Bilder från Nävernäsan

Häromdagen fick admin följande mail:

”Vill dela med mig ett bildspel från Nävernäsan år 2002. Det var en alldeles magisk vacker januaridag.

Det går nästan inte att uthärda att detta landskap ska förstöras. Jag har i ett anfall av nedstämdhet lagd in några chockerande konstruerade vindkraftsbilder mitt i allt det vackra. / Eskild

Se bildspelet på http://eskild.se/publik/vindkraft/Vackert.gif

Fotnot: Nävernäsan ligger mitt i den planerade vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden i Näsåker. Det är det största natur- och fritidsområdet i Sollefteå kommun, som kommunen vill offra för en gigantisk vindkraftsindustri med ca 153 vkv á 210 meter höga vindkraftverk.

Vindkraftverken kommer att bli monumenten som dödar den vackra naturen och livsrummet för många, många människor..

Tack Eskild!

februari 12, 2014

Ny bergtäkt planeras i Stugusjön till vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden

En ny ansökan ligger nu ute på Länsstyrelsens hemsida och TÅ om tillstånd till en bergtäkt av 500 000 ton berg och morän inom del av fastigheten Stugusjön 1:23 i Sollefteå kommun.

Bergtäkten är den andra planerade berg- och moräntäkten som planeras inför uppförandet av vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden.

Den första bergtäkten planeras strax utanför Omsjö och Tallnäset och ska bli dubbelt så stor. http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2435

Bergtäkterna ska förse vindindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden med ett 150-tal betongfundament till vindverken och grus till minst 11 mil vägar i vindindustriområdet

Den som vill yttra sig i ärendet kan göra det skriftligen till Länsstyrelsen Västernorrland, Miljöprövningsdelegationen, 871 86 Härnösand senast den 18 mars 2014. Diarienummer 551-869-13 bör anges.

Handlingar, översiktskarta, underbilagor till MKB m.m. till ansökan av en bergtäkt av 500 000 ton i Stugusjön: Stugusjön 1.23, Sollefteå kommun (Zip-fil)

februari 6, 2014

”Detta är Ådalen, sannerligen det fagraste land..” (Pelle Molin)

Det Ångermanländska landskapet och övre Ådalen är unikt!

Det är format under postglacial tid av landhöjningen och havets påverkan och innehållande värden som än idag kräver varsamhet, försiktighet, respekt, skydd och bevarande.

Området i Ådalen med de tre älvarna och dalgångarna, som var för sig har sina egna typiska karaktärer utgör tillsammans med den storslagna och unika naturen, tystnaden och känslan av orördheten områdets största skyddsvärde och är Sollefteås bästa attraktion och främsta varumärke.

Montagebild Omsjö (Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt)

Montagebild Grundtjärn (Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt)

Denna unika naturattraktion i övre Ådalen är på väg att försvinna. Näsåker och Ådalen med de tre älvarna Faxälven, Fjällsjöälven och Ångermanälven och dess dalgångar kan komma att bli ett centrum för en gigantisk vindkraftsexploatering i Sollefteå kommun.

Idag planeras följande vindkraftsetableringar i Näsåkersområdet: Ranasjön 40 vkv, Salsjön 24 vkv, Flakaberget 6 vkv, Fängsjö/Storsjöhöjden 153 vkv, Vaberget ca 29 vkv och ännu fler vkv-etableringar är på gång i närområdet samt i gränsområdena till intilliggande kommuner

Landskapsbilden och horisonten i Ådalen samt i hela kommunen kommer att omskapas!

Höjden på vindkraftverken blir 200-210 meter höga. De flesta vindkraftverken på kartan (förutom Vaberget) kommer att visualiseras i Näsåker med omnejd.

Fritids- och turistområden, djurlivet och jakten kommer att påverkas starkt. Kraftlednings- och vägdragningar samt skogsmark som avverkas påverkar den känsliga naturen mellan och i dalgångarna.

Blinkande ljus och buller från vindkraftverken, speciellt vintertid.

Tystnaden och känslan av orördhet försvinner. Landskapsbilden förändras helt.

