Den här studien av SLU slutfördes för några år sedan. Studien visar tydligt att renarna skyr vindkraftsområden. ”Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.”
Hela rapporten:
”En stor del av den svenska vindkraftsutbyggnaden sker idag inom renskötselområdet. En studie visar att renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och att nya vindkraftsparker även verkar förändra valet av kalvningsplatser. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.
Bakom studien, som publicerats i tidskriften Ecology and Evolution, står Anna Skarin och Per Sandström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Moudud Alam från Högskolan Dalarna.
Forskarna använde GPS-data från 50 renar (vajor) i Malå sameby i Västerbotten, för att följa hur renarnas val av kalvningsplatser och betesområde påverkades av driften av två mindre vindkraftsparker med 8 respektive 10 verk. De båda parkerna är belägna 4 km från varandra i renarnas kalvningsområde strax norr om Malå samhälle och renarna följdes under sex kalvningssäsonger (maj–juni), två före byggnation (2008–2009), två under byggnation (2010–2011) och två när vindkraftverken var i drift (2015–2016).
Resultaten från studien visade att renarna valde sina kalvningsplatser längre bort från vindkraftsparkerna under driften jämfört med före byggnation. Renarna valde också hemområden, och betesområden inom dessa hemområden, som var belägna längre bort från vindparkerna både under byggnation och under drift av parkerna i samma jämförelse. En tydlig förändring var att renarna undvek områden där vindkraftverken var synliga, till fördel för områden där verken inte syntes när vindkraftsparken satts i drift. En kilometer från parkerna ökade användningen av de skymda områdena med 14 procent och fem kilometer ifrån ökade den med 79 procent. Driften av vindkraftverken hade en större negativ påverkan på renarnas val av hemområden och betesområden än uppbyggnadsarbetet hade.
– Att renarna så markant ökade användningen av områden där vindkraftverken inte syns, betyder enligt vår tolkning att det är vindkraftverken i sig som stör renarna. Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.
Vid framtida projektering av vindkraftverk kan högupplöst topografisk information tillsammans med de planerade vindkraftverkens positioner göra det lättare att identifiera känsliga områden för renar och förbättra planeringen och placeringen av nya vindkraftparker.”
Kontaktperson
Anna Skarin, forskare
Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Sveriges lantbruksuniversitet
anna.skarin@slu.se, 018-67 19 54
NOT. Mer om hur vindkraften stör älgar, renar och dödar rovfåglar finns att läsa här.
