Fem vindkraftverk planerades på Drickesbäcksberget i Ramsele. Nu har planerna lagts ned efter upptäckten att fjällvråkar häckar på området, skriver TÅ Allehanda den 28/9 2016.
Det är få som tror på att fjällvråkar är förklaringen. Det var på kyrkans mark strax intill Ramsele tätort som vindkraftverken skulle etableras, vilket föranledde stora protester från bl.a. ortsborna, kyrkofullmäktige och kyrkomedlemmarna i Ramsele. Biskopen i Härnösand däremot försvarade vk-etableringen.. Den massiva demonstrationen i Ramsele blev också en kraftig protest av Ramseleborna mot vk-etableringen på Drickesbäcksberget.
Att Sollefteå kommun dragit detta ärende i långbänk kan man förstå. Med den massiva protest som Ramseleborna uppvisade kunde/vågade inte Sollefteå kommuns politiker säga ja till denna vindkraftsetablering.
Ett stort grattis till Ramseleborna till denna seger!
Finnåberget vk-projekt i Helgum.
Sollefteå kommuns fullmäktige beslutade den 26 sept. 2016 att säga ja till ja till vindkraft på Finnåberget i Helgum. Västra initiativet, Lib. och SD röstade nej. En politiker i (V) reserverade sig. Beslutet blev ett kraftigt nederlag för alla dem som genom namnlistor och andra aktioner försökt att påverka kommunen att säga nej till denna vindkraftsetablering. Många berörda satt med på fullmäktiges möte och fick höra det nedslående beskedet.
I den här web-länken kan man följa hela diskussionen i Kf ang. vk-etableringen på Finnåberget. Vk-diskussionen börjar ca 01.58 in i web-utsändningen: http://play.solleftea.se/videos/video/163/
Ca 02.12.45 i web-sändningen den 26 sept. säger kommunordf. E. Lassen (s) att ca 4-5000 invånare (av ca 20.000 i hela kommunen) bor utom tätorten Sollefteå dvs i det glesare befolkade västra området av Sollefteå kn. I samma andetag antyder hon att den delen av kommunen är så pass glesbefolkat så det gör ingenting att vindkraft etableras i området. Som en senare talare påpekade är detta en mycket cynisk syn på alla de invånare som råkar bo i den ”glesbefolkade” delen av kommunen! Att de flesta av dessa 4-5000 invånare kommer att beröras av vindkraftens konsekvenser rör inte Lassen i ryggen! Det är en marginell konsekvens som man får ta för att ställa om till en ”grön” elförsörjning säger Elisabet Lassen.
Det är politiker som Lassen inkl. hennes partikamrater i (s) som kommer att driva bort människor från Sollefteå kn. 1/4 av kommunens invånare respekteras inte av bl.a. Lassens parti för sitt val att bo i de mest natursköna delarna av kommunen – De (vi) får skylla sig själva. Eller som vindkraftplaneraren sa på ett möte till några berörda vindkraftsmotståndare: ” – passar det inte så är det bara att flytta!”
”Sollefteå är den kommun som har flest anläggningar (i Sverige), 99 stycken med en samlad effekt på 287200 kW. 83 av verken togs i drift under 2015. Ockelbo är den näst största vindkraftkommunen och Örnsköldsvik hamnar på tredje”
Om alla vk-projekt realiseras kommer Sollefteå kn ( < än 20.000 inv. ) att ha 25 % av alla vindkraftsetableringar i Sverige. Sollefteå kommuns natur kommer att ödeläggas av vindkraft.
Detta faktum är ingenting som får Sollefteå kommuns politiker att sova dåligt. De, med kommunordförande Lassen (s) i spetsen, är glada för att de fått en verklig chans att sätta Sollefteå kn på kartan. Kommunen leder ju vindkraftsligan i Sverige!
Eller som en utomkommunpolitiker skriver: – ”Sollefteå kn har svenskt rekord i landskapsskövling och korkade politiker.”
”214 nya vindkraftverk togs i drift i Sverige förra året. Totalt finns nu 3174 verk med den samlade effekten 6 GW.
