Om att leva nära vindkraftverk

En berättelse om att bo nära vindkraftverk.

”Vindkraften har splittrat vår by. Fågelkvittret och grannarnas gemytliga samtal har tystnat i byn. I stället hörs ett monotont surr både ute och inne. Att bo intill ett vindkraftverk är inte enbart miljövänligt och positivt. Det vet Yvonne och hennes familj.
Det är så vackert att man blir betagen. Kuperad terräng, sol som letar sig genom de höga trädens kronor, kor som betar, glittrande sjöar och en gammal stenbro med porlande vatten. Här ligger också ett naturreservat där en skylt informerar om vik ten av att bevara och förstärka områdets biologiska mångfald, texten avslutas med orden: ”Njut av tystnaden och utsikten.”

I bakgrunden hörs ljudet av ett envist flygplan som aldrig tycks vilja gå ner för landning. – Det som låter är vindkraftverket här ovanför, det är ett fruktansvärt oljud när vinden ligger på. Tidigare hade vi ett rikt djurliv med många rovfåglar som häcka de, men nu har de försvunnit och jag tvivlar på att de återvänder så länge propellern snurrar.  Här fanns också flera arter av fladdermöss men de kan inte överleva i närheten av ett vindkraftverk, berättar Yvonne som bor granne med vindkraftverket.

Yvonne och hennes man köpte gården för 13 år sedan och det var kärlek till omgivningen vid första ögonkastet. – Vi hade tröttnat på storstadslivet och planerade för barn. Vi hittade vårt drömhus och gillade den gamla stilen. Naturen påminde om trakten där jag växt upp och allt ramades in av ett underbart fågelkvitter. Det var så rätt och vi gick med ett svagt rosa skimmer framför ögonen. Lugnet och tystnaden var en så härlig kontrast mot allt buller och bråk i staden.

Köpet av huset var parets livsinvestering, de rustade och byggde ut. Familjen utökades med tre barn: Moa, 12 år, Klara, 10 år, och Max, 5 år. För att flickorna skulle få egna rum byggdes två sovloft på vinden. Dessa står numera oanvända. – Ljudet tränger in i huset så att sovloften förvandlas till resonans lådor så där vill inte barnen vara, de blir vansinniga på att inte kunna sova i sina egna rum. Moa försöker trots allt ibland men Klara har helt gett upp och sover hellre i en bäddsoffa på bottenvåningen, dit ljudet inte når. Fick veta ryktesvägen För två år sedan byggdes ett 70 meter högt vindkraftverk där varje vinge mäter 32 meter.

Fågelkvittret och grannarnas gemytliga samtal har tystnat i byn. I stället hörs ett monotont surr både ute och inne. Att bo intill ett vindkraftverk är inte enbart miljövänligt och positivt. Det vet Yvonne och hennes familj. Vindkraften har splittrat vår by.  Yvonne och hennes man tyckte att de funnit sitt drömhus, men sedan vindkraftverket byggdes har livet förändrats.  Skapelsen är privatägd och blev det största vindkraftverket i området. För att få tornet på plats sprängdes 30 000 ton berg bort. – Vi blev inte tillfrågade i förväg om vad vi ansåg, planerna nådde oss ryktesvägen. Först såg jag ändå ingen fara med bygget. Det var ju miljövänligt och jag hade inget emot de vindkraftverk som jag sett ute på fria fält. Lite svischande ljud skulle vi väl stå ut med, trodde jag. Problemet var att vindkraftverket blev betydligt större än planerat. Yvonne och familjen fick en chock när transporterna kom. Lastbilar avlöste varandra på de smala vägarna. – Lite komiskt är det att området är klassat som ett tyst område med innebörden att det ska vara lågtrafikerat och mindre buller, men här är aldrig tyst längre.

Innan vindkraftverket byggdes rådde gemenskap i bygden, grannarna snackade med varandra, drack kaffe, ordnade kräftskivor och midsommarfirande tillsammans. Nu har det lilla samhället blivit uppdelat i två läger – de som störs och de som stöttar. – Man pratar inte längre med vem som helst i grannskapet, man vaktar sin tunga. Vår familj är inflyttad men de flesta här är infödda, släkt eller känner varandra från generationer tillbaka så det är känsligt att kritisera vindkraftverket. Tyvärr tar ägarna det som ett personligt angrepp. Men vårt missnöje har inget med personerna att göra, det handlar om att hela vår tillvaro har förändrats, utan någon möjlighet för oss att påverka.