Detta är vad som väntar om vindkraftverken realiseras om vi inte alla reagerar och protesterar!

Sollefteå kommun brister i sin kommunikation med kommuninvånarna. Det finns inte en aktuell kommunal översiktsplan, det är en bristande information på kommunens hemsida och fram för allt finns det ingen direkt kommunikation med berörda kommuninvånare. På kartan ovan är flera vindkraftsområden utsatta. Bland dem ingår bara området Fängsjö/Storsjöhöjden bland de tiotal områden som kommunen anser ”lämpliga för vindkraft” i 2008 års vindplan. Idag bryter Sollefteå kommun detta genom att tillåta vindkraft på många flera områden, i s.k. ”utredningsområden”! Kommunordförande Elisabet Lassen bryter därmed sitt eget löfte att inte flera vindkraftsområden än de ”tio lämpliga” ska byggas: ”That´s it!” http://t.sr.se/N6HRin

– Vi kräver att kommunen avbryter all vindkraftsplanering tills den nya Översiktsplanen är klar.

– Vi kräver att kommunen för en dialog med invånarna om och var vindkraftverken ska planeras och placeras. Så är det inte idag.

/ Monica B.

– Länsstyrelsen Västernorrlands REGIONALA LANDSKAPSANALYS med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft.

februari 4, 2014

Buller från vindkraftverk tvingar boende att flytta

Vindkraften tvingar henne att flytta.

Ett vindkraftverk i Lilla Kulleryd i Ronneby kommun har skapat en proteststorm bland grannarna. För Matilda Landegren och hennes sambo blev bullret till slut outhärdligt att de valde att flytta.

januari 27, 2014

Debattartikel av KVA i Dagens industri

Från Dagens industri:

Debatt: Sverige ska inte ta efter Tysklands energipolitik

Publicerad 2014-01-27

”Den svenska elproduktionen är redan i dag koldioxidneutral och tillräcklig för våra behov. Därför bör vi inte bygga ut vindkraften och okritiskt haka på EU:s energitåg, skriver fem ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott.

Det finns flera skäl att vara orolig över utvecklingen inom Sveriges och Europas energiförsörjning, särskilt när det gäller elsektorn. De höjningar av elpriser och nätavgifter som diskuteras i dag är närmast obetydliga jämfört med de framtida höjningar som riskerar att bli resultatet av rådande politik.

Sveriges elkonsumenter subventionerar i dag via sina elräkningar tillkommande förnybar elproduktion, främst vindkraft, med cirka 3 miljarder kronor per år. Den under 2013 subventionerade vindkraften på nästan 10 terawattimmar, TWh, behövdes inte i Sverige, utan gick huvudsakligen på export. Den inhemska elkonsumtionen på 138 TWh tillgodosågs till största delen med vattenkraft och kärnkraft.

”Den starkt subventionerade tyska sol- och vindkraften har redan byggts ut så att den under perioder med blåsigt och soligt väder producerar mycket stora mängder överskottsel.”

Det finns ingen anledning att fortsätta bygga ny subventionerad vindkraft som inte behövs inom landet. Den svenska elproduktionen är redan koldioxidneutral och tillräcklig för våra behov. Om det ändå av politiska skäl anses föreligga särskilda behov av vindkraft för export borde vi sikta mer långsiktigt på flytande offshore-vindkraftverk som är betydligt effektivare och mindre störande än landbaserade verk. Utveckling av tekniken bör i första hand inriktas på tillverkning och export av själva kraftverken.

Mest angeläget för Sverige är att rikta in sig på det stora oljeberoendet i transportsektorn, ett beroende som kan reduceras genom effektiviseringar, eldrift samt genom övergång till metanol som motorbränsle. Därigenom verkar vi också bäst i linje med EU:s övergripande målsättning och direktiv, nämligen att minska utsläppen av växthusgaser.