Sollefteå är den kommun som har flest anläggningar, 99 stycken med en samlad effekt på 287200 kW. 83 av verken togs i drift under 2015. Ockelbo är den näst största vindkraftkommunen och Örnsköldsvik hamnar på tredje plats.
Det är dock långt ifrån alla kommuner i Sverige som har vindkraft. Sådan finns i 176 kommuner men 114 saknar fortfarande anläggningar.
Av storstadskommunerna hamnar Malmö på plats 13 med 51 vindkraftverk på sammanlagt 114443 kW. Göteborg får plats 95 med 12 anläggningar på 10825 kW. Stockholm hör till en av kommuner som saknar vindkraft enligt Energimyndighetens statistik som omfattar vindkraftverk som erhåller elcertifikat eller ursprungsgarantier.
Så här kommer vindkraftverken att synas från Gransjö, Helgum. Enetjärn Natur AB
Galenskapen i Sollefteå kommun fortsätter.
KS i Sollefteå säger ja till ny vindkraft i Helgum.
”Kraftö Vind AB vill bygga 27 vindkraftverk i Finnåberg, som ligger cirka sex kilometer väster om Långsele på gränsen mellan Sollefteå kommun och Ragunda. Av de planerade 27 vindkraftverken ligger 24 inom Sollefteå kommun och de resterande tre inne på Ragundasidan.” Läs mera här.
”– Visst blir det konsekvenser, det blir det alltid. Men vi tycker att det blir rimliga konsekvenser säger E. Lassen.” Så talar en okunnig och aningslös kommunordförande.
Undertecknad har under många år studerat konsekvenserna av den pågående intensiva utbyggnaden av vindkraft och dess konsekvenser för landsbygdens invånare. Jag trodde i min enfald att nya kunskaper och erfarenheter skulle påverka regelverk och praxis när det gäller den dominerande negativa effekten av vindkraft nämligen störande ljud ( buller). Så är inte fallet. Myndigheter och domstolar som är involverade i tillståndsprocesserna verkar vara helt oemottagliga till något som skulle negativt påverka utbyggnad av vindkraft. Det ger därmed vindkraftsföretagen en frisedel att bryta mot Miljöbalkens hänsynsparagraf (Kap2 2§) som säger att ” Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet”
I takt med fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft ökar strömmen av rapporter om störande ljud. Detta är inte bara ett nationellt problem utan numera även ett globalt. Över hela världen upplever närboende till vindkraft att deras livsmiljö blir avsevärt försämrad. I vad mån ljud från vindkraft påverkar djurs beteende är inte helt klarlagt men vi vet att djurens hörsel är mera känslig än människans. Man kan befara långtidseffekter av ljudstörningar i annars tysta miljöer.
Det som besvärar människor mest är ett ljud som varierar i styrka, är lågfrekvent och att det hörs mest under kvällar, nätter och morgnar. Detta under en period av dygnet när man vill avnjuta tillvaron i stillhet, umgås med andra och vila ut. Detta förhållande kan förklaras med utifrån förhållanden i luften med temperaturer och vindstyrkor under olika delar av dygnet. Ljudet är lågfrekvent och liknas med ljudet från flygplan som aldrig lyfter från startplattan. Ibland hörs detta ljud mer inomhus vilket förklaras av att lågfrekvent ljud inte dämpas av väggar. Rapporter säger också att det känns i kroppen vilket tyder på att ljudet även innehåller komponenter med mycket låg frekvens s.k. infraljud. Vissa personer får även fysiska problem av denna ljudtyp.
Den miljöstörning som uppkommer till följd av storskalig vindkraft är av en helt annan omfattning än den som förespeglas i de miljökonsekvensbeskrivningar som accepteras av myndigheter och miljödomstolar. Tillstånd utdelas nu till nu projektörer på basis av regelverk och praxis som är relaterade till förhållandevis små vindkraftverk i flacka landskap. Idag byggs vindkraftverk som är 5-10 ggr större i effekt och 4-6 ggr högre än för vilka praxis och regelverk är en gång fastställdes. Dessutom placeras numera vindkraftverk i komplexa miljöer med kuperad skogbeklädd terräng samt med stora variationer i klimat. Dagens stora vindkraftverk alstrar ett helt annorlunda ljud än små vindkraftverk. Den snabba teknikutvecklingen har med andra ord resulterat i att drifttillstånd ges på helt felaktiga grunder om man relaterar dem till Miljöbalkens krav.
