Kommunledningen har lanserat ett nytt begrepp inom kommunplanering: Kapad översiktsplan. Arbetet med en ny översiktsplan ska nu delas upp i två oberoende etapper. Ett beslut som tycks ha fattats över huvudet på kommunens politiska beslutsorgan. Innebörden, som vi förstår den, är att nu slippa hantera konflikten mellan en omfattande exploatering av kommunens landskap med vindkraft och andra verksamheter. Vindkraftsfrågor ska nämligen behandlas i etapp 2.
Vi anser att det är av stor vikt att man samtidigt hanterar alla frågor som rör nyttjandet av landskapet. Vindkraften tar mycket stora ytor i anspråk. Detta kan komma i konflikt med en rad andra verksamheter. Kan tätorternas ljudmiljö påverkas, hur påverkas alla byar i älvdalarna, hur påverkas friluftsliv, hur påverkas inflyttning/avflyttning, hur påverkas den sociala miljön? Frågorna är många.
Arbetsgruppen livsmiljö i Sollefteå har skapat en karta där de flesta men inte alla nu kända vindkraftprojekt placerats in för att ge en bild av vad som kan hända med vår livsmiljö. Projektområdena är utmärkta på kartan och namngivna.
På kartan kan man se områden som ligger cirka 5 km och 10 km från projektområdena. Vad vi nu säkert vet är att inom 5-7 km finns en högst påtaglig risk för besvärande störningar av lågfrekvent ljud, ett muller, och inom 10 km kan ljudstörningar uppträda under vissa väderleksförhållanden (källa: ”Vindkraftens lågfrekventa buller: en kunskapssammanställning” http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3920). Boende i Bräcke kommun inom 5-7 km från Mörttjärnbergets vindkraftpark störs av denna typ av ljud (enligt tjänsteanteckningar från dialogmöte med länsstyrelserna i Y- och Z-län 10 februari och 21 september 2015). Ett ljud som ibland hörs mer inomhus än utomhus. Ett ljud som ibland dessutom känns i kroppen.
Samma förhållanden gäller för byarna Rensjön, med flera, i Ramsele(Rapport: ”Delredovisning angående ljudstörningar”, 15 maj 2015, Vindkraftnorr.se).Rapporter från ett stort antal orter i Sverige bekräftar att mycket besvärande ljudstörningar är en vanlig företeelse i samband med storskalig vindkraft.
Nu har ävenmyndigheter såsom Naturvårdsverket insett att något är fel och satsar ännu mer pengar på forskning om ljud i vårt typ av landskap (Vindlov 8 september, ”Stor satsning ökar kunskapen om vindkraftsljud”). Under tiden borde ett stopp för utbyggnad införas för att inte förstöra mer än vad man redan gjort.
En engelsk studie (”Wind turbine amplitude modulation: Research to improve understanding as to its cause & effect”, december 2013) har klargjort att det lågfrekventa ljudet uppträder först på större avstånd från vindkraftverken. Det är därför besökare säger ”jag besökte vindkraftparken X och jag hörde bara ett lätt sus eller svisch”. Det lågfrekventa ljudet, som hörs på stora avstånd, liknas med det från ett startande flygplan (enligt, bland andra, meteorologen Conny Larsson, Uppsala universitet). Det lyfter dock inte utan står kvar timme efter timme och hörs företrädesvis under kvällar, nätter och morgnar. Denna typ av ljudstörning är mycket påfrestande och vissa personer kan drabbas av rent fysiska besvär.
Vi anser att man inte kan bedriva ett seriöst arbete med en ny översiktsplan utan att se hur alla vindkraftprojekt kan påverka miljön och verksamheter i våra vackra älvdalar. Kravet på en skyddszon är mer än berättigat.
Vår uppmaning till politikerna är: Tänk om och gör rätt.
Kommunledningen har lanserat ett nytt begrepp inom kommunplanering- en Kapad översiktsplan. Arbetet med en ny översiktsplan skall nämligen uppdelas i två etapper. Ett beslut som tydligen har fattats över huvudet på politiska organ såsom kommunstyrelse och kommunfullmäktige . Innebörden, som vi förstår den, är att nu slippa hantera konflikten mellan en planerad vittgående exploatering av kommunens landskap med vindkraft och andra verksamheter. Vindkraftsfrågor skall nämligen behandlas i etapp 2. Kan man planera för friluftsliv, turism mm i etapp 1 utan att beakta vindkraftsutbyggnaderna som kan komma att påverka stora delar av älvdalarna?
