Läkartidningen.se 2013-08-06 :

Infraljud från vindkraftverk påverkar innerörat och utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av central sentitisering. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör revideras med hänsyn tagen till denna omständighet, anser artikelförfattarna.

”Tidigare vetenskapliga studier om vindkraftverk och infraljud har varit motsägelsefulla. De har därför inte varit tillräckligt trovärdiga vid planeringen av regelverket för etablering av vindkraftverk. Under de senaste åren har emellertid en ny insikt vuxit fram om central sentitisering, vilket ger en ökad förståelse för migrän, fibromyalgi och andra kroniska smärtsyndrom [1, 2] samt vissa fall av tinnitus och yrsel. Denna insikt har även betydelse för förståelsen av hur infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan. I flera studier har man funnit att boende nära vindkraftverk oftare har allvarliga sömnstörningar och depression. Man har även funnit en ökad frekvens av yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet, huvudvärk, ökad aktivering av autonoma nervsystemet med mera [3, 4].

Förutom det hörbara ljudet, som kan ge bullerskada och vara allmänt störande psykiskt, genererar vindkraftverk även ett pulserande infraljud som påverkar innerörat och centrala nervsystemet utan att skada själva hörseln.

Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 meter och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel. Detta ljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det uppstår ur flera källor, till exempel pulserande flöden ur rörmynningar, stora virvlar (till exempel vindkraftverk och stora jetmotorer) och stora vibrerande ytor. I vetenskapliga studier har infraljudet från vindkraftverk uppmätts vid så låga nivåer att ljudet inte uppfattas av människa. Man har även gjort bedömningen att infraljud från vindkraftverk inte kan ge upphov till bullerskada i traditionell mening. [5]

Det man inte har tagit hänsyn till i dessa studier är att infraljudet från vindkraftverk är ett rytmiskt pulserande ljud, och att det pulserande ljudtrycket påverkar innerörat även om ­något ljud inte uppfattas av individen. Tryckvågorna fortplantar sig till innerörats vätskefyllda hålrum, och denna »massageeffekt« påverkar sinnescellerna i innerörats hörsel- och balansdelar [6]. Man har inte heller tagit hänsyn till det faktum att en del människor är känsligare än andra för sensorisk påverkan. Vissa är påtagligt känsliga för det pulserande ljudtrycket medan andra inte påverkas av det på ett märkbart sätt.

Det rytmiskt pumpande infraljudet från vindkraftverk utgör en stimulering som påverkar innerörats sensoriska funktioner [7, 8]. En sådan sensorisk stimulering kan hos personer med sensorisk överkänslighet framkalla central sentitisering med besvärande symtom såsom ostadighetsyrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, synstörningar, med mera [9]. Besvären uppstår även om den uppmätta bullernivån är relativt låg eftersom infraljudet hela tiden påverkar och rytmiskt ändrar trycket i innerörats vätskerum via hörselbenskedjan. Det pulserande ljudtrycket från vindkraftverk framkallar även indirekt en aktivering av det autonoma nervsystemet med ökad utsöndring av adrenalin med åtföljande stresspåslag, risk för ­panikångest, högt blodtryck och hjärt­infarkt för personer med ökad sensorisk känslighet.

Migrän orsakas av en genetiskt betingad central sensorisk överkänslighet med risk för central sentitiserng. Migränprevalensen är omkring 30 procent [10, 11]. Till det kommer andra orsaker till cental sentitisering, vilket innebär att drygt 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att, i större eller mindre utsträckning, drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär.Speciella riskgrupper är personer med migrän eller med migrän i släkten, personer över 50 års ålder, personer med fibromyalgi och personer med tendens till ångest och depression [12]. Även barn och vuxna med ADHD och autism tillhör riskgruppen och riskerar att få sina symtom förvärrade.

Det är alltså inte fråga om en buller­skada i traditionell mening utan en ­effekt av att ett konstant pulserande ljudtryck ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där. Man kan likna det vid ett pulserande eller flimrande ljus – många besväras inte märkbart medan personer med sensorisk överkänslighet kan få besvär. Flimrande ljus kan som bekant till och med utlösa epilepsi. På samma sätt utlöser det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet från vindkraftverk betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt.

I det aktuella regelverket för etablering av vindkraftverk har hänsyn inte tagits till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. Vindkraftverk uppförs i dag alltför nära bebyggelse. Det aktuella regelverket bör därför revideras med ett ökat säkerhetsavstånd till bebyggelse för att förhindra eller reducera risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet.”

