Öppet brev till MPD Länsstyrelsen, Härnösand

Ramsele 2015-11-13

Öppet brev till Miljöprövningsdelegationen Länsstyrelsen 871 86 Härnösand

Kopia: Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Sollefteå Kommun, Nyhetsmedia

Ert svar beträffande beslut angående tillstånd för vindkraftanläggning i Salsjö, Sollefteå kommun, dianr 559-7322-15

Vi får tacka för Ert svar på Ert svar  (Svar från LS ) på vårt brev från 2015-10-02 Ert svar innebär tyvärr en oförändrad tillämpning av dagens regelverk för störande ljud i samband med drift av vindkraftverk. Ett regelverk som är baserat på kortvariga studier av mycket små vindkraftverk, en sjättedel i storlek i jämförelse med dagens, och placerade i ett flackt landskap det vill säga en helt annan miljö än de kuperade skogslandskap som nu är fallet. Erfarenheterna av tillämpning av detta regelverk är att landsbygdens invånare, som bor inom 5-10 km från vindkraftanläggningar, kan komma att drabbas av en starkt försämrad livsmiljö. Dessutom tillkommer alla andra konsekvenser på sociala relationer, fastighetsvärden mm. Att störande ljud i samband med vindkraft är ett problem framgår klart av alla rapporter som nu strömmar in från hela landet. Dessa rapporter har Ni tagit del av i vårt förra brev. Förutom de nationella rapporterna förekommer en strid ström av störningsrapporter på global nivå.

Dessa klagomål har i sin tur lett till att man på sina håll begärt omprövning av villkor som i Kristianstad i fallet Karlsholm och i Bräcke säger kommunen nej till en utvidgning av Mörttjärnbergets vindkraftpark med hänvisning till störande lågfrekvent ljud i Albacken med flera byar. Vi är nu ytterst förvånade att verkligheten negligeras på detta sätt som Ni nu gör genom att ge tillstånd till ännu ett stort projekt utan att på något sätt beakta alla dessa erfarenheter. Slutsatsen för vår del är att Ni inte beaktar Miljöbalkens hänsynsparagraf.

Ni hänvisar till Era erfarenheter från tillsyn. Vi menar att regelverket är baserat på fel förutsättningar och att de mätningar som görs för att följa upp anläggningar i drift är därför av ringa värde när det gäller att fastställa ljudstörningar. Mätresultaten har dessutom en märklig förmåga att alltid hamna på rätt nivå, dvs under de 40 dB(A) som i de allra flesta fall är stipulerat. Detta står ej i överensstämmelse med resultatet av långtidsstudier av ljudnivåer, se nedannämnda rapport av Conny Larsson.

Forskningsrapporter av skilda slag har slagit fast att vindkraftljudets störningsgrad ej kan karaktäriseras av mätning av medelvärde av ekvivalent ljudnivå uttryckt i dB(A). Detta har påtalats i bl.a. den omfattande kanadensiska studien, Understanding the Evidence: Wind turbine Noise. I denna studie deltog professor Kertin Persson Waye från Göteborgs Universitet som en av ett stort antal mycket meriterade forskare. En av rapportens viktigaste slutsatser är att störande ljud från vindkraftverk ofta är amplitudmodulerat och lågfrekvent. Att mäta detta ljuds styrka som ett vägt medelvärde uttryckt som dB(A) är olämpligt. Då förloras information av stor betydelse för förståelse av uppträdande ljudstörningar.

Ni hänvisar till relevant forskning och vi menar att den ovannämnda kanadensiska rapporten är högst relevant. Samma gäller för rapporten Ljud från vindkraftverk, modell-validering-mätning, initierad av Energimyndigheten och utförd av Conny Larsson Uppsala Universitet. Denna rapport redovisar att de ljudberäkningar som utförs i samband med tillståndsgivning ligger konsekvent ca 5 dB(A) för lågt beroende på en rad omständigheter som beräkningsmodellerna inte tar hänsyn till. Denna rapport redovisar också att amplitudmodulation förekommer frekvent vid de stora anläggningar som var föremål för studien. Om man menar att forskning skall ge vägvisning i för vilka krav man skall ställa på anläggningar så borde detta resultat omedelbart få genomslag i regelverket. Detta tycks nu inte vara fallet. Vi kan tolka denna brist så att Ni menar att forskningsresultaten inte skall få påverka dagens regelverk. Det handlar om ännu ett brott mot Miljöbalken.

Att införa en ny regel för lågfrekvent ljud, som i år introducerats, baserat på Folkhälsomyndighetens allmänna råd för inomhusmiljöer synes oss vara en desperat åtgärd utan förankring i forskning om störande lågfrekvent ljud från dagens stora vindkraftverk. Även detta vill vi rubricera som brott mot Miljöbalken om Ni inte kan på ett övertygande sätt kan visa att relevanta studier genomförts i miljöer med ljud från vindkraftverk.

Ni pekar på att det pågår studier vid ett antal anläggningar för att komma till rätta med problemen med störningar från lågfrekvent amplitudmodulerat ljud. I England har man gått på djupet i att studera denna ljudtyp, se rapporten Wind Turbine Amplitude Modulation initierad av renewableUK. Ett omfattande arbete har lagts ned på att förstå de mekanismer som ger upphov till denna ljudtyp. Slutsatsen är att det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet alstras när rörelseenergi i luften omvandlas till elenergi med hjälp av mycket stora rotorer. Rapporten säger vidare att detta ljud hörs företrädesvis på avstånd större än 10 rotordiametrar, i med- och motvind, och att processen som alstrar detta ljud och spridningen av detsamma är så komplex att det enda säkra sätt som man kan komma tillrätta med störningar är att stoppa driften. Vi anser att mot denna vetenskapliga bakgrund fortsättningsvis besluta om att ge tillstånd till nya storskaliga vindkraftprojekt är liktydigt med att spela en form av rysk roulette med landsbygdens miljö. Vi anser att Ni borde tillämpa en försiktighetsprincip när det gäller lokalisering av storskalig vindkraft. Det innebär stora avstånd till bebyggelse.