Vi anser att det är av stor vikt att man samtidigt hanterar alla frågor som rör nyttjandet av landskapet. Vindkraften tar mycket stora ytor i anspråk. Detta kan komma i konflikt med en rad andra verksamheter. Kan tätorternas ljudmiljö påverkas, hur påverkas alla byar i älvdalarna, hur påverkas friluftsliv, hur påverkas inflyttning/avflyttning, hur påverkas den sociala miljön????. Frågorna är många.
Arbetsgruppen livsmiljö i Sollefteå har skapat en karta där de flesta men inte alla nu kända vindkraftprojekt placerats in för att ge en bild av vad som kan hända med vår livsmiljö, se bilagd karta.
Projektområdena är utmärkta på kartan och namngivna. På kartan kan man se områden som ligger ca 5 km från projektområdena och ca10 km. Vad vi nu säkert vet är att det är en högst påtaglig risk för besvärande störningar av lågfrekvent ljud, ett muller, inom 5 km och inom 10 km kan ljudstörningar uppträda under vissa väderleksförhållanden. Boende i Bräcke kommun inom 5-7 km från Mörttjärnbergets vindkraftpark störs av denna typ av ljud. Ett som ibland hörs mer inomhus än utomhus. Ett ljud som ibland dessutom ”känns i kroppen”. Sammaförhållanden gäller för byarna Rensjön m.fl i Ramsele. Rapporter från ett stort antal orter i Sverige bekräftar att besvärande ljudstörningar är en vanlig företeelse i samband med storskalig vindkraft av samma typ som nu är aktuell i vår kommun. Nu har även myndigheter såsom Naturvårdsverket insett att något är fel och satsar ännu mer pengar på forskning om ljud i vår typ av landskap. Under tiden borde ett stopp för utbyggnad införas för att inte förstöra mer än vad man nu gjort.
En omfattande engelsk studie har identifierat det förhållandet att det lågfrekventa ljudet uppträder först på större avstånd från vindkraftverken. Typiskt 10 rotordiametrar och mer dvs på avstånd över 1 km. Detta ljud dämpas mycket lite jämfört med det ljud som hörs intill vindkraftverken. Det är mer högfrekvent och dämpas därigenom mycket snabbt. Det är därför besökare säger ”jag besökte vindkraftparken xx och jag hörde bara ett lätt sus eller svisch” Det lågfrekventa ljudet, som hörs på stora avstånd, liknas med det från ett flygplan som håller på att starta. Men flygplanet lyfter inte utan står kvar timme efter timme och företrädesvis kvällar, nätter och morgnar. Denna typ av ljudstörning är mycket påfrestande och vissa personer kan drabbas av fysiska besvär.
Vi anser att man inte kan bedriva ett seriöst arbete med en ny Översiktsplan utan att se hur alla vindkraftprojekt kan påverka miljön i våra vackra älvdalar.
Vår uppmaning till politikerna är ”Tänk om och gör rätt”
”Öppet brev till Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrlands län samt Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner.
Vindkraften har, under de senaste åren, växt fram som en viktig del av Sveriges elförsörjning. Den framställs som en relativt miljövänlig form av elproduktion. Församlingsrådet i Borgvattnets församling delar den allmänna uppfattningen att all energiproduktion ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Av den anledningen ser också församlingsrådet vindkraften som ett intressant alternativ.
Inom Borgvattnets församling planeras för ett stort antal vindkraftverk. Vissa byar i området kommer, enligt planerna, att helt omringas av verk. Det är av denna anledning som församlingsrådet vill lyfta fram ett antal tveksamma företeelser i handläggningen av tillståndsgivningen inför beviljande av tillstånd till byggande av vindkraftsparkerna.
De beräkningsmetoder, som ligger till grund för beräkning av vindkraftens ljudpåverkan, är framtagna utifrån mätningar gjorda på vindkraftverk, som är placerade i slättbygder i södra delarna av landet och som är betydligt lägre än de verk som byggs numera. I skogslandskapet med andra höjdlägen och annat klimat blir ljudpåverkan av en helt annan karaktär. Detta har visat sig genom det stora antalet klagomål på ljudstörningar somframkommit. Conny Larsson, meterolog och forskare kring ljud vid vindkraft vid Uppsala universitet, har i en långtidsstudie av vindkraftsbuller visat att bullernivåer och ljudutbredning från vindkraft i kuperad skogsterräng är långt mer störande än vad som kan förväntas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Det har visat sig att problemet med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraft är långt större än vad både bolag och myndigheter räknat med. Därför anser församlingsrådet att nya, anpassade beräkningar behöver göras innan tillståndgivning kan genomföras.
