Dagens magplask av (S) i Sollefteå

Idag skriver de största vindkraftsförespråkarna i Sollefteå kommun, tillika cementsossar, en insändare full med lögner och floskler. Det var länge sedan ett liknande magplask publicerades av (S) . Att (S) aldrig någonsin tänker på invånarna i den kommun de försörjts och försörjs av är uppenbart.

Men socialdemokraterna fortsätter att gräva sin egen grav. De har hunnit ganska långt..

Insändare i TÅ Allehanda:

”Klimatfrågan är en ödesfråga för oss alla.

Omställningen till ett fossilfritt samhälle måste påskyndas. Ska Sverige vara fossilfritt till 2045 måste investeringar i grön, miljövänlig elproduktion ske.

Planerna för Storsjöhöjden/Fängsjön handlar om en total satsning på över fyra miljarder, varav en miljard kan hamna hos våra lokala företagare. Detta ger hundratals arbetstillfällen i uppbyggnadsfasen och cirka 30 i driftsfasen när vindparken står klar, skriver debattförfattarna.
Planerna för Storsjöhöjden/Fängsjön handlar om en total satsning på över fyra miljarder, varav en miljard kan hamna hos våra lokala företagare. Detta ger hundratals arbetstillfällen i uppbyggnadsfasen och cirka 30 i driftsfasen när vindparken står klar, skriver debattförfattarna.

2013 behandlades ansökan från Forsca (Fred Olsen renewables och SCA) gällande vindbruk på området Storsjöhöjden/Fängsjön. Den totala investeringen beräknades då uppgå till fyra miljarder kronor.

Med Sollefteås mått mätt handlar det om gigantiska investeringar som vi anser kommer att ge välbehövliga arbetstillfällen och därmed skatteintäkter till kommunen. Sollefteå kommun sade då ja till fortsatt prövning av ansökan eftersom ansökan bedömdes uppfylla de krav som ställdes utifrån gällande regelverk.

I sista instans, efter en överklagandeprocess avslog dock mark- och miljööverdomstolen Forscas ansökan med hänvisning till att de var tvungna att mera noggrant peka ut var vart och ett av vindkraftverken skulle placeras inom det utsedda området.

Nu har Forsca påbörjat en dialog med kommunen för att undersöka hur vi ställer oss till en förnyad ansökan på samma område anpassad till nya bedömningsgrunder.

Socialdemokraterna i Sollefteå är positiva till att Forsca lämnar in en ny ansökan för kommunen att ta ställning till.

SCA är även en viktig kugge i Sollefteås näringsliv med många anställda och underentreprenörer samt en viktig partner i samarbetet kring vårt gymnasieprogram naturbruk/skog på Skedom.

Att avfärda en ny ansökan från ett för Sollefteå och Sverige viktigt skogsföretag, där de redan lagt ner tiotals miljoner på den tidigare ansökningsprocessen anser vi inte vara seriöst.

Det kommer att sända signaler ut i Sveriges näringsliv att Sollefteå inte vill ha några investeringar innanför sin kommungräns och våra visioner om #drivkraftsollefteå och #100till2020 kommer knappast att tas på allvar.

Det är också ofrånkomligt att kommande satsningar på elintensiv industri kommer att drabbas negativt av ett nej till en ny ansökan eftersom samtliga nya lokaliseringar ligger på SCA:s mark.

Planerna för Storsjöhöjden/Fängsjön handlar om en total satsning på över fyra miljarder, varav en miljard kan hamna hos våra lokala företagare. Detta ger hundratals arbetstillfällen i uppbyggnadsfasen och cirka 30 i driftsfasen när vindparken står klar.

Menar vi allvar med att Sollefteå, en kraftfull kommun, ska vara ett centrum inom förnyelsebar elproduktion och betraktar vi den miljövänliga energisektorn som en framtidsbransch sänder det helt fel signaler att avfärda en ny ansökan från Forsca.

Åsa Sjödén (S)

John Åberg (S)

Elisabet Lassen (S)

Öppet brev till Vänsterpartiet

Inför Vänsterpartiets kommande beslut den 25 feb. 2019 ang. ja eller nej till ev. en ny ansökan om vindkraft på Fängsjö/Storsjöhöjden. Inlägget har skickats till alla ledamöter i Vänsterpartiet i Sollefteå, dock här i förkortad version..

