Uppmaning till kommunen om en ny översiktsplan!

I Länsstyrelsens yttrande feb. 2012 ang. Sollefteå kommuns reviderade vindplan nämns bland annat behovet av en förnyad översiktsplan i kommunen: ”Länsstyrelsen vidhåller att ändringen av vindplanen aktualiserar behovet av en ny kommuntäckande översiktsplan och anser att ändringen av vindplanen borde göras inom en sådan översiktsplan.”

En kommunal översiktsplan ska omarbetas vart fjärde år, men det har inte gjorts efter 1990 dvs för mer än tjugo år sedan.

Vi vill därför att kommunen utarbetar en förnyad översiktsplan innan  ytterligare tillstånd ges för byggande av storskalig  i kommunen.  Vi uppmanar alla som ställer sig bakom kravet att bifoga följande skrivelse i ett eget mail till kommunen.

Kopiera och infoga följande skrivelse i ett eget dokument/mail och maila in det till ansvariga för vindkraften i Sollefteå kommun, i första hand till dessa:

Elisabet Lassen: elisabet.lassen(at)solleftea.se

Samhällsbyggnadskontoret: samh.bygg(at)solleftea.se

Ulla Ullstein: ulla.ullstein(at)solleftea.se

(at) byts ut mot @

Skrivelsen finns också i en länk ovan i menyn; ”Skrivelse”

”Till Kommunledning, Samhällsbyggnadskontoret, Ulla Ullstein
Sollefteå kommun
881 80 Sollefteå

Översiktsplan för Sollefteå kommun.

Undertecknad/e kräver att inga ytterligare tillstånd ges för byggande av storskalig vindkraft innan en översiktsplan utarbetats för hela kommunen. Den befintliga översiktsplanen är från 1990 och är således i högsta grad inaktuell.

Jag/vi anser det vara oacceptabelt att besluta om en revision av 2008 – års vindbruksplan utan att andra intressen för nyttjande av kommunens arealer och resurser kan komma till tals än de som företräder vindbrukare. Vi anser därför att en noggrant genomarbetad översiktsplan upprättas för hela kommunen. Vid arbetet att utforma denna skall lokalbefolkningen inbjudas till överläggningar om vad som bör beaktas i densamma. Likaså måste ett beslut om fastställande föregås av en ingående information till samtliga invånare i kommunen.”

Mvh NN (undertecknas med namn)
———————————————————–

 

I söder ökar vindmotståndet – hur är det i Norrland?

Ett rapportinslag från Kävlinge kommun i Skåne. I Kävlinge finns 7 (!) vindkraftverk och motståndet växer mot flera vindverk. ”Nu räcker det”, säger Kävlinges politiker!

”Motståndet i söder har lett till att vindkraftsföretagen sökt sig till
norra Sverige där det är mer glesbefolkat och där acceptansen är större”.

”Det är i södra Sverige elkraften behövs. I norr finns redan ett elöverskott och elnätet klarar dessutom inte en större belastning utan en utbyggnad av elnätet.”

I lilla Sollefteå kommun (ca 20.000 inv.)  planeras för över 700 vindverk = ca 25 % av hela Sveriges planerade vindkraft! All vindkraft i Norrland ska exporteras söderut till Tyskland och södra Sverige. Norrland har redan ett elöverskott, så här behövs ingen mera elkraft. Kommer all denna vindkraftsplanering i Norrland att bli av måste dessutom elnätet söderut byggas ut för miljarder. Vår största rikedom naturen och skogen exploateras utan tanke på all den naturförstörelse den förorsakar. Bara för att man tror att acceptansen för vindkraft är störst i Norrland… Det är fruktansvärt cyniskt.

Alla vackra forsar i Norrland förstördes för ett sextiotal år sedan, nu är det skogarna och naturens tur. Ett nytt baggböleri är på gång i Norrland!

Vindplanerna är inte på något sätt sanktionerade hos kommuninvånarna… trots det så välkomnar Sollefteå kommuns politiker vindkraften med öppna armar!! Det är helt sanslöst.

Jag kan inte tro att kommuninvånarna accepterar detta!!!

Eller…??

/ A. Berglund

Hur kommer detta sig..?

