”Turism och vindkraft är sammanflätade” – En akademisk prostitution

Länk till ”Turism- och vindkraftsindustrin är sammanflätade”. Vindkraftcentrum.

”En vanlig kritik som framförs mot vindkraft är att turismen påverkas negativt när en vindkraftpark anläggs. Föreställningen är att orörd vildmark är bäst för turismen men i själva verket visar en avhandling från Umeå Universitet att det är tvärtom. Turism, gruv-, skogs- och vindkraftsetableringar i Norrland är sammanflätade.”

”När olika näringar växer upp som vindkraftparker, gruvor och vattenkraft blir infrastrukturen bättre och därmed får flera tillträde till naturen och vildmarken. Det resonemanget utvecklar Joakim Byström, doktorand på Institutionen för geografi vid Umeå Universitet i sin avhandling ”Tourism Development in Resource Peripheries: Conflicting and Unifying Space in Northern Sweden.”

Någon som läst något mer dumt? Man baxnar. En akademisk prostitution utan like. Utförd av en doktorand vid Institutionen för geografi (!)  på Umeå universitet! Häpp!

Vindkraftsprogram stöds av Sollefteå kommun

Lokal energiöverenskommelse ska visa vägen i Sollefteå

”Kommunen har påbörjat arbetet med att ta fram en lokal energiöverenskommelse. Målet är att den ska vara ett underlag som tydliggör för investerare var det är lämpligt att satsa på till exempel förnybar energi och elintensiv industri i Sollefteå.”

–I det här läget vet vi inte hur slutresultatet kommer att bli. Men det vore bra med ett dokument som politiker och medborgare är överens om. Det i sin tur kan ge vägledning för investerare i förnybar energi och elintensiva industrier i Sollefteå kommun, säger Hans Pahlin, projektledare för ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling”. 

Helt vansinnigt att detta projekt, som stöds av Sollefteå kommun, fortfarande får finnas kvar och utvecklas!

Intentionerna i den nya översiktsplanen är att det inte ska byggas mera vindkraft i kommunen, men de kommunala besluten verkar som vanligt högst tänjbara.

Så länge som de kommunvalda struntar i invånarna och saknar reell kunskap i energifrågor får vi tydligen fortsätta att leva med detta hot mot vår natur och livsmiljö.

Avveckla projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” snarast om det ska finnas någon trovärdighet kvar för kommunala beslut! En fortsatt framtid utan vindkraft är en förutsättning för att inte kommunens glesbygd helt ska utarmas på människor och natur.

/ Admin.

Flodin/Arise vill inte ta ansvar för kumulativ påverkan av vindkraft i Salsjön

Flodin (Krange Vind AB) ansöker nu om dispens för att slippa ta hänsyn till kumulativ påverkan på ljud och skugga i Salsjö vindindustri
Varför?

Sannolikt räknar han med att Flakabergsindustrin, trots politikers löften och nya översiktsplanen, får tillstånd. Och då har han säkerligen räknat ut att det uppstår kumulativa effekter beträffande ljud och skuggor i Salsjöindustrin.

​I dispensansökan står:
”Då det saknas vindkraftsparker eller tillstånd till vindkraftsparker inom påverkansområdet för ljud anser bolaget att villkoret är onödigt strängt och därför kan därför ändras enligt 24 kap. 8 5 miljöbalken i enlighet med bolagets förslag. (Not. Bolagets förslag som alltså är att utelämna den kumulativa aspekten.)
Om Miljöprövningsdelegationen inte anser att en sådan ändring är möjlig yrkas i andra hand ett tillägg till den nuvarande formuleringen om kumulativt ljud, lågfrekvent ljud och skuggor enligt följande
“…kumulativt med omkringliggande vindkraftsprojekt som var tillståndsgivna då detta tillstånd vann laga kraft.