Vi har under sju år fört en lång och mödosam kamp / process med att stoppa det förra vindkraftsprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden. Av rent personliga skäl och av stora naturhänsyn. När MMÖD:s dom kom förra våren upplevde vi alla en enorm glädje, ja rent av lycka! Avslag! Vi trodde knappt det var sant.  Vi kunde bo kvar, fortsätta att vistas i våra fritidshus, åka skidor, jaga, plocka bär, vandra till alla kära platser där vi vistats sedan barnsben, Nävernäsan, Oringsjö naturreservat, Stugusjön, Fängsjö (där mina förfäder kom som nybyggare 1827) och alla andra speciella platser i området som finns i våra hjärtan. Vi kunde andas igen!

Samebyarna bröt ganska snabbt avtalet med vindbolaget Forsca, när samerna insåg vilka konsekvenser det skulle innebära för deras viktiga renbetesområde. Vi delar nu åter igen samebyarnas oro och förtvivlan inför att vi åter igen ev. tvingas att påbörja en ny process mot samma hot. Möjligen med olyckligare utgång än den förra..

Fängsjö/Storsjöhöjdens renbetesmarker är ett riksintresse för samerna. Samerna har haft sina vinterbeten i dessa trakter sedan urminnes tider. Min mor (97 år), född och uppväxt i Fängsjö, minns fortfarande hur samerna varje höst kom åkande på sina slädar och renraider genom byn Fängsjö på 1920-talet till renarnas vinterbete i Fängsjö/Storsjöhöjden. Det har samerna gjort sedan urminnes tider. 

I den nya översiktsplanen sid. 11 står: ”Vid prövning av vindkraftsetablering där vindbruk riksintresse berörs och annat riksintresse konkurrerar, prioriteras det andra riksintresset.”

Arkeologen Bernt Ove Viklund har tillsammans med Lena Kroik (medlem i samebyn Voernese, tillika forskare) gjort en ny kultur- och fornminnesinventering av samernas efterlämningar i området. Detta gjordes 2016-17. Rapporten utkom 2018 och forskningsunderlaget är utgivet av Länsstyrelsen 2018. Rapporten finns att låna på biblioteket. Man har hittat bl.a. uråldriga samevisten och platser som tydligt visar hur viktigt detta område har varit för samerna under århundraden.  PS. Senaste officiella fornminnesinventering gjordes på 1960-talet. Länsstyrelsen har förordat att det behövs en ny sådan i området.

I vår kamp fick vi snabbt ett starkt stöd av ÅOF (Ångermanlands ornitologiska förening) , som gjorde flera nya örninventeringar i området. De konstaterade, åter igen, att det finns en stor population av örnar (och även fiskgjuse) i hela området, ett faktum som gjorde att en stor del av området togs bort i den förra vindkraftsprocessen. Att det finns en stark örnpopulation i området är f.ö. känt av alla som vistas i naturområdet. Vi fick även stöd av Naturvårdsverket och Ångermanlands Naturskyddsförening som påpekar att detta natur- och friluftsområde är högst olämpligt för vindkraft av miljöskäl.

När Forsca nu än en gång vill göra en ny ansökan kom det som en ny chock för oss. Vi hade hoppats och trott att kampen var över för gott. Vid ett tidigt möte under den förra processen på Markusgården med alla berörda (> än 200 personer), där även ansvariga på Länsstyrelsen deltog,  var enigheten stor – denna etablering fick inte ske! Motståndet var starkt. Vi ville inte bo och vistas mitt i en vindkraftsindustri! Jag kan inte tro att motståndet är mindre idag, snarare tvärtom.

För oss som drivit den tidigare processen känns det nya hotet som en plåga som aldrig verkar ta slut.  Är det verkligen meningen att Vänsterpartiet/kommunen vill att vi ska tvingas flytta? Är det så som kommunen värnar om sina invånare?

Kan vänsterpartiet med gott samvete stötta ett projekt som innebär att naturen skövlas och örnar skadas/dödas av vindkraftsvingar?

Kan vänsterpartiet med gott samvete stöta bort samebyarna från det viktigaste renbetesområdet de har?

Kan vänsterpartiet stötta ett projekt som utesluter människor att kunna vistas i det största naturområdet i kommunen?

Kan verkligen vänsterpartiet stötta ett projekt som detta genom att gå hand-i-hand med storkapitalet och dess vilja att exploatera både naturmiljön och kommuninvånarnas närmiljö?

Tror vänsterpartiet verkligen att vindkraft på Fängsjö/Storsjöhöjden minskar vår totala miljöpåverkan?

