. Gävleborg och Norrbotten har 1 400 verk vardera utplacerade på kartan.

Hur många turbiner som blir verklighet beror på tillgången på elnät, om projekten får tillstånd samt politiska beslut. Men även tillgången på ny teknik för att skydda turbinerna från kyla och is spelar en viktig roll för utvecklingen.

Plattformen för att utbytta information för att lösa dessa utmaningar är Winterwind. Den första konferensen hölls 2008 med 160 deltagare. I år samlas 376 experter på vindkraft i kallt klimat i Skellefteå 7-8 februari för att diskutera de senaste framstegen när det gäller att mäta isbildning och få bort is och sjok av is från turbinhus och rotorblad.

På konferensen kommer bland annat sex tillverkare att presentera sina system för avisning. Fem av systemen är helt nya, ett par har ännu inte nått marknaden.

Matthias Rapp, ordförande för Swedish Wind Power Technology Centre, berättar också om planerna att skapa ett testcenter för vindkraft i kallt klimat i norra Sverige.

En ny rapport om utvecklingen av system för att upptäcka och ta bort is från vindkraftverk presenteras av René Cattin från det schweiziska företaget Meteotest.

Representanter från media är välkomna att lyssna på de senaste rönen kring vindkraft i kallt klimat.

Presskonferens:

Plats: Scandic Hotel, Skellefteå
Adress: Kanalgatan 75, 931 78 Skellefteå
Lokal: Vithatten
Tid: 7 februari, 9.00

Vad är vindkraft i kallt klimat?

Kallt klimat definieras så här av International Energy Agency (IEA):
“Wind turbines in cold climates refer to sites that have either icing events or low temperatures outside the operational limits of standard wind turbines.”

Utbyggnaden av vindkraft sker i dag främst i kalla klimat och till havs. I Sverige finns flera hundra vindparker planerade i skogslänen i norra Norrlands inland.

Men kyla och is är en utmaning för de som vill bygga vindturbiner i till exempel norra Sverige.

Finska forskare började på 1990-talet utreda möjligheten att avisa turbinhus och rotorblad. Men tillverkarna av vindkraftverk var inte särskilt intresserade. Vindkraft i kallt klimat ansågs vara en för liten marknad för att de skulle satsa pengar på forskning- och utveckling av teknik för att hålla isen borta från turbinerna.

I takt med att behovet av energi ökar – och särskilt förnybar energi – visar utredningar att vindarna in norr är starka och ihållande, med en enormt stor potential. Marknaden har tagit detta till sig och intresset för vindkraft i kallt klimat växer för varje år över hela världen.

Ett av världens största projekt i kallt klimat byggs just nu i Markbygden i Piteå Här planerar Svevind AB genom sitter dotterbolag Markbygden AB att bygga 1001 turbiner, som ska producera 8-12 TWh eller nästan en femtondel av Sveriges efterfrågan på el.”