Norrtäljes kommunalråd är tveksam till 66 vindsnurror… (där elkraften behövs)

 ”– När folk i skärgården inte får bygga bryggor och sjöbodar på sin egen
mark, då kan man undra hur länsstyrelsen skulle kunna ge tillstånd till
något sådant här. Jag tror att det kommer att falla på sin egen
orimlighet, det är orimligt med så mycket vindsnurror i skärgården, säger
han.”

Sollefteås kommunalråd VÄLKOMNAR över 700 vindsnurror!! (där all elkraft kommer att exporteras..) Vad säger Länsstyrelsen?

Var ligger rimligheten???

http://www.dn.se/sthlm/vindkraftverk-kan-ta-over-skargarden

Länsstyrelsens yttrande avseende avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning

 

Yttrande avseende avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning/ miljöbedömning inför samråd över ändring av vindbruksplan, Sollefteå kommun.

 BAKGRUND

 Sollefteå kommun har lämnat förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning(MKB)och miljöbedömning till ändring av fördjupad översiktsplan för vindbruk för tillfälle till synpunkter.

Av miljöbalken framgår att översiktsplaner alltid ska bedömas innebära så kallad betydande miljöpåverkan. Det krävs då en miljökonsekvensbeskrivning. Den gällande fördjupningen avseende vindkraft är från 2008 och den kommuntäckande översiktsplanen är från 1990. Planändringens syfte är att skapa ytterligare förutsättningar för utbyggnad av vindkraft.

Avgränsning av planen

Länsstyrelsen bedömer i stort att relevanta miljöaspekter finns med i förslag till MKB och förutsätter att de tas med i samrådshandlingen.

 SYNPUNKTER

Länsstyrelsen vidhåller att ändringen av vindplanen aktualiserar behovet av en ny kommuntäckande översiktsplan och anser att ändringen av vindplanen borde göras inom en sådan översiktsplan.

Vid ändring av ett tillägg/fördjupning till en inaktuell kommuntäckande översiktsplan är det mycket viktigt att vara noggrann med konsekvenser och avvägning mot andra allmänna intressen och andra mark- och vattenanspråk.

Som länsstyrelsen också tidigare nämnt måste förslagets innebörd, skälen för förslaget och förslagets konsekvenser ingå i en kommande samrådshandling. Samrådshandlingen bör vara lätt att läsa och förstå i sin helhet utan en mängd hänvisningar till diverse bilagor. Planändringen bör därför integreras med tidigare vindplan och områdesbeskrivningarna ingå i helheten.

Bestämmelser om vad miljökonsekvensbeskrivningar ska innehålla finns i miljöbalkens sjätte kapitel. Miljökonsekvensbeskrivningen bör i planen redovisas separat eller integrerad på ett sådant sätt att den är lätt att urskilja från planbeskrivningen.

Miljökonsekvenser kan i en del fall vara svåra att beskriva eller få grepp om. Det är ändå viktigt att miljökonsekvenserna i såväl nollalternativ som i ett alternativ med full utbyggnad beskrivs objektivt och nyanserat. 

YTTRANDE

2(3)

2012-02-09 Dnr 401-651-12

MKB:n bör enligt länsstyrelsen bland annat behandla aktuella miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Detta ställer krav på bland annat ekologiska resonemang, inte minst när det gäller påverkan på miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.

Det bör finnas ett resonemang kring påverkan i ett långsiktigt tidsperspektiv och resonemang runt påverkans kumulativa karaktär.

När det gäller miljökonsekvenser för naturvård kan det t.ex. på artnivå vara lämpligt att göra jämförelser inte till kommunens totala yta utan till andelen höjdområden som utgör bra eller möjligt (nu eller framtida) habitat för arten ifråga.

Kungsörn (sällsynt och missgynnad art ingående i EUs fågeldirektiv) finns idag i de delar av länet som ligger på 300 meters höjd eller högre. På dessa höjder blåser det bra vindar vilket är gynnsamt för jagande örnar.

Hur stor andel av Sollefteå kommuns områden belägna över t.ex. 400 m över havet skulle komma att ianspråktas vid en fullständig utbyggnad enligt samrådsförslaget? Vad innebär habitatförlusten (eller egentligen möjligheten att överleva i habitatet)? Vad kan det innebära i form av kort- och långsiktiga konsekvenser för skyddade arter?

 Vilka konsekvenser skulle en fullskalig utbyggnad enligt förslaget innebära för möjligheterna till t.ex. turismutveckling?