Vill vänsterpartiet lokalt medverka till mer än fördubblade elräkningar?

Kan och vill Vänsterpartiet svika sitt löfte de gav före valet?:
”Inga nya parker kommer att få OK fån kommunen men det byggas fler inom befintliga parker.” Skrivet  i ”Kandulova” den 2 sept. 2018 av solleftea@vansterpartiet.se / ordf.

/ Anita Berglund

Finns intresse att starta en regional förening för opinionsbildning mot vindkraft?

Nu jävlar får det vara nog. Länkad artikel är nog det värsta jag läst på länge i vindkraftsväg hos MittMedia. Därför gör jag nu en intressesondering:

Finns intresse att starta en regional förening för opinionsbildning mot vindkraft?

Jag tänker mig geografisk avgränsning till Ångermanland i en första veva. Man skulle kunna expandera till Medelpad i ett senare skede och då får man överlappning med länet.

Föreningen skulle i första hand vara en plattform för opinionsarbete och stöd till lokala aktionsgrupper (som är kopplade till specifika vindkraftsprojekt). För denna texts skull, tänk er ett namn i stil med ”Vindkraftsmotstånd i Ångermanland – VÅ”.

Tanken är inte att starta något klassiskt föreningsliv. Istället är det en plattform där aktivitetsfrågan ägs av de medlemmar som engagerar sig. Konkret arbete kan vara:

– Författa insändare och debattartiklar. Om dessa får författarens signatur kompletterad med ”VÅ”, så visar vi upp för politikerna att det finns ett organiserat motstånd.

– Bedriva underrättelsearbete om status på vindkraftsprojekt och -politik, samt publicera dessa systematiskt på en samlad hemsida.

– Kontakta och utöva press på enskilda politiker. Det gäller nämndsledamöter, kommunstyrelsefolk, fullmäktigeledamöter, m.fl.

– Avkräva de politiska partierna svar regionalt på hur de ser på vindkraftsfrågan och publicera svaren.

– Producera antivindkraftsmaterial för sociala medier.

– M.m.

Jan Hedman på Föreningen Svenskt Landsskapsskydd är beredd att hjälpa till vid uppstart. Föreningen kan och bör bli medlem i FSL.

Erfarenheten visar att man inte behöver vara så många för att komma igång. 10 personer är mer än tillräckligt initialt. Erfarenheterna visar också att en spridning på folk i allt från ålder, kön, politiska uppfattningar och bostadsort är positivt och främjande för den goda saken.

Jag ser framför mig en ”modern” förening. Det betyder att man har stadgar, styrelse, o.s.v. på klassiskt vis, men att kommunikation främst sker digitalt och på telefon. Ingen medlemsavgift. Kanske möjlighet för sympatisörer att donera en slant. Givet avstånden måste man hålla obligatoriska fysiska möten till ett minimum. Det ska vara enkelt att vara med och engagerad och alla och envar ska kunna bidra efter förmåga och kapacitet, tänker jag.

Jag nås på 070-214 90 60.

Kommentera, resonera, ställ frågor eller lämna förslag i kommentarsfältet!

/Sven Valerio

En krönika av Katarina Östholm

Bild TÅ
Bild TÅ

Det bästa med tidningen TÅ Allehanda är kulturredaktören och krönikören Katarina Östholm.  Utan hennes välskrivna och angelägna  krönikor är tidningen ganska intetsägande. Okey, det skrivs dagsrapporter om olyckor och husförsäljningar,  sportsidor och det som händer i det stora kommunhuset. Familjesidor och någon artikel ibland om någon som gjort något bra eller ett företag som gått i konkurs.  Den gigantiska vindkraftsexploatering som politikerna sagt ja till i Sollefteå kommun som berör och drabbar människor, djur och natur svårt skrivs det mycket lite om. En notis om att ett nytt vindkraftsprojekt är beslutat på kommunfullmäktigemötet kan slinka in i nyhetsrapporteringen, men mycket mer än så skriver inte tidningen om den största naturförstörelser i Norrlands historia som pågår i vår kommun.

Den 8 dec. skrev  kulturredaktören Katarina Östholm en krönika som många väntat på. Tyvärr är krönikan en låst artikel men den som har möjlighet så finns den att läsa här:

”Det skördas malm, det skördas skog, det skördas vatten och det skördas vind – men Norrland ska svältas ihjäl

Ett par citat ur Katarinas krönika:

”Norrland är så rikt. Och så fattigt. Alla ansträngningar att dölja den koloniala synen på Norrland faller platt när hela landsänden nu håller på att förvandlas till ett gigantiskt industriområde.

