Hur tänker Sollefteå kommun?

Dagens insändare i TÅ:

Finns det någon som kan besvara hur kommunen tänker långsiktigt när det gäller turism och näringsliv?

I Sollefteå Kommun har man jobbat långsiktigt med besöksnäringen, det vill säga hur man skall locka turister till kommunen. Sätten har varit många och utdelningen likaså. Vissa idéer har strandat snabbt andra har levt lite längre, den senaste vi såg var satsningen på Holländska besökare, Där kommunen redan har en dedikerad tjänsteman som påbörjat samarbetet tillsammans med en inflyttad Holländare och på papperet ett genomförbart marknadsföringskoncept.

Läser i tidningen om kommunens vindkrafts planer och satsningen på över 700 stycken vindkraftverk. En tanke dyker upp, är det ingen inom kommunens turistsektor som frågat sig varför Holländarna finner Sollefteå Kommun intressant och värd några semesterveckor?

Ett vanligt svar brukar vara när vi gräsrötter frågar? ”För att ni har en sån vacker och orörd natur och inga vindkraftverk”.

Får väl ta tillfället i akt och gratulera Sollefteå Kommuns kompetenta strateger för en insiktsfull och välplanerad turistsatsning.

Kanske inte bara Juholt

Vindkraft orsak till tillbakagång för kungsörnen i västra USA

Från  Sverigens ornitologiska förenings hemsida:

”Den stora vindkraftsanläggningen Altamont Pass i Kalifornien har länge använts som exempel av vindkraftsindustrin för att visa att vindkraften inte har någon negativ effekt på fågelbestånd. Man har hävdat att trots att det årligen dödas betydande antal kungsörnar har inte detta någon effekt på populationsnivå. Nu slår organisationen Save the Eagles International (STEI) larm: Kungsörnen har minskat kraftigt i antal och är allvarligt hotad i västra USA. Orsaken är just vindkraften.

En undersökning som genomfördes 2004 på uppdrag av California Energy Commission visade att det årligen dödades 116 kungsörnar vid vindkraftverken i Altamont Pass. Om denna summa gällt för alla de 25 år anläggningen varit i drift, handlar det om totalt ca 2900 dödade kungsörnar. Räknar man dessutom med dödligheten vid övriga vindkraftsanläggningar i västra USA, handlar det om summor som absolut inte är hållbara på sikt, skriver STEI. Man hänvisar också till nya studier som visat att kungsörnen gått tillbaka i västra USA.

Som på många andra platser i världen finns nu planer på att ersätta de äldre vindkraftverken i Altamont Pass med nyare och större. Detta kommer att ytterligare förvärra situationen för kungsörnen enligt STEI. Även om det handlar om färre verk än tidigare, kommer den yta som berörs av turbinbladen att öka markant – och därmed ökar även risken för örnar och andra rovfåglar.

Save the Eagles International hävdar att de amerikanska myndigheterna, genom att ge tillstånd till nya vindkraftsanläggningar i känsliga områden, utfärdar ”licenses to kill”, dvs. rättigheter att döda kungsörnar. ”

Anders Wirdheim

Vindkraft = utarmning av Ramsele och Näsåker

Dagens insändare i TÅ:

Läste i lördagens TÅ (12/01/21) att Sollefteå kommun planerar ett byggande av minst 750 vindkraftverk (varav de flesta placeras i Ramsele o Näsåkerstrakten). Läste i samma tidning om kommunledningens nedläggning av särskilda boenden i Ramsele.

Jag har i tidigare inlägg angående Vindkraftetableringen ifrågasatt hur Elisabeth Lassen och hennes gäng tänker när de håller på att förstöra vår vackra kommun. Jag vill be om ursäkt när jag trott att de agerar utan tankar eller planer eftersom jag nu börjar förstå att det ligger mycket tankar bakom.

Vill med följande spekulationer inte skapa någon osämja mellan boende i tätorten och på landet för jag vet att vi behöver varandra. Men nog är det konstigt att man på de höga bergen mitt emot Sollefteå inte planerar för några vindkraftverk. Kan dock förstå att man med de satsningar som görs i Sollefteå med nytt hotell och nytt badhus inte vill ha turistdämpande vindkraftverk i blickfånget.

Om man sen gör en stor vindkraftpark av Ramsele och Näsåkerområdet så vill färre bo kvar där. Alltså kan man där göra indragningar och besparingar inom åldringsvården. Bor få kvar kan de eventuella bygdepengar som kommer från vindkraftverken att kunna vara med och finansiera nämnda satsningar i tätorten. Läste också samma dag i TÅ att resultatet av Lassens inställning till regionsindelning starkt kan hota Sjukhusets existens. Jag tror att de tankar Lassen har är felaktiga och att hon är på väg att förstöra för hela kommunen.