Håkan Enbom
MD, PhD, ÖNH-specialist, otoneurolog, ­specialist på yrselsjukdomar

Inga Malcus Enbom
ÖNH-specialist, specialist på allergi och överkänslighetsreaktioner; båda vid Cityhälsan ÖNH, Ängelholm
inga.malcus@telia.com

Debattartikeln inkl referenser här: http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/08/Infraljud-fran-vindkraftverk—en-halsorisk/

 

 

I dagens ÖA har förre miljöstrateg Anders Lindström i Ö-viks kommun uttalat sig ang. vindkraftsetableringar i kommunen. Vi som har hört, träffat och talat med Anders Lindström har känt ett stöd för våra synpunkter, och i den här artikeln bekräftar han det. Positivt och förhoppningsfullt! Tack Anders!

http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.6070823-miljostrateg-spar-vindkraftsstopp

Citat ÖA:

”De senaste veckorna, fem år efter att kommunen antog sin vindkraftplan, har debatten återigen blåst upp. Inte minst på ÖA:s insändarsidor.

Anders Lindström, pensionär sedan april i år, arbetade intensivt med frågorna kring vindkraft och miljöpåverkan inför planbeslutet 2008. Han är inte förvånad över dagens debatt.

– Det är lite av ett yrvaket uppvaknande bland folk. Jag tror att man inte hade grepp om hur storskalig utbyggnaden skulle bli. Det var inte så förfärligt mycket diskussion inför beslutet, inställningen bland folk då var övervägande positiv.

Han menar att det är en sak att få utbyggnaden beskriven på papper, en helt annan sak att se den i verkligheten.

– På sina håll sträcker vindkraftsparkerna ut sig miltals. Den bilden kunde folk inte föreställa sig.

Ni utredde grundligt innan allt drog igång. Vad mer kunde ni gjort?

– Inte så mycket, tror jag. Planen blev nog bra, de flesta var positiva och människor fick chansen att tycka till. Och folk tyckte om greppet att kommunen styrde upp utbyggnaden till vissa, utpekade områden.

Innan planen antogs hade elva vindkraftverk byggts, alla i kustområdet öster om E4.

– Jag tror att det var ett smart sätt att planera som vi gjorde. Tidigare var Örnsköldsvik känd som en vindkraftsnegativ kommun, säger Anders Lindström med hänvisning till alla striderna kring tidigare byggda vindsnurror.

– Vi såg en möjlighet att vända på det genom att i stället peka ut lämpliga områden i inlandet. På så vis kunde vi styra byggandet dit – och samtidigt styra undan all utbyggnad mellan de utpekade områdena.

– Det hade gett mycket större miljöpåverkan om det byggts på varje berg.

Hur många vindsnurror kommer vi få i kommunen?

– Om alla fullföljer sina planer som det ser ut i dag, då blir det någonstans runt 350 snurror i det här första skedet. Sedan kan det bli fler i ett senare skede.

– Frågorna vi då får ställa oss är: hur mycket energi producerar vi – och hur mycket förbrukar vi? Vi kan producera ännu mer energi med vindkraft, eller säga ”nu är det bra!” Det blir politikernas sak att ta det beslutet.

Blir vindsnurrorna lokalt ägda som ambitionen var?

– Nej, det är riskkapitalister, de stora skogsbolagen och de stora energibolagen som driver det här. Det handlar om för mycket pengar för ett kooperativ nu när snurrorna blivit så stora och kostar kanske 40 miljoner kronor styck.

Många är kritiska till att vi släpper till vår natur men att elkraften går någon annanstans. Vad får Örnsköldsviksborna av vindkraftskakan?

– Grunden är att vi i Örnsköldsvik producerar el på ett hållbart sätt, med vind och vatten och mottryck. Men elen hamnar inte i ett hushåll lokalt. Däremot har vi en produktion som är större än vad vi förbrukar.

– Det blir lite jobb lokalt också. Men det rör sig om ett fåtal i samband med byggen och service. Annars sköts det här mest av specialister.

Sett i ett perspektiv på fem år tillbaka – har utbyggnaden gått som planerat?

– Det gick fortare än vi trodde. Vi hann knappt göra planen klar förrän exploatörerna kom och ville projektera områdena.

Hur ser vindkraftens framtid ut i kommunen?

– Jag skulle inte alls bli förvånad om politikerna, när det här första utbyggnadsskedet är klart, säger ”stopp, nu är det bra!”

– Nöjer vi oss med det här kan vi fortfarande ha kungsörnar, orörd natur och stora områden där man inte påminns om människans framfart. Det tror jag vore en klok plattform för Örnsköldsvik. Vi drar vårt strå till stacken, men behåller också mycket av vår värdefulla natur.