Att myndigheterna nu inser att lågfrekvent amplitudmodulerat ljud är ett påtagligt problem förstår vi när vi läser att ytterligare medel tilldelas både Kerstin Persson Waye och Conny Larsson för att fortsätta studier kopplade till denna ljudtyp. Är detta ett sätt att fördröja introduktionen av ett reviderat regelverk som lever upp till Miljöbalkens hänsynsparagraf? Att gömma sig bakom pågående svensk forskning när det gäller dessa synnerligen viktiga frågor anser vi vara oacceptabelt. Är utländsk forskning inom detta område av undermålig kvalitet så att den inte bör beaktas? Vi tvivlar på att så är fallet.

Vår tolkning är att svenska myndigheter på olika sätt fördröjer en revidering av det regelverk som nu skapar allt fler ljudstörda miljöer. Människor som valt att leva och bo på landsbygden får betala ett högt pris för det som nu sker i vindkraftens tecken.

Vi vill nu få förklarat hur Ni anser att Ni lever upp till Miljöbalkens hänsynsparagraf som säger att ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa mot skada eller olägenhet.”

Vi begär därför svar på följande frågor:

Är rapporten Ljud från vindkraft-modell-validering-mätning ett undermåligt underlag för revidering av regelverket för ljud från vindkraftverk?

Är rapporten Understanding the evidence: Windturbine noise en rapport vars slutsatser om hälsorisker och karaktärisering av störande ljud inte behöver beaktas?

Är rapporten Wind Turbine Amplitudmod Modulation ett underlag vars slutsatser inte behöver beaktas vid lokalisering av storskalig vindkraft?

Kan Ni lämna referens till någon vetenskaplig studie som visar att Folkhälsomyndighetens allmänna råd om lågfrekvent ljud inomhus är relevant när det gäller samband mellan upplevda störningar och amplitudmodulerat lågfrekvent ljud från vindkraftverk?

Är störningsrapporter från levande människor av den arten att de kan avfärdas som icke relevanta?

Tacksam för svar.

Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå
Åke Wikström e.u.
062310417@telia.com

MMD i Wäxjö tar reson

Mark- och Miljödomstolen har nu kommit med sin dom i ärendet Karlsholms Vindkraft AB där Miljöprövningsdelegationen i Skåne begärt omprövning av miljötillståndet. Skälet är att verkligheten inte alls motsvarar vad som beskrivs i Miljökonsekvensbeskrivningen. Det som plågar ortsborna är det lågfrekventa amplitudmodulerade ljudet, företrädesvis under kvällar, nätter och morgnar. MMD avslår yrkandet om omprövning och återförvisar ärendet till Tillsynsmyndigheten. Detta är mycket intressant för det innebär att MMD inte avfärdar de skäl som åberopats utan kräver mer fakta på bordet. Det är också intressant att läsa Naturvårdsverkets yttrande. De avfärdar ej hellre de klagomål som under lång tid riktats mot Karlsholmsparken. Detta öppnar nu för krav på andra installationer. Jag har blivit nekad mätningar på SSVAB:s installationer som visar förekomsten av eventuell amplitudmodulation. Både SSVAB och Länsstyrelsen avfärdar våra krav. De hänvisar till att miljötillståndet inte innehåller några krav i detta avseende. Nu kan vi hänvisa till denna dom i de fall vi har klagomål om störande ljud och det har vi i stor mängd. Det finns ett stort antal installationer i Sverige som plågar ortsbor med mycket störande ljud.

Åke W.

MMD Karsholm M 4939-14 2015-10-27 (bra)

Öppet brev från Församlingsrådet i Borgvattnet

”Öppet brev till Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrlands län samt Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner.

Vindkraften har, under de senaste åren, växt fram som en viktig del av Sveriges elförsörjning. Den framställs som en relativt miljövänlig form av elproduktion. Församlingsrådet i Borgvattnets församling delar den allmänna uppfattningen att all energiproduktion ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Av den anledningen ser också församlingsrådet vindkraften som ett intressant alternativ.

Inom Borgvattnets församling planeras för ett stort antal vindkraftverk. Vissa byar i området kommer, enligt planerna, att helt omringas av verk. Det är av denna anledning som församlingsrådet vill lyfta fram ett antal tveksamma företeelser i handläggningen av tillståndsgivningen inför beviljande av tillstånd till byggande av vindkraftsparkerna.

De beräkningsmetoder, som ligger till grund för beräkning av vindkraftens ljudpåverkan, är framtagna utifrån mätningar gjorda på vindkraftverk, som är placerade i slättbygder i södra delarna av landet och som är betydligt lägre än de verk som byggs numera. I skogslandskapet med andra höjdlägen och annat klimat blir ljudpåverkan av en helt annan karaktär. Detta har visat sig genom det stora antalet klagomål på ljudstörningar som framkommit. Conny Larsson, meterolog och forskare kring ljud vid vindkraft vid Uppsala universitet, har i en långtidsstudie av vindkraftsbuller visat att bullernivåer och ljudutbredning från vindkraft i kuperad skogsterräng är långt mer störande än vad som kan förväntas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Det har visat sig att problemet med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraft är långt större än vad både bolag och myndigheter räknat med. Därför anser församlingsrådet att nya, anpassade beräkningar behöver göras innan tillståndgivning kan genomföras.