På längre sikt måste vi förhålla oss till energifrågorna inom EU som i dag i hög grad tar avstamp i Tysklands ”Energiewende”, som innebär avveckling av tysk kärnkraft inom tio år och som ersätts med utbyggnad av fossil kraft från brun- och stenkol samt gas. Den starkt subventionerade tyska sol- och vindkraften har redan byggts ut så att den under perioder med blåsigt och soligt väder producerar mycket stora mängder överskottsel, vilket bland annat påverkar grannländernas elnät som utsätts för stora oönskade påfrestningar.

Över huvud taget föreligger risken att den kraftiga utbyggnaden av europeisk väderberoende el medför att styrbar stabil elproduktion trängs undan, eftersom utnyttjandetid och lönsamhet för anläggningar för stabil elproduktion minskar. Därmed ökar risken för effektbrist och elavbrott. För att förebygga effektbrist vid ogynnsamt väder diskuteras just nu inom EU att införa så kallade kapacitetsmarknader.

Elproducenterna skall då mot ersättning avsätta kostsamma reserver med syfte att vid behov kunna kompensera frånvaron av väderberoende elproduktion. Med allt mer integrerade europeiska elnät riskerar vi i vårt land att tvingas exportera delar av svenskproducerad stabil fossilfri el på en kapacitetsmarknad och därför behöva importera fossil el till betydligt högre pris.

Dessutom måste kraftnäten byggas ut för de allt större effektflödena som blir följden av den rådande politiken med oproportionerlig utbyggnad av främst vindkraft. Exempelvis har Svenska Kraftnät räknat med att cirka 60 miljarder kronor behöver investeras fram till 2025, bland annat för att kunna integrera 17 TWh vindkraft i det svenska kraftnätet.

Sverige bör inte okritiskt haka på EU:s energitåg med Tyskland som draglok. Den svenska fossilfria och än så länge förhållandevis billiga elen, som dessutom produceras exakt när den behövs, är alltför värdefull för att riskeras i ett högst osäkert europeiskt experiment.

Den starkt reglerade produktionen och distributionen av europeisk el kan inte lösas via marknadsmekanismer, det är snarare en central fråga för beslutsfattare inom EU och EU:s medlemsländer. Svensk industri, med ett högt kostnadsläge till exempel för löner, behöver fortsatt billig, stabil och fossilfri el som konkurrensfördel om vi också framgent ska förvänta oss betydande exportintäkter och arbetstillfällen. Därtill är den miljövänliga svenska elen av stor betydelse för uppvärmning av bostäder och arbetsplatser och för omställning av transportsektorn bort från det stora oljeberoendet.

Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott har nyligen lämnat in förslag till regeringen och riksdagspartierna om tillsättning av en oberoende kommission med ett långsiktigt perspektiv på energiområdet för att ta fram underlag och ge råd inför förestående riksdags- och regeringsbeslut om energipolitiken. Det handlar främst om:

Det framtida elsystemet inklusive elnät.

Framtida kraftkällor samt bindande åtaganden inom EU.

Jämförande miljövärdering av olika energislag.

Elpriserna och deras betydelse för samhällsekonomin och den svenska industrins konkurrenskraft.”

Lennart Bengtsson, Harry Frank, Dick Hedberg, Sven Kullander, Elisabeth Rachlew, ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens energiutskott

Akademiens energiutskott föreslår ny energikommission.

Svensk satsning på skog ifrågasätts. / ATL

Dags att trappa ner stöden till vindkraft. Mats Odell (Kd) / SvD

januari 20, 2014

Brev till KSLA och FSC

Ramsele 2014-01-20

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien
Box 6806
113 86 Stockholm
Kopia: FSC , Box 1314, 751 43 Uppsala

Konsekvenser av vindbruk i Sveriges skogar.
Det svenska skogslandskapet industrialiseras nu i snabb takt på grund av de massiva investeringar i storskalig vindkraft som beslutats och som är under planering. I ett brev till Skogsstyrelsen beskriver vi de konsekvenser detta kan komma att få för det svenska skogsbruket och ber dem analysera denna utveckling, se bilaga.
Tyvärr är erfarenheterna av denna form av skogsbruk ännu begränsade till en kort period på några år och det är sannolikt att nya erfarenheter kommer att dyka upp med tiden. Vi föreslår att KSLA också tar upp temat ”Vindkraftens konsekvenser för skogsbruk” på programmet. Av brevet till Skogsstyrelsen framgår att vindbruk i skog påverkar den på många olika sätt. Skogsbruk och skogens sociala värden och biologisk mångfald påverkas på ett negativt sätt.