Jag har ställt frågan förut och ställer den här igen; Vad vinner Sollefteå kommun på denna gigantiska satsning på vindkraftverk (om det nu inte är enligt mina spekulationer)? Varför bygga ut där behovet inte finns.

Sett att Lassen är ute i Sverige och berättar om hur bra Sollefteå är på vindkraftsatsningen. Skulle tro att man gnuggar händerna i andra kommuner när de därmed själva ser möjligheten att slippa vindsnurror. Får vår kommun ut något av detta eller är det bara hon själv som får frottera sig en tid i rampljuset?

Christer Lidén
Forsnäs

Över 700 vindkraftverk planeras i Sollefteå kommun

I dagens TÅ finns en faktaskriven artikel om kommunens vindkraftsexploateringar i Sollefteå kommun. Verk som främst planeras i Västra delen av kommunen; Ramsele, Junsele och Näsåker. Det är en skrämmande läsning. Tyvärr finns inte artikeln med i nätupplagan av TÅ därför läggs artikeln in i scannad form här. Artikeln är skriven av Jörgen Sundin. (Klicka på bilderna så förstoras de)

Folkomröstning om vindkraftverk

I ATL Lantbrukets affärstidning publicerades igår följande artikel:

”Det kan för första gången någonsin bli en folkomröstning om vindkraft på land i en svensk kommun. Kommunstyrelsen i Lekeberg vill att det ska hållas en folkomröstning om vindkraftparken i Västernärke.

Lekebergs kommunstyrelse röstade på tisdagen för en folkomröstning om de 20 vindkraftverk som ett företag vill bygga i kommunen, uppger Sveriges Radio Örebro.

Nu är det upp till kommunfullmäktige att ta ett avgörande beslut om folkomröstningen, som väntas kosta mellan 300 000 och 400 000 kronor.

Styrande alliansen i Lekeberg är för vindparken, men vill ändå se en folkomröstning.

– Det här är ju den stora frågan för oss i Lekeberg just nu så därför tycker vi att vi vill lyssna på vad folk säger, säger kommunalrådet och centerpartisten Charlotta Englund till radion.

2002 i skånska Skurup hölls en folkomröstning om vindkraft i havet. Då blev det nej från invånarna.”

I Lekeberg handlar det om 20 vindsnurror och kommunens styre önskar en folkomröstning. Invånarna ska få bestämma. I Sollefteå kommun planeras för ca 700 (!) vindsnurror och då känner invånarna inte ens till att det finns en vindplan!! Sollefteå kommuns politiska styre kör som vanligt över sina invånare.

En folkomröstning i Sollefteå – JAAA!

/ Anita Berglund

Rapport om svensk vindkraft

I den här rapporten (okt 2011) granskar statsvetaren och opinionsanalytikern Per Nilsson argumenten för en utbyggnad av vindkraften i Sverige och når slutsatsen att utbyggnaden för med sig kostnader som vida överstiger samhällsnyttan. I rapportens första kapitel ges en översikt över hur elproduktionen fungerar i Sverige och vilka kostnader en storskalig satsning på vindkraft skulle innebära. I kapitel två beskrivs vindkraften som energikälla och varför den inte kan ge utlovade klimateffekter för Sverige. I kapitel tre bemöts de vanligaste argumenten för en satsning på vindkraft och i rapportens sista kapitel beskrivs vilka politiska konsekvenser en storskalig utbyggnad kan komma att få.

Rapporten i korthet:

• Regeringens mål enligt Energiöverenskommelsen är att bygga 30 TWh vindkraft till år 2020. Detta är den största planerade infrastruktursatsningen i modern tid.

• Utbyggnaden av vindkraften kommer att kosta svenska hushåll och företag 215 miljarder kronor, lika mycket som 14 Botniabanor, eller 47 000 kronor per hushåll. Detta betalas genom elcertifikaten.

• Men Sverige behöver inte mer vindkraft för att nå klimatmålen. Vårt elsystem är redan idag koldioxidfritt tack vare kärnkraft och vattenkraft. Vindkraften har heller inte potential att öka andelen förnyelsebar el då den är beroende av vattenkraft som reglerkraft.

• De som förespråkar en utbyggnad hävdar att vindkraften kan skapa jobb, öka exporten av grön el och bli en viktig framtidsbransch för Sverige. Det finns inget belägg för något av detta.

• Rapporten rekommenderar att utbyggnadsmålet för vindkraft överges av regeringen och att de aktörer som driver på för mer vindkraft omvärderar sin argumentation.

Läs hela rapporten här

/ A.Berglund

Krig mot vindkraften

Insändare i dagens TÅ:

http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.4262438-krig-mot-vindkraften

 

”Har stor förståelse för boende och fritidshusägare i Omsjö, Näsåker och deras krigsförklaring mot nu tänkt Vindkraftsutbyggnad.

