Utbyggd vindkraft inte genomtänkt

I en ny artikel på SvD Brännpunkt pekar Kungliga Vetenskapsakademien på att den massiva vindkraftsutbyggnaden i Sverige sker utan en genomtänkt strategi. Utbyggnaden är överdimensionerad, onödig och kostsam för samhället menar man bland annat. Kungliga Vetenskapsakademien pekar också på att:

-Våra svenska koldioxidutsläpp minskas inte med hjälp av vindkraft. Praktiskt taget all el som produceras i Sverige är redan koldioxidfri.

-Vi behöver inte mer el. Vi går mot ett stort elöverskott redan utan vindkraften.

-Sverige klarar EU-kravet på 50 % förnybar energi med råge utan vindkraften.

-Vindkraften är dyr. Den överdimensionerade vindkraftsutbyggnaden skulle inte kunna ske utan elcertifikatstödet. Dessutom orsakar vindkraften stora kringkostnader i form av fler nätanslutningar, elledningar och reglerkraft.

-Svenska koldioxidutsläpp reduceras inte genom vindkraftsexport till utlandet eftersom minskningen tillgodoräknas det ”mottagande” landet.

Vindkraftsetablering norr om Betarsjön

Från Röåns hemsida:

”NordanVind vindkraft AB vill uppföra 22 vindkraftverk på höjderna norr om Betarsjön. Enligt planerna skall de uppföras på Bodvallberget (8 verk), Kärmsjöhöjden( 4 verk) och Stuguvattenkölen( 10 verk). Ärendet ligger nu hos länsstyrelsens tillståndsmyndighet. En annons i TÅ kommer att meddela länsstyrelsens bedömning. Det gäller alltså att ha ”stenkoll”, om man vill veta vad som pågår. På kommunens hemsida finns ingenting om alla förestående, påbörjade vindkraftsprojekt. Transparensen i dessa frågor är obefintlig. Demokrati??????”

Läs vidare här: http://roan.junselebyar.se/?p=1042

Det kom ett mail idag som lyder: ”Det pågår en verksamhet när det gäller vindkraft som är oroande. Här uppvaktas markägare med kontrakt på lokaliseringar till områden och med omfattning som inte återfinns i någon vindbruksplan. Håller kommunen på att köra över oss medborgare i smyg eller vad är det? Jag anser att vi måste kunna kräva full insyn i vad som händer med vindkraften. Det bör finnas en aktuell förteckning över projekt som drivs av Nordanvind och alla andra exploaterare.”

Meningslös satsning på vindkraft

I SvD Brännpunkt sågar Kungliga Vetenskapsakademins energiutskott vindkraftssatsningen i Sverige!

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/meningslos-satsning-pa-vindkraft_7075891.svd

Några av budskapen:

    • Mångmiljardsubventionerna till vindkraften är meningslösa
    • Vindkraftens produktion är försvinnande liten
    • Mer än 10 TWh vindkraft kräver en kostsam nätutbyggnad och mer reglerkraft
    • Vindkraftsutbyggnaden skadar svensk konkurrenskraft
    • Vindkraftsutbyggnaden är negativ för elkunderna
    • Vindkraftsutbyggnaden minskar inte koldioxidutsläppen
    • Pengarna skulle göra mer nytta inom andra områden

 

Samebyarnas syn på vindsatsningen Fängsjö/Storsjöhöjden

I dagens TÅ finns ett reportage (tyvärr inte i nätupplagan) om samebyarnas syn på en massiv vindexploatering av Fängsjö/Storsjöhöjden. Samen Thomas Kroik Kristoffersson säger att ”de kommer inte låta sig köras över”. – ”Ska man bygga vindkraft ska man bygga industrinära och inte exploatera sönder Norrland”

Området är ett av det viktigaste renbetesområdet för två samebyar i Vilhelmina och de är helt emot en etablering av vindsnurror.  Vi omsjöbor har också kontakt med Thomas Kroik och fått samma uppfattning: samebyarna accepterar i n t e en vindindustrietablering i området. Forsca:s Lars Gustafsson däremot hoppas enligt TÅ att ”vi ska hitta en lösning som gör att vi kan samexistera”…