Dagens praxis är hänförlig till att rotorbladen alstrar ett högfrekvent ljud när luften lämnar bakkanten. Detta ljud dämpas mycket snabbt och inom ett par kilometer är det inte hörbart. Det är därför man inte hör särskilt mycket ljud nära vindkraftverken. Dagens stora vindkraftverk alstrar förutom ovannämnda ljud ett lågfrekvent ljud som uppkommer genom att luftens sätts i rörelse i form av mycket stora virvlar. Dessa uppfattas som ljud först på stora avstånd, upp till 5 kilometer och mer. Ljudstyrkan är inte hög med ljudtypen är synnerligen störande genom att den varierar i styrka med ca 1 sekunds intervall.
Det är väl känt från forskningen att det mått som nu används, ekvivalent ljudnivå uttryckt i decibel A mätt som medelvärde under 10 minuter, är olämpligt som mått på störningsgrad för lågfrekvent ljud vars styrka varierar på detta sätt. Andelen lågfrekvent ljud har ökat med storleken på vindkraftverken. Myndigheterna är medvetna om detta förhållande men vidtar inga åtgärder.
När det gäller störningar från lågfrekvent ljud så tillämpas sedan en tid tillbaka Folkhälsomyndighetens allmänna råd om lågfrekvent ljud inomhus ( FoHMFS 2014:13). Dessa råd saknar helt vetenskapligt stöd vilket man annars anför som ett skäl att inte beakta olika resultat. Det är allmänt accepterat att ljud från vindkraftverk är olikt många andra ljud genom att dess styrka varierar på sekundnivå ( amplitudmodulerat). Man kan därför inte utan särskilda studier fastställa samband. I detta fall saknas sådana studier vilket framgår av mailkorrespondens med professor Kerstin Persson Waye vid Göteborgs Universitet samt Patrik Hultstrand vid Folkhälsomyndigheten. I andra fall när det finns vetenskapliga studier vars resultat skulle kunna negativt påverka etablering av vindkraft så får man höra av exempelvis Joakim Kruse vid Miljöprövningsdelegationen i Härnösand att man kan inte förlita sig på en enstaka studie. Vi frågar oss när kan man då applicera ny kunskap och nya erfarenheter? När man byggt färdigt? Denna fråga har en etisk dimension. Myndigheter och projektörer fortsätter att tillämpa en praxis som är överspelad av teknikutvecklingen inom vindkraften.
På olika sätt försätter myndigheter såsom Energimyndigheten forskare i ett dilemma när man tilldelar medel för fortsatta studier inom områden inom vilka det finns problem kopplade till vindkraftens störande ljud. På så sätt fördröjs en anpassning av praxis och regelverk till verkligheten. Offren för denna taktik är landsbygdens folk och andra levande väsen. Denna taktik är utstuderad och medför att projektörer kan fortsätta med etablering av storskalig vindkraft trots man med detta tillåts bryta mot Miljöbalken. Ett antal företagskonsulter lever i symbios med branschen vilket komplicerar bilden ytterligare. Forskare, konsulter och projektörer är därmed intimt kopplade till en strategi som bereder väg för en fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft trots uppenbara brister i praxis och regelverk rörande krav på störande ljud.
Jag kräver med hänvisning till ovanstående att ett moratorium omedelbart införs varunder
– en noggrann sociologisk studie genomförs för att kartlägga samband mellan lågfrekvent amplitudmodulerat ljud och störningsgrad
– ett till verkligheten anpassat regelverk utvecklas på basis av ovannämnda studie
– en studie genomförs för att skapa förståelse för hur man kan reducera förekomsten av lågfrekvent amplitudmodulerat ljud
Alldeles för sent har arbetet påbörjats med en ny översiktsplan i kommunen. Den gamla och inaktuella ÖP:n är från 1990, dvs 26 år (!) gammal.