Yvonne dukar upp med fika i sitt moderna och renoverade torp. På tomten finns kaninburar och inne i huset välkomnar två keliga katter. En trappa upp ligger en kattmamma och diar sina fem små kattungar. Allt skulle vara en sådan lantlig idyll om det inte vore för ljudet, ljudet som driver Yvonne till vansinne. – Vindkraftverket har tre olika ljud. Först har vi det svischande ljudet från rotorbladen och det är inget som stör mig. Sedan det som påminner om en flygplansmotor. Det tredje är det värsta: ett dovt pulserande lågfrekvent ljud och det är detta som vi hör mest. Det är ett enerverande läte. Yvonne berättar med både trötthet och skratt i rösten vilka knep de har för att undgå ljudet, för att stå ut och finnas till i sitt eget hem. – Eftersom propellern ändrar sig beroende på vindstyrka och riktning hörs det olika mycket på olika platser både inom- och utomhus, men det är sällan det är helt tyst. Ofta slår dånet rakt in genom väggarna och rätt in i huvudet. Vi anpassar oss och flyttar runt beroende på var ljudet kommer in. Jag brukar ”samla tvätt ” och vänta med att köra maskinerna till sent, för det är lättare att stå ut med ljud man själv skapar än de som är påtvingade. Att sitta ute ljumma sommarkvällar är inte att tänka på och att sova med öppet fönster är inte möjligt. Vid tretiden i natt vände vinden och därefter kunde Yvonne få sova.

I dag ligger huset i motsatt vindriktning vilket gör det ovanligt tyst. Men vissa nätter kan hon inte sova alls och vissa dagar händer det att hon rusar ut, kastar sig in i bilen och åker hemifrån för att få en stunds lugn och ro. – Jag har reumatism och är sjukpensionär och därför hemma mycket. Ibland får jag panik, jag måste bara härifrån och åker till väninnor eller sätter mig på ett bibliotek bara för att komma ifrån det monotona surret. Skuggor och reflexer. Det är inte bara Yvonne som längtar efter tystnad och som hon själv påpekar tillhör inte hennes familj de som drabbats värst. Det är många grannhus som påverkas av ljudet och även från störande ljusreflexer.

– Allra värst är det väl för initiativtagaren till vindkraftverket eftersom de bor drygt hundra meter från tornet, men de har ju valt situationen själva och kan trösta sig med att det ger inkomster. Medan andra familjer har nybyggda hus och tillbyggda rum som likt våra sovloft förstärker ljudet och därför inte går att använda. Det blir också skuggor och ljusreflexer från rotorbladen i naturen intill. Jag skulle besöka en granne tillsammans med min väninna, men vi fick vända hem igen. Hon har epilepsi och klarade inte av flimret, det utlöste anfall. Det är ett trettiotal hushåll som har överklagat beslutet om vindkraftverk men Yvonne säger att de inte möts av förståelse eller respekt. Anonyma röster påtalar via internet att de är miljömarodörer, bakåtsträvare, att de borde stängas av från elnätet samt försvinna från platsen. – Vi får tydligen inte tycka det är jobbigt och står helt handfallna.

Eftersom vindkraftverk anses som ett miljövänligt alternativ är det en helig ko som vi inte får kritisera. Jag är orolig för framtiden, för om vi skulle tvingas flytta härifrån så får vi knappast ut några pengar för huset och att bo i detta oljud är hemskt. Från att ha varit ett attraktivt område står numera fastigheter tomma och tomter osålda. Vi pratade med en mäklare som förklarade att vi visserligen har ett drömhus men att närheten till vindkraftverket har en negativ inverkan på fastighetsvärdet. Det finns en anledning till att folk vill bosätta sig så här i skogen, och det är lugnet och tystnaden. Yvonne påpekar att hon trots allt inte är motståndare till vindkraftverk, men att man måste tänka på var man placerar dem! – De allmänna råden brukar vara att man inte sätter dem i områden som dessa, med kuperad terräng, intilliggande bostäder och naturreservat. Jag gnäller inte på att det står en stor propeller där, men det är inte ett normalt liv att leva i en konstant ljudmatta.

Moa kommer in i rummet och pekar ut genom fönstret och säger med ledsen röst. – Jag vill att vindkraftverket ska bort. Där nere hade vi vårt fladdermusträd förut. Nu är trädet tomt för alla fladdermöss är döda.”

