”Öppet brev till Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrlands län samt Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner.
Vindkraften har, under de senaste åren, växt fram som en viktig del av Sveriges elförsörjning. Den framställs som en relativt miljövänlig form av elproduktion. Församlingsrådet i Borgvattnets församling delar den allmänna uppfattningen att all energiproduktion ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Av den anledningen ser också församlingsrådet vindkraften som ett intressant alternativ.
Inom Borgvattnets församling planeras för ett stort antal vindkraftverk. Vissa byar i området kommer, enligt planerna, att helt omringas av verk. Det är av denna anledning som församlingsrådet vill lyfta fram ett antal tveksamma företeelser i handläggningen av tillståndsgivningen inför beviljande av tillstånd till byggande av vindkraftsparkerna.
De beräkningsmetoder, som ligger till grund för beräkning av vindkraftens ljudpåverkan, är framtagna utifrån mätningar gjorda på vindkraftverk, som är placerade i slättbygder i södra delarna av landet och som är betydligt lägre än de verk som byggs numera. I skogslandskapet med andra höjdlägen och annat klimat blir ljudpåverkan av en helt annan karaktär. Detta har visat sig genom det stora antalet klagomål på ljudstörningar somframkommit. Conny Larsson, meterolog och forskare kring ljud vid vindkraft vid Uppsala universitet, har i en långtidsstudie av vindkraftsbuller visat att bullernivåer och ljudutbredning från vindkraft i kuperad skogsterräng är långt mer störande än vad som kan förväntas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Det har visat sig att problemet med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraft är långt större än vad både bolag och myndigheter räknat med. Därför anser församlingsrådet att nya, anpassade beräkningar behöver göras innan tillståndgivning kan genomföras.
En annan företeelse som församlingsrådet vill lyfta fram, är vilka gränsvärden för ljudpåverkan, som lokalbefolkningen ska behöva tolerera. Enligt normerna ska ingen boende behöva utsättas för mera än 40 dbA ljudstörning. I områden med lågt bakgrundsljud ska det enligt Naturvårdsverket vara 35 dbA som ska gälla. I vårt skogslandskap med små byar utan industrier existerar i stort sett inget annat bakgrundsljud än vindens sus i skogen. I de ljudkartor som finns med i tillstånden för vindkraftverken inom Borgvattnets församling, kommer ett stort antal bostadshys få mera än 40 dbA ljudpåverkan. Trots detta har vindkraftsprojektörerna fått tillstånd att bygga verk. Församlingsrådet ifrågasätter Länsstyrelsens bedömning och tillståndsgivning.Oavsett var i landet vindkraftverk byggs, ska samma tillämpning av regelverket göras.
Församlingsrådet vill också ifrågasätta bristen på respekt för samerna och rennäringen. Det område som är planerat för vindkraft inom Borgvattnets församling sammanfaller nästan till hundra procent med ett av rennäringens kärnområden för renbete. Detta förhållande återkommer på många platser där samerna antingen har sina sommar- eller vinterbeten. Eftersom samerna är vårt lands ursprungsbefolkning bör man ta större hänsyn till placeringen av s.k. vindkraftsparker med tanke på rennäringen. Sverige har uttalat att samernas rättigheter är betydande, men frångår detta i samband med tillståndsgivningen av vindkraft.
Församlingsrådet i Borgvattnets församling anser att ett nytt regelverk för tillståndsgivning måste tas fram där ovan angivna företeelser måste beaktas. Dessutom måste regelverket tillämpas på ett likartat sätt i hela landet.
”Hur många känner till omfattningen av de vindkraftindustrier, som Flodin håller på att genomdriva på bergen ovan Fjällsjöälvens vackra dalgång? Han har köpt Flakabergsprojektet med 6 kraftverk, fått kommunens tillstånd att uppföra 25 verk vid Salsjön och 40 verk i Ranasjö/Kuflo. Salsjöprojektet har tillstyrkts av miljöprövningsdelegationen och Ranasjö/Kuflo är utskickat på remiss till ett antal instanser. Flakaberget går ej att överklaga längre. Salsjön och Ranasjö/Kuflo har nått vägs ände i förvaltningsrättssvängen. Återstår alltså miljödomstolarna för de förtvivlade människorna i drabbade byar.
Tara/Röån med vkv. Montagebild.
Tänk tanken att detta skulle drabba oss i Röån! Bakom Röåns Möbler kunde 6 verk torna upp sig, ovan Tarå 25 jättemonster och en kilometer från Backen skulle det första av 40 stycken likaledes blinkande och oljudsalstrande verk utgöra början på ett jätteområde bort mot Timmeråsen/Storflöje.
Hur kan det få vara så att EN människa tillåts förstöra så fullständigt sanslöst? Hur kan EN människa tillåtas utföra fullskaleexperiment på människor och miljö?
I gårdagens TÅ ondgjorde E. Lassen sig över en ”dold agenda” i sjukhusaffären. Hon har säkert rätt. Hon om någon bör kunna bedöma just den företeelsen eftersom hon själv är en svårslagen mästare på det området. Det sätt på vilket exempelvis Ranasjö genomdrevs och förutsättningen att ro det och andra Flodinprojekt i hamn genom den sk ”vägledningen” är ett mästerprov i den tvivelaktiga konsten att genomföra en dold agenda.