Översiktsplanen bör uppdateras /förnyas varje mandatperiod, helst oftare. Översiktsplanen är kommunens viktigaste styrande dokument och är vägledande för all fysisk planering av och i miljön. I Sollefteås socialdemokratiskt styrda kommun har uppdateringarna underlåtits under mer än ett kvarts sekel!
Beslutet om en ny ÖP kom hösten 2012 och arbetet med den har nu äntligen kommit igång. På kommunens hemsida finns just nu information om nya ”samrådsmöten”:
”Arbetet med en ny översiktsplan pågår och involverar hela kommunens verksamheter. Vi vill ha en så bred och öppen dialog som möjligt när vi arbetar med den nya översiktsplanen.
Samrådsmöten för allmänheten med presentation av översiktsplanens olika delar hålls enligt följande:
På kommunens hemsida finns även utlagt några filer med Sollefteå kommuns övergripande ställningstaganden för den nya översiktsplanen. Kommunen fortsätter att ha en generös inställning till vindkraft i kommunen även i framtiden. Det är en mycket sorglig läsning. Den rika och unika natur som finns i Sollefteå kommun ska offras för en kortsiktig, oekonomisk och förödande energikälla för natur, djur och människor.
Så här står det i Sollefteå kommuns övergripande ställningstagande för vindkraft fram till 2030:
• ”Andelen förnybar energi fortsätter att öka • Elförsörjningen är tryggad bland annat genom att väsentliga delar av distributionsnätet är markförlagt. • Vindbruk är en förnybar och långsiktigt hållbar areell näring. Kommunen är positiv till etablering i utpekade områden. • Områden som undantas från storskaligt vindbruk pekas ut i översiktsplanen, se bilagd kommunkarta. • Områden som tidigare pekats ut kvarstår, se Vindbruksplan 2008. *I kommunen finns numera 7 områden för riksintresse vindbruk (Energimyndigheten beslutade 2013-12-16 uppdatera områden för riksintresse vindbruk). I Fördjupad översiktsplan Vindbruk i Sollefteå kommun anges de tidigare 8 områdena. • Kommunen anser att Statens energimyndighet bör peka ut stamnätet för eldistribution som riksintresse. I avsaknad av ett sådant beslut har kommunen gjort bedömningen att stamnätet för elförsörjning med 400 kV och 220 kV ledningar/ kablar inkl. transformator ska betraktas som ett riksintresse i planeringsammanhang.”
Uppdatering: Konsultbolaget Callunas rapport om kommunens förslag på ny ÖP:
Igår kom domen från Mark- och miljödomstolen ang. Fängsjö/Storsjöhöjden vindkraftsprojekt i Näsåker. Domen läggs ut i sin helhet här.
Att minska konsekvenserna för renskötseln har fått en stor betydelse i hela domslutet. Vi anser att MMD med rätta tagit hänsyn till samebyarnas krav och rätt till att bevara och fortsätta idka renskötsel på sitt stora renskötselområde i Fängsjö/Storsjöhöjden. Eller som en av samebyarnas ordförande kommenterade domslutet: – ”en halv seger.” 🙂
Storsjöhöjden har undantagits från vkv (32 vkv) för att skydda renskötselområdet från två närliggande projektområden (Fängsjön och Storsjöhöjden) . Tyvärr blev det på bekostnad av ett ökat antal vindkraftverk i Fängsjö-området; från 81 till 98 vkv. MMD beslutade att ytterligare 17 vkv får sättas upp på ett område nära fritidsbyn Fängsjö, ett område som tidigare undantagits av MPD pga många kungsörn-observationer. Detta är inte rimligt eller rätt.
De stora natur- och fritidsvärdena i Fängsjö-området har dessvärre inte varit lika betydelsefulla i domen. De många iakttagelserna av rovfågel i hela området tas ringa hänsyn till i domen. Hela Fängsjö-området är det största natur- och fritidsområdet i kommunen. Till hösten ska ett stort naturreservat vara klart att invigas runt Nävernäsan – detta nämns inte i domen. Har detta projekt avbrutits? ( Uppdatering: Har varit i kontakt med reservats-ansvarig på Länsstyrelsen. Planerna på reservatet fortsätter och påverkas inte av vindkraftsplanerna. )
Samebyarna bröt samexistensavtalet med vindbolaget Forsca förra året därför att flertal sakförhållanden ändrats sedan avtalet skrevs. Samebyarna vill att området ska fortsätta vara ett genuint renskötselområde utan vindkraftverk.