En annan företeelse som församlingsrådet vill lyfta fram, är vilka gränsvärden för ljudpåverkan, som lokalbefolkningen ska behöva tolerera. Enligt normerna ska ingen boende behöva utsättas för mera än 40 dbA ljudstörning. I områden med lågt bakgrundsljud ska det enligt Naturvårdsverket vara 35 dbA som ska gälla. I vårt skogslandskap med små byar utan industrier existerar i stort sett inget annat bakgrundsljud än vindens sus i skogen. I de ljudkartor som finns med i tillstånden för vindkraftverken inom Borgvattnets församling, kommer ett stort antal bostadshys få mera än 40 dbA ljudpåverkan. Trots detta har vindkraftsprojektörerna fått tillstånd att bygga verk. Församlingsrådet ifrågasätter Länsstyrelsens bedömning och tillståndsgivning.Oavsett var i landet vindkraftverk byggs, ska samma tillämpning av regelverket göras.
Församlingsrådet vill också ifrågasätta bristen på respekt för samerna och rennäringen. Det område som är planerat för vindkraft inom Borgvattnets församling sammanfaller nästan till hundra procent med ett av rennäringens kärnområden för renbete. Detta förhållande återkommer på många platser där samerna antingen har sina sommar- eller vinterbeten. Eftersom samerna är vårt lands ursprungsbefolkning bör man ta större hänsyn till placeringen av s.k. vindkraftsparker med tanke på rennäringen. Sverige har uttalat att samernas rättigheter är betydande, men frångår detta i samband med tillståndsgivningen av vindkraft.
Församlingsrådet i Borgvattnets församling anser att ett nytt regelverk för tillståndsgivning måste tas fram där ovan angivna företeelser måste beaktas. Dessutom måste regelverket tillämpas på ett likartat sätt i hela landet.
”Hur många känner till omfattningen av de vindkraftindustrier, som Flodin håller på att genomdriva på bergen ovan Fjällsjöälvens vackra dalgång? Han har köpt Flakabergsprojektet med 6 kraftverk, fått kommunens tillstånd att uppföra 25 verk vid Salsjön och 40 verk i Ranasjö/Kuflo. Salsjöprojektet har tillstyrkts av miljöprövningsdelegationen och Ranasjö/Kuflo är utskickat på remiss till ett antal instanser. Flakaberget går ej att överklaga längre. Salsjön och Ranasjö/Kuflo har nått vägs ände i förvaltningsrättssvängen. Återstår alltså miljödomstolarna för de förtvivlade människorna i drabbade byar.
Tara/Röån med vkv. Montagebild.
Tänk tanken att detta skulle drabba oss i Röån! Bakom Röåns Möbler kunde 6 verk torna upp sig, ovan Tarå 25 jättemonster och en kilometer från Backen skulle det första av 40 stycken likaledes blinkande och oljudsalstrande verk utgöra början på ett jätteområde bort mot Timmeråsen/Storflöje.
Hur kan det få vara så att EN människa tillåts förstöra så fullständigt sanslöst? Hur kan EN människa tillåtas utföra fullskaleexperiment på människor och miljö?
I gårdagens TÅ ondgjorde E. Lassen sig över en ”dold agenda” i sjukhusaffären. Hon har säkert rätt. Hon om någon bör kunna bedöma just den företeelsen eftersom hon själv är en svårslagen mästare på det området. Det sätt på vilket exempelvis Ranasjö genomdrevs och förutsättningen att ro det och andra Flodinprojekt i hamn genom den sk ”vägledningen” är ett mästerprov i den tvivelaktiga konsten att genomföra en dold agenda.
Kommunplaneraren U. Ullstein och de som anförda av E. Lassen satt i TU under den perioden detta skedde är ingenjörerna och de sammansvurna i den mycket väl dolda agendan som gick ut på att till priset av åsidosatt demokrati, transparens och medborgarinflytande tillåta vindindustrier i områden, som dessförinnan inte ansetts lämpliga för storskalig miljöfarlig vindkraftverksamhet.