Kommunplaneraren U. Ullstein och de som anförda av E. Lassen satt i TU under den perioden detta skedde är ingenjörerna och de sammansvurna i den mycket väl dolda agendan som gick ut på att till priset av åsidosatt demokrati, transparens och medborgarinflytande tillåta vindindustrier i områden, som dessförinnan inte ansetts lämpliga för storskalig miljöfarlig vindkraftverksamhet.
Det hävdas ibland att vindkraft och turism går bra ihop. (Kanske kommer Sollefteå kommun i framtiden att kunna satsa på katastrofturism. Det lär ju vara en företeelse på frammarsch.)
Därför var det litet överraskande att i september läsa att 23 fastighetsägare nu protesterade mot ett 150 meter högt vindkraftverk som planeras på Kapelludden på sydöstra Gotland:
– “Ett groteskt jättevindkraftverk riskerar lägga en våt filt över fritidsliv och fastighetsutveckling i Kapelluddens närhet”, skriver de.
Denna protest gällde ETT vindkraftverk av samma storlek som det här i Sollefteå kommun smälls upp hundratals av. Det beskrevs som ett groteskt jättevindkraftverk. För byborna vid Fjällsjöälven blir det 71 stycken groteska jättekraftverk. I alla väderstreck.”
I morgonens Rapport den 20 okt. visas följande inslag om vindkraftbranschens situation med det låga elpriserna dagen innan riksdagen ska besluta om en ambitionshöjning i elcertifikatssystemet. (Läs Näringsutskottets betänkande längst ner.) Ca 5.35 min. in i sändningen kan man se inslaget här:
Varför sväljer SVT åter igen vindindustrins bete och går deras ärenden när de tar upp vindkraftbranschens svåra situation med det låga elpriset precis dagen innan riksdagen ska besluta om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet?
Vi har elöverskott i Sverige. Och vattenkraft i Norrland som exporteras söderut. ALL den vindkraftsenergi som ska produceras i Norrland kommer att fraktas söderut främst till kolindustrierna i Tyskland för att Tyskland ska kunna kompensera sina kolindustriutsläpp. Norrlands skogar ska offras för detta. Norrland ska bli en koloni för att kompensera Europas kolutsläpp. Vi får ingenting av denna vindkraftsexploatering. Bara en enorm naturförstörelse. Vår unika skogsnatur är på väg att offras. De enda som tjänar på detta är vindbolagen. Norrlands invånare, djur och natur är förlorarna. Stamnäten söderut måste byggas ut för miljarder för att elen ska kunna fraktas söderut. Det är våra skattepengar som går till detta och det kommer att läggas på elfakturorna.
När man vet att det saknas eller döljs mängder av fakta om stora miljökonsekvenser, ekonomi, risker och samhälls-/miljönytta är slutsatsen att intermittent vindkraft generellt sett är negativt för alla; människor, djur, miljön och samhällsnyttan. Det enda alternativet som ger både verklig miljö- och samhällsnytta är naturligtvis energieffektivisering och -besparingar. Vi i Norrland ska inte vara energikoloni åt våra grannländer för att de ska kunna stänga sina kärnkraftverk men fortsätta med sin kol- och gaskraft.
Det finns ett mycket starkt motstånd mot vindkraftsexploateringen i Norrland!! Allt fler inser att det som håller på att hända i Norrland är ren exploatering/expropriering av vår natur! Vi får ingenting av detta mer än en gigantisk naturförstörelse och enorma problem för människor och djur. Det finns en stark motståndsrörelse i hela Norrland. I flera delar av Norrland har det arrangerats protestmöten, protestmarscher, hemsidor, ett otal insändare, skrivelser, överklagningar i alla instanser och krav på moratorium (som personligen räcktes över till Stefan Löfvén) mm.
Vi anser att SVT går vindkraftbranschens ärenden! Kritiska program om vindkraft i SVT anmäls av vindkraftsbranschens lobbyister och Svensk Vindenergi, och SVT vågar inte stå emot.
Vi känner ilska och en stark oro över att SVT, åter igen, går vindkraftbranschens ärenden.
Det kom ett brev. Ett brev som är en stark vädjan om hjälp. Brevet har skickats till alla beslutsfattare och politiker i Sollefteå och Ragunda kommuner men bara ett fåtal av dem har hitintills svarat. Avsändaren ber om hjälp att stoppa ett planerat vindkraftprojekt i Finnåberget utanför Helgum i Sollefteå kommun men som även berör Ragunda kommun i Jämtland. Ett vindkraftprojekt, om det realiseras, kommer att innebära att Anna-Karin och hennes familj inte kan flytta till den gård de köpte för något år sedan i Finnåberget. En dröm som familjen inte kan förverkliga om beslutsfattarna/politikerna i Sollefteå och Ragunda kommuner säger ja till Finnåbergets vindkraftsprojekt (25-27 vkv).
Vindkraftsprojektet drivs och projekteras av Kraftö Vind. Vindbolagets ansökan till Länsstyrelsens miljöprövning beräknas ska skickas in under hösten 2015. Därefter fattar Sollefteå och Ragunda kommunfullmäktige beslut om de samtycker till Kraftö Vinds vindkraftsprojekt eller inte.