Uppdatering: ”Om vindkraftsbolag inte kan komma överens med rennäringen så får man hitta andra platser för att etablera vindkraft”. Det menar Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=4945136

/ A. Berglund

Synpunkter från Frankrike

Synpunkter på vindkraftsexploateringen från fransk horisont:

http://france-midi.blogspot.fr/2012/04/vindkraftparker-ett-nytt-baggboleri.html

”Jag sitter och tittar ut över vår vidunderliga vy över Montagne Noire som ligger  i olika skikt av dis som en japansk akvarells luftperspektiv. Man ser några  dussin blinkande lanternor av vindkraftverk på avstånd. Man bygger ganska många  sådana i Frankrike, men på ett väldigt diskret sätt – aldrig mer än ett tiotal i  grupper och placerade på sådant sätt att dom inte dominerar landskapet.

Jag tänker osökt på en bloggvän som, troligen med ringa framgång, tillsammans  med sina grannar, kämpar för att få bevara sin närmiljö i en av Sveriges  vackraste trakter där man på känt svenska maner – storskalighet alltså – skall bygga en oerhörd vindpark på över 200! rekordhöga  vindsnurror. Om någon ens försökte göra det i Frankrike – låt säga i  Loiredalen – blev det nog ännu en revolution. Än mer passande vore det väl om  man la de 200 snurrorna i Wiesental i Oberfranken som den fine essäisten Fredrik  Sjöberg beskriver som något av det vackraste man kan finna på vår jord.  Ledningarna till konsumenterna bleve ju kortare också och miljövännerna förordar  ju, normalt sett, lokalproducerade produkter.

Jag förstår  norrlänningarnas desperation och ilska. Det var inte mer än drygt 150 år sedan  de stora skogsbolagen började med sitt ”baggböleri” och lurade av de norrländska bönderna deras  skogsmark. Sverige har också gjort sig helt oberoende av fossila bränslen för  energiproduktion, delvis genom att utnyttja Norrlands älvar och ovanpå det utgör  den norrländska malmen en av våra stora exportprodukter idag. Nu skall man  inleda ett nytt ”baggböleri” genom att skogsbolagen tillsammans med norska  storkapitalister skall förstöra ännu en värdefull norrländsk inkomstkälla – naturen och turismen – för att sälja elenergi till Tyskland. Detta gör man i  namn av miljöomsorg och genom att locka kommunerna med arbetstillfällen.

Det är väl så att det inte är så framgångsrikt att investera i vindkraft i  Tyskland där den skall användas. Vi har ju sett hur det gått för Vattenfall i  Tyskland. I Sverige är det alltid lättare att exploatera våra gemensamma  resurser. Det får mig att erinra om en av mina käpphästar, nämligen att i  Sverige är vi medborgare till för samhället, vilket jag under hela mitt liv  ansett självklart och riktigt. Sedan jag flyttat till Frankrike har jag  emellertid insett att det inte behöver vara så. Här är samhället till för  människorna och om inte samhällets makthavare inser det så ”hugger man huvudet  av dom” – åtminstone gjorde man det senaste gången.

Jag lyssnade i morse  på Ring-P1, där man diskuterade hur många ledamöter svenska riksdagen borde ha.  Både från programledaren och inringare användes uttrycket ”dom som skall  styra oss”. Har man inte missat något vad gäller demokratins principer  någonstans när man tänker så? I mitt nya land här nere i södern är detta ett  fullständigt omöjligt synsätt på relationen mellan politiker och medborgare.”

Jan Granath

Tack Jan för ditt stöd!

/ Anita Berglund

Svag rättssäkerhet vid prövningar i miljömål

”Myndigheter och domstolar agerar tveksamt vid prövningar av miljötillstånd. Flera exempel visar hur den lilla människan hamnar i kläm när till exempel nya vindkraftverk byggs.”

” Vid uppförande av vindkraft lämnar industrin in en bullerberäkning i samband med sin ansökan om att få bygga. Denna beräkning är ofta felaktig och underskattar bullret, till fördel för vindkraftsbygget. Den närboende fastighetsägaren, som kan få hälsan förstörd, förlorar även värde på fastigheten. Denne bekostar en egen kostsam bullerberäkning som utförs av en bullerexpert.