Vindkraftsutbyggnad

I december 2008 antog fullmäktige i Örnsköldsvik planen för vindkraftens utbyggnad i kommunen, ett tillägg till översiktsplanen från året innan.

Tolv höglänta skogsområden i kommunens inland hade noggrant utretts och valts ut som lämpliga för utbyggnad av vindkraftsparker. Ytterligare fyra utredningsområden som kan vara lämpliga lades senare till.

Projektledare för jobbet med vindkraftsplanen var Anders Lindström, då kommunens miljöstrateg.

Samtliga områden i vindkraftsplanen ligger väster om E4.

Tanken med områdena är att erbjuda lämpliga platser med bra vindförhållanden där exploatörer kan koncentrera sina satsningar, så att andra områden skyddas från vindkraftsutbyggnad.

I dag är, förutom de äldre och mindre vindsnurrorna längs kusten, 30 stora vindkraftverk i drift enligt planen. De står på Trattberget-Skallberget och togs i drift i höstas. ”

I Dagens TÅ (Tidningen Ångermanland) finns flera insändare publicerade med svar på Hans Erik Flodins vindkraftspropaganda / insändare  för någon vecka sedan. Många flera har reagerat och svarat, men tyvärr har TÅ meddelat att  de avslutar diskussionen om Flodin i och med dagens insändare.

En av insändarna i dagens TÅ är skriven av TaraBrita:  

”Följ med på en vandring längs ett myrstråk upp till de ännu relativt opåverkade naturområden, som breder ut sig på höjderna i Västra! Här finns landskap med urskogsrester, nästan alltid ett flertal myrar och i ibland en svartblänkande tjärn med näckrosor. Tidiga morgnar med stilla lyftande dimmor exponerar ett landskap, där solens första strålar får nattens kvarlämnade daggdroppar att lysa i alla regnbågens färger. Ängsull, Rosling, Jungfru Maria Nycklar frodas på myrarna.

Den absoluta stillheten bryts endast sporadiskt av fågelläten, som skär igenom tystnaden. Längre fram på sommaren lyser de mogna hjortronen upp vitmossemosaiken och framåt hösten ligger de mörkröda tranbären uppradade som pärlband på den rimfrostvita myren. Talrika fåglar har här sina häckningsplatser.

Ingenting på hela jorden kan vara vackrare än de olika årstiderna här uppe på våra Ångermanländska berg och på ingen annan plats kan man uppleva denna sakrala frid, denna tystnad som man nästan kan ta på. Vilken oskattbar tillgång!

Om bärblommorna kalla vårar har frusit längre ned så kan man finna att de har klarat sig utmärkt här uppe och satt frukt. Här är ofta ett par grader varmare, något som nybyggarna förr lade märke till och utnyttjade, bland annat för odlingar. Därför etablerades också i skogarna ovanför Betarsjön nya byar som till exempel Åkerbränna, Stuguvattenkälen och Öfra. Taråberg i Röåns närhet är en annan känd bosättning.

Att i dessa områden smälla upp vindkraftsmonster, dra vägar, fragmentera och markförstöra är en miljöförstörelse så grov att man förfäras. Giriga entreprenörer med Flodin i spetsen tillåts härja fritt.

Vindkraftsskojarna har nu en mycket utstuderad och effektiv strategi för att lyckas med sitt geschäft: härska genom att söndra.

Någon – ett ankare – i det berörda området mutas först med frikostig arrendeersättning. På samrådsmötet framställs därefter den löjligt futtiga byalagsskärven som bygdens frälsning. Några tror på det och struntar i den förstörda miljön medan andra genomskådar taskspelet och tänker på kommande generationer. Det är alltså upplagt för söndring och split.

I Kärmsjöfallet spetsas hela dramaturgin av att kommunen redan ingått ett anläggningsavtal med Flodin på kommunens mark där.

Skogen, älvarna och nu bergen, de sista relativt naturliga artbankerna!

Inget offer är tydligen för stort när profitörer och kapitalister skall gödas.”

Text: Tarabrita

Ny rapport från Energiutskottet. Sverige får betala när EU satsar på sol- och vindkraft

81% av världens energi kommer från fossila bränslen, såsom olja, kol och naturgas. Energiutskottet vid Kungl. Vetenskapsakademien visar i sin nya rapport att endast 31 % av den svenska energitillförseln härrör från fossila bränslen.