Här är Anna-Karins brev som jag fått tillåtelse att citera:
”Angående den planerade vindkraftparken på Finnåberget.
En desperat vädjan till er förtroendevalda med makten, och er andra i beslutsfattande ställning: SNÄLLA HJÄLP OSS! Vi har valt er, vi har gett er vårt förtroende att besluta saker som rör oss skattebetalande invånare. Stå upp för oss små människor som kan få vår tillvaro raserad, våra liv förstörda. Antar att ni är väl inlästa på all forskning kring vindkraftparkernas ljud, ljus och skuggstörningar. Antar också att ni fått in en hel del kritik och klagomål. Det är dags att börja lyssna på era väljare, era invånare, sätt ner foten och säg NEJ. Jag tycker att vi i Sollefteå kommun har mer än nog med vindkraftverk som det är idag (med redan byggda verk och tillståndsgivna verk). Det kommer hela tiden ny och mera forskning om deras skadliga inverkan på naturen, människan och miljön. Det finns andra typer av förnyelsebar energi som inte gör lika stort ingrepp i miljön och i människors tillvaro. Vi har redan förstört alla älvar här så köp kraftverket istället och se till att det får ge max avkastning.
Av oss som har valt att bo och verka i Sollefteå kommun har många gjort det pga av närhet till vacker natur och tystnad, den försvinner mer och mer. Ni har snart beviljat hela västras undergång, människor vill inte bo kvar. I dagens stressade samhälle är det viktigt med återhämtning för att ladda batterierna och läka själen, ni tar dessa möjligheter av oss. Det låter fint att hela Sverige ska leva, det måste bli flera bönder, närproducerat, lokalodlat. Det finns många fina miljömål så även i Sollefteå kommun, sätt de i främsta rummet för en gångs skull.
Vi producerar redan ett överskott av energi så vi kanske borde tänka lite på övriga klimat och miljömål nu ex ”ett rikt odlingslandskap”.
Kraftö AB avser att söka om tillstånd att bygga 27 kraftverk vid Finnåberget och dessa vindkraftverk ska vara bli 240 m höga! Det har aldrig byggts så höga så ingen kan veta hur, och vad det kommer att påverka. Att Kraftö är ett bolag som till största delen ägs av Irländska riskkapitalister spelar kanske inte er någon roll. Jag tycker att det är beklagligt att dessa riskkapitalister tillåtas att tjäna stora pengar på att förstöra människors liv. De kommer inte att driva parken utan den ska säljas så att företaget kan göra en miljonvinst. Den andra miljonvinnaren blir SCA som är markägare.
Vad får vi? Jo ev. en byggdepeng till föreningar i området, om de uppfyller vissa krav och om verken producerar visst mycket el (=lite eller inga pengar). En fråga från samrådsmötet i juni var om kommunen får del av bygdepengen? På det svarade Kraftö – ” Nej vi ser helst att det går till lokala föreningar”. Kanske för att inga föreningar uppfyller kraven, kanske inte. Vad får då kommunen? Kanske bra reklam ”en kraftfull” kommun, en miljövänlig kommun? (miljövänligheten kan diskuteras, jag väljer att inte göra det idag, från liten plåt i Kina till utsläppt diesel i Finnåberget, det skulle bli långt). Eller är det så att vi bygger i den lilla kommunen i Norrlands inland som inte säger nej. ”Det är bara små grupper med människor som protesterar” ”Bara 80-90 st var emot förslaget”. Ingen talar om att dessa 80-90 personer utgjorde 90-100% av de mest berörda. (Skulle jag vara vindkraftsbyggare i Stockholm skulle jag nog också välja att bygga här).
Glömde nästan bort att vi i kommunen fick i alla fall några årsarbeten på kraftverken, kanske 5 st, (tror att innevånarna skulle uppskatta mera om det blev flera arbetstillfällen i skola, vård och omsorg), tråkigt att 50-talet människor fick sina liv förstörda och att 10 valde att flytta till annan ort/kommun. Visst vi fick också årsarbeten under uppbyggnadsfasen, tråkigt nog så blev det inte så många lokala företag som kunde ta på sig så stora arbeten. Arbetarna på bygget kom mest från baltländerna och östeuropa, de bodde inte i stugbyar eller liknande, de hade med sig husvagnar och mat hemifrån, de jobbade mån-torsd och åkte sedan hem över helgen. Vi får tillbaka alldeles för lite mot hur mycket det förstör.
Hur många snurror ska vi ha i kommunen? Hur stor yta ska avvaras? Vad händer när alla bolagen går i konkurs? När tänker ni börja lyssna på innevånarna?
Sätt ner foten. Ni har makten att säga NEJ, bygg inget mera i vår kommun. Vi små människor som får våra liv förstörda är värda mer, vi är ovärderliga likasom den miljön vi lever i. ”Skänk inte bort oss och den för lite och ingenting”.
