Vindkraftsmotstånd i Sollefteå kommun
Nipakademin (i Sollefteå kn) funderar på att i höst genomföra ett seminarium på temat ”Vindkraftens påverkan på den lokala miljön”. Nipakademin har under flera år genomfört ett tiotal seminarier och har erfarenhet av att organisera och genomföra aktiviteter av detta slag. Tanken är att inbjuda politiker, tjänstemän inom kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket. Medverkande: forskare och personer som lever med stora vindkraftsparker idag.
Synpunkter?
/ Åke Wikström
Vindbruksplanen från 2008 är inaktuell när det gäller vilka krav man bör ställa på buller från vindkraftverk. I planen anges att värdet 40dBA ej får överskridas utomhus vid bebyggelse.
I Naturvårdsverkets ”Riktlinjer för ljud från vindkraft” anges att bullernivån inte får överstiga 40dBA utomhus vid bostäder. De studier som ligger till grund för val av denna nivå är genomförda i helt andra miljöer än de som återfinns i Norrlands skogslandskap. Bakgrundsnivån på ljud var avsevärt högre och störningseffekten från vindkraftverk således lägre vilket medför att högre bullernivåer kan accepteras. De studier som Naturvårdsverkets riktlinjer baseras på har således ingen relevans för vårt Norrländska skogslandskap som har en mycket låg bakgrundsnivå.
Ett minimikrav är att en kombinerad bullermätning och sociologisk studie genomförs för att fastställa vilken bullernivå som kan accepteras utan att störningar når en oacceptabel nivå ( max 20 % störda personer) i vårt Norrländska skogslandskap.
I Naturvårdsverkets riktvärden finns det en särskild skrivning om områden med lågt bakgrundsljud. Den lyder
Högst 35 dBA i områden med lågt bakgrundsljud
Särskild hänsyn bör tas till bostäder i vindskyddade lägen, det vill säga områden där vindhastigheten är i storleksordningen 50 procent lägre än vid aggregatet, i båda fallen avses här vindhastigheten på 10 meters höjd. Eftersom vindstyrkan här är betydligt lägre än vid vindkraftverket kommer det normalt förekommande vindbruset att bli lägre och ljudet från anläggningen mera framträdande. För att kunna bedöma detta behövs bland annat underlag som redovisar de lokala förhållandena.
Mätningar måste kompletteras för vindhastigheter vid olika fastigheter och verksplaceringar för att lokalisera bostäder i vindskyddade lägen.
Vi kräver att mätningar utföres för att identifiera bostäder som kan ligga i vindskyddat läge. För dessa skall bullernivån begränsas till 35dBA.
Arbetsgruppen för vindkraftfrågor
Sollefteå kommunstyrelse sade igår ja till Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsindustri. Två ledamöter reserverade sig; Västra initiativet och Miljöpartiet.
Kommunordförande Elisabet Lassen (s) säger insiktsfullt: ”Allt beror ju på vad man har för inställning, men nu får vi förhoppningsvis en satsning i kommunen som leder till jobb”.
Så kompetent och intelligent sagt, Elisabet Lassen… 😉
TÅ: http://allehanda.se/start/solleftea/1.5856168-ja-till-omdiskuterad-vindkraft
Igår den 29/4 hade Sollefteå kommunfullmäktige månadens möte. På dagordningen fanns ärendet ”Vägledning för beslut/avslag vid begäran om tillstyrkan avseende lokalisering av vindkraft inom s.k. utredningsområden i den fördjupade översiktplanen Vindbruk i Sollefteå kommun” dvs det dokument som skapat så mycket osäkerhet och oförståelse hos både politiker och allmänhet. I skrivelsen/protokollet från Teknikutskottet SKMBT_C36013040413460 , där vindplanerare Ulla Ullstein föredragit riktlinjerna för handhavandet av de sk utredningsområdena, var/är mycket otydligt och luddigt skrivet och är mycket svårtolkat. Trots det biföll kommunstyrelsen skrivelsen (utom en ledamot i VISKB) på mötet den 9/4.
