Snurrigt

Våra vänner i motståndsgruppen ”Värna Finnmarken” i Kramfors kn har på sin gruppsida i Facebook publicerat följande brev till meterologen Pär Holmgren som vi tycker är värt att uppmärksammas även på vår hemsida.

”Hej Pär Holmgren! Va kul att du hittat till oss i Värna Finnmarken!

Om klimatet förändras så drastiskt, tycker du inte att det är stötande att det byggs så lite vindkraft i länen runt Stockholm? I din egen hemkommun Uppsala finns idag 2 st vindkraftverk, inga ytterligare planeras. I kustkommunerna i Uppsala län (här blåser det!) är det lika illa. I Östhammar finns 1, inga ytterligare planeras. I Älvkarleby finns 5, inga ytterligare planeras.

SÅ HÄR SER PLANERNA UT FÖR LÄNEN RUNT STOCKHOLM
Uppsala län: 27 vindkraftverk
Stockholms län: 99 vindkraftverk
Södermanlands län: 59 vindkraftverk

KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN MED INGET ELLER BARA ETT PLANERAT VINDKRAFTVERK
Botkyrka, Danderyd, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Vallentuna och Vaxholm. Ekerö 1 st, Haninge 1 st , Nykvarn 1 st , Södertälje 1 st, och Upplands Bro 1 st.

VÄSTERNORRLAND
Här är planerna just nu 1707 vindkraftverk. Enbart under 2013 har det tillkommit 496!! nya i Västernorrland och ansökningarna bara fortsätter att strömma in till kommunerna i vårt län.

FÖRTROENDE OCH SOLIDARITET
Om en vindkraftsutbyggnad ska få ett folkligt förtroende måste bördan av alla negativa konsekvenser som följer i dess spår fördelas solidariskt!!

I så många sammanhang under historiens gång har Norrland använts mer eller mindre som en koloni, en bakgård. De stora vinsterna från skogen, malmen, vattenkraften har hamnat långt utanför Norrland. Enbart små rännilar har stannat i trakten. Och nu är det dags igen – vindkraft! Inga garantier om jobb, I Piteå känner sig kommunpolitikerna blåsta. Ett allvarligt hot mot turistnäringen, den kanske största jobbskaparen. Allvarliga störningar för alla närboende. Nu får det vara slut med detta snikeri och rofferi!!”

——————————

”Värna Finnmarken” fortsätter att informera :

”Vi fortsätter att informera om sådant som vindkraftsbolagen ogärna berättar. Idag undrar vi “Var i Sverige blåser det egentligen?” Kolla på kartan som vi bifogat här i mailet (windmap.se mätt på 140 meters höjd). Ju rödare färg desto hårdare blåst. Som du ser så visar den inte speciellt rött i kartan över Västernorrland. I södra Sverige blåser det mycket, ligger ju heller inte i vindskugga bakom fjällkedjan!

Varför vill man bygga i Västernorrland?

Av den enkla anledningen att just här har det funnits extra lite motstånd mot att bygga. På många håll i södra Sverige är motståndet hårt, både bland allmänhet och politiker. Och vindkraftbolagen satsar givetvis där det är lättast att få bygga.

De hävdar säkert också att uppe på våra bergsryggar så blåser det extra mycket. Det kanske stämmer, men låt de i så fall visa hur det ligger till! Se också till att de visar upp jämförelser med t ex Skåne och Västergötland där alla vindkraftverk byggs på låg höjd. De kan väl inte vara olönsamma!? Om du ser till att vi får deras siffror så hjälper vi dig att nagelfara dem!

På småländska höglandet finns också höga höjder. Dessutom ligger det både kustnära och inte i vindskugga bakom fjällkedjan. Trots detta satsas inte alls på samma sätt, varken i Kronobergs eller Jönköpings län. Ställ krav på att bördan för utbyggnaden ska fördelas mer solidariskt, innan ni fattar egna beslut om utbyggnaden.

Om planerna för Västernorrland redan nu är uppe i knappt 2000 verk så kan du bara ana hur många det kommer att vara om ett par år – om ingen reagerar. Ingen vill väl att hela trakten ska se ut som en nåldyna?

Det har ett pris att bygga ut för snabbt och för kraftigt. Både Kramfors och Västernorrlands stora tillgång är den vackra naturen och landskapsscenerierna. Rätt använd och marknadsförd skulle de kunna locka både turister och inflyttare i mycket större utsträckning än idag. Det om något skapar jobb!

Jobben förresten! Lyssna på erfarenheterna från Piteå, där blev man blåsta på jobben av vindkraftsindustrin.

