Rapport om svensk vindkraft

I den här rapporten (okt 2011) granskar statsvetaren och opinionsanalytikern Per Nilsson argumenten för en utbyggnad av vindkraften i Sverige och når slutsatsen att utbyggnaden för med sig kostnader som vida överstiger samhällsnyttan. I rapportens första kapitel ges en översikt över hur elproduktionen fungerar i Sverige och vilka kostnader en storskalig satsning på vindkraft skulle innebära. I kapitel två beskrivs vindkraften som energikälla och varför den inte kan ge utlovade klimateffekter för Sverige. I kapitel tre bemöts de vanligaste argumenten för en satsning på vindkraft och i rapportens sista kapitel beskrivs vilka politiska konsekvenser en storskalig utbyggnad kan komma att få.

Rapporten i korthet:

• Regeringens mål enligt Energiöverenskommelsen är att bygga 30 TWh vindkraft till år 2020. Detta är den största planerade infrastruktursatsningen i modern tid.

• Utbyggnaden av vindkraften kommer att kosta svenska hushåll och företag 215 miljarder kronor, lika mycket som 14 Botniabanor, eller 47 000 kronor per hushåll. Detta betalas genom elcertifikaten.

• Men Sverige behöver inte mer vindkraft för att nå klimatmålen. Vårt elsystem är redan idag koldioxidfritt tack vare kärnkraft och vattenkraft. Vindkraften har heller inte potential att öka andelen förnyelsebar el då den är beroende av vattenkraft som reglerkraft.

• De som förespråkar en utbyggnad hävdar att vindkraften kan skapa jobb, öka exporten av grön el och bli en viktig framtidsbransch för Sverige. Det finns inget belägg för något av detta.

• Rapporten rekommenderar att utbyggnadsmålet för vindkraft överges av regeringen och att de aktörer som driver på för mer vindkraft omvärderar sin argumentation.

Läs hela rapporten här

/ A.Berglund

Krig mot vindkraften

Insändare i dagens TÅ:

http://allehanda.se/opinion/ordetfrittochdebatt/1.4262438-krig-mot-vindkraften

 

”Har stor förståelse för boende och fritidshusägare i Omsjö, Näsåker och deras krigsförklaring mot nu tänkt Vindkraftsutbyggnad.

Ett vettlöst industriprojekt är faktiskt vad det skulle kunna bli.

Återigen så blir vi exploaterade med risk om att inte något vettigt kommer åter till vår bygd.

Sysselsättningen kommer att vara marginell medan ingreppen i vår natur kan bli totala och oersättliga under mycket lång tid. Jag är benägen tro att det långsiktligt är bättre lönsamhet i att odla skog på de stora områden som nu kommer att kalavverkas för kraftverken, vägarna och ledningsgatorna. SCA som äger marken ser naturligtvis positivt på den här näringsgrenen utifrån det perspektivet att man redan nu till stora delar avverkat aktuell mark och inte kan göra några större skogsuttag och intäkter från området. Då passar den nya vindkraftssatsningen mycket bättre för ett börsbolag med krav om kortsiktiga vinster och höga avkastningskrav.

Sollefteå kommun sitter på vetorätt att stoppa eller begränsa utbyggnaden och måste nu med alla medel lyssna på alla boende som kommer att påverkas av den här storskaliga industrisatsningen. Dessutom måste kommunen se till att en utbyggnad innebär en större ekonomisk möjlighet till utveckling och inte som nu nöja sig med allmosor.

Den nu förhandlad avkastning från den utbyggnad som sker i kommunens nordvästra delar om 0,2% (ca: 5.500 kr per verk/år) är med tanke på ingreppen marginella.

Vi måste också inse att en sådan låg ersättning (kallad bygdepeng) inte kommer att göra någon skillnad och att den till stora delar redan är borttappade.

* Jag tycker att vi nu ska kräva av kommunen att all fortsatt utbyggnad stoppas till kommunens nya detaljplan för vindkraftsutbyggnad varit ute på remiss och alla boende i kommunen fått säga sitt.