Protokollet skapade även under Fullmäktiges möte igår en viss förvirring. Det blev bitvis en ganska hetsig debatt. Debatten kändes dock positiv trots allt; vindkraften och dess följder behöver diskuteras och ventileras – ÄVEN i kommunhuset! De flesta ledamöter i alla partier är mycket dåligt insatta i ämnet och de inser inte följderna och konsekvenserna av de beslut som de varit med om att fatta. Politikernas beslut är kortsiktiga och dåligt underbyggda och i vissa fall är det uppenbara risker för jäv. Förhoppningsvis var gårdagens debatt början till en vidare och bredare debatt om vindkraftens konsekvenser för invånarna, turismen och företagarna. Kommunfullmäktige biföll Kommunstyrelsens skrivelse. Ledamöterna för VISKB och Mp reserverade sig och önskade en återremittering och förtydligande av skrivelsen.
I dagens TÅ finns följande artikel om debatten: http://allehanda.se/start/solleftea/1.5830751-vindkraft-och-demokrati-heta-fragor
Debatten sändes via webbkamera . I länken nedan visas debatten live. Ca 1 timme och 40 min. in i mötet följer debatten om vindkraften och diskussionen om Teknikutskottets protokoll:
Det är en underbar vårvintermorgon, när jag den 20.4 parkerar min bil vid skidstadion. Bara ett par bilar är före på plats. Den hårt packade snön har av regn och efterföljande kyla blivit hård som cement. Det går farligt fort att skejta runt, och tankarna går till debatten som uteblev.
I TV-s nyhetsprogram kunde vi nämligen den 15.4 ta del av älvräddarnas ordförande Christer Borgs syn på utvecklingen i våra stora älvar i landet. Nedanstående citat får tala för sig självt: ”Regleringen av de stora älvarna kan knappast vara mer onaturlig och skapar ekologisk katastrof. Läget har förvärrats sedan 2007, samtidigt som Sverige ska införa vattendirektivet som syftar åt andra hållet, att vattnets ekologiska status ska egentligen förbättras.”
Vad är det då som händer, och varför? Där fick inte tv-tittarna svar, kanske var programtiden för kort, kanske ämnet för känsligt. Och de som i rollen av beslutsfattare har ansvar, de tiger. Det handlar nämligen om politiskt vanstyre på allra högsta nivå. Och boven i det dramat, är den nu pågående, rasande snabba utbyggnaden av vindkraften.
I de broschyrer och den information som ges vid presentationen av nya spektakulära vindkraftprojekt, ges allmänheten ofta intrycket att vindkraften ger el-energi motsvarande så-och så många tusen villor. Det man inte säger är att verkningsgraden i vindkraftsparkerna är usel, ca 1/5-del av installerad effekt. Därmed blir vindkraften också extremt dyr, den kan inte konkurrera med vattenkraft eller kärnkraft. Den är i dagsläget helt beroende av mycket stora subventioner vilka vi alla betalar via el-certifikaten.
Vidare är vindkraften intermittent, med det menas att den finns när det blåser lämpligt, annars inte. Det faktumet medför att ledningsnät och överföringssystem måste anpassas för stora fluktuationer. Och vattenkraften, den billigaste och bästa el-kraft vi har, har av makthavarna utsetts till regulator i systemen. Man måste från kraftbolagens sida öppna och stänga vattenflödena helt styrda av vindkraftens behov.
När vattenflödena i våra älvar öppnas och stryps alltmer oberäkneligt, medför det att fisklivet i älvarna dör ut, den biologiska mångfalden på land och i vatten tar mer eller mindre stor skada. Och detta sker samtidigt som det föreligger EU-direktiv att vi skall öppna upp älvarna för den fiskvandring som en gång fanns.
Vindkraften är inte bara ett antal snurror i våra skogar. Den inriktning som nu styr vårt lands energipolitik, är genom sina ingrepp och följdverkningar ett mycket stort hot mot den biologiska mångfalden, och därmed mot livsbetingelserna för både människor, djur och fauna.
Om detta får fortsätta, kommer det också att innebära stora prishöjningar på El, när subventionerna på sikt skall fasas ut. Det i sin tur kommer att slå hårt mot den elintensiva industri som är en del av livsnerven i vårt norrländska näringsliv. Och den positiva utveckling turismen här uppe har, kommer att ta stor skada.
Är det så vi vill ha det??
Jarl Strömbäck/SPI Ö-vik
http://liberalavindar.blogspot.se/
Kommunens västra delar ska bli en vindkraftsindustri; så har kommunens tjänstemän och politiker bestämt utan något som helst samråd med invånarna. Inga hänsyn till människor eller djur behöver tas. Vindbolagen får härja fritt på människors bekostnad. Så värnar Sollefteå kommun om sina invånare!