Kopierat/avskrivet ur tidningen Allers nr. 5. 2010
Lisa Södergren, Allers, 251 85 Helsingborg

Eon planerar kraftledning mellan Salsjön och Betåsen

Salsjö vindkraftsprojekt, 22 vkv,  i Näsåker är ännu inte beslutat i Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation. Men planeringen fortsätter med projektet. I dagens  TÅ  Allehanda  (15 juli) publiceras en annons där Eon informerar att de planerar samråd med berörda ang. den planerade kraftledningssträckan mellan Salsjön och Betåsen.

salsjön kraftledning

Den nya kraftledningen 130 kV planeras mellan vindkraftsprojektet Salsjön, sydväst om Näsåker och Betåsen. Ledningen blir cirka 15-22 km lång. ”I detta skede studeras alternativa stråk för att finna lämpligast lokalisering av kraftledningen”, se karta.

Mer information om den planerade kraftledningen finns på Eons hemsida: https://www.eon.se/privatkund/Produkter-och-priser/Elnat/Sakrare-elnat/Regionnat/Betasen-Salsjon-Solleftea-kommun/

Yttranden ska vara inskickade till den 25 augusti. Adress se länk ovan.

Inlägget uppdateras.

 

Karta-Betåsen-Salsjön-SollefteåKommun490x490

Läs mera här: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2622

Kan man lita på forskare?

Jag har granskat en rapport från 2011 med titeln ”Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter” . Denna rapport har beställts av Naturvårdsverket och är utarbetad av Gösta Bluhm vid Karolinska institutet, Gabriella Eriksson vid Linköpings universitet samt Karl Bolin KTH. Ebbe Adolfsson Naturvårdsverket har varit kontaktperson.

Dessa har analyserat kunskapsläget vad gäller exponering och hälsoeffekter av infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar. Det är intressant att jämföra slutsatserna i denna rapport med  andra tunga rapporter såsom rapporten ”Störande buller- kunskapsöversikt för kriteriedokument”  utgiven av Arbetslivsinstitutet 1999 och den nyligen publicerade kanadensiska rapporten ”Understanding the evidence: Wind turbine noise” utgiven av Council of Canadian Academies 2014.

I Naturvårdsverket rapport presenteras en rad slutsatser där man påstår att

– det finns inga belägg för att infraljud bidrar till bullerstörningar eller hälsoeffekter

– lågfrekvent är ofta hörbart men att vindkraftbullret är inte värre än från andra bullerkällor

– att stora vindkraftverk alstrar mer lågfrekvent ljud än mindre verk men att så länge som nivån är under 40dB(A) vid fasad är dock risken för allvarliga störningar inte troliga

– vindkraftbuller orsakar störningar vid nivån 35-40 dB(A) men att det är förknippat med ett swischande ljud med en frekvens på 500-1000 Hz och således inte lågfrekvent

– förutom bullerstörningar finns inga andra påtagliga ohälsoeffekter

– det finns inga belägg för att hälsoeffekter av infraljud eller lågfrekvent ljud.

Det är mycket allvarligt att man i rapporten inte har berört problemen med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud.  Ett ljud som varierar i styrka med en frekvens på ca 1-2 Hz. Vi vet från olika studier bl.a. Conny Larssons rapport ”Ljud från vindkraftverk, modell-validering-mätning” (se nedan) , Energimyndigheten projekt 32437-1 från dec 2014 att amplitudmodulering förekommer upp till 40% av tiden för vissa vindriktningar. Eftersom denna typ av ljud är ofta förekommande under kvällar, nätter och morgnar så kan man säga att för vissa vindriktningar förekommer amplitudmodulering upp till 80% av alla dygn med viss vindriktning. Kerstin Persson Waye skriver i Arbetslivsinstitutets rapport att A-vägning undervärderar störning från lågfrekvent buller. Störningen förklaras inte heller av skillnaden mellan dB(A) och dB(C) . Ett mått som ibland används för att kunna identifiera hög andel av lågfrekvent ljud. I rapporten anges också att förutom direkta hörupplevelser upplevs lågfrekvent ljud rent fysiskt som tryckkänsla över örat eller i kroppen. Detta är ett fenomen som rapporteras av en del personer. Persson Waye säger också att modulationsfrekvens och grad av modulation är av betydelse för uppkomst av effekter av lågfrekvent ljud. I rapporten sägs att traditionella akustiska mätmetoder har begränsad användbarhet för bedömning av bullerstörning.