Det hävdas ibland att vindkraft och turism går bra ihop. (Kanske kommer Sollefteå kommun i framtiden att kunna satsa på katastrofturism. Det lär ju vara en företeelse på frammarsch.)
Därför var det litet överraskande att i september läsa att 23 fastighetsägare nu protesterade mot ett 150 meter högt vindkraftverk som planeras på Kapelludden på sydöstra Gotland:
– “Ett groteskt jättevindkraftverk riskerar lägga en våt filt över fritidsliv och fastighetsutveckling i Kapelluddens närhet”, skriver de.
Denna protest gällde ETT vindkraftverk av samma storlek som det här i Sollefteå kommun smälls upp hundratals av. Det beskrevs som ett groteskt jättevindkraftverk. För byborna vid Fjällsjöälven blir det 71 stycken groteska jättekraftverk. I alla väderstreck.”
Det kom ett brev. Ett brev som är en stark vädjan om hjälp. Brevet har skickats till alla beslutsfattare och politiker i Sollefteå och Ragunda kommuner men bara ett fåtal av dem har hitintills svarat. Avsändaren ber om hjälp att stoppa ett planerat vindkraftprojekt i Finnåberget utanför Helgum i Sollefteå kommun men som även berör Ragunda kommun i Jämtland. Ett vindkraftprojekt, om det realiseras, kommer att innebära att Anna-Karin och hennes familj inte kan flytta till den gård de köpte för något år sedan i Finnåberget. En dröm som familjen inte kan förverkliga om beslutsfattarna/politikerna i Sollefteå och Ragunda kommuner säger ja till Finnåbergets vindkraftsprojekt (25-27 vkv).
Vindkraftsprojektet drivs och projekteras av Kraftö Vind. Vindbolagets ansökan till Länsstyrelsens miljöprövning beräknas ska skickas in under hösten 2015. Därefter fattar Sollefteå och Ragunda kommunfullmäktige beslut om de samtycker till Kraftö Vinds vindkraftsprojekt eller inte.
Här är Anna-Karins brev som jag fått tillåtelse att citera:
”Angående den planerade vindkraftparken på Finnåberget.
En desperat vädjan till er förtroendevalda med makten, och er andra i beslutsfattande ställning: SNÄLLA HJÄLP OSS! Vi har valt er, vi har gett er vårt förtroende att besluta saker som rör oss skattebetalande invånare. Stå upp för oss små människor som kan få vår tillvaro raserad, våra liv förstörda. Antar att ni är väl inlästa på all forskning kring vindkraftparkernas ljud, ljus och skuggstörningar. Antar också att ni fått in en hel del kritik och klagomål. Det är dags att börja lyssna på era väljare, era invånare, sätt ner foten och säg NEJ. Jag tycker att vi i Sollefteå kommun har mer än nog med vindkraftverk som det är idag (med redan byggda verk och tillståndsgivna verk). Det kommer hela tiden ny och mera forskning om deras skadliga inverkan på naturen, människan och miljön. Det finns andra typer av förnyelsebar energi som inte gör lika stort ingrepp i miljön och i människors tillvaro. Vi har redan förstört alla älvar här så köp kraftverket istället och se till att det får ge max avkastning.
Av oss som har valt att bo och verka i Sollefteå kommun har många gjort det pga av närhet till vacker natur och tystnad, den försvinner mer och mer. Ni har snart beviljat hela västras undergång, människor vill inte bo kvar. I dagens stressade samhälle är det viktigt med återhämtning för att ladda batterierna och läka själen, ni tar dessa möjligheter av oss. Det låter fint att hela Sverige ska leva, det måste bli flera bönder, närproducerat, lokalodlat. Det finns många fina miljömål så även i Sollefteå kommun, sätt de i främsta rummet för en gångs skull.
Vi producerar redan ett överskott av energi så vi kanske borde tänka lite på övriga klimat och miljömål nu ex ”ett rikt odlingslandskap”.
Kraftö AB avser att söka om tillstånd att bygga 27 kraftverk vid Finnåberget och dessa vindkraftverk ska vara bli 240 m höga! Det har aldrig byggts så höga så ingen kan veta hur, och vad det kommer att påverka. Att Kraftö är ett bolag som till största delen ägs av Irländska riskkapitalister spelar kanske inte er någon roll. Jag tycker att det är beklagligt att dessa riskkapitalister tillåtas att tjäna stora pengar på att förstöra människors liv. De kommer inte att driva parken utan den ska säljas så att företaget kan göra en miljonvinst. Den andra miljonvinnaren blir SCA som är markägare.