Välbesökt vindkraftsseminarium på Hallstaberget. Vindkraftsindustrin är på stark frammarsch i länet – flera byggen är redan i gång. Ett seminarium på Hotell Hallstaberget i Sollefteå med syfte att koppla ihop det regionala näringslivet mot de större aktörerna på vindkraftsidan har nyligen genomförts med lyckat resultat. ” http://energidalen.com/index.php?sida=forprojekt_interreg
Dagens insändare i TÅ. Tack David och Helen!
Öppet brev till beslutsfattare gällande planer på vindindustriområde i Fängsjö/Storsjöhöjden
Jag och min familj är bosatta i Näsåker, Sollefteå kommun. Vi har även hus i Grundtjärn som vi successivt renoverar. Båda platserna är viktiga för oss personligen och för vårt expanderande familjeföretag, kursgården The Nordic Centre – för Konst och Hållbarhet.
Utöver familjeföretaget arbetar jag med hållbar utveckling på en internationell nivå som konsult för Det Naturliga Steget.
Med anledning av mitt yrke och mitt intresse för det ekosystem vi förvaltar och lämnar efter oss har jag varit väldigt intresserad av förslaget som lagts fram och granskat de lokala planerna grundligt.
Min slutsats av den information som finns tillgänglig är att detta förslag inte är det bästa för orten, det framtida ekonomiska välståndet eller för välfärden i allmänhet hos de invånare som kommer att påverkas. De fyra starkaste skälen till min slutsats är följande:
1. Den el som vindkraftverket skulle producera behövs inte där det är placerat enligt planerna.
Det övergripande område som skulle drabbas av vindkraftverksbygget är inte beroende av fossila bränslen. I mitt arbete för Det Naturliga Steget uppmanar jag och mina kollegor ständigt näringslivet att investera i förnybar energi, bland annat vindkraft. Men här är inte fossilbränsleberoende ett problem. Vi har god tillgång till energi med minimala effekterna på klimatförändringen, bland annat från vattenkraft och biomassa.
2. De ekonomiska fördelarna som presenteras är bristfälliga.
De ekonomiska fördelarna som presenteras i form av byggnadsarbete och ökad verksamhet på orten är relativt små och endast betydande ur ett kortsiktigt perspektiv. De anställningarna som eventuellt skapas kommer varken vara betydande eller bestående och det finns ingen uppenbar fördel för de företag som redan arbetar lokalt eftersom anbudsförfarandet inte nödvändigtvis kommer att vara dem till gagn.
3. De ekonomiska nackdelarna kommer att vara både betydande och bestående.
Det påverkade området är inte bara stort rent geografiskt, det har också stor potential för turistnäringen. Faktum är att just turism är det enda konkreta och långsiktiga alternativet för att motverka arbetslöshet och brist på investeringar i distriktet. Den föreslagna vindkraftparken kan, i stor skala, förväntas allvarligt skada denna potential (se tillgängligt bildmontage här).
Turbinerna kommer att vara estetiskt störande och det förefaller kontraproduktivt att sabotera den bild av naturlig skönhet som turistföretag lever på att främja. Investeringar behövs i infrastruktur och ekonomiskt stöd för att behjälpa övergången från en traditionellt jordbruk- och skogsekonomi till en turistekonomi och dess derivat. Vi behöver inte fler hinder att locka människor.
Framtida generationer kommer inte tacka oss för missriktade satsningar som bidrar till förstörelsen av våra gemensamma natur- och friluftsområden, områden som bland annat Naturskyddsföreningen anser vara ett potentiellt världsarv.
4. Vindparken kommer att resultera i bestående skador på miljön.
Den biologiska mångfalden och omgivningarna för invånarna kommer att förstöras, något som inte kommer att kunna återställas under våra eller våra barns liv.
Småskalig vindkraft gjord tillgänglig för invånarna som bor runt omkring skulle vara ett framsteg ur självförsörjningsperspektiv. Men detta förslag innebär allvarliga och skadliga effekter ur ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiv. Det är inte hållbart.
Är ni som beslutsfattare bekväma med att fatta beslut i en så pass viktig fråga på så pass oklara grunder?