Det har också ett pris att bygga ut för snabbt och för kraftigt. Idag vet vi alldeles för lite om vilka alla konsekvenserna blir av en stor vindkraftsutbyggnad. Hur närboende drabbas? Hur turismen drabbas – under minst 30 år framåt? Hur sönderkörda våra vägar blir under byggtiden? Hur många extra trafikolyckor som sker med fullastade betongbilar på vägarna? Bara för att nämna några exempel.

Varför ska Stockholmskommunerna slippa undan?

I de flesta kommunerna i Stockholm län hindrar man byggandet av vindkraftverk, man vill helt enkelt inte. Hör du något annat, så låt oss veta, vi hjälper dig att ta reda på fakta. I Uppsala län är det lika illa, där planeras just nu bara 27 st. Samma sak gäller i Södermanlands län, 59 st. I Västernorrland är planerna nu uppe i 1707 vindkraftverk, enbart under 2013 har minst 496 vindkraftverk tillkommit!!

Ställ krav på att vindkraftsutbyggnaden måste fördelas mer solidariskt innan ni fattar beslut om att sälja ut det bästa som landskapet har – utan att ens få betalt.”

/ Finnmarkens bygdeförening och initiativet Värna Finnmarken

Vindkraftens konsekvenser för Sveriges skogslandskap.

Brev till Skogsstyrelsen dec 2013 (sparad automatiskt)-2 (Pdf)

”Ramsele 2014-01-03

Öppet brev till
Skogsstyrelsen
Vallgatan 8
551 83 Jönköping

Vindkraftens konsekvenser för Sveriges skogslandskap.

Nipakademin är en ideell kunskapsinriktad förening för utveckling av verksamheter
baserade på naturens resurser. Nipakademin har sitt säte i Ramsele Västernorrlands län. Styrelsen i vår förening har under en tid följt utvecklingen rörande storskaliga vindkraftanläggningar i skogslandskapet. Vi oroas nu över konsekvenserna av de massiva investeringar som är på gång. En ny typ av skogsbruk, vindbruk, introduceras i Sverige utan kunskap och längre tids erfarenhet av denna typ av bruksform. Detta gäller i synnerhet det som nu sker i de norrländska skogarna. Enligt preliminära prognoser kan så mycket som 2000 vindkraftverk komma att uppföras i vårt län, Västernorrlands län, och i vår kommun, Sollefteå, långt mer än 500 vindkraftverk samt totalt 8000
vindkraftverk i Norrland. Stora arealer och ett stort antal byar och samhällen kommer att påverkas av denna enorma utbyggnad vars areella påverkan kan överträffa den som
vattenkraften en gång orsakade.

Andelen av det nationella målet för den sammanlagda produktionen av el från landbaserad vindkraft på 20 TWh kan bli så hög som 80% för de planerade
investeringarna i Norrland. Denna exploatering av naturen kommer enligt vår mening att få stor negativ återverkan på såväl skogsbruket som levnadsmiljön för människor och djur. Detta kommer också att medföra en starkt negativ påverkan för skogens sociala värden. Ett värde som på senare tid lyfts fram som en mycket viktig del av skogsbruket.

Stora skogsarealer kommer att tas ur produktion beroende på ytbehov för nya vägar, för verk och servicebyggnader, för luftledningar för el inkl ett utbyggt stamlinjenät. Detta innebär därutöver att långt mer än tusen mil av hyggeskanter öppnas med risk för ökad mängd stormskador. Utöver detta finns indikationer att omgivande skog skadas av iskast upp till 300-500 m från varje vindkraftverk samt att det har observerats stambrott inom 1,5 km. Anledning till det senare är i dagsläget okänt. Berörd areal i Norrland kan uppgå till uppemot 0,5 miljon hektar.

Kunskaper från forskning rörande spridning av buller beaktas ej. Inverkan av inversion,
topografi, vindskugga samt isbeläggning på rotorer påverkar i hög grad
bullerspridningen. Dessa faktorer beaktas ej vid bedömning av de bullernivåer som
kommer att uppstå. Detta kommer att medföra att mycket höga bullernivåer tidvis drabbar stora arealer. Speciellt mycket problem med buller förekommer under den kalla delen av året. Höga bullernivåer kommer att negativt påverka både människor och djur. En fråga i detta sammanhang är också vilket skydd man skall ge olika skyddade objekt såsom Natura 2000 – områden samt nyckelbiotoper. Skall de också skyddas mot störande buller och rörliga skuggor?

Iskast, rotorskador och bränder är en uppenbar risk i områden vid vindkraftverk. Både
skogsbruk, jakt, naturturism samt friluftsliv i allmänhet kommer att begränsas på grund
av dessa uppenbara risker. Allt flera anläggningsägare informerar idag om risken för
iskast. Konsekvensen är en starkt begränsad tillgänglighet under stora delar av året.