Dessutom – eftersom samebyarna bröt samexistensavtalet med Forsca finns grunden till Kommunfullmäktiges ställningstagande (ja till vk-projektet) inte längre kvar. Kommunfullmäktiges beslut bör rivas upp.
Kontakter kommer att tas med samebyarna, Länsstyrelsen och ÅOF. Vi räknar med att domen kommer att överklagas av alla parter till MMÖD.
2. Mark- och miljödomstolen ändrar miljöprövningsdelegationens beslut i tillståndsdelen avseende antal vindkraftverk, vägar och luftledningar enligt följande
– Tillståndet omfattar uppförande och drift av maximalt 98 vindkraftverk i projektområdet Fängsjön.
– 17 vindkraftverk, luftledningar och vägar får anläggas i projektområde D. (se karta nedan./admin)
– Vindkraftverk, luftledningar och vägar får inte anläggas i projektområdet Storsjöhöjden.
3. Mark- och miljödomstolen ändrar villkor 23 i beslutet till följande lydelse:
23. Bolaget ska i samråd med samebyarna uppföra och bekosta
– tre renhagar med tillhörande anläggningar för förvaring av foder utmed flyttleder i området eller dess närhet inom den antagna störningszonen,
– två renvaktarstugor med lämplig placering i landskapet i anslutning till vindkraftanläggningarna och ställa dessa till samebyarnas disposition,
– GPS-märkning av upp till 300 renar för högst 500 000 kronor innan anläggningsarbetena påbörjas.
Åtgärderna ska fördelas mellan de berörda samebyarna Voernese och Vilhelmina södra på sätt som samebyarmas företrädare gemensamt ska meddela Bolaget. Om samebyarna inte gemensamt anger någon fördelning har Bolaget rätt att med befriande verkan fördela åtgärderna med hälften till respektive sameby. Innan en sådan fördelning sker ska samebyarnas företrädare av Bolaget påminnas om att besked om fördelning ska redovisas till Bolaget.
4. Mark- och miljödomstolen ändrar giltighetstiden i beslutet till följande.
Tillståndet gäller i 35 år från lagakraftvunnet avgörande.
5. Mark- och miljödomstolen ändrar igångsättningstiden i beslutet till följande. Verksamheten ska ha satts igång senast 10 år från lagakraftvunnet avgörande.
6. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena i övrigt.
7. I övrigt gäller miljöprövningsdelegationens beslut.
Den 1 juni var det invigning av Björkhöjden och Ögonfägnadens vindkraftsområden i gränstrakten mellan Ångermanland och Jämtland. Några hundratal personer kom till invigningen av de 123 vindkraftverken arrangerat av ägarna Statkraft SCA Vind (SSVAB). Temat för invigningen var ”Folkets vindpark”, som möjligen var tänkt att jämföras med en gammaldags folkets park. Där fanns gyckel, spel, sång och dans till bollkastning och mat.
En av besökarna beskriver jippot så här:
”Det var en afton med gycklares spel, det får bli min slutsats. Förutom vanliga gycklare och ”trollerigubbar” med diverse uppträdanden som passar bäst på ett tivoli fanns div. stånd som förekommer på vanliga tivolin.
Det bjöds på en bussresa till ett vindkraftstorn till att börja med men vi fick inte lämna bussen.
Därefter färd till själva invigningsplatsen. Där fanns uppsatt stora tält, typ rennäringen, men mycket större (så misstanken finns om att man försökte visa på samsyn med samebyn om detta) och dessa innehöll såväl någon form av mat (vi accepterade inte den lååånga kön så vi vet inte vad som bjöds) som div. andra billiga förförelsekonster som luftgevärsskytte och annat oväsentligt.
Där på plats bredvid ett av tornen bjöds också in till besök. Den var dock helt under all kritik för det man fick se var golvet på hissen och inget annat.