En annan företeelse som församlingsrådet vill lyfta fram, är vilka gränsvärden för ljudpåverkan, som lokalbefolkningen ska behöva tolerera. Enligt normerna ska ingen boende behöva utsättas för mera än 40 dbA ljudstörning.  I områden med lågt bakgrundsljud ska det enligt Naturvårdsverket vara 35 dbA som ska gälla. I vårt skogslandskap med små byar utan industrier existerar i stort sett inget annat bakgrundsljud än vindens sus i skogen. I de ljudkartor som finns med i tillstånden för vindkraftverken inom Borgvattnets församling, kommer ett stort antal bostadshys få mera än 40 dbA ljudpåverkan. Trots detta har vindkraftsprojektörerna fått tillstånd att bygga verk. Församlingsrådet ifrågasätter Länsstyrelsens bedömning och tillståndsgivning. Oavsett var i landet vindkraftverk byggs, ska samma tillämpning av regelverket göras.

Församlingsrådet vill också ifrågasätta bristen på respekt för samerna och rennäringen. Det område som är planerat för vindkraft inom Borgvattnets församling sammanfaller nästan till hundra procent med ett av rennäringens kärnområden för renbete. Detta förhållande återkommer på många platser där samerna antingen har sina sommar- eller vinterbeten. Eftersom samerna är vårt lands ursprungsbefolkning bör man ta större hänsyn till placeringen av s.k. vindkraftsparker med tanke på rennäringen. Sverige har uttalat att samernas rättigheter är betydande, men frångår detta i samband med tillståndsgivningen av vindkraft.

Församlingsrådet i Borgvattnets församling anser att ett nytt regelverk för tillståndsgivning måste tas fram där ovan angivna företeelser måste beaktas.  Dessutom måste regelverket tillämpas på ett likartat sätt i hela landet.

Johnna Christensen
Ordförande.”

12065933_1000489600014643_7505945837476460294_n

På tal om dold agenda..

Från Röåns hemsida: http://roan.junselebyar.se/?p=2011

”Hur många känner till omfattningen av de vindkraftindustrier, som Flodin håller på att genomdriva på bergen ovan Fjällsjöälvens vackra dalgång? Han har köpt Flakabergsprojektet med 6 kraftverk, fått kommunens tillstånd att uppföra 25 verk vid Salsjön och 40 verk i Ranasjö/Kuflo. Salsjöprojektet har tillstyrkts av miljöprövningsdelegationen och Ranasjö/Kuflo är utskickat på remiss till ett antal instanser. Flakaberget går ej att överklaga längre. Salsjön och Ranasjö/Kuflo har nått vägs ände i förvaltningsrättssvängen. Återstår alltså miljödomstolarna för de förtvivlade människorna i drabbade byar.

TARÅMEDVERK-440x594
Tara/Röån med vkv. Montagebild.

Tänk tanken att detta skulle drabba oss i Röån! Bakom Röåns Möbler kunde 6 verk torna upp sig, ovan Tarå 25 jättemonster och en kilometer från Backen skulle det första av 40 stycken likaledes blinkande och oljudsalstrande verk utgöra början på ett jätteområde bort mot Timmeråsen/Storflöje.

Hur kan det få vara så att EN människa tillåts förstöra så fullständigt sanslöst? Hur kan EN människa tillåtas utföra fullskaleexperiment på människor och miljö?

I gårdagens TÅ ondgjorde E. Lassen sig över en ”dold agenda” i sjukhusaffären. Hon har säkert rätt. Hon om någon bör kunna bedöma just den företeelsen eftersom hon själv är en svårslagen mästare på det området. Det sätt på vilket exempelvis Ranasjö genomdrevs och förutsättningen att ro det och andra Flodinprojekt i hamn genom den sk ”vägledningen” är ett mästerprov i den tvivelaktiga konsten att genomföra en dold agenda.

Kommunplaneraren U. Ullstein och de som anförda av E. Lassen satt i TU under den perioden detta skedde är ingenjörerna och de sammansvurna i den mycket väl dolda agendan som gick ut på att till priset av åsidosatt demokrati, transparens och medborgarinflytande tillåta vindindustrier i områden, som dessförinnan inte ansetts lämpliga för storskalig miljöfarlig vindkraftverksamhet.

Det hävdas ibland att vindkraft och turism går bra ihop. (Kanske kommer Sollefteå kommun i framtiden att kunna satsa på katastrofturism. Det lär ju vara en företeelse på frammarsch.)

Därför var det litet överraskande att i september läsa att 23 fastighetsägare nu protesterade mot ett 150 meter högt vindkraftverk som planeras på Kapelludden på sydöstra Gotland:

– “Ett groteskt jättevindkraftverk riskerar lägga en våt filt över fritidsliv och fastighetsutveckling i Kapelluddens närhet”, skriver de.

Denna protest gällde ETT vindkraftverk av samma storlek som det här i Sollefteå kommun smälls upp hundratals av. Det beskrevs som ett groteskt jättevindkraftverk. För byborna vid Fjällsjöälven blir  det 71 stycken groteska jättekraftverk. I alla väderstreck.”