Döm om hans förvåning när både myndigheter och miljödomstolar i sitt utslag säger att det saknas anledning att misstro den bullerutredning som den sökande vindkraftsentreprenören ingett. Den bullerberäkning som fastighetsägaren ingett nämns inte med ett ord. Det handlar inte om att väga motstående bevis mot varandra och söka få fram sanningen. Vindkraftsindustrins bullerberäkning har således automatiskt företräde hur felaktig den än är.”

Läs mera här: http://www.dagenssamhalle.se/debatt/svag-raettssaekerhet-vid-proevningar-i-miljoemal-2322?vote=0#roster

Skärpta krav för vindkraftsbuller?

Från Boråstidning:

Buller från vindkraftverk får normalt inte överstiga 40 dBA vid bostäder enligt nuvarande tillämpning av Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller (Decibel A, en ljudnivå mätt med A-vägningsfilter för att motsvara hörselns uppfattning av olika frekvenser, tonhöjder. Låga frekvenser dämpas). Dessa är oförändrade sedan början av 1970-talet och har aldrig varit avsedda att tillämpas på vindkraft. Anpassade riktvärden för vindkraft har aldrig funnits i Sverige. Forskning visar att vindkraftsbuller stör mer än annat samhällsbuller och att riktvärdena behöver skärpas och nya bullermått tas fram.

Riktvärdet 40 dB A avser ljudnivåns medelvärde (ekvivalentnivå) under längre tid. Men vindkraftbuller är inte konstant utan varierar från sekund till sekund beroende på vingarnas rörelser, vindens turbulens med mera. Mäter man bara medelljudnivån missar man viktig information om ljudets störande verkan. Bullerforskare ser ett behov att mäta ljudets fluktuationer (modulering) och utvecklar metoder för detta. På en konferens om vindkraftsbuller i Rom 2011 fanns stort intresse och flera inlägg om detta.

Avgörande för hur mycket vindkraften tillåts bullra är i vilken utsträckning som människor störs. Forskning och erfarenhet visar att vindkraft stör mer än exempelvis trafikbuller och industribuller vid samma medelljudnivå.

I Journal of the Acoustical Society of America (dec 2011) redovisar bland andra Eja Pedersen vid högskolan i Halmstad omfattande undersökningar i Sverige och Holland där man studerat hur människor störs vid olika nivåer på vindkraftsbuller. Vid 37-40 dBA upplever sig cirka 20 procent mycket störda, på landsbygden med låg bakgrundsnivå cirka 25 procent. För andra typer av samhällsbuller (vägtrafik med mera) ligger riktvärdena på en nivå som motsvarar högst 10–15 procent mycket störda.

Varför stör vindkraftljud mer? Svaret är det varierande (modulerade) ljudet som lätt uppfattas även i närvaro av bakgrundsljud, ibland på flera kilometers håll. Dessutom är ljudet från framförallt större vindkraftverk mera lågfrekvent än naturens ljud och skiljer sig därför hörbart från detta.

Vindkraftsljud uppfattas även om det ligger 10 dB under omgivnings ljudet, det vill säga ner mot 30–35 dBA i ett vindbrus som typiskt ligger på 40-45 dBA vid måttlig vindstyrka. Forskaren Frits van den Berg skriver att vindkraftljud är 5 dB mera störande än annat samhällsbuller vid samma ljudnivå.

Bullerforskarna och Naturvårdsverket är överens om att dagens bullermått inte är anpassade för vindkraftbuller och menar att det behövs nya mätmetoder och en översyn av riktvärdena. Samtidigt pågår planering och byggande av stora vindkraftsparker för fullt i hela landet. Eftersom bullernormerna inte utvecklas i takt med vår kunskap riskerar många att bli störda i sin bostads- eller fritidsmiljö. Det brådskar därför att utarbeta nya, anpassade bullerkrav.

Vid myndigheternas tillståndsgivning och prövning av vindkraft får de inte slentrianmässigt hänvisa till en norm, till exempel för externt industribuller. Myndigheten ska motivera sina beslut baserat på aktuell forskning och kunskapsläge. Det är inte acceptabelt att hänvisa till att 40 dBA är en ”praxis” för vindkraftsbuller. Bedömningen måste istället utgå från hur människor störs. Forskningen pekar tydligt på att kraven behöver skärpas.