* Dessutom tycker jag att utbyggnaden skall begränsas till vissa områden och att man där tar mycket stor hänsyn till boende och andra viktiga värden som kan vara av betydelse för vår kommuns framtida utveckling.

* Nya etableringsområden skall behandlas och godkännas med största försiktighet.

Jag är generellt inte emot en vindkraftutbyggnad i Sollefteå kommun men med den hastighet som nu flera hundra verk planeras och med den täthet som innebär att vissa boende som i exempelvis Omsjö kan få en hel skog av verk synliga från sin gård eller stuga är naturligtvis helt förkastligt.

Bygglov kommer också inom kort att lämnas in för 22 verk i en första byggetapp norr om Betarsjön i Junsele (slutligen ca: 70 st). Dessa kommer att ha mycket stor visuell inverkan för alla oss boende i Junsele samt också en stor påverkan för alla näringsidkare inom besöksnäringen.

Dessutom sätts stora miljövärden på spel runt den sjö som idag är Västernorrlands största oreglerade vatten och kanske ovärderlig ur en framtida utvecklingsperspektiv.

Nej!!! Nu måste vi tänka till först om den här exploateringen innan vi förlorat allt av värde och livs kvalité. (en relativt orörd och vacker glesbygd är faktiskt allt vi snart har kvar).

Vad innebär det här för oss och vilken rimlig ersättning skall vi kräva en utbyggnad???

Vi måste se till att vi inte åter blir drabbade av ett nytt ”BAGGBÖLERI”

Roger Johansson Junsele

Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter sa ”det är vargarnas skog, spindlarnas skog, rävarnas skog, trädens skog – inte er skog!”)

Gott Nytt År!

Lönsamt, för vem?

Jag tycker att det är motiverat att få en insikt i investerarnas och markägarnas ekonomi när det gäller nya vindkraftverk. Vad är det som gör att intresset är så stort som det är för vindkraft just nu? Jag skulle därför vilja se en sammanställning av

– lönsamheten på investeringen i nya stora vindkraftverk

– hur mycket av intäkten kommer från de s.k. elcertifikaten som vi elkonsumenter betalar?

– hur stort är arrendet som markägaren erhåller?

– hur stor stor är den s.k. bygdepengen?

De enkla överslag som jag gjort pekar på att markägaren kan erhålla ca 200000 kr/år, verk. Bygdepengen som skall trösta oss bybor kan uppgå till ca 8000 kr/år, verk.

Det är lätt att förstå markägarnas stora intresse för denna typ av investering. Den ger säkert större inkomster än den skog som växer på den areal som tas i anspråk.

Till råga på allt så byggs vindkraften på fel ställe på kartan. Den bör förläggas till södra Sverige eller i Europa och inte i ett av vattenkraftverk nedlusat område. Det är mycket som kan bli fel när det är lättförtjänta pengar att hämta, anser jag.

Åke Wikström

Namnlistor

Vi kommer inom kort att lägga ut namnlistor i Västra på bensinstationerna i Näsåker, Junsele och Ramsele. Där finns möjlighet att skriva sitt namn för att protestera mot storskalig vindexploatering i Västra området. Namnlistorna kommer så småningom att överlämnas till ansvarig på Sollefteå kommun och till Länsstyrelsen.

Tipsa gärna om namnlistorna! 🙂

”Vindpark” = avspärrat industriområde?

Dyrbar inhyrd utrustning för uppborrning av för små hål hjälpte inte, enligt tidningen TÅ nu i veckan, när byggarna försökte att resa vindtornen i Härnösandstrakten.

Dels fundamenten och dels torndelarna i sig, passade inte ihop vid monteringsförsöken. Kanske måste nya torn beställas från tillverkaren i Tyskland, om man inte lyckas lösa problemen på plats.

I dagarna har nu de åtta byggarna från Finland skickats hem på jullov efter att de förgäves försökt resa upp dessa vindtorn, tillverkade av en vindtornsfabrik i Tyskland.