Har ni vägt in alla aspekter och eftereffekter innan beslut?
Finns det några andra förslag på placering tillgängliga?
Hur ställer ni er till de negativa effekterna och frågeställningarna som lyfts i punkterna ovan?
David Cook,
Verkställande Miljöambassadör för Det Naturliga Steget
Författare av The Natural Step – Towards a Sustainable SocietyMedgrundare av The Nordic Centre
Enligt Energimyndighetens regleringsbrev ska myndigheten skapa planmässiga förutsättningar inom planeringsramen och stärka vindkraftens situation genom att löpande uppdatera riksintressen för vindkraft.
Energimyndigheten önskar synpunkter på förslaget till revidering av riksintresse vindbruk. Om synpunkter lämnas från andra än de som är direkta remissinstanser bör dessa samordnas via respektive branschorganisation som exempelvis Svensk vindenergi och Naturskyddsföreningen. Kommuner hänvisas till sina respektive länsstyrelser.
Sista dag att lämna synpunkter på förslaget är den 1 mars 2013.
I högermarginalen finns kartor över riksintressen att ladda ner, både i pdf- format och för användning i GIS-program. Energimyndigheten levererar en översiktskarta för detta nationella anspråk på mark- och vattenområden för riksintresse vindbruk.”
—————————————————————
Vi berörda/motståndsgruppen mot Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsprojekt anser att det aktuella området Fängsjö/Omsjö/Storsjöhöjden bör klassas som riksintresse för friluftsliv på grund av dess stora betydelse för boende, fritidsboende och många övriga fritidsidkare i området. Fiske, scoterleder, skidåkning, jakt, bärplockning, vandringsleder, hundspann för turister, utsiktsplats (brandtornet Nävernäsan), populära badstränder i Omsjö och Stugusjön, Oringsjö naturreservat som ligger i direkt anslutning till vindkraftsområdet (s.k. tyst område) är några av alla friluftsaktiviteter som bedrivs i området.
Friluftsområdet finns ö.h.t. inte med i Sollefteå kommuns gamla översiktsplan från 1990! Sollefteå kommuns vindplan från 2008 är baserad på den gamla översiktsplanen, vilket ger en helt felaktig beskrivning av området.
Ett s.k. riksintresse gäller områden med många möjligheter till Friluftsliv som i kommunens vindplan 2008 undantagits från storskaliga vindkraftsprojekt. I Sollefteå kommuns vindplan gäller att riksintresse för Friluftsliv finns i dalgången efter Ångermanälven från Undrom –Sollefteå – Näsåker. Omsjö, 1,6 mil från Näsåker, är den största fritidsbyn i Sollefteå kommun med nära hundra fritidsboende, en mycket välbesökt och naturvacker Camping och med tio mantalsskrivna boende idag (inte fyra som det står i vindplanen 2008!) I Grundtjärn finns ett tjugotal mantalsskrivna och ett hundratal fritidsboende. (Grundjärn tillhör Ö-viks kn) I Fängsjö och Tallnäset finns totalt ett tjugofem-tal fritidsboenden som direkt kommer att beröras av vindkraftsexploateringen. Vi anser att Omsjö med intilliggande fritidsbyar ska klassas som ett riksintresse för friluftsliv.
Som enskilda berörda i området Fängsjö/Storsjöhöjden kan vi inte lämna synpunkter på ovanstående förslag. Våra synpunkter kommer ändå att skickas in till Naturskyddsföreningen, Sollefteå kommun, Länsstyrelsen och till Energimyndigheten med hopp om att de beaktas.
Motion 2012/13:N214 i Sveriges riksdag.
Ett par riksdagspolitiker har insett att den svenska vindkraftspolitiken börjar gå snett!
Tack Sten Bergheden (M) och Lars-Arne Staxäng (M) !
Citat ur motionen:
”Vindkraft är beroende av vinden och kräver därför alltid reglerkraft; en omfattande ombyggnad av vårt kraftnät skulle behövas och grannländer som Danmark och Tyskland saknar god reglerkraft och efterfrågar därför i första hand import av svensk och norsk vattenkraft, och inte svensk förnybar el. Därför ter sig Sveriges enskilda planeringsmål för vindkraften på 30 TWh år 2020, som skulle innebära en dryg femdubbling av nuvarande (2010) vindkraftsproduktion, inte helt genomtänkt. Att ensidigt peka ut höga planeringsmål endast för vindkraften, när Sverige behöver mer stabil snarare än oregelbunden elproduktion, kan ifrågasättas ur energisäkerhetssynpunkt. Det är också viktigt att ta hänsyn till natur och närboende när man placerar vindkraftverk och att kommunernas vetorätt respekteras.