Det ska skördas malm, det ska skördas skog, det ska skördas vatten – och nu ska det skördas vind. I obegränsade mängder. ”

”Och den natur som fortfarande är relativt orörd exploateras bit för bit; naturen har ingen röst och ingen talan. Ekosystem gröps ur. Grundvatten förorenas eller sjunker. Lokalsamhällen krackelerar.
Till och med turisterna flyr; det finns ingen naturupplevelse kvar, en skog av vindkvarnar ger ingen frid i själen. ”

Tack Katarina för en krönika som vi länge väntat på!

Dagens ord..

Du vet väl att Sverige ska rädda hela världen med vindkraft? Att Sverige inte behöver, och kommer inte att använda vindkraft i sin elförbrukning, är väl inte så viktigt. Att Sverige förstör naturen med vindkraft är ett marginellt problem. Att många människor och samebyar far illa av vindkraft spelar väl ingen roll? Att investeringspengarna till vindkraftsbolagen betalas av skattemedel är väl heller inga problem? Vindbolagen blir ju rika och Sveriges befolkning får dyrare el fakturor. Vad är problemet? Le och var glad att du gör världen en tjänst. 🙂 Åtminstone för en dag..

/Admin

Vindkraftsäventyret kan bli dyrare än Nuon-affären

”Nuon-affären var inte särskilt lysande men vindkraftsäventyret kan nog kosta Vattenfall ännu mer”, skriver Per Fahlén. På bilden till höger syns Vattenfalls dåvarande vd Lars G. Josefsson och Nuons dåvarande vd Øystein Løseth reagera på jätteaffären 2009. Bilder: Fredrik Sandberg/TT / Evert Elzinga/AP/TT

Replik på ”Kärnkraftens avfallsproblem inte lösta – satsa istället på sol-, bio- och vindkraft” , publicerad den 12 oktober.

Bertil Jonsson undrar hur miljövänlig ny kärnkraft är. Svaret är många gånger bättre än den befintliga kärnkraften, vilken i sig är många gånger bättre än vindkraften.

Kärnkraftsavfallet är en resurs som ska utnyttjas! Kärnkraft av typ 4G kan klara Sveriges elbehov i 500 år utan att något nytt bränsle behöver tillföras. Tvärtemot Jonssons påstående är inte 4G en olöst framtidsdröm; den finns i fullskaledrift sedan flera år!

Jonsson tar upp kostnaderna för avveckling av Barsebäck. Verket ställdes av i förtid efter en kohandel mellan C och S inför byggandet av Öresundsbron. Det orsakade helt onödiga negativa miljökonsekvenser, miljarder i extra kostnader för svenska folket och ett instabilt elnät i södra Sverige.

Jonsson menar att det finns sakliga skäl till att Vattenfall satsar på vindkraft. Men Vattenfalls vd blev hotad med sparken när han uttryckte sig kritiskt om vindkraft. Politikerna bestämmer! Vattenfall har även tvingats göra sig av med de tyska kolkraftverken, med mycket stora förluster, och snart kommer vi att behöva importera el från dessa verk. Nuon-affären var inte särskilt lysande men vindkraftsäventyret kan nog kosta Vattenfall ännu mer.

Avslutningsvis kan jag konstatera att vi är eniga om ett par saker: vikten av effektivisering, återföring av medel till regioner där elen produceras samt att fastighetsavgiften för kraftverk ska betalas lokalt på samma sätt som andra fastighetsavgifter.

Per Fahlén

Insändare i TÅ Allehanda den 17 okt. 2018

Läs också:
Kärnkraften ges ingen ärlig chans – kostnaden för vindkraft upp till fem gånger högre
Blanda inte bort begreppen – för vindkraft och kärnkraft i Sverige gäller svenska förhållanden”

Människan är rättslös i vindkraftssammanhang

 

Angående ”Klart för vindkraftsparker i Kramfors – för 1,8 miljarder kronor: ”Lättade över beskedet”, publicerad 4 oktober.

I vindkraftdebatten försvinner ofta de drabbade människorna. De som tvingas bli granne med vindindustrin och som efter år av överklaganden slutligen i Mark- och miljödomstolens dom finner att deras uppfattning om en hotande etablering inte tillmäts någon betydelse.