Är det med förstörda liv vi ska betala alla energibesparingar och effektiviseringar vi gjort? De stora elbolagens beräkningar visar på att vi kommer att ha ett elöverskott de närmsta 10-15 åren, vi förbrukar inte mer el än vad vi gjorde på 1980-talet. De stora bolagen väljer nu att frysa sina vindkraftssatsningar eftersom de inte är lönsamma, kvar blir då riskkapital bolag ex Kraftö som bara är ute efter att tjäna snabba pengar. De har inga som helst intressen i norrlandsinland, de struntar i människorna som bor där, de struntar i miljön. Det är bara pengarna. Jag tycker inte att ni ska sälja ut oss för att några Irländska riskkapitalister ska bli rika.
Det finns inga ord som kan beskriva den ångest, sorg, den klump jag har i bröstet och har haft sedan i början av juni. Det är min tillvaro, det är min trygghet, mitt arv flera generationer tillbaka som tillintetgörs för att sedan användas som en dörrmatta åt leriga byggstövlar. Jag önskar att jag hade varit en kungsörn, då hade jag varit värd många kilometer kanske rent av värd ett NEJ, som människa med krossad tillvaro är jag knappt värd en rad i en MKB. Däremot är jag värd att 1,3 km från min framsida få ett 240 m högt vindkraftverk. Till saken hör också att utredningsområdet för vindkraften ligger på samma höjd över havet som mitt hus. I Kraftös mkb var jag inte ens värd ett fotomontage, trots att jag är närmast av alla drabbade. De hade fått ”tekniska” problem med utrustningen när de skulle fota från just Lövliden, men de skulle försöka igen. Så blev det naturligtvis inte! Gissa hur mycket som kommer att synas, höras. Kommer jag någonsin att kunna sova över där igen? Kanske med öronproppar och ögonmask. Kommer jag att vilja sova över där igen? NEJ!!
Anledningarna till att vi köpte var många, bla vår 19 årige son har på Lövliden funnit den plats där hans hjärta säger att han ska leva. Han ska till hösten iväg till Luleå och studera där i 5 år men sedan vill han återvända och bosätta sig på Lövliden. Under det år vi ägt stället har han börjat bruka marken, han renoverar hus och lador för fullt. Han kommer inte att flytta dit om det blir en vindkraftpark där. Vi köpte även för tystnaden,mörkret och stillheten. Gården är kanske snart till salu. Finns det spekulanter? : 25 km till närmsta affär, några få sommarstugegrannar, 1,3 km till närmsta bullrande, blinkande, helt oskymda vindkraftverk, känn Stockholmspulsen i en norrlandsskog. Till saken hör också att det idag finns tillstånd för vindkraft på Knulen (av ”Bygg- och miljönämnden Ragunda kn, admin. not) och på Vaberget (av Sollefteå kf, admin. not) – dessa parker kommer troligtvis att vara synliga också. Det blir då synlig vindkraft i många riktningar!
1998 gjorde Ann Renström på uppdrag av Sollefteå kommun en rad olika by inventeringar, bla inventerades fjällbyar däribland Lövliden. – ”Glesbygden förblöder. Kraft och kapital rinner ut i en ständigt strilande ström. Detta väldiga problem diskuteras förvånansvärt litet, men en fråga som borde ställas är, om det verkligen främjar en god och resurshushållande samhällsutveckling att låta landsbygden avfolkas.” Detta och mycket mera skriver Ann Renström i inledningen. Det hon varnar för kanske ni nu kommer att bidra till.
På Lövliden finns idag inga bofasta men planer att bli bofasta finns. I våran lilla by finns förutom mig och min familj, ett äldre par som arrenderar en stuga på vår mark, en kvinna från Stockholm, en familj från Tyskland och två bröder med varsin liten stuga. Alla är ofta i sina stugor, byn har vaknat till liv igen, traktorer rullar, det odlas igen. Vi har alla en sak gemensamt – vi har köpt torpen pga tystnaden, stillheten och närheten till naturen. Två av dessa torp har även ägare med långt gångna planer på att bli bofasta inom 5 år. Om ni beviljar en vindkraftpark ödelägger ni byn, krossar 6 familjers liv. Ingen av oss kommer att vilja vara kvar där, vi är alla lika förtvivlade. Vi kan i alla fall säga vår mening, det kan inte ugglorna, fladdermössen, rovfåglarna (bla kungsörn), vadarfåglarna, björnarna och alla andra djuren vi vet finns inom utredningsområdet. Vi vet vart tjäder och orre spelar, vi vet vart tranorna häckar, vi vet vart älgkorna väljer att kalva, vi ser och hör rovfåglar, fladdermöss och ugglor, vi ser uttrarna leka i bäcken. Vi vet historien om Graninge verkens gamla mejeri, vi vet vart de gamla rasade ladorna står, låt inte vårtkulturarv förstöras. Kraftövind ger ”Enetjärn natur” i uppdrag att göra en miljöbeskrivning, ingen från Enetjärn har varit ute och tittat, det räcker tydligen med en skrivbordsinventering. Tycker att en fladdermus inventering som görs på fyra nätter verkar lite klent på ett område som är flera tusen kvadratkilometer. Känns också som att seriösa djurinventeringar bör göras under flera år.