Den massiva utbyggnaden medför en rad konflikter mellan markägare som erhåller stora arrendeintäkter, markägare som får sin mark exproprierad för nya kraftledningar och övriga medborgare som får en negativ påverkan på sin livsmiljö. De miljöer som drabbas av dessa konflikter är ofta byar och mindre samhällen vilket gör det än mera dramatiskt.

Vi ser vindbruk som ett nytt sätt att bruka våra skogar. Vi ber därför Skogsstyrelsen
analysera konsekvenserna av den massiva utbyggnad av vindkraft som nu planeras i
Norrland. Konsekvenser för produktion av skogsråvara, påverkan på skyddade områden samt inverkan på skogens sociala värden bör enligt vår mening belysas. Detta bör ske genom att sammanställa erfarenheter från anläggningar i drift. Vi vill i detta sammanhang referera till Arne Hellsten, f.d. kommunalråd i Malå med erfarenhet av stora vindkraftanläggningar. Han rekommenderar att man inför ett moratorium intill man utvärderat de projekt som nu är i drift.”

Hälsningar
Åke Wikström
Ordförande i Nipakademin
Adress: Solleftåvägen 66, 880 40 Ramsele
Tel 070-6944925, e-mail 062310417@telia.com

Uppdatering:  Skogsstyrelsens svar TÅ den 7/2 2014 : http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6812043-skogen-har-en-viktig-roll-i-utvecklingen-mot-ett-hallbart-samhalle

”Vindkraftens intåg i bygden skulle utmynna i mängder av varaktiga jobb och skattepengar, var det sagt.

– Vi känner oss besvikna, vilseledda, men vi saknar möjligheter att påföra Enercon avgifter som kompensation, säger byggnadsnämndens ordförande Björn Berglund.”

Hela artikeln här: http://www.pitea-tidningen.se/pitea/pitea-soker-ersattning-for-svikna-jobbloften-8035605-default.aspx

Erfarenheter av vindkraft i norra Sverige är ännu mycket begränsade tidsmässigt. Låga temperaturer och nedisning ställer dock till stora bekymmer med maskinskador och risker för personskador som följd. Man anordnar därför sedan några år tillbaka särskilda konferenser, Winter wind, om dessa problem.

Förutom dessa risker får man under perioder med nedisning stark förhöjning av bullernivån. De bullerkartor som presenteras i miljökonsekvensbeskrivningar har oftast ingenting med verkligheten att göra. Det kan personer som lever nära vindkraftsanläggningar intyga. Nedisning är en av flera orsaker till att verkligheten inte stämmer med de teoretiska bullerkartorna.

Skellefteå Kraft gick nyligen ut i pressen med en varning om att det föreligger risk för snöras och istappar i närheten av vindkraftverken. Man säger att det föreligger en risk inom en radie på 300 meter från vindkraftverken. Detta avstånd kan vara avsevärt större för de mycket stora vindkraftverken, kanske uppemot 500 meter.

Vad innebär detta för dem som vill nyttja naturen för skidåkning, vinterjakt och snöskoteråkning och hur påverkas djurlivet? Om man är rädd om livhanken måste man hålla sig på en halv kilometers avstånd. Det innebär också att de stora vindkraftparkerna i princip blir döda områden under den period det finns risk för iskast. Enligt preliminära uppgifter kan det komma att byggas cirka 2 000 vindkraftverk i Västernorrlands län. Ett grovt överslag ger vid handen att cirka 150 000 hektar hamnar inom riskområden. Vart tog allemansrätten vägen? I området mot Jämtlandsgränsen i Sollefteå kommun kan det bli cirka 300 vindkraftverk på en yta av 25 gånger 15 kilometer. Vem vågar beträda detta område under vintern? Vindkraftverken står tätt skuldra vid skuldra. Inte en kvadratmeter är riskfri.

Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå

http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.6574181-vinter-och-vindkraft-en-riskabel-kombination

Vilka konsekvenser ger storskaligt vindbruk i de norrländska skogarna?

En ny näring, vindbruk, breder ut sig i rasande takt i de norrländska skogarna. Vilka konsekvenser detta får för skogsbruket är ännu inte självklart. Erfarenheterna är ännu begränsade i både tid och rum.

Enligt prognoser kan det komma att uppföras ca 2000 vindkraftverk enbart i Västernorrlands län. Detta medför i sin tur att hundratals mil av nya breda vägar och kraftledningsgator kommer att anläggas i skogslandet liksom att stora ytor friläggs för vindkraftverken och dess servicebyggnader. En konsekvens är att flera hundra mil av hyggeskanter kommer att skapas vilket ökar nämnvärt risken för stormskador.