I den kanadensiska rapporten, där 10 kvalificerade forskare granskat problematiken med buller från vindkraft , så sägs det att man kan inte avgöra om vindkraftbuller orsakar hälsoproblem. Deras granskning visar att det finns visst stöd för att sömn kan påverkas. Man slår också fast det finns risker med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud vars betydelse måste analysera noggrannare. Man pekar också på behovet av nya mätmetoder speciellt för mätningar inomhus.

Jag anser att den svenska forskargruppen medvetet eller i brist på kunskap negligerat problematiken med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud. Generellt tonar man ner risker med störande ljud från vindkraftanläggningar. Rapporten är sannolikt ett av verktygen från myndigheternas sida att jämna vägen för en ostörd utbyggnad av vindkraft. Rapporter strömmar nu in från många håll i Sverige att vindkraftsljud stör på stora avstånd, 5-10 km. Detta har lett till unika aktiviteter såsom i fallet Karlsholm i Skåne där Miljöprövningsdelegationen begärt omprövning av tillståndet med hänvisning till att verkligheten inte stämmer med den beskrivning som lämnats i MKB:n. SSVAB har öppet erkänt att man har problem med lågfrekvent ljud från anläggningarna Mörttjärnberget, Björkhöjden och Ögonfägnaden. I dagarna har Länsstyrelsen i Gävleborg agerat och krävt mätningar för anläggningen Svartvallsberget i Färila.

Sanningen börja nu komma fram i dagen. För min del tycker jag att problematiken med störande ljud är mycket större än vad jag trodde för något år sedan. Problemet med amplitudmodulerat ljud är högst sannolikt knutet till själva processen och landskapet och kan inte påverkas med modifieringar av maskinerna. Man kan också konstatera att exercisen med bullergränser uttryckta i dB(A) inte har någonting med verkligheten att göra. När Mark-och miljööverdomstolen filar på decimaler på dB(A) så kan man inte annat än undra över vad dom håller på med. Conny Larssons långtidsmätningar visar dessutom att de beräkningsmodeller som används ligger ca 5 dB för lågt i förhållande till verkligheten.

När kommer myndigheter och politiker inse att man spelar roulette med landsbygdens miljö?

Åke Wikström

Conny Larssons rapport om ljud

 

Hur påverkas vi av vindkraftsbuller ?

Arbets- och miljömedicinbloggen  drivs av engagerade medarbetare från arbets- och miljömedicin (AMM) i Linköping.  I deras uppdrag ingår att arbeta i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa hos sina invånare.

Följande artikel är skriven av Bengt Ståhlbom den 1 juli 2015.

http://arbetsochmiljomedicin.se/hur-paverkas-vi-av-vindkraftsbuller/

Mats Andersson foto

Vi känner till att trafikbuller kan påverka vår hälsa, men hur är det med vindkraftsbuller?

Ljud som svischar, bullrar som om en gammal bilmotor, skramlar eller en enträgen ton som tränger genom fönster och väggar, eller ALLT PÅ GÅNG SAMTIDIGT.

Så här beskriver några av dem som är utsatta för vindkraftsbuller hur deras tillvaro har varit de senaste åren. TJUGOFYRA TIMMAR OM DYGNET !

Hur påverkas vi människor av vindkraftsbuller? Påverkar det vår hälsa ?

De som är utsatta för vindkraftsbuller tvivlar inte på den saken utan rapporterar både psykiska och kroppsliga stressreaktioner.

Vad säger då litteraturen kring hur vi påverkas av vindkraftsbuller ?

Nyligen släpptes en rapport från en expertpanel ”Council of Canadian Academies” från april 2015

Den rapporten sammanfattar kunskapsläget såsom att

  1. Det finns tillräckligt vetenskapligt belägg för att vindkraftsbuller medför att personer i verkens närhet kan bli störda (annoyance).
  2. Det finns begränsat litteraturstöd för orsakssamband mellan vindkraftsbuller och sömnstörningar.
  3. Det finns otillräckligt vetenskapligt stöd för orsakssamband mellan vindkraftsbuller och trötthet, tinnitus, yrsel, illamående, dimsyn, hjärt/kärlsjukdomar, diabetes. m.m.

Hur störs vi då av en ljudnivå om 40 dB(A) utomhus ?

I en svensk litteratursammanställning från 2011 anges att andelen bullerstörda av vindkraftsljud vid 40 dB LAeq, 24 h (utomhusfasad) är 10 % störda och 6 % mycket störda. Mot bakgrund av dessa resultat menar Naturvårdsverket att 40 dBA utomhus vid bostäder inte bör överskridas.

