Storskalig nätansluten vindkraft i Norrbotten är fel

Vattenkraften i norra Sverige syns tydligt från ovan. Breda kraftledningsgator löper från norr till söder. Elen kommer från vattenkraftstationer i våra stora älvar. Denna energi är ”förnyel-sebar”. Nederbörden ger oss denna enastående rena energiform.

SMHI:s prognoser pekar på en ökning av nederbörden i norr som ett resultat av jordens uppvärmning. Den ökade nederbörden är redan en verklighet som är väl dokumenterad. Alla klimatmodeller pekar i samma riktning. Flödet i våra älvar kommer därför att öka och elen från vattenkraften kommer att öka. Allt är frid och fröjd – det är bingo.

Vi har i norra Sverige ett väldigt överskott av elenergi som inte skapar koldioxid. Vi kommer dessutom att få ännu mera vattenkraftsel i framtiden – på grund av ökad nederbörd. Finns det några speciella skäl att dessutom bygga ut vindkraften i vårt län? Jag finner inte ett enda hållbart argument som talar för en storskalig nätansluten vindkraft i Norrbotten.

* Att på ett meningsfullt sätt samköra vattenkraft med vindkraft förutsätter att vi stryper flödet i de reglerade älvarna när vindkraftverken är i gång. Minst hundra gånger per år blåser det för fullt och flera hundra gånger per år är det vindstilla här uppe i Norrbotten – vilket elände! Tänk om vi hade samma vindförhållanden som i Danmark, där det blåser nästan jämnt.

Det måste blåsa regelbundet för att vindkraft ska fungera väl. Även om det blåser mera vid kusten än i inlandet, är vindförhållandena inte tillräckligt bra för vindkraft. På vissa platser blåser det riktigt bra på grund av topografin. I Suorva har vi en sådan lokal vindförstärkning. Omgivande berg accelererar vinden i dalgången. Detta är väl dokumenterat. Med undantag av några få platser är emellertid Norrbotten olämpligt för vindkraft.

* Ska man bygga vindkraft måste det blåsa rejält. Det är den absolut viktigaste förutsättningen. Vindeffekten är kubiskt beroende av vindhastigheten. Detta är nästan ofattbart. Om vindens hastighet ökar från 5 m/s till 7 m/s blir vindens energi nästan tre gånger större. Det är därför alldeles oerhört viktigt att det blåser bra om man ska bygga vindkraft. På norska sidan av fjällen mot Atlantkusten finns det många suveräna platser för vindkraft. Norrbotten är tyvärr inte ett vindarnas paradis.

* All ytterligare el leder automatiskt till ökade transporter av el söderut med oundvikliga nätförluster som följd. Klarar näten av den ökade elproduktionen som orsakas av den ökade nederbörden? Klarar näten dessutom av en större satsning på vindkraft i norr? Svaret är nej. Elnätet är inte dimensionerade för en storskalig nätansluten vindkraft i norr.

* I kallt klimat kommer vindkraftverk att få större problem med isbildning jämför med havsbaserad vindkraft. Avisningstekniken är väl utvecklad – men den både fördyrar vindkraften, sänker verkningsgraden och gör tekniken mera komplicerad.

* När det är mycket kallt används mycket el. Om vindkraften fungerade som ”spetskraft”-
den kan ge el vid sträng kyla när elbehovet är som störst, kan man acceptera ett högre pris
för denna teknik. Men det är ju precis tvärtom. Vid extrem kyla blåser det mycket sällan.

* Blir havet, kustlandskapet eller fjällvärlden mera naturskönt av vindkraftverken? Vi måste ibland göra avkall på vissa naturvärden det är sant, men i det här fallet finns det ju inte ett enda argument som gör detta nödvändigt. Det är tusen gånger skönare att segla fram längs en naturskön kust än att kryssa sig fram mellan vindkraftfundament. En tyst fjällvärld är mycket behagligare än en väsande fjällvärld.

* Sverige har redan en av världens högsta förbrukning av el per person. Behöver vi ännu
mera el och av vilken anledning? Klimatet blir ju steg för steg varmare. Skulle vi inte
hushålla och spara energi i stället för att slösa med energi?

* Norge får mycket mera vattenkraftsel i framtiden på grund av den ökande nederbörden.
Finland bygger ut kärnkraften. Danmark fortsätter med den storskaliga vindkraften. Hela
norden är på väg att få ett stort elöverskott. Sverige blir omringat av länder med elöverskott, länder som också vill sälja el. Även ur marknadssynpunkt är en storskalig satsning på vindkraft i Norrbotten helt galen.