Vad får vi? Jo ev. en byggdepeng till föreningar i området, om de uppfyller vissa krav och om verken producerar visst mycket el (=lite eller inga pengar). En fråga från samrådsmötet i juni var om kommunen får del av bygdepengen? På det svarade Kraftö – ” Nej vi ser helst att det går till lokala föreningar”. Kanske för att inga föreningar uppfyller kraven, kanske inte. Vad får då kommunen? Kanske bra reklam ”en kraftfull” kommun, en miljövänlig kommun? (miljövänligheten kan diskuteras, jag väljer att inte göra det idag, från liten plåt i Kina till utsläppt diesel i Finnåberget, det skulle bli långt). Eller är det så att vi bygger i den lilla kommunen i Norrlands inland som inte säger nej. ”Det är bara små grupper med människor som protesterar” ”Bara 80-90 st var emot förslaget”. Ingen talar om att dessa 80-90 personer utgjorde 90-100% av de mest berörda. (Skulle jag vara vindkraftsbyggare i Stockholm skulle jag nog också välja att bygga här).
Glömde nästan bort att vi i kommunen fick i alla fall några årsarbeten på kraftverken, kanske 5 st, (tror att innevånarna skulle uppskatta mera om det blev flera arbetstillfällen i skola, vård och omsorg), tråkigt att 50-talet människor fick sina liv förstörda och att 10 valde att flytta till annan ort/kommun. Visst vi fick också årsarbeten under uppbyggnadsfasen, tråkigt nog så blev det inte så många lokala företag som kunde ta på sig så stora arbeten. Arbetarna på bygget kom mest från baltländerna och östeuropa, de bodde inte i stugbyar eller liknande, de hade med sig husvagnar och mat hemifrån, de jobbade mån-torsd och åkte sedan hem över helgen. Vi får tillbaka alldeles för lite mot hur mycket det förstör.
Hur många snurror ska vi ha i kommunen? Hur stor yta ska avvaras? Vad händer när alla bolagen går i konkurs? När tänker ni börja lyssna på innevånarna?
Sätt ner foten. Ni har makten att säga NEJ, bygg inget mera i vår kommun. Vi små människor som får våra liv förstörda är värda mer, vi är ovärderliga likasom den miljön vi lever i. ”Skänk inte bort oss och den för lite och ingenting”.
Är det med förstörda liv vi ska betala alla energibesparingar och effektiviseringar vi gjort? De stora elbolagens beräkningar visar på att vi kommer att ha ett elöverskott de närmsta 10-15 åren, vi förbrukar inte mer el än vad vi gjorde på 1980-talet. De stora bolagen väljer nu att frysa sina vindkraftssatsningar eftersom de inte är lönsamma, kvar blir då riskkapital bolag ex Kraftö som bara är ute efter att tjäna snabba pengar. De har inga som helst intressen i norrlandsinland, de struntar i människorna som bor där, de struntar i miljön. Det är bara pengarna. Jag tycker inte att ni ska sälja ut oss för att några Irländska riskkapitalister ska bli rika.
Det finns inga ord som kan beskriva den ångest, sorg, den klump jag har i bröstet och har haft sedan i början av juni. Det är min tillvaro, det är min trygghet, mitt arv flera generationer tillbaka som tillintetgörs för att sedan användas som en dörrmatta åt leriga byggstövlar. Jag önskar att jag hade varit en kungsörn, då hade jag varit värd många kilometer kanske rent av värd ett NEJ, som människa med krossad tillvaro är jag knappt värd en rad i en MKB. Däremot är jag värd att 1,3 km från min framsida få ett 240 m högt vindkraftverk. Till saken hör också att utredningsområdet för vindkraften ligger på samma höjd över havet som mitt hus. I Kraftös mkb var jag inte ens värd ett fotomontage, trots att jag är närmast av alla drabbade. De hade fått ”tekniska” problem med utrustningen när de skulle fota från just Lövliden, men de skulle försöka igen. Så blev det naturligtvis inte! Gissa hur mycket som kommer att synas, höras. Kommer jag någonsin att kunna sova över där igen? Kanske med öronproppar och ögonmask. Kommer jag att vilja sova över där igen? NEJ!!