Det är också viktigt att Forest Stewardship Council, FSC, klargör hur vindbruk kommer att påverka certifierat skogsbruk i en nationell vägledning. FSC har ännu, mer än ett år efter ett pressmeddelande, inte presenterat denna nationella vägledning.

Hälsningar

Åke Wikström
Ordf. Nipakademin
(Ledamot IVA avd VIII)

Bilaga: Brev till Skogsstyrelsen dec 2013 (sparad automatiskt)-2

januari 20, 2014

Den enes död den andres bröd

Följande redovisning av vindkraftsrallarens Hans-Erik Flodins alla vindkraftbolag säger det mesta om vilka som skor sig på vindkraftsexpolateringen. Det är en bransch som utan tvivel har dragit till sig suspekta exploatörer som under täckmantel av att ”rädda miljön” inte drar sig för att muta skogsägare och på andra sätt drar nytta av den undermåliga lagstiftning som finns om vindkraftsetableringar och av inkompetenta kommunledningar.

Det är Brita på Röåns hemsida som sammanställt denna redovisning om en av de flitigaste vindkraftsrallarna i Sollefteå kn och i Ångermanland, och jag tar mig friheten att citera hela inlägget från Röåns hemsida:

”Knappt hann den glada julen ta slut förrän vi nåddes av nyheten att Hans-Erik Krister Flodin till länsstyrelsen lämnat in sin ansökan om tillstånd att uppföra 40 vindkraftverk på Ranasjöhöjden mellan Ramsele och Imfors. Detta kommer att i olika grad bl.a. drabba fast- och fritidsboende. Man kan tycka att människor skulle få bestämma över sin närmiljö men så är det ju absolut inte.

Hur kan dessa industriområden få etableras?

Markägare mutas (jo, det är ett allvarligt men tyvärr helt adekvat ordval i detta sammanhang), byalag splittras i frågan och kommunpolitiker ”rundar” grundläggande krav på en uppdaterad översiktsplan. Resultatet blir en marknadsekonomisk huggsexa om vår vackra Ångermanländska landskapsbild, naturen, tystnaden, ekologin, natthimlen, ja det finns hur många aspekter som helst på detta.

Hela eländet började med att Flodin gick några kurser i förnybar energi, anordnade av Svenska Naturskyddsföreningen. Nu i backspegeln är det nog inte många som kan förneka att det fick oväntat ödesdigra konsekvenser och resulterade i ett kontraproduktivt elände i vår natur.

För att vi skall veta vem vi har att göra med, i vilken storleksordning Flodin härjar, har jag listat en del uppgifter nedan.

Flodin har startat en massa företag och är fortfarande aktiv i:

· NordanVind vindkraft Aktiebolag, Styrelseledamot, VD

· Gullvind AB, Suppleant

· Ventovarium AB, Styrelseledamot, Ordförande

· Väktaren Vind AB, Styrelseledamot, VVD

· Marakallen Vindbruk AB, Suppleant

· Vindkraftsanläggningar i Sverige AB, Styrelseledamot

· Svenska Vindbruksbyggarna AB, Styrelseledamot, VD

· Norrlänska vindgruppen AB, Styrelseledamot

· Stopparen Vindbruk AB, Suppleant

· Vindparken Förvaltning i Rö AB, Styrelseledamot, VD

· Björkvattnet Vind AB, Styrelseledamot

· Isbillen Vind AB, Styrelseledamot

· Krange Vind AB, Styrelseledamot(sprillans ny från 2014, faktiskt)

· Nordan Vind Vindkraft, Innehavare (enskilt företag)

. Dessutom har han funnits i (startat?) och lämnat:

1.VPD och Nordanvinds Havsprojekt AB
2.Petikskär Vind AB VD, såld till Stockholmsföretag, dotterbolag i stor koncern med irisk, holländska och franska intressenter
3.VPD och Nordan Vinds Havsprojekt
4.Storgrundet Offshore
5.Klocktärnan Offshore
6.Eds Vindkraftanläggning
7.Luveryd Vindkraft AB
8.Uppvidinge Energi AB
9.Höga Kusten Vind AB
10.KABEKO Kraft AB
11.Eystrasalt Vind AB

Monica Elisabeth Karolina Edfeldt Flodin, samma adress:

· Monique, Innehavare

· Vindkraftservice i Norrland, Innehavare

· NordanVind vindkraft Aktiebolag, Suppleant

· Gullvind AB, Styrelseledamot

· Ventovarium AB, Suppleant

· Väktaren Vind AB, Suppleant, VD

· Vindkraftsanläggningar i Sverige AB, Suppleant

· Svenska Vindbruksbyggarna AB, Suppleant

· Norrlänska vindgruppen AB, Suppleant

· Vindparken Förvaltning i Rö AB, Suppleant

· Björkvattnet Vind AB, Suppleant

· Isbillen Vind AB, Suppleant

· Krange Vind AB, Suppleant

(Allt ovanstående, med reservation för att ngt. kan ha ändrats precis nyligen, är dessutom offentliga uppgifter).

Var och en kan gå ut på nätet och se vilka projekt han drivit igenom, hur folk har överklagat eller kommun och länsstyrelse ej beviljat tillstånd, hur han då ändrat litet, kommit igen och sökt på nytt. (Ex Lungsjön, Fanbyn, Innerfälle)

Drabbade människor har tvingats pendla mellan hopp och förtvivlan.

Att jag lagt ut ovanstående förteckning över Flodins vindindustriverksamhet beror på att det kan vara praktiskt att ha dessa uppgifter samlade på en plats som underlag för vidare efterforskning.

Snart ( mars?) skall kommunen ta ställning till Kärmsjöprojektet och då handlar det om Röåns tillrinningsområde.

/Tarabrita

Läs även detta: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2294

Insändare i TÅ 22/11 2014: http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6744439-detta-ar-ocksa-att-leka-affar–

januari 13, 2014november 3, 2020

E.ON planerar för kraftledningsgator för vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden.

E.ON Elnät avser att ansluta vindkraftsindustrin Fängsjö/Storsjöhöjden till en befintlig station i Betåsen. Ett utredningsområde har studerats och inom detta har ett antal alternativa och kombinerbara stråk identifierats.

Mer information finns att läsa på Eons hemsida: http://www.eon.se/privatkund/Produkter-och-priser/Elnat/Sakrare-elnat/Regionnat/Ny-kraftledning-till-vindkraftparkerna-Fangsjon-och-Storsjohojden/

Kraftledningsgatorna kommer att bli ca 30-40 meter breda. Skog avverkas. Flera privata skogsägare är berörda, men de har hitintills inte fått någon som helst information om E.ON:s kraftledningsplaner.

E.ON Elnät tillämpar Ledningsrätten, vilket krasst innebär en expropriering dvs en tvångsinlösen av skogsmark. Ersättningen till skogsägarna är mycket, mycket liten, trots en stor naturförstörelse och virkesförlust. (Roger Johansson LRF informerar om bl.a ersättningsnivåer i filmen del 2 här ) Detta är ännu en allvarlig och kränkande konsekvens av den vindkraftsexploatering som är på gång i Sollefteå kommun och vår landsända.