Om denna park byggs med verk på 240 m så kommer det inte bara att röra oss i byarna runt omkring. Det kommer att störa i hela Helgum, Graninge, Forsse, Långsele. Väldigt många kommer att se dessa jättar och störas av deras blinkande lampor. Helgum kommer att bli byn mellan vindkraftparkerna Finnåberget och Vaberget. Detta var en av anledningarna till att området har ratats av tidigare bolag, miljöpåverkan skulle bli för stor och att det var för dålig vind.
Jag vill inte ha ert beklagande, jag vill ha er hjälp. Jag tror också att ni vet, att det snart, om inte redan är så att majoriteten av kommuninnevånarna är mot den vindkraftsetablering som nu bedrivs. Man kan läsa artiklar om andra svenska kommuner och länder som säger nej till etableringar pga vad innevånarna tycker, gör som de lyssna på vad de skattebetalande väljarna tycker, lyssna på den nya forskningen som kommer hela tiden. Ragunda som också är involverade i detta projekt har tydligen uttalat sig om att de inte beviljar bygglov för snurror högre än 170 m. Italien vill bara tillåta i redan bullriga miljöer, Australien säger nej mm. Det kan väl inte vara meningen att vi i glesbygden ska förse halva Sverige och delar av Europa med ”grön el”. Alla vill ha grön el, det låter bra, men ingen vill ha det i sin hemtrakt….SNÄLLA HJÄLP OSS, DET HANDLAR OM VÅRA LIV, VÅRAN TILLVARO, VÅRA MÄNNSKLIGA RÄTTIGHETER, VÅRA DEMOKRATISKA RÄTTIGHETER, KÖR INTE ÖVER OSS, SÄLJ INTE UT OSS! Det är också vi som röstar i valet 2018, görs inget åt detta så finns det inte så många partier att välja på.
Mitt hem är min trygghet, mitt lugn, SNÄLLA TA DET INTE FRÅN MIG!
Beslut angående tillstånd för vindkraftanläggning i Salsjö, Sollefteå kommun
Vi konstaterar att Miljöprövningsdelegationen beviljat tillstånd för uppförande och drift av en större vindkraftanläggning i Salsjö. Vi finner det anmärkningsvärt att nya tillstånd för vindkraftverk i dagsläget beviljas utan några som helst krav som med säkerhet kan minska problemen med störande ljud. Från närliggande vindkraftverksanläggningar i kommunerna Bräcke, Sollefteå, Ragunda och Strömsund har under året kommit en strid ström av klagomål på bullerstörningar, se bifogade störningsrapporter samt bilder åskådliggörande bullerproblemen vid Mörttjärnbergets vindkraftpark. Liknande klagomål inrapporteras från olika platser i Sverige, seseparatbilaga. Dessa klagomål är oftast orsakade av ett lågfrekvent ljud vars störande egenskaper ej karaktäriseras av de mät- och beräkningsmetoder som används. Störande ljud uppträder på stora avstånd, ända upp till 10 km.
Internationellt har problem med lågfrekvent ljud fått stor uppmärksamhet och föranlett myndigheter att initiera och genomföra omfattande studier av orsaker och konsekvenser. Dessa studier har skapat en förståelse för de mekanismer som förorsakar generering av ett lågfrekvent ljud som är starkt störande på grund av variationer i styrka (amplitudmodulering) samt de hälsorisker som det kan medföra.
Ett krav på redovisning av lågfrekvent ljud inomhus som under detta år tillkommit i tillstånd saknar enligt vår mening vetenskapligt stöd. Det finns oss veterligen ingen studie gjord för vindkraftljud där störningar är relaterad till lågfrekvent ljud inomhus.
Att godkänna projekt som vi nu vet kommer att skapa kraftigt bullerstörda miljöer anser vi vara att acceptera brott mot Miljöbalken. Vi anser att inga nya tillstånd skall ges innan problemen är klart verifierade och åtgärdade med nya krav på mätmetoder samt nya gränsvärden gällande de störande buller som idag finns i områden där SSVAB uppfört vindkraftanläggningar.
Vi begär därför att ett moratorium införs omedelbart till dess att problemen med befintliga anläggningar lösts på ett acceptabelt sätt för de närboende.
Vi begär nu att Miljöprövningsdelegationen motiverar sitt beslut angående vindkraftsetableringen i Salsjön, mot bakgrund av de av de erfarenheter vi nu har fått från anläggningar i drift.
Igår (28/9 2015) kom beslutet från Länsstyrelsens MPD ang. vindkraftsprojektet Salsjön i Näsåker. Tillståndet omfattar 25 vindkraftverk i ett stort naturområde i Forsås.
Området är ett s.k. utredningsområde och bör inte ha klubbats igenom i Sollefteås kommunfullmäktige om kommunen haft en aktuell uppdaterad översiktsplan.
På ett internt vindkraftsmöte i Näsåker med Länsstyrelsen i november 2012 påstod/lovade Sollefteås kommunordförande Elisabet Lassen att de tio vindkraftsområden, som planerades i 2008 års vindbruksplan var ”that´s it” när det framkom att ytterligare 54 (!) nya vindkraftsområden planerades i kommunen.
Bland dessa 54 s.k. ”utredningsområden” ingår bla Salsjön och Ranasjön. Lassens löfte ”thats it” räckte inte länge..