Anledningarna till att vi köpte var många, bla vår 19 årige son har på Lövliden funnit den plats där hans hjärta säger att han ska leva. Han ska till hösten iväg till Luleå och studera där i 5 år men sedan vill han återvända och bosätta sig på Lövliden. Under det år vi ägt stället har han börjat bruka marken, han renoverar hus och lador för fullt. Han kommer inte att flytta dit om det blir en vindkraftpark där. Vi köpte även för tystnaden,mörkret och stillheten. Gården är kanske snart till salu. Finns det spekulanter? : 25 km till närmsta affär, några få sommarstugegrannar, 1,3 km till närmsta bullrande, blinkande, helt oskymda vindkraftverk, känn Stockholmspulsen i en norrlandsskog. Till saken hör också att det idag finns tillstånd för vindkraft på Knulen (av ”Bygg- och miljönämnden Ragunda kn, admin. not) och på Vaberget (av Sollefteå kf, admin. not) – dessa parker kommer troligtvis att vara synliga också. Det blir då synlig vindkraft i många riktningar!
1998 gjorde Ann Renström på uppdrag av Sollefteå kommun en rad olika by inventeringar, bla inventerades fjällbyar däribland Lövliden. – ”Glesbygden förblöder. Kraft och kapital rinner ut i en ständigt strilande ström. Detta väldiga problem diskuteras förvånansvärt litet, men en fråga som borde ställas är, om det verkligen främjar en god och resurshushållande samhällsutveckling att låta landsbygden avfolkas.” Detta och mycket mera skriver Ann Renström i inledningen. Det hon varnar för kanske ni nu kommer att bidra till.
På Lövliden finns idag inga bofasta men planer att bli bofasta finns. I våran lilla by finns förutom mig och min familj, ett äldre par som arrenderar en stuga på vår mark, en kvinna från Stockholm, en familj från Tyskland och två bröder med varsin liten stuga. Alla är ofta i sina stugor, byn har vaknat till liv igen, traktorer rullar, det odlas igen. Vi har alla en sak gemensamt – vi har köpt torpen pga tystnaden, stillheten och närheten till naturen. Två av dessa torp har även ägare med långt gångna planer på att bli bofasta inom 5 år. Om ni beviljar en vindkraftpark ödelägger ni byn, krossar 6 familjers liv. Ingen av oss kommer att vilja vara kvar där, vi är alla lika förtvivlade. Vi kan i alla fall säga vår mening, det kan inte ugglorna, fladdermössen, rovfåglarna (bla kungsörn), vadarfåglarna, björnarna och alla andra djuren vi vet finns inom utredningsområdet. Vi vet vart tjäder och orre spelar, vi vet vart tranorna häckar, vi vet vart älgkorna väljer att kalva, vi ser och hör rovfåglar, fladdermöss och ugglor, vi ser uttrarna leka i bäcken. Vi vet historien om Graninge verkens gamla mejeri, vi vet vart de gamla rasade ladorna står, låt inte vårtkulturarv förstöras. Kraftövind ger ”Enetjärn natur” i uppdrag att göra en miljöbeskrivning, ingen från Enetjärn har varit ute och tittat, det räcker tydligen med en skrivbordsinventering. Tycker att en fladdermus inventering som görs på fyra nätter verkar lite klent på ett område som är flera tusen kvadratkilometer. Känns också som att seriösa djurinventeringar bör göras under flera år.
Om denna park byggs med verk på 240 m så kommer det inte bara att röra oss i byarna runt omkring. Det kommer att störa i hela Helgum, Graninge, Forsse, Långsele. Väldigt många kommer att se dessa jättar och störas av deras blinkande lampor. Helgum kommer att bli byn mellan vindkraftparkerna Finnåberget och Vaberget. Detta var en av anledningarna till att området har ratats av tidigare bolag, miljöpåverkan skulle bli för stor och att det var för dålig vind.