I områden där ljudmiljön är särskilt viktig, där bakgrundsljudet är lågt och där låga ljudnivåer eftersträvas, bör ljudet enligt Naturvårdsverket inte överskrida 35 dBA.

Trötta och sjuka personer har en ökad känslighet för diverse former av störningar, bland annat buller. På en fråga vi fått om 40 dB(A) vid bostad är tillräcklig begränsning med hänsyn taget till sjuka personer är svaret NEJ.

Eftersom man känner till att miljöbuller av annat slag (trafik) kan orsaka sömnstörningar, stress och hjärtkärlsjuklighet har expertpanelen ”Council of Canadian Academies” visat på en modell för hur vindkraftsbuller möjligtvis skulle kunna resultera i ohälsa. Det krävs emellertid mer forskning kring detta för att befästa sambandet. ”

/ Bengt Ståhlbom

Överklagan på MPD:s beslut Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt

Påminnelse!

Slutdatum för överklagan på miljöprövningsdelegationens beslut på Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt är den 16 juli. Skicka in skrivelsen till Miljöprövningsdelegationen/Länsstyrelsen, Miljöskyddsenheten, 87186 Härnösand. Skrivelsen ska dock ställas till Mark- och miljödomstolen i Östersund.
Ange diarienumret 551-7133-12.

Om man vill ha längre tid för kompletteringar till överklagan så kan man begära det i överklagan.

Hela beslutet från MPD finns att läsa här: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3773

Norrland – dagens Klondyke

11698563_1002129043160962_6606750785950671446_n

(Från Aftonbladet den 14 juni)

En kommentar i Facebook: ”Många lockades att söka lyckan i guldrushens dagar. Det utmålades stora pengar, det var bara att vaska och gräva. Några fann guldkorn, men de flesta blev utan. Dagens Klondyke ligger i Norrland, här är det bara att ta för sig av alla som vill roffa åt sig. Norrlänningarna är som Amerikas indianer. Vårt land är inte vårt. Vår livsmiljö är inget av värde. Att vi älskar vår natur och våra tysta skogar, våra fria vyer, bergens majestätiska höjder, det är inget värd. Vindkraftsmaffian som hålls under armarna av regeringen är de värsta exploatörerna.”

Avgå Baylan!

Många av oss som bor på landsbygden i Sverige känner en växande frustration och ilska när vi hör våra politiker uttala sig. Vi ser politiker i Rosenbad tala om krisen på landsbygden, som om de skulle bry sig samtidigt som de snabbt slår dövörat till då vi, “här ute på landet”, försöker påkalla deras uppmärksamhet. Sedan 7-8 år tillbaka så har jag varit engagerad i en tröstlös energidebatt som först nu börjar närma sig verkligheten men som i många år varit full av myter. Det har nu startas en Energikommission, av Energiminister Ibrahim Baylan (S), som ska utreda hur svensk energiproduktion ska se ut i framtiden. Orsaken är att svensk energiproduktion är i kris, lönsamheten faller hos våra energiproducenter och konkurser samt nedläggningar står för dörren. Det är mycket viktigt att en sådan energikommission är både kunnig, oberoende och professionell i sitt arbete. När jag de senaste dagarna dels fått veta att energibolagen med hjälp av sin monopolställning nu fritt får suga ut elkunderna via elnätsavgifterna och dels hört flera konstiga uttalanden av Baylan, så måste jag ett starkt behov att ifrågasätta både hans, Regeringens och Energikommissions trovärdighet.

Elcertifikatet ger idag vindkraftsbolagen ca. 15 öre i bidrag för varje producerad kWh. Ett bidrag regeringen nu helst vill höja och som redan idag innebär att mer än var tredje krona vindkraftsbolagen tjänar kommer från bidrag ur elcertifikatssystemet. Kärnkraften beskattas istället med 5,5 öre/kWh, en skatt som regeringen vill höja med 17%, utöver de 2,2 öre/kWh som avsätts för att betala slutförvaret av kärnavfallet. Allt det här är politiska beslut som reglerar marknaden och styr den i önskad politisk/ideologisk riktning. När Baylan då i SVT påstår att EON:s och Vattenfalls besked om förtida nedläggningar av kärnreaktorer inte är några politiska beslut, utan företagsekonomiska, så blir det tyvärr inget annat dålig komik.