Nu har Miljöprövningsdelegationen tagit beslut om 25 vindkraftverk i Salsjön och det är ett nytt bakslag för Näsåkersbygden. Om alla projekt går igenom så kommer hela Näsåker med omnejd att omringas av bullrande, vinande och blinkande vindsnurror.
I nuläget är det sammanlagt 177 vindkraftverk som Sollefteå kommun har beslutat att får sättas upp runt Näsåker. (Ranasjön 33 vkv, Salsjön 25 vkv, Flakaberget 6 vkv , och Fängsjö/Storsjöhöjden 113 vkv .
Här finns beslutet om Salsjö vindkraftprojekt. (Pdf-filer) Beslutet kommer att överklagas.
En kort sammanfattning av vindkraftsmötet i Hammarstrand den 21/9.
Den 21 september hölls ett andra uppföljningsmöte med Länsstyrelserna Härnösand och Östersund. Politiker och tjänstemän från Sollefteå, Ragunda, Bräcke och Strömsunds kommuner tillsammans med ett tjugotal berörda motståndare till vindkraftsexploateringarna samlades i Hammarstrand för att dryfta aktuella problem och bullerfrågor i kommunerna.
– Frida Uebel Länsstyrelsen Härnösand redogjorde för var alla vindkraftsprojekt i de aktuella kommunerna låg i beslutsprocessen.
– Rödstahöjdens 6 vkv i Sollefteå kn ska vara klart att tas i drift okt/nov 2015.
– Bräcke kn håller på att revidera sin översiktsplan. Beräknas klar 2016. Tills dess beviljas inga nya vindkraftsprojekt.
– Ragunda kn håller också på att revidera sin översiktsplan. Inga nya byggnationer fn.
– Regeringens vindkraftssamordnare för ”Region mitt”, Lars Thomsson var inbjuden till detta möte. Han talade om sina erfarenheter från vindkraftsutbyggnaden på Gotland och regering / riksdagens intentioner om vindkraftsutbyggnaden.
– Åke Wikström uppdaterade aktuella kunskaper om störande buller från vindkraftsverk, krav på vidare mätningar för SSVAB:s anläggningar och krav på ett moratorium.
– Flera berörda på mötet berättade om sina egna personliga erfarenheter av vindkraftsbuller från Ögonfägnaden, Björkhöjden och Mörttjärnsberget. Per Fahlén, professor emeritus för energifrågor vid Chalmers, argumenterade mot vindkraft utifrån den forskning och kunskap han har.
– ÅF fick ny kritik http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3270 för nya undermåliga bullermätningar i ovanstående vindkraftsområden. Krav ställdes att mätningarna ska göras av ett oberoende företag.
Jag översänder bifogat min kunskapssammanställning om buller från vindkraft. Jag bifogar också Kristianstad kommuns yttrande angående fallet Karlsholm och dessutom en motion till Riksdagen i samma fråga.
Jag anser att vare sig kommuner eller miljöprövningsdelegationer längre kan blunda för alla rapporter, både svenska och internationella, om störande ljud från dagens stora vindkraftverk. Jag anser att beslutsfattare i samhället, på olika nivåer, har en skyldighet att följa utveckling av kunskap och erfarenheter för att möta Miljöbalkens intentioner.
Om man kan läsa och lyssna så är det ovedersägligt att verkligheten sällan stämmer med de Miljökonsekvensbeskrivningar som vi blir delgivna av projektörer. I fallet Karlsholm har myndigheter i Skåne tagit till sig denna problematik och agerat utifrån Miljöbalken. Jag anser att vi nu har samma situation när det gäller vindkraftparkerna i Mörttjärnberget, Ögonfägnaden samt Björkhöjden. Läs alla rapporter från närboende så inser man snabbt att här föreligger problem. Ni kan inte i längden rida på regelverk som är tillkomna utan erfarenhet av dagens stora vindkraftverk och i komplexa tysta miljöer.
Jag anser att de uppföljningar av buller som nu görs är av ringa värde eftersom vi mäter fel saker. Forskare som är insatta i problem kopplade till bullerstörningar vet att tiominutersmedelvärde för dB(A) inte är ett lämpligt mätetal för störande ljud. Vi har krävt en mer detaljerad redovisning av ljudet men ni har inte velat ta i detta krav. Vi kommer fortsättningsvis att kräva en mer detaljerad redovisning av ljudets karaktär för att vi skall förstå varför människor reagerar som de nu gör.
Vi anser att amplitudmodulationen måste redovisas. I den kanadensiska rapporten framgår klart och tydligt att detta är något som forskare pekar på kan vara en huvudorsak till upplevda störningar. Denna typ av ljud kan dessutom leda till fysiska besvär. Detta är omvittnat av personer som talar om sömnstörningar, migrän mm. Ljudet tränger in i bostadsrum och mest när människor har behov av vila.
Den nu pågående utbyggnaden av vindkraft leder till kraftigt störda miljöer på landsbygden. Vart detta leder till på sikt är osäkert men min uppfattning är att delar av landsbygden blir ointressant som miljö för människor och kanske även djur.
”Öppet brev till Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner.
Vindkraften har växt fram som en viktig del av Sveriges elförsörjning. Den framställs som en relativt miljövänlig form av elproduktion.