/Tarabrita i Röån

Öppet brev till Länsstyrelsen, Härnösand

Öppet brev till

Miljöprövningsdelegationen, Härnösand

Beslut angående tillstånd för vindkraftanläggning i Salsjö, Sollefteå kommun

Vi konstaterar att Miljöprövningsdelegationen beviljat tillstånd för uppförande och drift av en större vindkraftanläggning i Salsjö. Vi finner det anmärkningsvärt att nya tillstånd för vindkraftverk i dagsläget beviljas utan några som helst krav som med säkerhet kan minska problemen med störande ljud. Från närliggande vindkraftverksanläggningar i kommunerna Bräcke, Sollefteå, Ragunda och Strömsund har under året kommit en strid ström av klagomål på bullerstörningar, se bifogade störningsrapporter samt bilder åskådliggörande bullerproblemen vid Mörttjärnbergets vindkraftpark. Liknande klagomål inrapporteras från olika platser i Sverige, se separat bilaga. Dessa klagomål är oftast orsakade av ett lågfrekvent ljud vars störande egenskaper ej karaktäriseras av de mät- och beräkningsmetoder som används. Störande ljud uppträder på stora avstånd, ända upp till 10 km.

Internationellt har problem med lågfrekvent ljud fått stor uppmärksamhet och föranlett myndigheter att initiera och genomföra omfattande studier av orsaker och konsekvenser. Dessa studier har skapat en förståelse för de mekanismer som förorsakar generering av ett lågfrekvent ljud som är starkt störande på grund av variationer i styrka (amplitudmodulering) samt de hälsorisker som det kan medföra.

Ett krav på redovisning av lågfrekvent ljud inomhus som under detta år tillkommit i tillstånd saknar enligt vår mening vetenskapligt stöd. Det finns oss veterligen ingen studie gjord för vindkraftljud där störningar är relaterad till lågfrekvent ljud inomhus.

Att godkänna projekt som vi nu vet kommer att skapa kraftigt bullerstörda miljöer anser vi vara att acceptera brott mot Miljöbalken. Vi anser att inga nya tillstånd skall ges innan problemen är klart verifierade och åtgärdade med nya krav på mätmetoder samt nya gränsvärden gällande de störande buller som idag finns i områden där SSVAB uppfört vindkraftanläggningar.

Vi begär därför att ett moratorium införs omedelbart till dess att problemen med befintliga anläggningar lösts på ett acceptabelt sätt för de närboende.

Vi begär nu att Miljöprövningsdelegationen motiverar sitt beslut angående vindkraftsetableringen i Salsjön, mot bakgrund av de av de erfarenheter vi nu har fått från anläggningar i drift.

/ Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå

Rapporter om klagomål på buller från vindkraftverk

MTB bilder (2)

701304 PM07 Analys långtidsljudmätningar Vindpark Björkhöjden 150829

701304 PM06 Analys långtidsljudmätningar Vindpark Ögonfägnaden 150828

Vindkraftsprojektet Salsjön beslutat i MPD

 

dfhgeaig
Montagebild. Från Flintabaren. Vindkraftverk i Salsjön.

Igår kom beslutet från Länsstyrelsens MPD ang. vindkraftsprojektet Salsjön i Näsåker. Tillståndet omfattar 25 vindkraftverk i ett stort naturområde i Forsås.

Området är ett s.k. utredningsområde och bör inte ha klubbats igenom i Sollefteås kommunfullmäktige om kommunen haft en aktuell uppdaterad översiktsplan.

På ett internt vindkraftsmöte i Näsåker med Länsstyrelsen i november 2012 påstod/lovade Sollefteås kommunordförande Elisabet Lassen att de tio vindkraftsområden, som planerades i 2008 års vindbruksplan var ”that´s it” när det framkom att ytterligare 54 (!) nya vindkraftsområden planerades i kommunen.

Lassens kommentar ”that´s it”  i SR P4 Vnrl: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=5352442

Bland dessa 54 s.k. ”utredningsområden” ingår bla Salsjön och Ranasjön. Lassens löfte ”thats it” räckte inte länge..

Nu har Miljöprövningsdelegationen tagit beslut om 25 vindkraftverk i Salsjön och det är ett nytt bakslag för Näsåkersbygden.  Om alla projekt går igenom så kommer hela Näsåker med omnejd att omringas av bullrande, vinande och blinkande vindsnurror.

I nuläget är det sammanlagt 177 vindkraftverk som Sollefteå kommun har beslutat att får sättas upp runt Näsåker. (Ranasjön 33 vkv, Salsjön 25 vkv, Flakaberget 6 vkv , och Fängsjö/Storsjöhöjden 113 vkv .

Här finns beslutet om Salsjö vindkraftprojekt. (Pdf-filer)  Beslutet kommer att överklagas.

551-4201-13 Salsjö – beslut med villkor

Bilaga 1 Salsjö – projektområde

Bilaga 2 Salsjö – koordinater för placering av vindkraftverk

Bilaga 3 Överklagandehänvisning

Möte med Länsstyrelserna Härnösand och Östersund den 21/9.

En kort sammanfattning av vindkraftsmötet i Hammarstrand den 21/9.

Den 21 september hölls ett andra uppföljningsmöte med Länsstyrelserna Härnösand och Östersund. Politiker och tjänstemän från Sollefteå, Ragunda, Bräcke och Strömsunds kommuner tillsammans med ett tjugotal berörda motståndare till vindkraftsexploateringarna  samlades i Hammarstrand för att dryfta aktuella problem och bullerfrågor i kommunerna.

– Frida Uebel Länsstyrelsen Härnösand redogjorde för var alla vindkraftsprojekt i de aktuella kommunerna låg i beslutsprocessen.

– Rödstahöjdens 6 vkv i Sollefteå kn ska vara klart att tas i drift okt/nov 2015.