”Domstolen gör bedömningen att även om påverkan på utsikten får anses påtaglig, överstiger den inte vad en närboende måste tåla i samband med en vindkraftetablering.”

Ovanstående gäller Ranasjö, men liknande subjektiva, omotiverade bedömningar från domstolar av vad människor ”måste tåla” just i samband med en vindindustrialisering, görs återkommande och måste anses som fullständigt godtyckliga.

Men människorna – de närboende, de drabbade – lämnas rättslösa och rådlösa. De sviks inledningsvis av sin kommun.
Att i vår tid tvingas acceptera samma förhållningssätt för folket som på Karl IX:s tid att ”härefter rätten och packen I Eder” känns inte bra. Vi borde ha kommit längre.

Faktorer som kan förhindra en vindindustrialisering är exempelvis försvarsintressen, frånvaron av ett samarbetsavtal mellan exploaterande bolag och berörd sameby och förekomst av skyddsvärda djur, växter eller biotoper.

Allt detta är utmärkt. Men människorna – de närboende, de drabbade – lämnas rättslösa och rådlösa. De sviks inledningsvis av sin kommun. De får därefter ingen rättshjälp, inga stöttande jurister i samband med överklagandena.
Är det verkligen värdig glesbygdspolitik att vindindustrihotade människor skall tvingas sätta allt sitt framtidshopp till en nyetablering av ett kungsörnsrevir…

Tvärtom decimeras antalet överklaganden under processens gång på grund av att gemene man inte vet hur hen skall agera, medan exploatören kan köpa juridisk kompetens. Detta är förödande för uppfattningen om Sverige som en rättsstat.

Är det verkligen värdig glesbygdspolitik att vindindustrihotade människor skall tvingas sätta allt sitt framtidshopp till en nyetablering av ett kungsörnsrevir, en upptäckt av ett rödlistat fågelbo eller annat skyddsvärt objekt? Vem skyddar människan?

Brita Isaksson
Monica Blomström

Ranasjön och Salsjön klara för utbyggnad

 

”Nordanvind vindkraft AB har tecknat ett optionsavtal/samarbetsavtal med Arise AB om de planerade vindkraftanläggningarna i Ranasjöhöjden och Salsjöhöjden utanför Ramsele.”  skriver TÅ Allehanda.

Vi är många som är ledsna nu. Många människor drabbas hårt av denna vindkraftsutbyggnad. Trots många års överklaganden och protester så blev det ett ja till utbyggnad i MMD för Salsjön och Ranasjön (2015 och 2017), och H-E Flodin (Nordanvind vindkraft AB)  har nu lyckats skaffa en investerare till utbyggnaden. Tillstånden gäller för sammanlagt 65 vindkraftverk.

ALLA partier (med (s) i spetsen i Sollefteå kommun med undantag av Västra initiativet, är ansvariga för den kommande naturförstörelsen i områdena kring Ranasjön och Salsjön i Ramsele/Näsåker/Resele genom att de sagt ja till projekten.

Sollefteå kommun kör som vanligt över sina egna invånare. Kommunen bryr sig inte om att människor och natur drabbas av en enorm naturförstörelse och problem i sin boendemiljö.

Det är så sorgligt. Den vindkraft som ska produceras i vår kommun (och i Norrland) produceras för att skickas söderut och till Europa (främst Tyskland) Vår unika natur ska offras än en gång. Några skogsägare arrenderar tyvärr ut sin mark för kortsiktig vinnings skull (som tyvärr kommer att kosta dem dyrt i slutändan i form av restaurering av markerna) Kommunen får inga som helst skatteintäkter av vindkraften utan invånarna får istället högre elavgifter. Det är dags att vi, med än mer styrka, protesterar mot detta baggböleri!

En kommentar:   ”Arise är ett företag med ett rörelseresultat som är lika negativt som dess verksamhet är negativt för människor och miljö. Att industrierna byggs strider mot kommunens översiktsplan, mot plan- och bygglagen, mot miljöbalken, mot grundlagen, mot EUs maskindirektiv, mot Aarhuskonventionen och europarådets landskapskonvention. För regionens befolkning innebär det en ödelagd miljö och kraftigt höjda elkostnader för något som överhuvudtaget inte behövs (det är bara 40 % av vattenkraften som används här uppe, resten skickas söderut).”

PS. Tidigare Centerpartiets ledare Maud OLofsson är ledamot i Arise AB:s styrelse

Behåll fastighetsskatten på vindkraft

Insändare i ÖP.