Vindkraften är en förnyelsebar energiform – precis som vattenkraften, men alla fakta talar
emot en storskalig nätansluten vindkraft i Norrbotten. I norra Sverige bör vindkraften användas för produktion av värme. Här uppe behöver vi värme nästan året runt. Koppla vindkraftverken direkt till elpannor i fjärrvärmenäten. Vindenergin kan då lagras och användas för både uppvärmning och tappvarmvatten.

Vindkraft är förnyelsebar, men vattenkraft är ett hundra gånger bättre. Vattnet kan lagras i dammar som töms när det finns behov av el. Detta är en enorm fördel. Vi har redan ett väldigt överskott av världens miljövänligaste el i elnätet. En storskalig nätansluten vindkraft kommer att skapa besvärliga störningar i detta elnät.

Det finns inget annat egenvärde hos förnyelsebar energi än att ersätta fossila bränslen som skapar koldioxid i atmosfären. Det är en ”logisk kullerbytta” att tro något annat.

Om marknadens aktörer får härja vilt blir det fullständig katastrof. Det är så galet att man måste utbrista: ”There is nothing so bad that it can not be even worse” – det är ingenting så dåligt att det inte kan bli ännu värre. Dessa ord är en god sammanfattning av en storskalig satsning på nätansluten vindkraft i Norrbotten.

Vindkraften har en stor potential. I områden med mycket goda vindförhållanden kan större vindkraftsparker producera el nästan året om. På vissa platser är förutsättningarna för vindkraften väldigt goda. Automatiserad produktion, som inte behöver ske kontinuerligt utan som går igång när det blåser och avstannar när det inte blåser, är en annan intressant tillämpning. Forskningen kommer att utveckla fler och fler tillämpningar av den miljövänliga vindenergin. Men att bygga en storskalig nätanslu-
ten vindkraftspark i Norrbotten är ett mycket oklokt beslut. Stora vindfarmer hör hemma i nät där el kommer från fossila bränslen. Endast så minskar vindenergin utsläppen av koldioxid.

KAN VINDKRAFT ERSÄTTA KOLKRAFT OCH/ELLER KÄRNKRAFT?
Vindkraft ger el när det blåser. Vågkraft ger el när det går vågor. Solceller ger el och solfångare skapar värme när solen skiner. Tidvattenkraftverk skapar el som är synkroniserad med tidvattnets rytm. Vattenkraften är en helt överlägsen förnyelsebar energiform. Dammarna i de reglerade älvarna kan lagra energi. Vi kan med vattenkraft skapa el när det behövs. Flertalet andra förnyelsebara energiformer saknar denna lagringsförmåga. Detta är de förnyelsebara energiformernas stora dilemma.

Många miljövänner tror att vindkraften kan ersätta kolkraften i världen. Detta är fullständigt galet. Inte ens vindkraftsbranschen tror att mer än några få procent av världens el i framtiden kommer från vindkraften. Hälften av elektriciteten på jorden kommer från kolkraftverk. Tron att vindkraften kan ersätta kolkraften förlamar och splittrar miljörörelsen. Det är en utopi att tro att vi kan göra oss kvitt kolet med hjälp av vinden.

Tron att vindkraften kan ersätta kärnkraften i världen är lika felaktig. Kärnkraften lämpar sig väl som bas i elsystemet. Kärnkraftverken är alltid igång för att generera el. Vattenkraften regleras för att möta variationerna av lasten i elnäten. Vattenkraften är enastående lämplig för en sådan uppgift. Så regleras i stora drag den svenska elproduktionen.

Uppfattningen att vindkraften ska kunna ersätta kärnkraften som normalt svarar för baslasten i elnäten är helt befängd. Vindens energi måste kunna lagras i våldsamt stor skala för att kunna klara en sådan uppgift. Detta är tekniskt omöjligt. Det är även en utopi att tro att vi kan göra oss kvitt kärnkraften med hjälp av vindenergi.

Dagens kärnkraftsteknik hör helvetet till, men miljörörelsen måste sätta sig in i den forskning som nu pågår för att utveckla en helt ny typ av kärnkraftsreaktor – den ”fjärde generationens reaktor”. Massor av människor är engagerade i miljörörelsens mångfald av organisationer. Om flera av dessa organisationer fortsätter att hävda att det går att ersätta kolkraft och kärnkraft med vindkraft hämmas all opinionsbildning.

Dr Brage Norin Dr teoretisk fysik

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.