– Bräcke kn håller på att revidera sin översiktsplan. Beräknas klar 2016. Tills dess beviljas inga nya vindkraftsprojekt.

– Ragunda kn håller också på att revidera sin översiktsplan. Inga nya byggnationer fn.

– Regeringens vindkraftssamordnare för ”Region mitt”, Lars Thomsson var inbjuden till detta möte. Han talade om sina erfarenheter från vindkraftsutbyggnaden på Gotland och regering / riksdagens intentioner om vindkraftsutbyggnaden.

– Åke Wikström  uppdaterade aktuella kunskaper om störande buller från vindkraftsverk, krav på vidare mätningar för SSVAB:s anläggningar och krav på ett moratorium.

– Information om två nya forskningsprojekt av Formas och Energimyndigheten/Naturvårdsverket  som ska öka kunskapen om hur människor upplever ljud från vindkraftverk.  https://www.energimyndigheten.se/Press/Pressmeddelanden/Stor-satsning-okar-kunskapen-om-vindkraftsljud/

– Flera berörda på mötet berättade om sina egna personliga erfarenheter av vindkraftsbuller från Ögonfägnaden, Björkhöjden och Mörttjärnsberget. Per Fahlén, professor emeritus för energifrågor vid Chalmers, argumenterade mot vindkraft utifrån den forskning och kunskap han har.

– ÅF fick ny kritik http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3270 för nya undermåliga bullermätningar i ovanstående vindkraftsområden.  Krav ställdes att mätningarna ska göras av ett oberoende företag.

701304 PM06 Analys långtidsljudmätningar Vindpark Ögonfägnaden 150828

701304 PM07 Analys långtidsljudmätningar Vindpark Björkhöjden 150829

/ Admin.

———————————————————————————–

”Till Länsstyrelserna i Härnösand och Östersund.

Jag översänder bifogat min kunskapssammanställning om buller från vindkraft. Jag bifogar också Kristianstad kommuns yttrande angående fallet Karlsholm och dessutom en motion till Riksdagen i samma fråga.

Jag anser att vare sig kommuner eller miljöprövningsdelegationer längre kan blunda för alla rapporter, både svenska och internationella, om störande ljud från dagens stora vindkraftverk. Jag anser att beslutsfattare i samhället, på  olika nivåer, har en skyldighet att följa utveckling av kunskap och erfarenheter för att möta Miljöbalkens intentioner.

Om man kan läsa och lyssna så är det ovedersägligt att verkligheten sällan stämmer med de Miljökonsekvensbeskrivningar som vi blir delgivna av projektörer. I fallet Karlsholm har myndigheter i Skåne tagit till sig denna problematik och agerat utifrån Miljöbalken. Jag anser att vi nu har samma situation när det gäller vindkraftparkerna i Mörttjärnberget, Ögonfägnaden samt Björkhöjden. Läs alla rapporter från närboende så inser man snabbt att här föreligger problem. Ni kan inte i längden rida på regelverk som är tillkomna utan erfarenhet av dagens stora vindkraftverk och i komplexa tysta miljöer.

Jag anser att de uppföljningar av buller som nu görs är av ringa värde eftersom vi mäter fel saker. Forskare som är insatta i problem kopplade till bullerstörningar vet att tiominutersmedelvärde för dB(A) inte är ett lämpligt mätetal för störande ljud. Vi har krävt en mer detaljerad redovisning av ljudet men ni har inte velat ta i detta krav. Vi kommer fortsättningsvis att kräva en mer detaljerad redovisning av ljudets karaktär för att vi skall förstå varför människor reagerar som de nu gör.

Vi anser att amplitudmodulationen måste redovisas. I den kanadensiska rapporten framgår klart och tydligt att detta är något som forskare pekar på kan vara en huvudorsak till upplevda störningar. Denna typ av ljud kan dessutom leda till fysiska besvär. Detta är omvittnat av personer som talar om sömnstörningar, migrän mm. Ljudet tränger in i bostadsrum och mest när människor har behov av vila.

Den nu pågående utbyggnaden  av vindkraft leder till kraftigt störda miljöer på landsbygden. Vart detta leder till på sikt är osäkert men min uppfattning är att delar av landsbygden blir ointressant som miljö för  människor och kanske även djur.

Hälsningar Åke Wikström”

Buller från vindkraft, rev 3 inkl. klagomål

Karlsholm- yttrande kommun-20150209

Motion om vindkraftbuller

Lågfrekvent ljud-vindkraftens akilleshäl

 

Öppet brev till Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner.

Debattartikel i ÖP den 6 sept. 2015:

”Öppet brev till Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län samt Ragunda, Sollefteå och Strömsunds kommuner.

Vindkraften har växt fram som en viktig del av Sveriges elförsörjning. Den framställs som en relativt miljövänlig form av elproduktion.

Församlingsrådet i Borgvattnets församling delar den allmänna uppfattningen att all energiproduktion ska ske på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Av den anledningen ser vi vindkraften som ett intressant alternativ.

Inom Borgvattnets församling planeras för ett stort antal vindkraftverk. Vissa byar i området kommer, enligt planerna, att helt omringas av verk.

Vi vill lyfta fram ett antal tveksamma företeelser i handläggningen av tillståndsgivningen inför beviljande av tillstånd till byggande av vindkraftsparkerna.

De beräkningsmodeller som ligger till grund för beräkning av vindkraftens ljudpåverkan, är framtagna utifrån mätningar gjorda på vindkraftverk som är placerade i slättbygder i södra delarna av landet och som är betydligt lägre än de verk som byggs numera.