Den svenska och internationella energimarknaden är ett sammelsurium av politisk reglering och styrning där marknadens krafter är helt satta ur spel. Baylan och övriga politiker har därför fullt ansvar för vad som händer med Sveriges energisektor. Bara för att våra folkvalda på 1990-talet realiserade ut energisektorn, till privata aktörer, en sektor som folket tidigare ägde och nu betalar dyrt för en andra gång så fritas de inte från ansvaret för denna samhällsbärande sektor. Tvärtom så ökar ansvaret då de när avregleringen genomfördes sa att det skulle bli billigare och bättre för oss kunderna om vi bara följde politikernas råd! Just nu sker den dyraste och mest omfattande infrastruktursatsningen sedan kärnkraften byggdes och den sker enbart på grund av politiska beslut, inte av nöd, tvång eller makrnadskrafter. Landsbygdens befolkning betalar utöver ökade energikostnader med sänkta fastighetsvärden, sämre hälsa, förstörd natur och osämja mellan grannar när vindkraftverken subventioneras fram i tiotusental.

Då Energiministern i en senare intervju pressas i fråga om beskeden att kärnkraften ska läggas ned i förtid så vill han plötsligt att vattenkraften ska byggas ut. Kanske bara ett uttalande gjort enbart för att rädda en intervjusituationen, annars är det ett bevis på att han är dåligt påläst eller okunnig i ämnet helt enkelt. En stor utredning av vattenkraften, Vattenverksamhetsutredningen, föreslår snarare en minskning av den, för att rädda den biologiska mångfalden i Sverige, än en utbyggnad. Vi får väl anta att ett par tre natur och miljöorganistioner även vänder sig mot en tänkt utbyggnad. Dessutom så måste vattenkraften agera stöd, som reglerkraft, åt vindkraften annars vore energin från vindkraftverken värdelös i vårt samhälle. Det har i sig redan börjat bli ett problem då vattenkraften har viktigare uppgifter än att agera reglerkraft åt annan energiproduktion, speciellt nu om vår kärnkraft ska avvecklas i förtid. Det är viktigt att våra politiker börjar förstå hur våra energislag samverkar i vår energiproduktion samt skillnaden mellan elproduktion och effektbalans.

Vattenkraft kan, till skillnad från vind eller solkraft, ersätta kärnkraft då den är reglerbar, men den är beroende av ständig vattentillgång för att fungera. Effektbalansen beskriver hur väl vi kan reglera vår elproduktion efter landets efterfrågan på el över dygnet, över veckan och över årstiderna. Tidigare stod kärnkraften för ⅔ av vår baskraft och vattenkraften fyllde på det resterande av vårt elbehov samtidigt som den reglerade produktionen efter vår varierande efterfrågan. Solen skiner när den skiner och vinden blåser när den blåser, ingen produktion kan garanteras från vind eller solkraft vilket gör dem värdelösa som baskraft. Kärnkraft kan alltså inte ersättas av vind eller solkraft. Kärnkraften alltså står för ⅔ av Sveriges baskraft och vårt lands bästa alternativ till den är el producerad av biokraft från träflis som kostar ⅓ så mycket per kilowatt-timme som vindkraftsel att producera, men biokraft erbjuder inte samma möjligheter till snabba pengar som vindkraften gör och är därför ointressant i en värld med millisekund- snabb robothandel på aktiemarknaden.

Sanningen käre Energiminister Baylan är att ingen elproduktion längre är lönsam på grund av dålig energipolitik. När utbyggnaden startade, “det tredje benet”, så var det en klimatpanik som drev den, men då svensk elproduktion visade sig varit utsläppsfri sedan 1980-talet så föll klimatargumentet och så blev det istället en kärnkraftsfråga, i bakvattnet av tsunamin som drabbade Fukushima. När utbyggnaden av “förnyelsebar energi”, vilket i Sverige i stort sett innebär vindkraft, startade för knappt 10 år sedan så var redan Sveriges elproduktion större än det nationella behovet och det framtida behovet av el beräknades till och med att bli ännu mindre än idag. Att i den situationen subventionera fram en utbyggnad av elproduktionen får den fullt logiska konsekvensen att elöverskottet, i vårt fall elexporten, börjar växa i samma takt. Om vi 2006 istället sagt att vi årligen ska energibespara och effektivisera samhället med 1 TWh/år, knappt 0,7 %/år, så hade vi på ett billigt och hållbart sätt sparat bort kärnkraften till 2050. Då kunde vi satsat resurserna på våra utsläppssektorer, transport och industrisektorn, istället för att slösa hundratals miljarder på onödig utbyggnad av dyr infrastruktur för elproduktion.