”Låt svenska folket åtminstone få tillbaka en liten del av sina satsade miljardbelopp i form av subventioner till vindkraften. Så behåll därför fastighetsskatten på vindkraft.

Sveriges största vindparker ägs av utlandet. Engelska pensionsbolag äger en stor vindpark utanför Strömsund. Den i dag största vindparken belägen utanför Ramsele ägs av norrmännen. Den blivande ännu större vindparken med över 1 000 vindkraftverk utanför Piteå ägs av tyska intressen.

Vi elabonnenter satsar miljardbelopp i subventioner till vindkraften. Subventioner via de så kallade elcertifikaten vars kostnader hamnar på våra elräkningar.

Nu lobbar vindkraftsindustrin för att fastighetsskatten på vindkraft ska tas bort. Hitintills har fastighetsskatten inte hindrat vindkraftens utbyggnad. Så varför ta bort fastighetsskatten när dessa vindparker ändå kommer at ge miljardvinster? Miljardvinster som till störst delen hamnar utomlands.

Fastighetsskatten är bara en rännil jämfört med de miljardvinster som kommer att uppstå när elpriset dubblerats. Ett kommande elpris som vindkraftsindustrin räknar med.”

Björn Wahlberg

Vindkraft – varken hållbar eller gynnar turismen i regionen

Obs! Denna insändare publiceras endast i TÅ Allehandas nät-tidning… Varför?

Angående artikeln 200 miljarder satsas på vindkraft – Sollefteåprojekt ska ge mer jobb och pengar lokalt publicerad 5 mars.

Artikeln berättar om projektet ”Vindkraft – Generator för hållbar utveckling”. Det flaggas för investeringar runt 200 miljarder, främst i Norrlands inland. Men någon ska betala dessa miljarder; är det troligt att internationella riskkapitalister eller de stora elbolagen donerar dessa summor till regionen?

Den el som vindkraftverken levererar behövs överhuvudtaget inte i regionen. El finns redan i stort överskott från vattenkraften och vindkraftselen måste transporteras till andra länder till höga kostnader och med stora förluster. Regionens medborgare får betala en stor del av kalaset via kraftigt ökade elkostnader utan att få någon nytta av resultatet; en form av höjd beskattning.

Vindkraften är inte hållbar, vare sig i ett långsiktigt miljöperspektiv eller i en mer konkret mening. Artikeln anger en förväntad livslängd av 25 år men den verkliga medellivslängden är bara cirka 15 år för landbaserad vindkraft (12 år för havsbaserad). I ett norrländskt klimat lär den bli ännu kortare. Den återstående livslängden på nya vindkraftverk är således avsevärt kortare än den återstående livslängden på gamla kärnkraftverk.

Behovet av att ständigt ersätta utslitna verk och ett stort behov av kontinuerligt underhåll ger visserligen ett antal arbetstillfällen men dessa ska till stor del betalas av oss som bor här.

Det är mycket märkligt att det samtidigt satsas offentliga medel på två så motstridiga verksamheter som vindkraft och naturturism.

I en tidigare artikel i tidningen beskrevs ett så kallat leaderprojekt, där avsikten är att utveckla till exempel naturturism. Det är mycket märkligt att det samtidigt satsas offentliga medel på två så motstridiga verksamheter som vindkraft och naturturism. Forskning visar att vindkraft är kraftigt negativ för den typen av besöksnäring.

Sollefteå kommuns egen konsultrapport inför den nya översiktsplanen varnar för konflikten mellan besöksnäringen och areella näringar som storskalig vindkraft och industriellt skogsbruk. Besöksnäringen kan, till skillnad från vindkraften, ge arbetstillfällen som inte behöver finansieras av regionens medborgare.

För att möjliggöra exploateringen har politikerna instruerat de naturvårdande myndigheterna (länsstyrelser, Naturvårdsverket) att underlätta för vindkraften och domstolarna att inte ta hänsyn till allmänhetens säkerhet vid beslut om tillstånd (brott mot grundlagen, miljöbalken och EU:s maskindirektiv). Priset för den ohållbara vindkraften får regionens medborgare betala i form av fördärvad miljö, uteblivna turistintäkter och kraftigt höjda elkostnader.

Per Fahlén

 

Läs också: Sveket i Ranasjö – kommunen tillåter vindindustrin att förstöra bygdens omgivning

För Plus-kunder: Miljonstöd till utveckling i Resele – projekt ska satsa på småskalig naturturism