I skogslandskapet med andra höjdlägen och annat klimat blir ljudpåverkan av en helt annan karaktär. Det har visat sig genom det stora antalet klagomål på ljudstörningar som framkommit.

Conny Larsson, meteorolog och forskare kring ljud vid vindkraft vid Uppsala universitet, har i en långtidsstudie av vindkraftsbuller visat att bullernivåer och ljudutbredning från vindkraft i kuperad skogsterräng är långt mer störande än vad som kan förväntas enligt Naturvårdsverkets riktlinjer.

Problemen med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud från vindkraft är långt större än vad både bolag och myndigheter räknat med. Vi anser att nya, anpassade beräkningar behöver göras innan tillståndsgivning kan genomföras.

Vilka gränsvärden för ljudpåverkan ska lokalbefolkningen behöva tolerera?

Enligt normerna ska ingen boende behöva utsättas för mera än 40 dbA ljudstörning. I områden med lågt bakgrundsljud ska det enligt Naturvårdsverkets regelverk vara 35 dbA som ska gälla.

I vårt skogslandskap med små byar utan industrier existerar i stort sett inget annat bakgrundsljud än vindens sus i skogen. I de ljudkartor som finns med i tillstånden för vindkraftverken inom Borgvattnets församling, kommer ett stort antal bostadshus att få mera än 40 dbA ljudpåverkan.

Trots detta har vindkraftsprojektörerna fått tillstånd att bygga verk. Vi ifrågasätter länsstyrelsens bedömning och tillståndsgivning. Oavsett var i landet vindkraftverk byggs, ska samma tillämpning av regelverket göras.

Vi vill också ifrågasätta bristen på respekt för samerna och rennäringen.

Det område som är planerat för vindkraft inom Borgvattnets församling sammanfaller nästan till 100 procent med ett av rennäringens kärnområden för renbete. Detta förhållande återkommer på många platser där samerna antingen har sina sommar- eller vinterbeten.

Eftersom samerna är vårt lands ursprungsbefolkning bör man ta större hänsyn till placeringen av vindkraftsparker med tanke på rennäringen.

Ett nytt regelverk för tillståndsgivning måste tas fram där ovan angivna företeelser beaktas. Dessutom måste regelverket tillämpas på ett likartat sätt i hela landet.”

Johnna Christensen
ordförande församlingsrådet

Om att leva nära vindkraftverk

En berättelse om att bo nära vindkraftverk.

”Vindkraften har splittrat vår by. Fågelkvittret och grannarnas gemytliga samtal har tystnat i byn. I stället hörs ett monotont surr både ute och inne. Att bo intill ett vindkraftverk är inte enbart miljövänligt och positivt. Det vet Yvonne och hennes familj.
Det är så vackert att man blir betagen. Kuperad terräng, sol som letar sig genom de höga trädens kronor, kor som betar, glittrande sjöar och en gammal stenbro med porlande vatten. Här ligger också ett naturreservat där en skylt informerar om vik ten av att bevara och förstärka områdets biologiska mångfald, texten avslutas med orden: ”Njut av tystnaden och utsikten.”

I bakgrunden hörs ljudet av ett envist flygplan som aldrig tycks vilja gå ner för landning. – Det som låter är vindkraftverket här ovanför, det är ett fruktansvärt oljud när vinden ligger på. Tidigare hade vi ett rikt djurliv med många rovfåglar som häcka de, men nu har de försvunnit och jag tvivlar på att de återvänder så länge propellern snurrar.  Här fanns också flera arter av fladdermöss men de kan inte överleva i närheten av ett vindkraftverk, berättar Yvonne som bor granne med vindkraftverket.

Yvonne och hennes man köpte gården för 13 år sedan och det var kärlek till omgivningen vid första ögonkastet. – Vi hade tröttnat på storstadslivet och planerade för barn. Vi hittade vårt drömhus och gillade den gamla stilen. Naturen påminde om trakten där jag växt upp och allt ramades in av ett underbart fågelkvitter. Det var så rätt och vi gick med ett svagt rosa skimmer framför ögonen. Lugnet och tystnaden var en så härlig kontrast mot allt buller och bråk i staden.

Köpet av huset var parets livsinvestering, de rustade och byggde ut. Familjen utökades med tre barn: Moa, 12 år, Klara, 10 år, och Max, 5 år. För att flickorna skulle få egna rum byggdes två sovloft på vinden. Dessa står numera oanvända. – Ljudet tränger in i huset så att sovloften förvandlas till resonans lådor så där vill inte barnen vara, de blir vansinniga på att inte kunna sova i sina egna rum. Moa försöker trots allt ibland men Klara har helt gett upp och sover hellre i en bäddsoffa på bottenvåningen, dit ljudet inte når. Fick veta ryktesvägen För två år sedan byggdes ett 70 meter högt vindkraftverk där varje vinge mäter 32 meter.

Fågelkvittret och grannarnas gemytliga samtal har tystnat i byn. I stället hörs ett monotont surr både ute och inne. Att bo intill ett vindkraftverk är inte enbart miljövänligt och positivt. Det vet Yvonne och hennes familj. Vindkraften har splittrat vår by.  Yvonne och hennes man tyckte att de funnit sitt drömhus, men sedan vindkraftverket byggdes har livet förändrats.  Skapelsen är privatägd och blev det största vindkraftverket i området. För att få tornet på plats sprängdes 30 000 ton berg bort. – Vi blev inte tillfrågade i förväg om vad vi ansåg, planerna nådde oss ryktesvägen. Först såg jag ändå ingen fara med bygget. Det var ju miljövänligt och jag hade inget emot de vindkraftverk som jag sett ute på fria fält. Lite svischande ljud skulle vi väl stå ut med, trodde jag. Problemet var att vindkraftverket blev betydligt större än planerat. Yvonne och familjen fick en chock när transporterna kom. Lastbilar avlöste varandra på de smala vägarna. – Lite komiskt är det att området är klassat som ett tyst område med innebörden att det ska vara lågtrafikerat och mindre buller, men här är aldrig tyst längre.

