Lönsamt, för vem?

Jag tycker att det är motiverat att få en insikt i investerarnas och markägarnas ekonomi när det gäller nya vindkraftverk. Vad är det som gör att intresset är så stort som det är för vindkraft just nu? Jag skulle därför vilja se en sammanställning av

– lönsamheten på investeringen i nya stora vindkraftverk

– hur mycket av intäkten kommer från de s.k. elcertifikaten som vi elkonsumenter betalar?

– hur stort är arrendet som markägaren erhåller?

– hur stor stor är den s.k. bygdepengen?

De enkla överslag som jag gjort pekar på att markägaren kan erhålla ca 200000 kr/år, verk. Bygdepengen som skall trösta oss bybor kan uppgå till ca 8000 kr/år, verk.

Det är lätt att förstå markägarnas stora intresse för denna typ av investering. Den ger säkert större inkomster än den skog som växer på den areal som tas i anspråk.

Till råga på allt så byggs vindkraften på fel ställe på kartan. Den bör förläggas till södra Sverige eller i Europa och inte i ett av vattenkraftverk nedlusat område. Det är mycket som kan bli fel när det är lättförtjänta pengar att hämta, anser jag.

Åke Wikström

Namnlistor

Vi kommer inom kort att lägga ut namnlistor i Västra på bensinstationerna i Näsåker, Junsele och Ramsele. Där finns möjlighet att skriva sitt namn för att protestera mot storskalig vindexploatering i Västra området. Namnlistorna kommer så småningom att överlämnas till ansvarig på Sollefteå kommun och till Länsstyrelsen.

Tipsa gärna om namnlistorna! 🙂

”Vindpark” = avspärrat industriområde?

Dyrbar inhyrd utrustning för uppborrning av för små hål hjälpte inte, enligt tidningen TÅ nu i veckan, när byggarna försökte att resa vindtornen i Härnösandstrakten.

Dels fundamenten och dels torndelarna i sig, passade inte ihop vid monteringsförsöken. Kanske måste nya torn beställas från tillverkaren i Tyskland, om man inte lyckas lösa problemen på plats.

I dagarna har nu de åtta byggarna från Finland skickats hem på jullov efter att de förgäves försökt resa upp dessa vindtorn, tillverkade av en vindtornsfabrik i Tyskland.

Man snackar om att det ”lokala näringslivet får mycket jobbtillfällen”. Något som de borgliga politikerna i Sollefteå omhuldar – Men jobben hamnar ju som vi ser tydligen någon annanstans.

Och illa är väl också att hela industriområdet i denna vindkraftsexploateringen i Härnösand spärras av med vägbommar och vaktbolagsbevakning – vad säger att inte skogsvägarna som man planerar till och runt kolosserna i Västraskogarna också blir lika igenbommade?

/Lars Eric

P.S. Vem har hittat på benämningen ”park” för dessa blivande industriområden, bara för att det råkar finnas träd emellan tornen där? Hmm… troligen dess intressenter.

Vindkraftsatsningen i Sollefteå Kommun

Vindkraftsatsningen i Sollefteå Kommun

Under rubriken ordet fritt i TÅ skrev jag nionde december om vindkraftsatsningen i Norrlands inland. Jag önskade där att från olika parter få hjälp med att förstå varför denna satsning är här. Jag har fått många kommentarer av folk som har samma uppfattning som mig. Dock inget förklarande från kommunen eller andra med motsatt åsikt. Parollen lyder troligtvis ”tig och låt det blåsa över”.

På Sollefteå kommuns hemsida står det att Västernorrlands mål år 2015 är 245 GWh och att det motsvarar vindkraftverk på en yta av 35 kvadratkilometer.

Vad är detta för liknelse? Bara de två projekten Fängsjö /Storhöjden och Ranasjöhöjden tar ca 100 kv/km. I dessa projekt är 233st snurror planerade. Om man räknar in de störande vyerna får man hur många kvadratkilometer som helst.

Finns det någon som kan upplysa mig om hur många vindkraftverk som är planerade, sökta tillstånd för, och i projektstadier, i Sollefteå kommun. Vilka områden är det som berörs?

På hemsidan under rubriken ”Vad kan vindkraften ge Sollefteå kommun?” finns beskrivningar under Sociala och kulturella mervärden samt Ekonomiska mervärden. Dessa beskrivningar är så schablonmässigt skrivna att jag har svårt att tro att kommunen gjort någon som helst form av konsekvensutredning om vad detta betyder nu och på sikt för bygden.

Finns det någon som kan upplysa mig om det finns några officiella mötesprotokoll om hur man i kommunen har diskuterat och beslutat i dessa frågor.

Christer Lidén
Forsnäs

Vindprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden

Lite fakta om Vindprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden.