Vilken påverkan på landskapsbilden skulle en fullständig utbyggnad enligt förslaget få?

Vilka blir konsekvenserna för rennäringen?

Vad infrastrukturen beträffar kan det nämnas att Trafikverket numera inte lämnar dispens för transporter på bil genom hela landet. Närmaste lämpliga hamn ska användas.

Det är viktigt att de flygplatser som har MSA-ytor som berörs av förslaget ges tillfälle till yttrande i samrådsskedet.

De geologiska förutsättningarna för respektive område och underlag för bedömning av detta bör redovisas bättre.

Länsstyrelsen konstaterar att det finns vissa svårigheter som inte lyfts fram men som också är svåra att belysa. Det handlar om möjligheter till eldistribution och behov av reglerkraft, dvs företeelser och åtgärdsbehov som möjligen ligger utanför kommunens kunskapsområde.

YTTRANDE

3(3)

2012-02-09 Dnr 401-651-12 

Som länsstyrelsen tidigare nämnt är ärendebelastningen hög hos många berörda myndigheter. Länsstyrelsen förutsätter därför slutligen att samrådshandlingen är strukturerad, inte består av en mängd deldokument och levereras tillsammans med GIS-filer (önskvärt är projektion SWEREF99TM) över de föreslagna områdena för att underlätta länsstyrelsens och andra statliga myndigheters samrådsyttranden.

Beslut i detta ärende har fattats av sektionschef Nina Loberg efter föredragning av planhandläggare Thomas Steinwall.

Nina Loberg
Thomas Steinwall

När vindkraften kom till byn..

 

Ett par länktips. Kommentarerna/länktipsen till nedanstående artikel är mycket läsvärda!

http://www.svd.se/naringsliv/nar-vindkraften-kom-till-byn_6841173.svd#article-comments

————————————————————————————-

Följande ledare (lib) i TÅ från 2001 håller än och är mycket tänkvärd!

http://allehanda.se/opinion/ledarelib/1.1631086-ingen-vindkraft-i-norrland

Ingen vindkraft i Norrland

Om vindkraften byggs ut enligt planerna och ersätter tio procent av kärnkraften blir det glesbygdsborna som står för en stor del av kostnaden. De får nämligen betala vindkraftens utnyttjade av elnäten.

Energipriserna skjuter i höjden, vilket i första hand beror på de stora producenternas ovilja att hålla nere priset genom att hålla uppe produktionen. Ifråga om elpriset kan det dock finnas en ytterligare orsak till att kostnaden ökar. Det avslöjade den förra socialdemokratiska energiministern Anders Sundström på DN Debatt i fredags. Där hävdar han också bestämt att Norrland bör undantas från utbyggnaden av vindkraft, här finns redan ett stort överskott av el.

Sent ska syndar´n vakna, kan man säga ifråga om Anders Sundströms omvändelse. Det var nämligen han som införde den lag som han nu finner ytterst orättvis. Den innebär inte endast att staten, det vill säga skattebetalarna, ger driftstöd och investeringsbidrag till vindkraften utan också att vindkraftägare slipper betala stora delar av kostnaden i elnäten när strömmen levereras till kunden. De slipper kostnaderna för drift, underhåll och förnyelse av elnätet. För den vindkraft som redan finns i Sverige uppgår den summan till minst 50 miljoner kronor om året.

De som får betala är nätbolagens alla andra kunder, hushåll och företag, konstaterar Anders Sundström.

Eftersom ingen kan tänka sig att lägga en vindkraftpark i centrala Stockholm byggs de i stället i relativt glest befolkade områden, bland annat på Gotland och enligt planerna längs Norrlandskusten och i alla fjällregioner. Nätbolagen i glesbygden får bära merkostnaderna för vindkraftverken, det vill säga de som bor i glesbygdsområdena får betala via sina nättariffer. Ellagen befriar ju vindkraftverken från de stora kostnaderna för elnäten.

Om de planer som finns idag för utbyggnad av vindkraft i kustlandet och fjälltrakterna realiseras blir kostnaderna som nätbolagen tvingas ta ut av övriga kunder helt orimliga, enligt Anders Sundström, och det är djupt orättvist. Han skriver vidare:

”I vissa kretsar anses det vara miljömedvetet att köpa el från vindkraft. Tänk er hela svenska fjällkedjan full av vindkraftsnurror som betalas av glesbygdsbor och skattebetalare och nyttjas av miljömedvetna hushåll på Lidingö eller Östermalm i Stockholm. Vill vi ha det så?”