Ev. yttranden ska vara inskickade senast den 31 januari 2014. Ingen adress finns angiven i TÅ:s annons, men här är adressen:

Mattias Montelin, ÅF Industry
Box 5014
250 05 Helsingborg
Tel 010-505 50 32
Mail: mattias.montelin@afconsult.com

Uppdatering. Mattias Montelin har i ett par mail till admin. svarat på frågor. Han har också läst ovanstående inlägg. Jag har fått lov att delge Mattias svar här. Tack Mattias! Jag citerar det som är relevanta synpunkter på ovanstående inlägg:

”Det går alldeles utmärkt att lämna sina synpunkter här via mail eller telefon.
På den hemsideadress som anges i annonsen ligger även våra postadresser.
Jag har läst informationen på din hemsida och den stämmer till stor del men det är synnerligen ovanligt med expropriation nuförtiden. Däremot har ersättningsnivåerna till markägare som berörs av nya ledningsgator stöd i expropriationslagen. Sedan den 1 augusti 2010 har villkoren förbättrats något för markägare.
E.ON Elnät strävar istället efter frivilliga överenskommelser med berörda markägare i form av servitut. Dessa kan sedan omvandlas till ledningsrätter för att underlätta framtida fastighetsändringar med mera.
E.ON Elnät har anslutningsplikt för vindkraftanläggningarna och har frivilligt valt att genomföra dessa breda samråd med allmänheten tidigt i processen. Den planerade anslutningsledningen klassas, till skillnad från vindkraftanläggningarna, inte från början som ”Betydande Miljöpåverkan”. Det är först efter länsstyrelsens BMP-beslut som vi vet vilken samrådsnivå som kommer att krävas. Vi föregår således beslutet och genomför dessa breda samråd direkt. När vi beslutat om vilket stråk som är mest lämpligt och föreslår en eller flera sträckningar så kommer varje enskild berörd markägare få utförlig information och ytterligare möjligheter att lämna synpunkter på ledningssträckningen.”

”Expropriation kan det endast bli tal om när tvångsinlösen sker enligt Expropriationslagen. Enligt Ledningsrättslagen hålls en förrättning som innebär rättigheter och skyldigheter för både markägaren och ledningsägaren. Det skall inte jämföras med expropriation. En frivillig överenskommelse minskar processtiden och jag ser inte varför detta skulle vara negativt på något sätt. Vi får inte neka någon anslutning och därför vill vi ju göra detta så genomtänkt som möjligt där olika intressen måste värderas och beaktas. Vid så här omfattande anslutningar är det i princip ofrånkomligt att inte någons eller något intresse påverkas. Majoriteten kommer inte beröras av ledningen. Däremot har flera föreningar och samebyar fått information som en del av det frivilliga breda samrådet. Kompletterande information
kommer att gå ut till berörda skogsägare senare i processen.
Vi för inte vindkraftbolagens talan utan försöker endast uppfylla vår anslutningsplikt på bästa möjliga vis. Inkomna synpunkter kommer även att redovisas i en samrådsredogörelse som sedermera blir offentlig handling.

Mvh

Mattias Montelin
Energi & Elkraft
ÅF, Industry AB

januari 13, 2014

Stambrott en konsekvens av vindkraftsindustrin i Storrotliden?

När vi utför inventeringar i området så ser vi ökad frekvens av stambrott på upp till 1500 m från verken på Storrotliden. Stambrotten och isbildningen är värst på norra sidan om vindverken. / Simon Rudin Lycksele

januari 7, 2014

Filmatiserade föreläsningar från vindkraftsmötet den 23 nov. 2013 i Näsåker

Lite sent omsider kommer här de filmatiserade föreläsningarna, några inlägg och diskussioner från vindkraftsmötet i Näsåker den 23 nov. 2013.

Temat för mötet var ”Påverkar vindkraften vår livsmiljö”. Arrangör Nipakademin.

Nils Berglund, Sollefteå filmade. Tack Nils!

Inledning av Åke Wikström, ordf. Nipakademin. Presentation av program och föredragshållare samt rapportörer från verkligheten. Tid 3 min 50 sek.

Genomgång av hur olika miljövärden påverkas av vindkraftanläggningar. Inlägg av bl.a. f.d. kommunordf. i Malå Arne Hellsten, Simon Rudin, Roger Johansson m.fl. Tid 36 min. 22 sek.

En redovisning av sambanden mellan ljud och buller, vad regelverk och lagstiftning säger samt vilka krav som bör ställas för att möta Miljöbalkens grundkrav. Gunnar Eriksson.

Tid. 1 tim. 3 min. 21 sek.