Fängsjö/Storsjöhöjdens projektområden. Berörda byar är inramade med röda rektanglar.

I Sollefteå vindplan 2008 framförs Fängsjö/Storsjöhöjden på SCA:s skogsmarker som ett lämpligt område för storskalig vindkraft. I ledningsgruppen för översiktsplanen fanns ett flertal politiker bl.a Socialdemokraternas v.ordf. Jerry Persson, Ingemar Jonsson (c) och Niklas Lind (v). Ansvariga tjänstemän Ulla Ullstein och Stina Pettersson. Referensgruppen bestod av kommunarkitekten Gunilla Rudehill, Åsa Eriksson m.fl.  I samrådsredogörelsen kring vindplanen från samma år har olika instanser, myndigheter, samebyar och lokala föreningar lämnat yttranden om vindplanen. Berörda samebyar motsätter sig projektet, medan Näsåkers byalag med lokala politiker har inte yttrat sig, trots löfte.. Området är enligt samrådsredogörelsen fortsatt högintressant som en storskalig vindexploatering ”under förutsättning att samförstånd nås mellan berörd rennäring och vindkraftsetablerare”. Obs! Berörda boende/fritidsboende nämns inte med en bokstav i samrådsredogörelsen. Ingen representant från Kommunen eller byalaget har heller tagit kontakt med boende/fritidsboende runt projektområdet inför samrådet.

På Sollefteå kommuns hemsida finns vindplanen och samrådsplanen att ladda ner. (Pdf-filer): http://www.solleftea.se/boendemiljo/vindkraft

En ny reviderad vindplan beräknas vara klar under 2012.

Våren 2011 dök en intressent upp som ville satsa  på storskalig vindkraft i Fängsjö/Storsjöhöjden. Bolaget bildades av två företag, SCA och ett norskt stort rederi Fred.Olsen Renewables med ägarandelar 40 resp. 60 %. På Forsca AB:s hemsida står mer att läsa om företaget och deras vindkraftsprojekt i området: http://www.forsca.se/om-forsca/

I maj 2011 sammankallade kommunen hastigt en presskonferens med tidningen TÅ för att informera om vindkraftssatsningen. Presskonferensen var omgärdat med stort hemlighetsmakeri och i notisen i TÅ nämns inte var i Näsåker miljardsatsningen skulle ske. http://allehanda.se/start/solleftea/1.3156778-miljardsatsning-pa-vindkraftverk-i-nasaker  Fortfarande skulle projektet hållas hemligt för de närmast berörda..

Hösten 2011 kom den första informationen till allmänheten genom en annons i TÅ om ett informatonsmöte av Forsca AB. Ett välbesökt informationsmöte där vi fick första informationen om vad som skulle ske. Det blev en total chock för oss berörda när vi insåg projektets omfattning och hur nära vindsnurrorna skulle placeras till byarna Omsjö, Tallnäset, Fängsjö, Backsjön och Grundtjärn. Vindprojektet är tänkt att bli det näst största i Norrland hitintills (det största planeras i Piteåtrakten)

Cirka 210 vindsnurror planeras (300 från början) på ett område av ca 70 km2. Ca 11 mil nya vägar  planeras på samma område. Snurrorna ska bli de högsta någonsin ca 210 meter höga och vindparksområdet ligger ca 980 m – 3 km från nämnda skogsbyar och bebyggelse.

”210 meter är extremt högt. Flertalet av de vindkraftverk som vi idag ser runtom i landet är mycket lägre. Ofta mellan 80 och 130 meter. Så sent som 2008 var världens högsta vindkraftverk 210 meter. Vindkraftverken på Möckelsjöberget utanför Härnösand, som jag hört en del vindkraftsförespråkare referera till, är t.ex. endast fem till antalet och bara 125 m höga. Sveriges högsta byggnad, Turning Torso är 190 meter och syns miltals över de skånska slätterna. Trots att den varken blinkar eller rör sig….Vindkraftverken i Forscas parker kommer att vara över 200 till antalet med blinkande ljus dygnet runt och roterande blad.  Dessutom kommer de att placeras på höjder mellan 300 och 500 meter. Den totala höjden på kraftverken blir således 500-700 meter. Deras visuella effekter på landskapsbilden blir naturligtvis förödande. De kommer att synas inte bara från Omsjö och Grundtjärn utan från många många andra platser i kommunen, med undantag för de gårdar som ligger längst ner i älvarnas dalgångar”. (Citat från ett mail)

Fyra vindmaster är under hösten uppsatta i området för att mäta vindförhållanden. En miljö- och socialkonsekvensbeskrivning ska arbetas fram under våren av Forsca AB och kommunen. Vi boende har fått yttra sig tll Forsca AB och en arbetsgrupp arbetar just nu för att lämna in en skrivelse till kommunen. Det är Länsstyrelsen som är den sista beslutsinstansen.  Än har vi tid att protestera mot denna vindindustrisatsning till Kommunen och Länsstyrelsen. . Låt oss göra det!