Ett vettlöst industriprojekt är faktiskt vad det skulle kunna bli.

Återigen så blir vi exploaterade med risk om att inte något vettigt kommer åter till vår bygd.

Sysselsättningen kommer att vara marginell medan ingreppen i vår natur kan bli totala och oersättliga under mycket lång tid. Jag är benägen tro att det långsiktligt är bättre lönsamhet i att odla skog på de stora områden som nu kommer att kalavverkas för kraftverken, vägarna och ledningsgatorna. SCA som äger marken ser naturligtvis positivt på den här näringsgrenen utifrån det perspektivet att man redan nu till stora delar avverkat aktuell mark och inte kan göra några större skogsuttag och intäkter från området. Då passar den nya vindkraftssatsningen mycket bättre för ett börsbolag med krav om kortsiktiga vinster och höga avkastningskrav.

Sollefteå kommun sitter på vetorätt att stoppa eller begränsa utbyggnaden och måste nu med alla medel lyssna på alla boende som kommer att påverkas av den här storskaliga industrisatsningen. Dessutom måste kommunen se till att en utbyggnad innebär en större ekonomisk möjlighet till utveckling och inte som nu nöja sig med allmosor.

Den nu förhandlad avkastning från den utbyggnad som sker i kommunens nordvästra delar om 0,2% (ca: 5.500 kr per verk/år) är med tanke på ingreppen marginella.

Vi måste också inse att en sådan låg ersättning (kallad bygdepeng) inte kommer att göra någon skillnad och att den till stora delar redan är borttappade.

* Jag tycker att vi nu ska kräva av kommunen att all fortsatt utbyggnad stoppas till kommunens nya detaljplan för vindkraftsutbyggnad varit ute på remiss och alla boende i kommunen fått säga sitt.

* Dessutom tycker jag att utbyggnaden skall begränsas till vissa områden och att man där tar mycket stor hänsyn till boende och andra viktiga värden som kan vara av betydelse för vår kommuns framtida utveckling.

* Nya etableringsområden skall behandlas och godkännas med största försiktighet.

Jag är generellt inte emot en vindkraftutbyggnad i Sollefteå kommun men med den hastighet som nu flera hundra verk planeras och med den täthet som innebär att vissa boende som i exempelvis Omsjö kan få en hel skog av verk synliga från sin gård eller stuga är naturligtvis helt förkastligt.

Bygglov kommer också inom kort att lämnas in för 22 verk i en första byggetapp norr om Betarsjön i Junsele (slutligen ca: 70 st). Dessa kommer att ha mycket stor visuell inverkan för alla oss boende i Junsele samt också en stor påverkan för alla näringsidkare inom besöksnäringen.

Dessutom sätts stora miljövärden på spel runt den sjö som idag är Västernorrlands största oreglerade vatten och kanske ovärderlig ur en framtida utvecklingsperspektiv.

Nej!!! Nu måste vi tänka till först om den här exploateringen innan vi förlorat allt av värde och livs kvalité. (en relativt orörd och vacker glesbygd är faktiskt allt vi snart har kvar).

Vad innebär det här för oss och vilken rimlig ersättning skall vi kräva en utbyggnad???

Vi måste se till att vi inte åter blir drabbade av ett nytt ”BAGGBÖLERI”

Roger Johansson Junsele

Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter sa ”det är vargarnas skog, spindlarnas skog, rävarnas skog, trädens skog – inte er skog!”)

Gott Nytt År!

Lönsamt, för vem?

Jag tycker att det är motiverat att få en insikt i investerarnas och markägarnas ekonomi när det gäller nya vindkraftverk. Vad är det som gör att intresset är så stort som det är för vindkraft just nu? Jag skulle därför vilja se en sammanställning av

– lönsamheten på investeringen i nya stora vindkraftverk

– hur mycket av intäkten kommer från de s.k. elcertifikaten som vi elkonsumenter betalar?

– hur stort är arrendet som markägaren erhåller?

– hur stor stor är den s.k. bygdepengen?

De enkla överslag som jag gjort pekar på att markägaren kan erhålla ca 200000 kr/år, verk. Bygdepengen som skall trösta oss bybor kan uppgå till ca 8000 kr/år, verk.

Det är lätt att förstå markägarnas stora intresse för denna typ av investering. Den ger säkert större inkomster än den skog som växer på den areal som tas i anspråk.

Till råga på allt så byggs vindkraften på fel ställe på kartan. Den bör förläggas till södra Sverige eller i Europa och inte i ett av vattenkraftverk nedlusat område. Det är mycket som kan bli fel när det är lättförtjänta pengar att hämta, anser jag.

Åke Wikström