Jag vill inte ha ert beklagande, jag vill ha er hjälp. Jag tror också att ni vet, att det snart, om inte redan är så att majoriteten av kommuninnevånarna är mot den vindkraftsetablering som nu bedrivs. Man kan läsa artiklar om andra svenska kommuner och länder som säger nej till etableringar pga vad innevånarna tycker, gör som de lyssna på vad de skattebetalande väljarna tycker, lyssna på den nya forskningen som kommer hela tiden. Ragunda som också är involverade i detta projekt har tydligen uttalat sig om att de inte beviljar bygglov för snurror högre än 170 m. Italien vill bara tillåta i redan bullriga miljöer, Australien säger nej mm. Det kan väl inte vara meningen att vi i glesbygden ska förse halva Sverige och delar av Europa med ”grön el”. Alla vill ha grön el, det låter bra, men ingen vill ha det i sin hemtrakt….SNÄLLA HJÄLP OSS, DET HANDLAR OM VÅRA LIV, VÅRAN TILLVARO, VÅRA MÄNNSKLIGA RÄTTIGHETER, VÅRA DEMOKRATISKA RÄTTIGHETER, KÖR INTE ÖVER OSS, SÄLJ INTE UT OSS! Det är också vi som röstar i valet 2018, görs inget åt detta så finns det inte så många partier att välja på.
Mitt hem är min trygghet, mitt lugn, SNÄLLA TA DET INTE FRÅN MIG!
Igår (28/9 2015) kom beslutet från Länsstyrelsens MPD ang. vindkraftsprojektet Salsjön i Näsåker. Tillståndet omfattar 25 vindkraftverk i ett stort naturområde i Forsås.
Området är ett s.k. utredningsområde och bör inte ha klubbats igenom i Sollefteås kommunfullmäktige om kommunen haft en aktuell uppdaterad översiktsplan.
På ett internt vindkraftsmöte i Näsåker med Länsstyrelsen i november 2012 påstod/lovade Sollefteås kommunordförande Elisabet Lassen att de tio vindkraftsområden, som planerades i 2008 års vindbruksplan var ”that´s it” när det framkom att ytterligare 54 (!) nya vindkraftsområden planerades i kommunen.
Bland dessa 54 s.k. ”utredningsområden” ingår bla Salsjön och Ranasjön. Lassens löfte ”thats it” räckte inte länge..
Nu har Miljöprövningsdelegationen tagit beslut om 25 vindkraftverk i Salsjön och det är ett nytt bakslag för Näsåkersbygden. Om alla projekt går igenom så kommer hela Näsåker med omnejd att omringas av bullrande, vinande och blinkande vindsnurror.
I nuläget är det sammanlagt 177 vindkraftverk som Sollefteå kommun har beslutat att får sättas upp runt Näsåker. (Ranasjön 33 vkv, Salsjön 25 vkv, Flakaberget 6 vkv , och Fängsjö/Storsjöhöjden 113 vkv .
Här finns beslutet om Salsjö vindkraftprojekt. (Pdf-filer) Beslutet kommer att överklagas.
”Öppet brev till Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner.
Vindkraften har växt fram som en viktig del av Sveriges elförsörjning. Den framställs som en relativt miljövänlig form av elproduktion.
Församlingsrådet i Borgvattnets församling delar den allmänna uppfattningen att all energiproduktion ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Av den anledningen ser vi vindkraften som ett intressant alternativ.
Inom Borgvattnets församling planeras för ett stort antal vindkraftverk. Vissa byar i området kommer, enligt planerna, att helt omringas av verk.
Vi vill lyfta fram ett antal tveksamma företeelser i handläggningen av tillståndsgivningen inför beviljande av tillstånd till byggande av vindkraftsparkerna.
De beräkningsmodeller som ligger till grund för beräkning av vindkraftens ljudpåverkan, är framtagna utifrån mätningar gjorda på vindkraftverk som är placerade i slättbygder i södra delarna av landet och som är betydligt lägre än de verk som byggs numera.
I skogslandskapet med andra höjdlägen och annat klimat blir ljudpåverkan av en helt annan karaktär. Det har visat sig genom det stora antalet klagomål på ljudstörningar som framkommit.
Conny Larsson, meteorolog och forskare kring ljud vid vindkraft vid Uppsala universitet, har i en långtidsstudie av vindkraftsbuller visat att bullernivåer och ljudutbredning från vindkraft i kuperad skogsterräng är långt mer störande än vad som kan förväntas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer.
Problemen med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraft är långt större än vad både bolag och myndigheter räknat med. Vi anser att nya, anpassade beräkningar behöver göras innan tillståndsgivning kan genomföras.
Vilka gränsvärden för ljudpåverkan ska lokalbefolkningen behöva tolerera?