För oss boende i området är detta scenario en katastrof. Det är vår boendemiljö som berörs. Det är ”våra” skogar det handlar om. Skogar som vi känner som vår egen ficka. Vi kan inte stillatigande se på hur ett vinstdrivande företag med kommunens gillande förstör våra skogar. Flera vindkraftsområden är på gång i hela kommunen, främst i Västra området. Ca 700 vindsnurror är planerade i Sollefteå kommun (!) (av 1000 i Ångermanland). Inga vinster, skatter eller elektricitet kommer oss boende, invånare i kommunen tillgodo. Inga arbetstillfällen heller (vindbolaget har egna entreprenörer under uppbyggnaden). All el kommer att fraktas söderut för att säljas ut till Europa. Elen blir dyrare. Kvar finns ödelagda och skövlade skogar.

Vi måste protestera mot ett nytt baggböleri i Norrlands skogar!

/ Anita Berglund

 

Vindprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden

Så här går det till i Sollefteå kommun!

 
Nej, nu går ”skammen på torra land”! Ju mer man sätter sig in hur det här planerade vindprojektet i Fängsjö/Storsjöhöjdens område gått till i Sollefteå kommun så blir man mörkrädd. Jag har någonstans trott att vi lever i en form av demokratiskt styre och i ett styre som vill/ska arbeta för invånarna i kommunen, men nu börjar jag ge upp den tron…
 
Vi har ett socialdemokratiskt styre i kommunen sedan urminnes tider. Ett styre som väljs av trogna gråsossar i vår röda bygd, ett styre som tyvärr inte kommer att förändras förrän invånarna förstår vilket slutet och enväldigt partistyre som har makten i kommunen. Högsta hönset i det partiet heter Elisabet Lassen och hon lär ha fingrarna i syltburken i alla beslut som tas i kommunen. Hon har några trogna partikamrater som hjälper till att behålla makten i kommunen. Insynen i vissa demokratiska beslut är minimala. Så uppfattas kommunstyret av de flesta jag talat med, även av tjänstemän och politiker i kommunen, och det gäller i högsta grad hanterandet av det vindparksprojekt som just nu projekteras i vårt område. Jag har av flera hört rykten om en märklig presskonferens i våras om en miljardsatsning av ett vindprojekt i Näsåker. En presskonferens som skedde under stort hemlighetsmakeri. Ytterst få i kommunen kände till presskonferensen utan fick först veta vad som hänt via en kort notis i tidningen. Nu har notisen i TÅ hittats (2011-05-12) och så här står det:

http://allehanda.se/start/solleftea/1.3156778-miljardsatsning-pa-vindkraftverk-i-nasaker

Ingenting om vindplanerna har läckt ut till berörda i vindparksområdet  efter att vindplanen antogs 2008 (den antogs i Kommunfullmäktige av alla dåvarande partiledamöter). Varför har våra lokala politiker i Näsåker, som borde känt till planerna, inte sagt något? Det kan inte tolkas på något annat sätt att informationen om den här storskaliga vindsatsningen i Fängsjö/Storsjöhöjdens område skulle hållas så hemligt som möjligt. Detta för att inte ortsborna skulle börja protestera mot miljardprojektet..

I en samrådsredogörelse i Sollefteå kommun samma år, 2008-09-03, har många byalag, instanser och föreningar yttrat sig. (Samrådsredogörelsen, Pdf-fil, finns på Sollefteå kommuns hemsida) Vindplanen underkänns på många punkter och ska revideras. Näsåkers byalag uppges inte ha yttrat sig trots löfte..

Sedan vindprojektet blev känt i höstas har jag sökt Elisabet Lassen flera gånger via mail och försök till personligt besök, men hon har inte svarat mig över huvud taget. Jag tolkar det som hon vill inte tala med mig. En annan bybo, som även sitter med i vår arbetsgrupp, fick träffa Elisabet Lassen igår. Han berättar att på en rak fråga varför ingen information givits tidigare till berörda bybor om vindprojektet svarade Lassen: ”Det stod ju i vindplanen”! Hon sade vidare att informationen om vindplanerna för vårt område gått vidare till byalagen när vindplanen hade antagits 2008. De lokalpolitiker jag talat med som sitter med i nuvarande Lokala rådet, verkar inte ha fått den informationen och därför undrar man vilka lokalpolitiker i Näsåker har känt till planerna?