Innan vindkraftverket byggdes rådde gemenskap i bygden, grannarna snackade med varandra, drack kaffe, ordnade kräftskivor och midsommarfirande tillsammans. Nu har det lilla samhället blivit uppdelat i två läger – de som störs och de som stöttar. – Man pratar inte längre med vem som helst i grannskapet, man vaktar sin tunga. Vår familj är inflyttad men de flesta här är infödda, släkt eller känner varandra från generationer tillbaka så det är känsligt att kritisera vindkraftverket. Tyvärr tar ägarna det som ett personligt angrepp. Men vårt missnöje har inget med personerna att göra, det handlar om att hela vår tillvaro har förändrats, utan någon möjlighet för oss att påverka.

Yvonne dukar upp med fika i sitt moderna och renoverade torp. På tomten finns kaninburar och inne i huset välkomnar två keliga katter. En trappa upp ligger en kattmamma och diar sina fem små kattungar. Allt skulle vara en sådan lantlig idyll om det inte vore för ljudet, ljudet som driver Yvonne till vansinne. – Vindkraftverket har tre olika ljud. Först har vi det svischande ljudet från rotorbladen och det är inget som stör mig. Sedan det som påminner om en flygplansmotor. Det tredje är det värsta: ett dovt pulserande lågfrekvent ljud och det är detta som vi hör mest. Det är ett enerverande läte. Yvonne berättar med både trötthet och skratt i rösten vilka knep de har för att undgå ljudet, för att stå ut och finnas till i sitt eget hem. – Eftersom propellern ändrar sig beroende på vindstyrka och riktning hörs det olika mycket på olika platser både inom- och utomhus, men det är sällan det är helt tyst. Ofta slår dånet rakt in genom väggarna och rätt in i huvudet. Vi anpassar oss och flyttar runt beroende på var ljudet kommer in. Jag brukar ”samla tvätt ” och vänta med att köra maskinerna till sent, för det är lättare att stå ut med ljud man själv skapar än de som är påtvingade. Att sitta ute ljumma sommarkvällar är inte att tänka på och att sova med öppet fönster är inte möjligt. Vid tretiden i natt vände vinden och därefter kunde Yvonne få sova.

I dag ligger huset i motsatt vindriktning vilket gör det ovanligt tyst. Men vissa nätter kan hon inte sova alls och vissa dagar händer det att hon rusar ut, kastar sig in i bilen och åker hemifrån för att få en stunds lugn och ro. – Jag har reumatism och är sjukpensionär och därför hemma mycket. Ibland får jag panik, jag måste bara härifrån och åker till väninnor eller sätter mig på ett bibliotek bara för att komma ifrån det monotona surret. Skuggor och reflexer. Det är inte bara Yvonne som längtar efter tystnad och som hon själv påpekar tillhör inte hennes familj de som drabbats värst. Det är många grannhus som påverkas av ljudet och även från störande ljusreflexer.

– Allra värst är det väl för initiativtagaren till vindkraftverket eftersom de bor drygt hundra meter från tornet, men de har ju valt situationen själva och kan trösta sig med att det ger inkomster. Medan andra familjer har nybyggda hus och tillbyggda rum som likt våra sovloft förstärker ljudet och därför inte går att använda. Det blir också skuggor och ljusreflexer från rotorbladen i naturen intill. Jag skulle besöka en granne tillsammans med min väninna, men vi fick vända hem igen. Hon har epilepsi och klarade inte av flimret, det utlöste anfall. Det är ett trettiotal hushåll som har överklagat beslutet om vindkraftverk men Yvonne säger att de inte möts av förståelse eller respekt. Anonyma röster påtalar via internet att de är miljömarodörer, bakåtsträvare, att de borde stängas av från elnätet samt försvinna från platsen. – Vi får tydligen inte tycka det är jobbigt och står helt handfallna.

Eftersom vindkraftverk anses som ett miljövänligt alternativ är det en helig ko som vi inte får kritisera. Jag är orolig för framtiden, för om vi skulle tvingas flytta härifrån så får vi knappast ut några pengar för huset och att bo i detta oljud är hemskt. Från att ha varit ett attraktivt område står numera fastigheter tomma och tomter osålda. Vi pratade med en mäklare som förklarade att vi visserligen har ett drömhus men att närheten till vindkraftverket har en negativ inverkan på fastighetsvärdet. Det finns en anledning till att folk vill bosätta sig så här i skogen, och det är lugnet och tystnaden. Yvonne påpekar att hon trots allt inte är motståndare till vindkraftverk, men att man måste tänka på var man placerar dem! – De allmänna råden brukar vara att man inte sätter dem i områden som dessa, med kuperad terräng, intilliggande bostäder och naturreservat. Jag gnäller inte på att det står en stor propeller där, men det är inte ett normalt liv att leva i en konstant ljudmatta.

Moa kommer in i rummet och pekar ut genom fönstret och säger med ledsen röst. – Jag vill att vindkraftverket ska bort. Där nere hade vi vårt fladdermusträd förut. Nu är trädet tomt för alla fladdermöss är döda.”