Richard Bernström
civilingenjör, akustiker

Har du förstått vad som håller på att ske?

Följande artikel av Emma Hamberg kan man läsa i senaste ”Byabladet” i Näsåker:

”I kommunen planeras det just nu för ett flertal vindkraftsparker.

Det norska bolaget Fred.Olsen Renewables och SCA har bildat FORSCA AB som planerar att bygga 210 kraftverk á 210 m höga i området Fängsjön och Storsjöhöjden. Det finns idag inget kraftverk i Sverige som är så högt. Jämför med Sveriges högsta byggnad Turning Torso som mäter 190 m…

På grund av den höga höjden så måste verken förses med ett högintensivt blinkande ljus som står på dygnet runt. Verken avger dessutom ett oljud som kommer att höras flera kilometer bort.

I de närmaste byarna bland annat Fängsjö, Omsjö, Tallnäset och Grundtjärn så kommer vindkraftsparken att utgöra ett dominerande synintryck. Forsca bedömer att Näsåker kommer att få en begränsad visuell påverkan, det betyder allt mellan 0–159 kraftverk. Hur många kommer du att se från ditt hus? Forsca kommer inom kort att sätta upp ett fotomontage på medborgarkontoret i Näsåker. Gör ett besök och bilda dig en egen uppfattning om projektet!

Vad är då fördelen?
Vindkraft är en förnyelsebar energikälla och räknas därför som miljövänlig. Men varför byggs kraftverken här? I Norrland producerar vi redan mer el än vad vi gör av med, för att inte tala om Sollefteå kommun som är Sveriges näst största vattenkraftsproducerande kommun. El ska produceras där den konsumeras pga. det svinn som uppstår när elen transporteras. Så varför byggs det då här? Jo, för att i södra Sverige – där elen behövs, där möter man ett motstånd mot vindindustrier. Vindkraftverk förstör nämligen boendemiljön för människor i södra Sverige – men tydligen inte i Norrland?

Kommunen hoppas att projektet ska generera arbetstillfällen och det låter ju positivt. Men hur många eller vem som kommer att få jobb kan ingen svara på. Är det bybor eller entreprenörer utifrån? Kan vi till och med tappa arbetstillfällen och invånare pga. projektet? Hur kommer det att gå för Omsjö camping, vars gäster väljer campingen pga. det tysta natursköna läget? Kommer gästerna tillbaka om de får bo i ett konstant buller och se alla dessa vindkraftverk?
Det finns olika forskningsrapporter om hur det konstanta bullret påverkar människors hälsa och sömn. Kommer de bofasta och sommarstugeägarna att kunna bo kvar? Det vi vet med säkerhet är att många i området kommer att få sina liv påverkade av vindindustrin.

210 stycken, 210 meter höga, blinkande, roterande, bullrande vindkraftverk i Din närhet för att generera ström som ska konsumeras någon annanstans och ge pengar åt ett bolag… Låter det snurrigt? Gå in på www.snurrigt.vildavastra.se för att läsa mer och delta i debatten. På hemsidan finns länkar till andra hemsidor, artiklar och även en namninsamling mot den storskaliga vindindustrin. Du är välkommen att kommentera oavsett om du är för, emot eller inte har tagit ställning än.
För nu till det viktigaste, det är inte för sent att påverka!

Det är Länsstyrelsen som kommer att fatta beslutet om vindkraftsparken blir av.
Kontakta Länsstyrelsen och berätta vad du tycker! För fram dina åsikter till kommunpolitikerna. Har du frågor om projektet? Kontakta Forscas projektledare Magnus Ringlöv på tel 090-10 84 82 eller Lars Gustavsson på tel 060-19 33 53. Det går även bra att ringa mig på tel 070-271 14 25 om du vill bolla dina åsikter. ”

Med hopp om en god dialog
/Emma Hamberg

Bild: Ritjelsberget,
Havsnäs vindkraftsanläggning, Jämtland.
Foto: Fredrik Herrlander
Bild lånad från: www.mynewsdesk.com