Men några exakta siffror på vad den planerade vindkraftsutbyggnaden kommer att kosta skattebetalarna finns inte och inte heller vad den kostat hittills, men det lär röra sig om miljardbelopp. Vindkraftsleverantören garanteras nämligen inkomst genom elcertifikaten vare sig vindkraftverken producerar ström eller inte. Då kunderna kan välja denna elkraft till ett högre pris redan idag bör vindkraften kunna stå på egna ben. Sverige har redan en klimatvänlig elproduktion och en kraftig vindkraftsutbyggnad gör inte samma nytta, varken för miljön eller samhällsekonomiskt, i Sverige som den skulle göra i länder som idag använder sig av fossila bränslen i högre utsträckning.”
Kungliga Vetenskapsakademin är en kompetenstung organisation, som knappast kan anklagas för att företräda några partsintressen. När organisationen därför går ut i debatt (SvD 22.04.2012), bör man kanske ge de synpunkter de framför lite extra uppmärksamhet.
De synpunkter man kommit fram till sammanfattas kanske bäst med deras egna ord på följande sätt:
Att en gigantisk vindkraftsutbyggnad genomförs i ett land som Sverige, som redan har ett väl fungerande fossilfritt elsystem, är obegripligt.
Behovet av El inte kan anpassas till vindens växlingar, utan måste anpassas till användarnas behov. Det innebär att man måste ha en kapacitet i elsystemet som klarar också de vindsvaga perioder med högtryck och extrem kyla som återkommande förekommer vintertid. Och när det blåser måste man med kort varsel kunna stänga av delar av vattenkraften eftersom det inte finns någonstans att göra av överskottenergin. Om inte korrekt spänning och strömstyrka kan garanteras i kraftnätet kan irreparabla skador uppstå på komplicerad och känslig utrustning som är vanlig i dagens samhälle.
Vattenkraften, som är en stabil och kostnadseffektiv energikälla, blir på så sätt vindkraftens fånge, och det blir på sikt vindkraftens kostnader som kommer att styra prissättningen av El med stora kostnadsökningar som följd. Enligt Kungl. Vetenskapsakademin har man i en utförlig analys kommit fram till att med tillgänglig vattenkraft kan man balansera ca 10 TWH vindkraft, vilket skall vägas mot en planering av upp till 30 TWH vindkraft.
I vårt län har vi planer på mycket stora utbyggnader av vindkraft i främst de västra delarna av länet. I Fängsjö/Storsjöhöjden handlar det i utgångsläget om 180 vindsnurror med en höjd av 210 meter. De kommer att täcka en yta av 89 kvadratkilometer, och totalt att dominera landskapsbilden för de ca 100 personer som bor i byarna i närområdet. Och ljudnivån i verkens omedelbara närhet anges i ansökan till 106,5 dB(A).
Miljökonsekvenserna kommer bli omfattande, vägar skall dras fram för den tunga trafiken, ledningsgator likaså. Och tillgängligheten till området minska genom de restriktioner som säkerhet i olika avseenden medför. Vindkraftparkerna uppförs av experter från olika länder, de ger mycket lite till det lokala arbetsutbudet. Och i uppfört skick fjärrstyrs de, inte heller det ger något tillbaka till bygden. Den lilla ersättning i form av bydgepeng man möjligen får, är i stort sett försumbar.
Av ovanstående blir konsekvensen att den storskaliga utbyggnad som planeras i vårt län borde stoppas. Den tillför lite av värde lokalt, den strider mot nationella intressen och en god nationell energipolitik. Och för att återgå till Kungliga Vetenskapsakademins uppfattning igen så menar man att vindkraftutbyggnaden inte skulle vara möjlig utan omfattande subventioner (i form av el-certifikat) i mångmiljardklassen. Den sammanlagda extrakostnaden för den förda politiken drabbar till syvende och sist elkonsumenterna.
2013.01.09
Jarl Strömbäck/SPI
Bonässund