Församlingsrådet i Borgvattnets församling delar den allmänna uppfattningen att all energiproduktion ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Av den anledningen ser vi vindkraften som ett intressant alternativ.
Inom Borgvattnets församling planeras för ett stort antal vindkraftverk. Vissa byar i området kommer, enligt planerna, att helt omringas av verk.
Vi vill lyfta fram ett antal tveksamma företeelser i handläggningen av tillståndsgivningen inför beviljande av tillstånd till byggande av vindkraftsparkerna.
De beräkningsmodeller som ligger till grund för beräkning av vindkraftens ljudpåverkan, är framtagna utifrån mätningar gjorda på vindkraftverk som är placerade i slättbygder i södra delarna av landet och som är betydligt lägre än de verk som byggs numera.
I skogslandskapet med andra höjdlägen och annat klimat blir ljudpåverkan av en helt annan karaktär. Det har visat sig genom det stora antalet klagomål på ljudstörningar som framkommit.
Conny Larsson, meteorolog och forskare kring ljud vid vindkraft vid Uppsala universitet, har i en långtidsstudie av vindkraftsbuller visat att bullernivåer och ljudutbredning från vindkraft i kuperad skogsterräng är långt mer störande än vad som kan förväntas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer.
Problemen med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraft är långt större än vad både bolag och myndigheter räknat med. Vi anser att nya, anpassade beräkningar behöver göras innan tillståndsgivning kan genomföras.
Vilka gränsvärden för ljudpåverkan ska lokalbefolkningen behöva tolerera?
Enligt normerna ska ingen boende behöva utsättas för mera än 40 dbA ljudstörning. I områden med lågt bakgrundsljud ska det enligt Naturvårdsverkets regelverk vara 35 dbA som ska gälla.
I vårt skogslandskap med små byar utan industrier existerar i stort sett inget annat bakgrundsljud än vindens sus i skogen. I de ljudkartor som finns med i tillstånden för vindkraftverken inom Borgvattnets församling, kommer ett stort antal bostadshus att få mera än 40 dbA ljudpåverkan.
Trots detta har vindkraftsprojektörerna fått tillstånd att bygga verk. Vi ifrågasätter länsstyrelsens bedömning och tillståndsgivning. Oavsett var i landet vindkraftverk byggs, ska samma tillämpning av regelverket göras.
Vi vill också ifrågasätta bristen på respekt för samerna och rennäringen.
Det område som är planerat för vindkraft inom Borgvattnets församling sammanfaller nästan till 100 procent med ett av rennäringens kärnområden för renbete. Detta förhållande återkommer på många platser där samerna antingen har sina sommar- eller vinterbeten.
Eftersom samerna är vårt lands ursprungsbefolkning bör man ta större hänsyn till placeringen av vindkraftsparker med tanke på rennäringen.
Ett nytt regelverk för tillståndsgivning måste tas fram där ovan angivna företeelser beaktas. Dessutom måste regelverket tillämpas på ett likartat sätt i hela landet.”
Svensk vindenergi och dess vd Charlotte Unger verkar ha panik. Just nu får hon in insändare som vill påverka till stöd för vindkraften i en massa tidningar över hela landet. De har ungefär samma innehåll, bara länets namn har bytts.
I nedanstående insändare bemöts Charlotte Unger på ett bra och kraftfullt sätt.
”Svar till Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi, Ordet fritt 21 augusti.
Att det är viktigt för vartenda län att bygga ut vindkraften tycker föga förvånande Svensk vindenergi. Samtidigt rasar lönsamheten för vindkraft, det är nog bara en tidsfråga innan man för fram åsikten att subventionerna måste öka om vi ska kunna hjälpa Europa med förnyelsebar energi. Vad man inte talar om är att nettoexporten i kablarna mellan Sverige och övriga Europa numera är nära noll, tack vare en egen storskalig satsning på vind- och solkraft i Europa.
Vår elexport går mest till Finland, än så länge. När Finlands nya kärnkraftverk står klart kommer elpriserna i Sverige sjunka ytterligare, till glädje för konsumenter och till konkurs för vindkraftbolagen. Ändå kämpar man för en fortsatt utbyggnad. En klok man sa: ”Så länge det är lönsamt att bygga vindkraft, så länge kommer vi att ha ett ökat elbehov i Sverige”.
Varför Norrland? En jämförelse av vindkartor över Västernorrland och södra Sverige visar tydligt att det blåser lika bra och till och med bättre i södra Sverige. Varför envisas man då med att bygga ut vindkraften i Norrland som inte behöver mer el? Varför vill kommuner i södra Sverige bygga vindkraft i Norrland och tappa 7,5 procent av energin i kablarna ner till den egna kommunen? Kanske protesterna lokalt är för stora, så man tar till lite kolonisationspolitik?
Om man byggde där elkraften behövs, i Sydsverige, så skulle man inte behöva investera miljarder av medborgarnas pengar i nya distributionsnät från Norrland, det skulle därför också vara miljövänligare. Om vindkraft ska byggas så gör det där det är optimalt, vilket inte är i Norrland (den mest förbrukande timmen 2013 ”exporterades” 2,5 gånger mer el ut från Norrland än vad vi själva förbrukade).