Det är känt att vindkraftverk i kallt klimat drabbas av isbildning på både rotorer och torn. Detta resulterar inte sällan i iskast. Det medför att vindkraftparker är uppenbara riskområden under den kalla delen av året. Så här presenterar Skellefteå Kraft problematiken vid Winterwind 2012:

Ice throw

Risks for third party in the area:

• Hunters

• Snowmobile riders

• Berry pickers

• Raindeer herders

The hazard area for ice throw will be signposted. Existing snowmobile trails will be moved outside the risk area

Health and safety procedures for personnel and visitors

– Health and safety information for all

– Risk assessment prior to access in winter

– Operation centre informed on arrival and when leaving the wind farm

– Wind turbine shut down before entering the hazard area (300 m)

– Visitors only if authorised by wind farm manager

– However, wheeled or tracked vehicles with roof can drive through the wind farm without

any need to shut down the wind farm

– Hard hat

Riskområdet som anges är underkant för de vindkraftverk som byggs numera. I detta fall är totalhöjden endast 150 m men kommer att bli över 200 m på nya vindkraftverk. Kastlängder på uppemot 500 m är möjliga. Detta kommer att begränsa möjligheterna att bedriva arbete i skogslandet under den kalla perioden.

En annan påverkan av iskast är skador på omgivande träd inom kastområdet. Det rapporteras att träden kan bli som blästrade. Detta är ännu en mycket preliminär uppgift och måste undersökas närmare. Detta kan påverka skyddade områden som är belägna nära vindkraftanläggningar. En fråga som uppkommer med anledning av detta är vilka säkerhetsavstånd man skall tillämpa för nyckelbiotoper och Natura 2000-områden?

I Storrotliden har dokumenterats en typ av trädskador som förknippas med inverkan av vindkraftverken. Ett antal trädstammar inom ett avstånd på 1, 5 km från verken är avbrutna. Orsaken är inte helt känd. En teori är att isbildning på träden är orsaken och att detta skulle bero på att luftens temperatur sänks efter passagen av vindkraftverken. En annan teori är att vindkraftverken orsakar en kraftig turbulens i lufthavet som utsätter träden för en ny typ av belastning som de inte är anpassade för. Denna skadetyp bör studeras ingående.

Vindkraften skapar en helt ny miljö i skogslandet. I första hand gäller det buller som skapas och som kan spridas över mycket stora områden. Mycket större än vad som anges i de bullerkartor som upprättas av exploatörerna. Skall skyddade områden även skyddas för höga bullernivåer? Skall även faunan skyddas mot höga bullernivåer?

Sammantaget så påverkar vindkraftinstallationer skogslandet på en rad områden. Skogens sociala värden kommer att påverkas i stor utsträckning. En fråga som måste ställas i detta sammanhang är om detta kommer att påverka möjligheterna att certifiera skogen enligt FSC. De nationella riktlinjerna lyser fortfarande med sin frånvaro och efter mer än ett års arbete är de ännu inte klara. Var sitter problemet?

Åke Wikström

Vid Nipakademins informationsmöte i Näsåker den 23 november presenterades en sammanställning av kunskapsläget när det gäller den storskaliga vindkraftens påverkan på miljö och samhälle, se bilagor. Sammanställningen grundar sig på en genomgång av forskningsrapporter av olika slag. Vi konstaterar att det saknas kunskaper och erfarenheter från de flesta områden. Det pågår forskning inom en rad områden men resultaten lär komma när merparten av de stora installationerna är på plats. Detta  kan medföra oöverskådliga skador på miljö och för lokalsamhällen.

Arne Hellsten f.d. kommunalråd från Malå, som deltog i mötet, rekommenderar ett moratorium för att utvärdera vad som nu är byggt. Han har erfarenhet av vindkraftens påverkan så han borde veta vad han talar om. Vilka politiker i våra områden har en dylik insikt? De dominerande störkällorna i norrländsk natur är troligen buller och iskast. Den senare kan bemästras med besöksförbud men buller kan man inte slippa undan.

Vi ifrågasätter i detta sammanhang Naturvårdsverkets roll. Kunskaper om bullerspridning finns belagda i en mängd forskningsrapporter men dessa omsätts inte i regelverk. Detta är ytterst beklagligt och man kan fråga sig vilken roll Naturvårdsverket skall fylla. Tjäna exploatörerna eller skydda människor och natur från skadlig påverkan? Exploatörerna är också skyldiga enligt Miljöbalkens hänsynsparagraf att tillämpa kunskaper för att skydda människors hälsa samt miljön mot skada eller olägenhet.

Åke Wikström
Ordf Nipakademin

Vindkraftens påverkan på miljö och samhälle rev 2  (Pdf)

Referenslista (Pdf)