Man snackar om att det ”lokala näringslivet får mycket jobbtillfällen”. Något som de borgliga politikerna i Sollefteå omhuldar – Men jobben hamnar ju som vi ser tydligen någon annanstans.

Och illa är väl också att hela industriområdet i denna vindkraftsexploateringen i Härnösand spärras av med vägbommar och vaktbolagsbevakning – vad säger att inte skogsvägarna som man planerar till och runt kolosserna i Västraskogarna också blir lika igenbommade?

/Lars Eric

P.S. Vem har hittat på benämningen ”park” för dessa blivande industriområden, bara för att det råkar finnas träd emellan tornen där? Hmm… troligen dess intressenter.

Vindkraftsatsningen i Sollefteå Kommun

Vindkraftsatsningen i Sollefteå Kommun

Under rubriken ordet fritt i TÅ skrev jag nionde december om vindkraftsatsningen i Norrlands inland. Jag önskade där att från olika parter få hjälp med att förstå varför denna satsning är här. Jag har fått många kommentarer av folk som har samma uppfattning som mig. Dock inget förklarande från kommunen eller andra med motsatt åsikt. Parollen lyder troligtvis ”tig och låt det blåsa över”.

På Sollefteå kommuns hemsida står det att Västernorrlands mål år 2015 är 245 GWh och att det motsvarar vindkraftverk på en yta av 35 kvadratkilometer.

Vad är detta för liknelse? Bara de två projekten Fängsjö /Storhöjden och Ranasjöhöjden tar ca 100 kv/km. I dessa projekt är 233st snurror planerade. Om man räknar in de störande vyerna får man hur många kvadratkilometer som helst.

Finns det någon som kan upplysa mig om hur många vindkraftverk som är planerade, sökta tillstånd för, och i projektstadier, i Sollefteå kommun. Vilka områden är det som berörs?

På hemsidan under rubriken ”Vad kan vindkraften ge Sollefteå kommun?” finns beskrivningar under Sociala och kulturella mervärden samt Ekonomiska mervärden. Dessa beskrivningar är så schablonmässigt skrivna att jag har svårt att tro att kommunen gjort någon som helst form av konsekvensutredning om vad detta betyder nu och på sikt för bygden.

Finns det någon som kan upplysa mig om det finns några officiella mötesprotokoll om hur man i kommunen har diskuterat och beslutat i dessa frågor.

Christer Lidén
Forsnäs

Vindprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden

Lite fakta om Vindprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden.

Fängsjö/Storsjöhöjdens projektområden. Berörda byar är inramade med röda rektanglar.

I Sollefteå vindplan 2008 framförs Fängsjö/Storsjöhöjden på SCA:s skogsmarker som ett lämpligt område för storskalig vindkraft. I ledningsgruppen för översiktsplanen fanns ett flertal politiker bl.a Socialdemokraternas v.ordf. Jerry Persson, Ingemar Jonsson (c) och Niklas Lind (v). Ansvariga tjänstemän Ulla Ullstein och Stina Pettersson. Referensgruppen bestod av kommunarkitekten Gunilla Rudehill, Åsa Eriksson m.fl.  I samrådsredogörelsen kring vindplanen från samma år har olika instanser, myndigheter, samebyar och lokala föreningar lämnat yttranden om vindplanen. Berörda samebyar motsätter sig projektet, medan Näsåkers byalag med lokala politiker har inte yttrat sig, trots löfte.. Området är enligt samrådsredogörelsen fortsatt högintressant som en storskalig vindexploatering ”under förutsättning att samförstånd nås mellan berörd rennäring och vindkraftsetablerare”. Obs! Berörda boende/fritidsboende nämns inte med en bokstav i samrådsredogörelsen. Ingen representant från Kommunen eller byalaget har heller tagit kontakt med boende/fritidsboende runt projektområdet inför samrådet.