Det vill vi naturligtvis inte, vi som skulle bli få betala. Utanför Ångermanlandskusten ska det byggas flera vindkraftparker. Har berörda, enskilda, politiker och myndigheter, funderat över det som den förra energiministern nu påpekar?

Enligt Anders Sundström skulle kunderna till nätbolag i glesbygd få betala 600-700 miljoner kronor årligen i subventioner till vindkraftägarna, ifall tio procent av kärnkraften ska ersättas av vindkraft. Det går naturligtvis inte att försvara.

Publicerad 6 augusti 2001 Uppdaterad 14 december 2009
 

Vem har rätt att stjäla horisonten?

Debattartikel av Alf Svensson : ”Vem har rätt att stjäla horisonten?”

Ur debattartikeln: ”De snurrande rotorbladen, vindkraftverken, berövar oss landskapsbilden. Ögat får ingen punkt för vila. Det är faktiskt något som våra hjärnor behöver.Vem har tagit sig rätten att monopolisera den visuella allemansrätten?”

”Det är inte rimligt att byars befolkning ska behöva nöja sig med vad som i varje fall kan uppfattas som dribbel och ovilja/oförmåga att lyssna”

En landskapsanalys

Komunarkitekten Gunilla Rudehills landskapsanalys ang. vindkraften, en bilaga till Sollefteå kommuns vindplan 2008, är en jättefin analys om vårt vackra landskap och natur vi har i kommunen. Hon skriver dock att de geologiska lämningarna är bristfälligt inventerade i kommunen och tyvärr har de geologiska värderna ingen lag som ser till detta, utan det är bara de fornminnesmärken som ev. blir hittade, som får skydd.

”Jag tycker därför att på grund av detta har vi tappat en stor del av vår historia här i övre Ådalen! Och den som ingen historia har, får svårare att hävda sig och till slut kan man känna, att man nästan inte finns!?”, skriver Monika Blomström i Junsele.

Landskapet i Ådalen – en landskapsanalys av Sollefteå kommun”.  Av kommunarkitekt Gunilla Rudehill, Sollefteå

Tack Gunilla för en intressant och läsvärd analys!

A. Berglund

Sollefteå västra är i n t e fornminnesinventerat!

Karta över Y- och Z-län. Gröna områden-vindparker. Röda stjärnor-områden som valts ut. Rosa lager-oinventerade områden. Röda ringar-utredda vindparker. Röda områden-riksintresse för kulturmiljö. Ljusblå områden-riksintressen för rennäringen.

Rapporten ”Förbättrade kulturmiljöunderlag i samband med vindkraftsetableringar i Jämtlands- & Västernorrlands län”

Citat ur rapporten: ”Under 2010 har länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete drivit ett projekt angående de områden i de båda länen som inte fornminnesinventerats. Projektet har haft som utgångspunkt att få fram strategiska och kostnadseffektiva kunskapsunderlag för dessa områden. Avsaknaden av goda kunskapsunderlag i de mellannorrländska skogsområdena är problematiska då det gäller exploateringar dels i form av vindkraftsetableringar men även av skogsbruksåtgärder. Vi kan i dessa områden i nuläget inte avgöra om forn- eller kulturlämningar kommer att påverkas negativt.”

Ett av dessa områden i Ångermanland som inte är inventerade är Västra i Sollefteå kommun! På sidan 17 i rapporten finns en karta (ovan) där man kan se  att hela området där vindkraftsprojekten planeras i Västra är inte arkeologiskt inventerade. (Rosa färgade områden på kartan)

Projektet Fängsjö/Storsjöhöjden är den näst största vindindustriexploatering som just nu projekteras i Norrland (ca 210 vindsnurror och 210 meter höga) och det ligger mitt i det oinventerade området!

”Länsstyrelsen kräver att arkeologiska utredningar ska göras vid större exploateringar”. (Citat Länsstyrelsen)

Jag har ställt frågan till Länsstyrelsen om och när den arkeologiska inventeringen ska göras i Fängsjö/Storsjöhöjdens område.

/Anita Berglund