Jijnjevaerie sameby förlorade mot Statkraft

Idag offentliggör Norska och Svenska kontaktpunkterna för OECD sin rekommendation i saken Jijnjevaerie anmälan mot Statkraft.

Jijnjevaerie sameby konstaterar med besvikelse OECDs bedömning att Statkraft inte brutit mot riktlinjerna, trots att OECD menar att de (Statkraft) kunnat visa mer hänsyn.

Bakgrunden är att Samebyn anmälde Statkraft för bristande samråd. Samebyn har tydligt med skriftligt material visat att vindkraftsprojekten som Statkraft bygger betydligt påverkat samebyns renskötsel negativt, och att detta har framkommit i protokoll sedan första mötet 2007. Trots detta har Statkraft inte lyssnat och visat detta genom att ändra i sina planer. Vad är ett meningsfullt samråd enligt OECDs riktlinjer om inte ena parten behöver ta hänsyn till den andra partens ståndpunkt?
Tvärtom menar OECD att samebyn ändrat ståndpunkt, vilket visar att kontaktpunkten inte läst de inlämnade handlingarna.

Frågan kvarstår enligt samebyn om vad ett meningsfullt samråd enligt OECD riktlinjer verkligen innebär. Räcker det med informationsmöten?

Granskningen är genomförd till en begränsad del av tillståndsprocessen, OECD avstod att granska de delar som avgjorts i Svenskdomstol.

De processer som granskats är dessutom uppdelade i före och efter 2011, då OECD riktlinjer uppdaterades. Att processen skalats av i så stor omfattning har naturligtvis påverkat utslaget.

Det finns en viss förundran hos samebyn att det material/ underlag som producerades under OECD processen inte på något sätt reflekteras i utslaget. Innehållet i det materialet visar på en helt annan realitet än innehållet i rekommendationen. Bl. a. har Stakeholders Assesment upprättats av Protect Sapmi och innehållet i den är godkänt av båda parter.

-Vi gav oss in den här processen för att vi trodde vi skulle få upprättelse, då OECD riktlinjer skiljer sig ifrån hur vi upplever att vi har blivit behandlade, säger Marianne Persson. Men det var kanske förmätet av oss att tro att Norska och Svenska NCP vid respektive Utrikesdepartement skulle kritisera ett Statligt bolags agerande i det egna landet.

Om man ska lyfta något positivt så är det rekommendationen till alla bolag som etablerar sig i urfolksområden att de ska samråda med målsättning att uppnå samtycke.

Kontaktpunktene anbefaler at det i forkant av etablering i områder med betydning for urfolks tradisjonelle virke, gjennomføres konsultasjoner med formål om å oppnå samtykke fra berørte urfolk, og for å innarbeide urfolks anbefalinger og tiltak som kan redusere prosjektets negative innvirkning i den videre prosjektutviklingen.”

OECD råder också Statkraft att ingå avtal med Jijnjevaerie sameby om vidare utveckling av vindkraft, omfattning utbredning och kompensation.

Den här processen har tagit oacceptabelt lång tid, vilket vi inte kunnat påverka.
Vi tror också att det faktum att NCP kontaktpunkt avsattes av Norska regeringen mitt under processens gång har påverkat utslaget, de indikationer vi fick från det första sekretariatet skiljer sig från denna rekommendation.
NCP hade intill Graver avsattes en starkare utveckling av vad ett meningsfullt samråd innebär och vad det ska ge för uttryck i samrådsprocessen med urfolk.

Efter detta finns frågor om hur OECD tolkar sina egna riktlinjer.

09022016_Slutterklæring_NO_

https://radio.nrk.no/serie/dagsnytt-atten/NMAG03003615/20-02-2015#t=30m6s

http://www.op.se/jamtland/ragunda/efter-tre-ars-utredning-samebyn-far-inte-ratt-mot-statkraft

För vidare kontakt
Marianne Persson, ordförande Jijnjevaerie 076-844 88 58
Anett Sasvari, doktorand Uppsala universitet 076-238 19 19, Upprättat anmälan för samebyn
Anders Blom, Protect Sapmi 070-514 44 80

Ett svar på ”Jijnjevaerie sameby förlorade mot Statkraft”

  1. Kan bara instämma i Jijnjevaerie samebyns besvikelse!

    Statkraft – anmälan av Jijnevaerie sameby, 2012
    Den 29 oktober 2012 anmälde Jijnevaerie sameby det norska statliga vindkraftsbolaget Statkraft till den svenska och norska NKP:n. I anmälan hävdas att det norska statliga vindkraftsbolaget Statkraft kränker ursprungsbefolkningens, i det här fallet samernas, rättigheter genom sin miljöpåverkan i områden där samerna bedriver renskötsel.

    Av 6 kapitlet miljöbalken (MB 1998:808) framgår vilka krav som ställs på samrådsförfarandet och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) enligt miljöbalken. I bland annat 6 kapitlet 4 § (tidigt samråd) och 5 § (utökat samråd) miljöbalken framgår vilka krav som ställs på samråd. Flera av kraven är formulerade i allmänna ordalag. Detta innebär bland annat att det inte är närmare preciserat hur samrådet ska gå till samt vilka underlag som redovisas inför samrådet.

    Med anledning av ovanstående begärde undertecknad i en skrivelse till regeringen att regeringen bl.a. klart och tydligt skall precisera hur samrådet ska gå till så, att rättssäkerheten och fordringar i EU:s rättighetsstadga (2010/C 83/02) som beskriver de fri- och rättigheter som EU erkänner att varje människa har samt att säkerställa, att de enskilda sakägares och andra berördas yttranden blir seriöst beaktade och relevant besvarade av tillståndssökande bolag / verksamhetsutövare.
    Regeringens beslutet II:6 i mål M2015/1403/Ee av 2015-06-25 blev, att ”Regeringen inte vidtar ingen åtgärd med anledning av begäran.”

    Som en konsekvens av att svenska samrådsförfaranden inte är närmare preciserade t.ex. hur de konkret ska gå till samt vilka underlag som skall redovisas inför samrådet är alltså OECD:s utlåtande betr. Statkraft, att bolaget följt de svenska lagarna, andra författningar och policyn.

    Enligt OECD:s riktlinjer är företagens främsta skyldighet att följa inhemska lagar. OECD:s riktlinjer ersätter inte och ska inte anses åsidosätta inhemska lagar och andra författningar. Riktlinjerna går i många fall utöver lagstiftningen och ska inte och är inte avsedda att försätta ett företag i en situation där det står inför motstridiga krav.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.