Sveriges unika energimix kan bli en stor konkurrensfördel för svensk industri, men när EU satsar på el från sol- och vindkraft kommer stora krav att ställas på utbyggda elnät, ökad reglerkraft och energilagring – allt till mycket höga kostnader. Den stabila och fossilfria svenska elkonsumtionen riskerar att inom en utbyggd europeisk elmarknad spädas ut och bli både instabil, delvis fossilbaserad och mycket dyrare.

EU får allt större inflytande över den svenska energipolitiken. Det är då angeläget att politiker och oberoende forskare samråder inför beslut som fattas inom EU gällande medlemsländernas energiförsörjning. EU-kommissionen måste i förhandlingarna beakta medlemsländernas olikheter. Det är exempelvis inte rimligt för svensk ekonomi att bygga ett stort antal subventionerade vindkraftverk för elproduktion – på export – när Sverige redan är självförsörjande på fossilfri el.

Även hur elpriserna sätts på den nordiska elmarknaden påverkar Sverige. Höjda avgifter på fossila bränslen minskar paradoxalt nog svensk industris konkurrenskraft då elpriserna i Sverige höjs trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri. Anledningen är att elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden, den som bestäms av priset på fossilt producerad el. Genom en allt större integration av de svenska och europeiska elnäten kommer denna situation att accentueras.

Energiutskottet vid Kungl. Vetenskapsakademien menar att det är en brist att Sverige saknar en myndighet med övergripande ansvar för energiområdet. Den nuvarande energimyndigheten har regeringens uppdrag att i första hand utveckla förnybar energi (det så kallade tredje benet) i eltillförseln, framförallt vindkraften. Det är önskvärt att Energimyndighetens ansvarsområde utökas till att omfatta alla energislag och att myndigheten kan ta ett helhetsgrepp över Sveriges energiförsörjning. Energiutskottet föreslår även att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna av en utökad integration av elnäten, inklusive prisfrågan, utifrån från de beslut som fattas både i Sverige och inom EU. Av speciellt intresse är att belysa hur den svenska elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el.

Onsdagen den 3 juli publicerar Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott akademirapporten Sveriges energisituation i ett europeiskt och globalt perspektiv samt ett uttalande från Energiutskottet i tio punkter. Dessa finns att ladda ned från Kungl. Vetenskapsakademiens webbplats, http://kva.se. 

http://www.kva.se/Documents/Nyheter/Final_Energiperspektiv_130628.pdf

I en 36-sidiga tidningsbilaga den 18.6, välsignad av landshövdingen i Västernorrland, hyllas vindkraften som vår tids frälsare på energiområdet. Där förklaras de som har avvikande uppfattningar, (vindkraftsmotståndarna) vara fanatiker och pensionärer?

Är i så fall Kungliga Vetenskapsakademins energiutskotts alla högt meriterade forskare fanatiker eller pensionärer? Utgör också de tusentals EU-medborgare organiserade i European Platform against Windfarms (EPAW) 608 olika medlemsorganisationer i olika länder, gruppen fanatiker eller pensionär?

Samma grupp EPAW, har nu lyft frågan om EU-s katastrofala energipolitik till EU-domstolen där den kommer att prövas, mot bakgrund av att satsningen sker på bristfälliga vetenskapliga beräkningar. Den är i hög grad politiskt plakatpolitik, som kommer att dra med sig stora kostnader vilka när de förs över på medborgare och företag kommer att få svåra följder för välfärden i EU.

Redan idag har tillväxten stoppat upp i stora delar av EU, stora länder som Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien har fallande BNP det senaste året, trots rekordlåga räntor. I vårt land är vi redan utan vindkraften stora nettoexportörer av billig och säker, koldioxidfri elström. Vi behöver inte för egen del en storskalig uppbyggnad av vindkraft.

De stora subventioner som med en tilltagande utbyggnad kommer vindkraften till del, kunde gjort en långt större miljönytta om man satsat dem på utbyggnad av biogasen i Norrland. Här finns på mer än halva landets yta 4 gasmackar, medan de som bor i den nedre delen av landet har god tillgång till miljösmart biogas.

Man borde satsat på utbyggt stöd för solcellsutbyggnad och bergvärme. Och man borde ha drivit frågan om en snabbstart på bygget av Norrbottniabanan för att minska de långa, tunga transporterna på E-4.

Vindkraften är inte lösningen på energiproblemen, vilket dess förespråkare predikar. Dess stora kapitalbehov, låga verkningsgrad och intermittenta karaktär gör den mycket kostsam och logistiskt krävande. Och den miljöförstöring som följer i dess spår kommer att bli omfattande.

2013.06.22

Jarl Strömbäck/SPI