Så småningom blev det dags för själva invigningen. Först ut bland talarna var Statskrafts ansvarige (de äger 60% av parken) och därefter SCA-representanten.
De berättade då div. fakta om parken, som sades vara Europas största landbaserade vindkraftpark, som kan uppfattas som både klokt eller dumdristigt.
Därefter erbjöds Elisabeth Lassen (kommunordf. i Sollefteå kn /admin not) ordet tillsammans med Susanne Hansson, Strömsund (kommunalrådet från Ragunda fanns inte på plats) att inviga själva vindparken fysiskt. Det gjordes genom att vrida om en nyckel och därefter en brytare (för strömmen kan vi förledas tro, för det blåste inte). Nåväl, efter det vridet sprutade det av fyrverkeripjäser någon meter rätt upp framför kommunalråden.
Därmed ansågs parken invigd och det bjöds därefter på dans efter något band som ej finns kvar i minnet.
Min hustru och jag lämnade därefter stället med en gemensam uppfattning om att detta var kanske det mest bedrövliga vi någonsin sett. Ett spektakel, en fars eller just gycklarnas afton.”
På en kulle intill invigningsplatsen stod en grupp tysta människor med sorgband som med sin närvaro fick belysa den tragedi som de drabbats av när deras renbetesmarker stulits från dem. Det var medlemmar ur Jijnjevaerie sameby som på detta sätt ville protestera.
Många delar samebyn Jijnjevaeries sorg över den kamp de förlorat mot SSVAB:s vindkraftsetablering i Björkhöjden och Ögonfägnaden. Jijnjevaeries ordförande Marianne Persson har berättat om de svåra konsekvenser som vindkraften fört med sig för deras renhjordar och hur samebyn överklagat och stångats mot myndigheterna för att försöka få tillbaka de rättigheter de tidigare haft. Men kampen blev förgäves.
”Jijnjevaerie samebys medlemmar samlades till en tyst manifestation när Björkhedens vindkraftspark invigdes under tivoliliknande former. Sametingsledamöter hade åkt från Östersund för att visa stöd när stora delar av samebyns vinterbete försvinner och naturen hackas sönder av vägar och vindsnurror.” (citat från Samefolkets gruppsida)
”Invånare från samebyn Jijnjevaerie stod tysta i bakgrunden under invigningen.
– Vi är här för att ta avsked från våra marker som gått förlorade. Det här är ingen invigning för oss, det här är ett avslut, säger Lars Jon Persson.
Han berättar att marken nyttjats i flera generationer som betesmark för renar, men nu är de slut med det.
– Jag kan bara tala ur hjärtat och det känns som det är en begravning, säger han.” (Bild och citat ur Länstidningens artikel)
VK: ”Det var en sorg för samerna som var på plats under invigningen av vindkraftsparken utanför Östersund. Marie Persson, ledamot i Sametinget, berättar om hur det var.” Lyssna till henne här:
VK: ”Med samiska kåtor, akrobater och dansband invigdes i går vindkraftparkerna Björkhöjden och Ögonfägnaden utanför Östersund. Medan invigningen pågick stod samer på sidan och grät.”
SVT sameradion: ”Jijnjievaerie sameby var på plats för att visa sin sorg över parkerna på deras betesmarker.
– Känns inte bra, det är ett stort jippo. Jag har inga ord att förklara hur jag känner, men det känns inte bra, säger Antaris Persson, renskötare i Jijnjevaerie sameby, till Sameradion & SVT Sápmi. ” Prejhta Persson berättar vidare:
Beslutet om Ranasjöns vindkraftsprojekt i Forsnäs har nu kommit från Miljöprövningsnämnden. 40 vindkraftverk med en totalhöjd av 201 meter har fått tillstånd av MPD att sättas upp. Det har varit en lång kamp av ortsbor att förhindra detta vindkraftsprojekt. Men än är inte striden över. Beslutet kommer att överklagas.
Mer om Ranasjöprojektet finns att läsa på denna hemsida. Sök ”Ranasjö” i sökrutan eller klicka på taggen ”Ranasjö vk-projekt”.
Hela beslutet från MPD finns att läsa i ett par länkar nedan.