Den mest miljövänliga kilowattimmen är den som inte används: Om vi i stället för utbyggnad skulle satsa på att minska behovet så skulle samhällsvinsterna bli stora. Ett exempel är om alla eluppvärmda fastigheter gick över till berg/jord/sjövärmepump så skulle inbesparingen motsvara en kärnreaktor. Dessutom skulle inbesparingen vara störst när elbehovet är maximalt.
Skulle dessa värmepumpar få samma subventioner som vindkraften, 18 öre/kWh, så skulle varje förbrukad kWh ge 36 öre i bidrag, eftersom värmepumpen tar upp dubbelt så mycket förnyelsebar energi ur mark/vatten som den förbrukar el. En satsning på ackumulatortankar som kan lagra värmebehovet för 16 timmar och laddas på 8, kombinerat med timmätning och kraftigt reducerad energiskatt nattetid skulle jämna ut behovet över dygnet och ge industrin den el den behöver under dagen.
Tyvärr för Svensk vindenergi, skulle dessa miljö- och ekonomiförbättrande åtgärder inte gynna vindkraften…”
Erik Lindquist Idéalist
Denna insändare är införd i Sundsvallstidningen (ST) den 3 september 2015:
Insändare i Länstidningen LT (Jämtland) av Sune Sjöström. Ordf. Föreningen Svenskt Landskapsskydd
”För att det nu inte ska bli en alltför dyr läropenning att ensidigt fatta beslut som byggs på lobby och gynnande av särintressen så har nu våra politiker en stor uppgift framför sig nämligen det att se till så att vindindustrin städar upp efter sig i bygderna och att det tas ansvar för den miljöförstöring och skövling som bedrivits.”
”I samband med några möten i våras, bland annat i Lycksele, blev det mycket diskussion om vindkraft. En av de saker som kom upp var frågan om det finns tillräckliga ekonomiska säkerheter för efterbehandling av vindkraftparker. De som tog upp saken hävdade med bestämdhet att de pengar vindkraftbolagen måste avsätta enligt tillstånden inte täcker de verkliga kostnaderna för att montera ned en vindkraftpark.
Jag måste erkänna att jag var ganska skeptisk till påståendet. Att beräkna kostnaden för att montera ned ett vindkraftverk förefaller betydligt lättare än att beräkna vad det kostar att städa upp ett stort gruvområde med svåröverblickbara föroreningar. Men jag tänkte att jag måste ta frågan på allvar och började kolla.
Efter att ha läst de två studier som gjorts i Sverige under de senaste åren när det gäller kostnader för att montera ned vindkraftverk är tveksamheten bortblåst – de ekonomiska säkerheterna är otillräckliga och glappet är förvånansvärt stort. Den ena rapporten kommer fram till en genomsnittlig kostnad för efterbehandling på 570 000 kronor den andra räknar med 700 000. Detta kan då ställas mot de ekonomiska säkerheterna som krävts i tillståndsbeslutet. Under 2010 till 2012 låg dessa i de allra flesta fall på 300 000 eller strax däröver. Det innebär ett att det i vart fall är mellan 700 miljoner och 1,1 miljarder som saknar täckning bara för vindkraftverk byggda under dessa år. Då är ändå kraven på efterbehandlingen lågt ställda. Exempelvis finns i de beslut som tas idag inga regler om att elkablarna måste plockas upp ur marken.
Den andra saken som jag tittade på var om markägare kan bli sittande med en del av efterbehandlingsansvaret. Till min förvåning är det i alla fall en reell risk. Det går att skriva avtal om markarrende på ett sådant sätt att vindkraftbolagets ansvar för efterbehandling är begränsat.
Det här tycker jag är viktigt på två sätt. För det första gäller det för kommuner, markägare m fl att bevaka vilka ekonomiska säkerheter som sätts i tillstånden. Även om dagens ägare framstår som ekonomiskt stabila går det inte att säga vem som kommer att äga vindkraftparken den dag det är dags för nedmontering. Markägare har också anledning att mycket noga läsa avtal med vindkraftbolag för att inte utsätta sig för ekonomiska risker. För det andra visar detta att gruvbranschen inte är ett isolerat exempel på att de ekonomiska säkerheter som krävs enligt miljöbalken är otillräckliga, vilket är anmärkningsvärt. Jag vet inte hur många gånger jag har hört det sägas att miljöbalkens regler för ekonomisk säkerhet i alla lägen ska garantera att det finns pengar till efterbehandling.
Hade det inte varit för de kunniga och engagerade mötesdeltagare i bland annat Lycksele som tog upp den här frågan så hade jag inte tagit mig att titta närmare på detta. Nu kommer jag att kunna ta upp den här saken i samband med morgondagens möte i Sorsele. Så än en gång har jag anledning att tacka alla de personer som bidrar med kunniga synpunkter och intressanta frågor i samband med mötena om Norrlandsparadoxen.
Om någon själv vill läsa rapporterna så heter de så här:
Nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling av platsen Uppsala universitet och Energimyndigheten Vindkraftverk – kartläggning av aktiviteter och kostnader vid nedmontering, återställande av plats och återvinning Rapport från Energimyndigheten i samarbete med Svensk vindenergi 2009″