Detta är inte unikt för Sverige utan hela Europa har idag byggt en enorm överkapacitet i sin elproduktion, vilket gör att elproducenterna får dåligt betalt då tillgången är större än efterfrågan. I alla länder som satsat på vind och solkraftsutbyggnad så växer energifattigdomen och många hundratusen européer har idag inte råd med sina el och gasräkningar. Trots att el, olje och gaspriser är extremt låga så är befolkningarnas energiräkningar högre än någonsin, detta är inte logiskt utan strider mot marknadsekonomiska lagar. Ett överskott på en vara borde enligt marknadsekonomiska principer gynna köparen i form av lägre pris, inte ökade kostnader som idag och det är våra politiker som ändrat spelreglerna till befolkningarnas nackdel.

Se på din elräkning och dela dina förbrukade kilowatt-timmar med beloppet på elräkningen och du får ca. 170 öre/kWh. Med dagens elpris till producent, ca. 25 öre/kWh, så innebär det att 85% av elräkningen idag är skatter och andra pålägg. Politikers inkompetens har i andra europeiska länder lyckats fördubbla befolkningarnas energiräkningar på 10 år och nu jobbar Sveriges politiker hårt för att samma sak ska drabba oss svenskar. I Tyskland får också en elproducent ca. 25 öre/kWh men en tysk betalar över nästan 300 öre/kWh, en dansk ännu mer, efter att skatter och pålägg adderats till elräkningen. Det spelar ingen roll vad elen kostar utan det är vad alla skatter och andra pålägg, de kostnader som våra politiker väljer att lägga på befolkningen, kostar oss konsumenterna. Det är de kostnaderna som avgör om vi i Sverige också ska drabbas av energifattigdom, likt i delar av övriga Europa, eller inte. Nu ryktas om negativa elpriser i Sverige i sommar och det innebär att om botten gått ur elmarknaden så har också taket för hur högt elpriset kan bli försvunnit, kan elpriset bli negativt så kan det också bli skyhögt.

Jag tycker att vår Energiminister visat sin inkompetens och borde avgå, det är inte kul att lyssna på okunniga människor och den nuvarande energikommissionen borde samtidigt upplösas då den bara består av amatörer (politiker) samt skadliga särintressen (Energimyndigheten, Tomas Kåberger, Anton Steen m.fl.). En ny oberoende och tvärvetenskaplig energikommission borde istället få uppdraget att staka ut hur Sveriges framtida energiförsörjning ska se ut och vilken väg vi ska välja dit. Tyvärr vågar inte svensk media att granska Sveriges energipolitik, trots “öppet mål”, vi har länge efterfrågat en granskning av Sveriges vindkraftsutbyggnad utan respons men med antydningar om påtryckningar att inte granska svensk energipolitik. Då allt för många miljarder och “viktiga” personers huvuden står på spel så är medias munkavle stadigt bunden och det kommer att kosta svenska folket hundratals miljarder kommande decennier.

Efter 8 år i energidebatten så är jag trött, trött på att försöka diskutera energi med politiker som bär ideologiska skygglappar eller matats med lobbyisters pamflettpropaganda, trött att höra nonsens när jag diskuterar mina barns framtid. Det blir ofta lite väl nyreligiöst och naivt när politiker uttalar sig om sina energivisioner, det känns inte tryggt alls att basera vår energisektors framtid på ideologisk glöd. Vi kan inte låta våra politiker, som dels måste vara populister för att få röster och dels tillåts påverkas fritt av kapitalstarka lobbyister, avgöra hur Sveriges energiförsörjning skall lösas i framtiden, det är en för viktig fråga. En oberoende energikommission måste låta våra politiker få veta vilken väg som vi borde ta och sedan är det bara för våra politiker att följa de råden, energifrågan är för viktig för att amatörer, populister och lobbyister ska få avgöra den. Detta är en trovärdighetsfråga men också det som avgör hur Sverige kommer att stå sig i den globala konkurrensen i framtiden!

/ Jimmie Lindberg – landsbygdsbo, vindkraftsdrabbad och fd. engagerad energi/samhällsdebattör.