 
Anita Berglund

Naturskövling i Storsjöområdet

I det högt belägna och natursköna Storsjöområdets vildmark hoppas skogsbolaget på att få sätta upp hundratals jätte-vindkraftverk.

SCA är återigen på krigsstigen mot miljön i Västra. År 2007 ville man få dämma upp Röån och Betarsjön för att bygga kraftverk. Men misslyckades pga kraftsamlingen från Rädda Röåns alla kämpar, med Christer Borg och Nicke Sjödin i spetsen. Nu försöker samma bolag istället att få tillstånd, av naiva kommunpolitiker, att bygga industriområden på sina skogsmarker i Västra.

Bara det lilla lokala partiet Västra Initiativet står emot och kämpar för naturen och de boendes miljö i Västra.

Än så länge är vi inte helt säkra på om liknande planer också finns för Junseleområdet – Sollefteå Samhällsbyggnadskontor meddelar att: ”vi känner bara till tre kommunala prövningar utöver Fängsjö/Storsjön”, och det är beskedliga 16 st vindverk på Flakaberget, Nallkullen samt Rödstahöjden.

Så än så länge kan vi, kanske, vara lugna i junselebyarna.

Meddela oss om ni har bättre upplysningar, på info@vildavastra.se

/Lars Eric

Var är tanken på hållbar utveckling av naturhänsyn, turism, och boende?

Bolagsdirektörer i SCA hoppas utöka sina inkomster från sitt väldiga gamla baggbölade skogsinnehav i Västra Ångermanland genom att återigen skövla sig fram bland ovetandes glesbygd och orörd natur, när det inte går att göra så i det tätbebyggda södra Sverige. 

Och tyvärr med blåögda lokalpolitikers gillande – en ovanlig och märklig enighet från vänster till höger på politikerskalan. Med undantag av det lilla lokala partiet Västrainitiativet, som kämpar för naturen och de lokalt boende, när t.o.m. ”de gröna” gett sig in i industridirektörernas varma famn.

Ingen tanke verkar politikerna lägga på vad bygderna ska ha för framtida nytta av industrialiseringen av naturen – som hållbar utveckling av naturhänsyn, turism, och boende inte minst. Fjärran utländska och svenska skogsbolags styrelsers vinstintressen främjas genom att våra lokalpolitiker förordar just Västra för exploatering.

Skövlarna i Storsjöområdet kan bli norske storkapitalisten Fred Olsen med hans bolag Renewables (FOR) samt svenska skogsbolaget SCA Forest Products (SCA) i skön nordisk union. Två bolag som döljer sig under det gemensamma namnet ”FOR SCA AB”. De har bolagsadress i ”baggböleriets huvudstad”. Västra Norrlandsgatan 29, 903 29 Umeå.

SCA försökte redan år 2007, då med assistans av norska Statkraft, få tillstånd att torrlägga Röån i Junsele för ett vattenkraftverk och därmed också använda den stora Betarsjön som vattenmagasin. Vilket troligen fortfarande idag inte alla Junselebor är medvetna om var på gång! 

Men goda krafter i Rö och Tara byar och omnejd, med Nicke Sjödin och Christer Borg m.fl. i spetsen, lyckades få stopp på planerna året efter. Efter detta misslyckande deklamerade SCA att de skulle satsa på vindkraft istället, och alla pustade ut… Föga anade väl någon att det skulle komma en sån här kalldusch så fort. Men förmodligen fanns reservplanerna redan då i SCA´s tankar.

Läs mer på Röåns kampsida: om hur Rädda Röån kämpade.

Men vi är förhoppningsvis inte lika godtrogna nu som på 1800-talet, när skogsbolagen lurade till sig, för liten eller ingen penning, skogsmark i Västra – som nu samma bolags efterträdare vill sätta gigantiska obefolkade ”industriområden” på.

Nu tar vi upp kampen igen mot 2000-talets baggböleri!

Lars Eric Forssén.

 

Drabbade i Storsjöområdet

Fred Olsen och SCA skriver på sin gemensamma hemsida FORSCA: ”De två närmast belägna städerna är Örnsköldsvik, ca 6 mil öster om projektområdet, samt Sollefteå ca 1,8 mil söder om projektområdet, med ca 28 900 invånare respektive 8 500 invånare. I Sollefteå kommun finns ett antal mindre byar längst med bl.a. väg 90. Här finns Näsåker med 1187 invånare, Junsele med 1427 invånare samt Resele med 620 invånare. I Örnsköldsviks kommun finns bebyggelse vid Grundtjärn, Myckelgensjö, Aspeå och Skalmsjö med varierande invånarantal (tabell 4.1).”

Tabell 4.2

 

Tabell 4.2
Tabell 4.2
 Större byar enligt Forsca
Tabell 4.1
Tabell 4.1

 

Lars Eric Forssén.