Enligt normerna ska ingen boende behöva utsättas för mera än 40 dbA ljudstörning. I områden med lågt bakgrundsljud ska det enligt Naturvårdsverkets regelverk vara 35 dbA som ska gälla.
I vårt skogslandskap med små byar utan industrier existerar i stort sett inget annat bakgrundsljud än vindens sus i skogen. I de ljudkartor som finns med i tillstånden för vindkraftverken inom Borgvattnets församling, kommer ett stort antal bostadshus att få mera än 40 dbA ljudpåverkan.
Trots detta har vindkraftsprojektörerna fått tillstånd att bygga verk. Vi ifrågasätter länsstyrelsens bedömning och tillståndsgivning. Oavsett var i landet vindkraftverk byggs, ska samma tillämpning av regelverket göras.
Vi vill också ifrågasätta bristen på respekt för samerna och rennäringen.
Det område som är planerat för vindkraft inom Borgvattnets församling sammanfaller nästan till 100 procent med ett av rennäringens kärnområden för renbete. Detta förhållande återkommer på många platser där samerna antingen har sina sommar- eller vinterbeten.
Eftersom samerna är vårt lands ursprungsbefolkning bör man ta större hänsyn till placeringen av vindkraftsparker med tanke på rennäringen.
Ett nytt regelverk för tillståndsgivning måste tas fram där ovan angivna företeelser beaktas. Dessutom måste regelverket tillämpas på ett likartat sätt i hela landet.”
Slutdatum för överklagan på miljöprövningsdelegationens beslut på Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt är den 16 juli. Skicka in skrivelsen till Miljöprövningsdelegationen/Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten, 87186 Härnösand. Skrivelsen ska dock ställas till Mark- och miljödomstolen i Östersund.
Ange diarienumret 551-7133-12.
Om man vill ha längre tid för kompletteringar till överklagan så kan man begära det i överklagan.
En kommentar i Facebook: ”Många lockades att söka lyckan i guldrushens dagar. Det utmålades stora pengar, det var bara att vaska och gräva. Några fann guldkorn, men de flesta blev utan. Dagens Klondyke ligger i Norrland, här är det bara att ta för sig av alla som vill roffa åt sig. Norrlänningarna är som Amerikas indianer. Vårt land är inte vårt. Vår livsmiljö är inget av värde. Att vi älskar vår natur och våra tysta skogar, våra fria vyer, bergens majestätiska höjder, det är inget värd. Vindkraftsmaffian som hålls under armarna av regeringen är de värsta exploatörerna.”
Ett brev som idag har skickats till Naturskyddsföreningen/Länsförbundet i Sollefteå/Ångermanland:
E.on planerar på uppdrag av vindbolaget Forsca att bygga en fem mil lång 130 kV kraftledning från Storsjöhöjden till Betåsen i Näsåker; till stora delar på privata skogsmarker. Inget beslut om denna kraftledning är taget i Energimarknadsinspektionen och inga förhandlingar har påbörjats med skogsägarna ännu.
Hela området kring Fängsjö/Storsjöhöjden är ett känt naturområde med många naturvärden. Det finns beskrivet bl.a. i Länsstyrelsens beslut av vindkraftsområdet. MPD:s beslut finns att läsa här. http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3773
Området intill Vigdsjön har ett mycket rikt fågelliv. Kungsörnar, gäss, andfåglar, morkullor och tjädrar har sina revir, lever och häckar i området. Det finns även ett rikt bestånd av älgar och rådjur i området. Området kring Vigdsjön är dessutom ett välkänt älgkalvningsområde.
Fotnot: Vigdsjön sänktes i slutet av 1800-talet. Där den gamla sjönivån tidigare legat är nu ett bördigt område för alla djur. Kraftledningen kommer att dras strax intill den gamla sjönivån i Vigdsjön. Av tidigare kända erfarenheter vet man att djur- och fågellivet tar skada av stora luftburna kraftledningar av den här digniteten.
Om vindkraftsprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden realiseras kommer marken att exproprieras mot markägarnas vilja.
Det Naturskyddsföreningen/Förbundet bör kunna ha synpunkter på att det bör läggas markledningar isf luftledningar för att eliminera skogsvärden och skydda djurlivet i hela området.
Energimarknadsinspektionen tar emot synpunkter till den 3 juli. Det går att begära tids förlängning. E-post: registrator@ei.se före den 3 juli. Ange diarienummer 2014-102382