På Sollefteå kommuns hemsida finns vindplanen och samrådsplanen att ladda ner. (Pdf-filer): http://www.solleftea.se/boendemiljo/vindkraft

En ny reviderad vindplan beräknas vara klar under 2012.

Våren 2011 dök en intressent upp som ville satsa  på storskalig vindkraft i Fängsjö/Storsjöhöjden. Bolaget bildades av två företag, SCA och ett norskt stort rederi Fred.Olsen Renewables med ägarandelar 40 resp. 60 %. På Forsca AB:s hemsida står mer att läsa om företaget och deras vindkraftsprojekt i området: http://www.forsca.se/om-forsca/

I maj 2011 sammankallade kommunen hastigt en presskonferens med tidningen TÅ för att informera om vindkraftssatsningen. Presskonferensen var omgärdat med stort hemlighetsmakeri och i notisen i TÅ nämns inte var i Näsåker miljardsatsningen skulle ske. http://allehanda.se/start/solleftea/1.3156778-miljardsatsning-pa-vindkraftverk-i-nasaker  Fortfarande skulle projektet hållas hemligt för de närmast berörda..

Hösten 2011 kom den första informationen till allmänheten genom en annons i TÅ om ett informatonsmöte av Forsca AB. Ett välbesökt informationsmöte där vi fick första informationen om vad som skulle ske. Det blev en total chock för oss berörda när vi insåg projektets omfattning och hur nära vindsnurrorna skulle placeras till byarna Omsjö, Tallnäset, Fängsjö, Backsjön och Grundtjärn. Vindprojektet är tänkt att bli det näst största i Norrland hitintills (det största planeras i Piteåtrakten)

Cirka 210 vindsnurror planeras (300 från början) på ett område av ca 70 km2. Ca 11 mil nya vägar  planeras på samma område. Snurrorna ska bli de högsta någonsin ca 210 meter höga och vindparksområdet ligger ca 980 m – 3 km från nämnda skogsbyar och bebyggelse.

”210 meter är extremt högt. Flertalet av de vindkraftverk som vi idag ser runtom i landet är mycket lägre. Ofta mellan 80 och 130 meter. Så sent som 2008 var världens högsta vindkraftverk 210 meter. Vindkraftverken på Möckelsjöberget utanför Härnösand, som jag hört en del vindkraftsförespråkare referera till, är t.ex. endast fem till antalet och bara 125 m höga. Sveriges högsta byggnad, Turning Torso är 190 meter och syns miltals över de skånska slätterna. Trots att den varken blinkar eller rör sig….Vindkraftverken i Forscas parker kommer att vara över 200 till antalet med blinkande ljus dygnet runt och roterande blad.  Dessutom kommer de att placeras på höjder mellan 300 och 500 meter. Den totala höjden på kraftverken blir således 500-700 meter. Deras visuella effekter på landskapsbilden blir naturligtvis förödande. De kommer att synas inte bara från Omsjö och Grundtjärn utan från många många andra platser i kommunen, med undantag för de gårdar som ligger längst ner i älvarnas dalgångar”. (Citat från ett mail)

Fyra vindmaster är under hösten uppsatta i området för att mäta vindförhållanden. En miljö- och socialkonsekvensbeskrivning ska arbetas fram under våren av Forsca AB och kommunen. Vi boende har fått yttra sig tll Forsca AB och en arbetsgrupp arbetar just nu för att lämna in en skrivelse till kommunen. Det är Länsstyrelsen som är den sista beslutsinstansen.  Än har vi tid att protestera mot denna vindindustrisatsning till Kommunen och Länsstyrelsen. . Låt oss göra det!

För oss boende i området är detta scenario en katastrof. Det är vår boendemiljö som berörs. Det är ”våra” skogar det handlar om. Skogar som vi känner som vår egen ficka. Vi kan inte stillatigande se på hur ett vinstdrivande företag med kommunens gillande förstör våra skogar. Flera vindkraftsområden är på gång i hela kommunen, främst i Västra området. Ca 700 vindsnurror är planerade i Sollefteå kommun (!) (av 1000 i Ångermanland). Inga vinster, skatter eller elektricitet kommer oss boende, invånare i kommunen tillgodo. Inga arbetstillfällen heller (vindbolaget har egna entreprenörer under uppbyggnaden). All el kommer att fraktas söderut för att säljas ut till Europa. Elen blir dyrare. Kvar finns ödelagda och skövlade skogar.