Brev till Naturskyddsföreningen

Ett brev som idag har skickats till Naturskyddsföreningen/Länsförbundet i Sollefteå/Ångermanland:

E.on planerar på uppdrag av vindbolaget Forsca att bygga en fem mil lång 130 kV kraftledning från Storsjöhöjden till Betåsen i Näsåker; till stora delar på privata skogsmarker. Inget beslut om denna kraftledning är taget i Energimarknadsinspektionen och inga förhandlingar har påbörjats med skogsägarna ännu.

Hela området kring Fängsjö/Storsjöhöjden är ett känt naturområde med många naturvärden. Det finns beskrivet bl.a. i Länsstyrelsens beslut av vindkraftsområdet. MPD:s beslut finns att läsa här. http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3773

Området  intill  Vigdsjön har ett mycket rikt fågelliv. Kungsörnar, gäss, andfåglar, morkullor och tjädrar har sina revir, lever och häckar i området. Det finns även ett rikt bestånd av älgar och rådjur i området. Området kring Vigdsjön är dessutom ett välkänt älgkalvningsområde.

Fotnot: Vigdsjön sänktes i slutet av 1800-talet. Där den gamla sjönivån tidigare legat är nu ett bördigt område för alla djur. Kraftledningen kommer att dras strax intill den gamla sjönivån i Vigdsjön. Av tidigare kända erfarenheter vet man att djur- och fågellivet tar skada av stora luftburna kraftledningar av den här digniteten.

Om vindkraftsprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden realiseras kommer marken att exproprieras mot markägarnas vilja.

Det Naturskyddsföreningen/Förbundet  bör kunna ha synpunkter på att det bör läggas markledningar isf luftledningar för att eliminera skogsvärden och skydda djurlivet i hela området.

Energimarknadsinspektionen tar emot synpunkter till den 3 juli. Det går att begära  tids förlängning. E-post: registrator@ei.se före den 3 juli. Ange diarienummer 2014-102382

Mer om ärendet och ev. synpunkter: http://www.energimarknadsinspektionen.se/sv/el/Bygga-kraftledning-och-fa-tillstand/pagaende-arenden-om-att-fa-bygga-kraftledning/pagaend-arende-och-remisser-for-tillstand-att-bygga-kraftledning/arende-2014-102382/

En karta över den planerade kraftledningsdragningen från Storsjöhöjden till Betåsen:

kraftledning 002

 

Åsa Romson/Regeringens svar på vårt vindkraftsmoratorium

För en tid sedan överlämnades ett krav på vindkraftsmoratorium i Västernorrlands- och Jämtlands län till statsminister Löfvén och energiminister Baylan.

Nu har svaret kommit från vice statsministren och språkröret Åsa Romson. Det är ett sorgligt och intetsägande svar som visar på en stor okunskap och oförståelse för de problem som pågår i vindkraftexploateringens spår i våra län.

Detta är Åsa Romson/regeringens svarsbrev:

 

Sidan 1:

Brev Åsa M-moratorium sid 1 001

Sidan 2:

Brev Åsa M-moratorium sid 2 001

 

E.ON:s planer på kraftledning Storsjöhöjden-Betåsen

I TÅ:s artikel idag (24/6) om MPD:s tillstånd för 113 vkv på Fängsjö/Storsjöhöjden finns en passus som är felaktig: ”Forsca har en anslutning i området till Svenska kraftnäts stamnät, något som behövs för att den producerade elektriciteten ska kunna skickas vidare. För att det ska löna sig måste Forsca kunna leverera 300 megawatt och varje vindkraftverk producerar drygt 3 megawatt.” skriver Jörgen Sundin i TÅ.

Detta är helt fel! E.on planerar på uppdrag av Forsca att bygga en fem mil lång 130 kV kraftledning från Storsjöhöjden till Betåsen; till stora delar på privata skogsmarker. INGA beslut om denna kraftledning är taget i Energimarknadsinspektionen och INGA förhandlingar har påbörjats med skogsägarna ännu. I länken till kartan nedan kan man se var kraftledningen planeras.

För den som vill protestera eller har synpunkter på denna kraftledning går det bra att skriva till Energimarknadsinspektionen e-post: registrator@ei.se före den 3 juli. Ange diarienummer 2014-102382

Läs mer om Eons kraftledningsansökan på Energimarknadsinspektionens hemsida:

Karta med den planerade kraftledningsdragningen:

kraftledning 002

Uppdatering den 25/6. En rättelse ang. kraftledningen  är införd i dagens TÅ Allehanda. Tack! 🙂