Kopierat/avskrivet ur tidningen Allers nr. 5. 2010
Lisa Södergren, Allers, 251 85 Helsingborg

Kan man lita på forskare?

Jag har granskat en rapport från 2011 med titeln ”Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter” . Denna rapport har beställts av Naturvårdsverket och är utarbetad av Gösta Bluhm vid Karolinska institutet, Gabriella Eriksson vid Linköpings universitet samt Karl Bolin KTH. Ebbe Adolfsson Naturvårdsverket har varit kontaktperson.

Dessa har analyserat kunskapsläget vad gäller exponering och hälsoeffekter av infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftanläggningar. Det är intressant att jämföra slutsatserna i denna rapport med  andra tunga rapporter såsom rapporten ”Störande buller- kunskapsöversikt för kriteriedokument”  utgiven av Arbetslivsinstitutet 1999 och den nyligen publicerade kanadensiska rapporten ”Understanding the evidence: Wind turbine noise” utgiven av Council of Canadian Academies 2014.

I Naturvårdsverket rapport presenteras en rad slutsatser där man påstår att

– det finns inga belägg för att infraljud bidrar till bullerstörningar eller hälsoeffekter

– lågfrekvent är ofta hörbart men att vindkraftbullret är inte värre än från andra bullerkällor

– att stora vindkraftverk alstrar mer lågfrekvent ljud än mindre verk men att så länge som nivån är under 40dB(A) vid fasad är dock risken för allvarliga störningar inte troliga

– vindkraftbuller orsakar störningar vid nivån 35-40 dB(A) men att det är förknippat med ett swischande ljud med en frekvens på 500-1000 Hz och således inte lågfrekvent

– förutom bullerstörningar finns inga andra påtagliga ohälsoeffekter

– det finns inga belägg för att hälsoeffekter av infraljud eller lågfrekvent ljud.

Det är mycket allvarligt att man i rapporten inte har berört problemen med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud.  Ett ljud som varierar i styrka med en frekvens på ca 1-2 Hz. Vi vet från olika studier bl.a. Conny Larssons rapport ”Ljud från vindkraftverk, modell-validering-mätning” (se nedan) , Energimyndigheten projekt 32437-1 från dec 2014 att amplitudmodulering förekommer upp till 40% av tiden för vissa vindriktningar. Eftersom denna typ av ljud är ofta förekommande under kvällar, nätter och morgnar så kan man säga att för vissa vindriktningar förekommer amplitudmodulering upp till 80% av alla dygn med viss vindriktning. Kerstin Persson Waye skriver i Arbetslivsinstitutets rapport att A-vägning undervärderar störning från lågfrekvent buller. Störningen förklaras inte heller av skillnaden mellan dB(A) och dB(C) . Ett mått som ibland används för att kunna identifiera hög andel av lågfrekvent ljud. I rapporten anges också att förutom direkta hörupplevelser upplevs lågfrekvent ljud rent fysiskt som tryckkänsla över örat eller i kroppen. Detta är ett fenomen som rapporteras av en del personer. Persson Waye säger också att modulationsfrekvens och grad av modulation är av betydelse för uppkomst av effekter av lågfrekvent ljud. I rapporten sägs att traditionella akustiska mätmetoder har begränsad användbarhet för bedömning av bullerstörning.

I den kanadensiska rapporten, där 10 kvalificerade forskare granskat problematiken med buller från vindkraft , så sägs det att man kan inte avgöra om vindkraftbuller orsakar hälsoproblem. Deras granskning visar att det finns visst stöd för att sömn kan påverkas. Man slår också fast det finns risker med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud vars betydelse måste analysera noggrannare. Man pekar också på behovet av nya mätmetoder speciellt för mätningar inomhus.

Jag anser att den svenska forskargruppen medvetet eller i brist på kunskap negligerat problematiken med lågfrekvent amplitudmodulerat ljud. Generellt tonar man ner risker med störande ljud från vindkraftanläggningar. Rapporten är sannolikt ett av verktygen från myndigheternas sida att jämna vägen för en ostörd utbyggnad av vindkraft. Rapporter strömmar nu in från många håll i Sverige att vindkraftsljud stör på stora avstånd, 5-10 km. Detta har lett till unika aktiviteter såsom i fallet Karlsholm i Skåne där Miljöprövningsdelegationen begärt omprövning av tillståndet med hänvisning till att verkligheten inte stämmer med den beskrivning som lämnats i MKB:n. SSVAB har öppet erkänt att man har problem med lågfrekvent ljud från anläggningarna Mörttjärnberget, Björkhöjden och Ögonfägnaden. I dagarna har Länsstyrelsen i Gävleborg agerat och krävt mätningar för anläggningen Svartvallsberget i Färila.

Sanningen börja nu komma fram i dagen. För min del tycker jag att problematiken med störande ljud är mycket större än vad jag trodde för något år sedan. Problemet med amplitudmodulerat ljud är högst sannolikt knutet till själva processen och landskapet och kan inte påverkas med modifieringar av maskinerna. Man kan också konstatera att exercisen med bullergränser uttryckta i dB(A) inte har någonting med verkligheten att göra. När Mark-och miljööverdomstolen filar på decimaler på dB(A) så kan man inte annat än undra över vad dom håller på med. Conny Larssons långtidsmätningar visar dessutom att de beräkningsmodeller som används ligger ca 5 dB för lågt i förhållande till verkligheten.

När kommer myndigheter och politiker inse att man spelar roulette med landsbygdens miljö?

Åke Wikström

Conny Larssons rapport om ljud