Vi måste protestera mot ett nytt baggböleri i Norrlands skogar!

/ Anita Berglund

 

Vindprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden

Så här går det till i Sollefteå kommun!

 
Nej, nu går ”skammen på torra land”! Ju mer man sätter sig in hur det här planerade vindprojektet i Fängsjö/Storsjöhöjdens område gått till i Sollefteå kommun så blir man mörkrädd. Jag har någonstans trott att vi lever i en form av demokratiskt styre och i ett styre som vill/ska arbeta för invånarna i kommunen, men nu börjar jag ge upp den tron…
 
Vi har ett socialdemokratiskt styre i kommunen sedan urminnes tider. Ett styre som väljs av trogna gråsossar i vår röda bygd, ett styre som tyvärr inte kommer att förändras förrän invånarna förstår vilket slutet och enväldigt partistyre som har makten i kommunen. Högsta hönset i det partiet heter Elisabet Lassen och hon lär ha fingrarna i syltburken i alla beslut som tas i kommunen. Hon har några trogna partikamrater som hjälper till att behålla makten i kommunen. Insynen i vissa demokratiska beslut är minimala. Så uppfattas kommunstyret av de flesta jag talat med, även av tjänstemän och politiker i kommunen, och det gäller i högsta grad hanterandet av det vindparksprojekt som just nu projekteras i vårt område. Jag har av flera hört rykten om en märklig presskonferens i våras om en miljardsatsning av ett vindprojekt i Näsåker. En presskonferens som skedde under stort hemlighetsmakeri. Ytterst få i kommunen kände till presskonferensen utan fick först veta vad som hänt via en kort notis i tidningen. Nu har notisen i TÅ hittats (2011-05-12) och så här står det:

http://allehanda.se/start/solleftea/1.3156778-miljardsatsning-pa-vindkraftverk-i-nasaker

Ingenting om vindplanerna har läckt ut till berörda i vindparksområdet  efter att vindplanen antogs 2008 (den antogs i Kommunfullmäktige av alla dåvarande partiledamöter). Varför har våra lokala politiker i Näsåker, som borde känt till planerna, inte sagt något? Det kan inte tolkas på något annat sätt att informationen om den här storskaliga vindsatsningen i Fängsjö/Storsjöhöjdens område skulle hållas så hemligt som möjligt. Detta för att inte ortsborna skulle börja protestera mot miljardprojektet..

I en samrådsredogörelse i Sollefteå kommun samma år, 2008-09-03, har många byalag, instanser och föreningar yttrat sig. (Samrådsredogörelsen, Pdf-fil, finns på Sollefteå kommuns hemsida) Vindplanen underkänns på många punkter och ska revideras. Näsåkers byalag uppges inte ha yttrat sig trots löfte..

Sedan vindprojektet blev känt i höstas har jag sökt Elisabet Lassen flera gånger via mail och försök till personligt besök, men hon har inte svarat mig över huvud taget. Jag tolkar det som hon vill inte tala med mig. En annan bybo, som även sitter med i vår arbetsgrupp, fick träffa Elisabet Lassen igår. Han berättar att på en rak fråga varför ingen information givits tidigare till berörda bybor om vindprojektet svarade Lassen: ”Det stod ju i vindplanen”! Hon sade vidare att informationen om vindplanerna för vårt område gått vidare till byalagen när vindplanen hade antagits 2008. De lokalpolitiker jag talat med som sitter med i nuvarande Lokala rådet, verkar inte ha fått den informationen och därför undrar man vilka lokalpolitiker i Näsåker har känt till planerna?

 
Anita Berglund