Flakabergsindustrin i Mitt ​Vinds tappning, som ju blir en miljöfarlig verksamhet, har inte nu och hade inte tillstånd då Salsjö vann laga kraft.  Något som Flodin nu använder för att slippa ta hänsyn till kumulativa effekter. Det hade däremot Sollefteå kommuns samhällsbyggnadsnämnd beviljat bygglov för;  6 st. á  150 m höga verk. Det beslutades först 2010-11-17 men eftersom byggnationerna inte påbörjats inom två år förföll bygglovet.

En ansökan om förnyelse av bygglov beviljades 2013-12-11 av Samhällsbyggnadsnämnden.

I det beslutet kan man bl.a. läsa:  ”Det näraliggande tillståndsärendet Ranasjöhöjden, ca 5-8 km tvärs över älvdalen, har för närvarande inte ett tillstånd, eller ens en färdig tillståndsansökan, vilket gör att bygglovsprövningen inte kan utgå från att det blir byggt.”

Det är väl oerhört märkligt; fanns det någon i hela denna kommun, som tvivlade på att Flodin skulle skicka in en tillståndsansökan gällande Ranasjö och att den dåvarande kommunledningen skulle ge sitt samtycke? Ja, i så fall var det kommunens samhällsbyggnadsnämnd, men det tror jag inte heller. Så klart visste dom att Ranasjö skulle godkännas och lika solklart är det att Flodin/Arise insett att Flakabergsprojektet bara är lönsamt i ”uppgraderad” form, dvs i ungefärlig enlighet med nuvarande planer.

​Med samma typ av argumentation, som Samhällsbyggnadsnämnden använde sig av, försöker nu alltså Flodin/ Arise slingra sig undan ansvaret för ev. kumulativa effekter på ljud och skuggor (Flakaberget/Salsjö)

Återstår att se om Miljöprövningsdelegationen ”köper” detta.

/Brita Isaksson

Ang. Flakaberget. Mittvind AB:s bygdepengsavtal med Norrmoflo Byaförening

Från flera håll kommer nu uppgifter om att Mittvind AB och Norrmoflo Byaförening har ett avtal på gång gällande s.k. ”byapeng” (bygdemedel) med anledning av Mittvinds planer på en storskalig vindkraftsindustri på Flakaberget. Denna byapeng upplevs av många som ett mutförsök och ett försök att ”manipulera” den gängse tillståndsprocessen.

Valet att här lägga ut avtalsförslaget (som i dagsläget inte har undertecknats) är oproblematiskt; många byar vid Fjällsjöälven kommer att drabbas svårt, ja mycket värre än Norrmoflo, om Flakabergsindustrin får tillstånd från kommun och MPD.  Ranasjö och Salsjö vindkraftsindustrier är redan tillståndsgivna och att då i omedelbar närhet uppföra ytterligare 9 st vindkraftverk med verkshöjd mellan 200 och 230 meter skulle ge en svårartad inringningseffekt och vara ett dråpslag mot såväl miljö som ev. kvarvarande befolkning.

Många människor kan ”köpas” för pengar och det vet vindkraftsindustrin. Markarrendesersättningar leder ofta till splittring mellan familjer i drabbade byar, och med riktade byapengar till utvalda byar är det mycket möjligt att det orsakar en splittring mellan byarna.

En snabbtitt på en nätkarta visar att Norrmoflo ligger ca 6-6,5 km från Flakaberget, Sundmo litet drygt 2 km, Kilåmon mellan 4 och 5, Forsnäset mellan 3 och 4 och Betåsen mellan 4 och 5 km osv. Skall alla dessa m.fl. byar erbjudas byapengar också?

Så varför inriktas mutförsöken just till Norrmoflo?  En anledning kan vara att flera markägare bor eller har anknytning dit och att en av dem, enligt tillförlitliga källor, mest pådrivande herrarna har ett företag som heter ”Norrmoflo skog och sol”.

Man brukar vid överklaganden räkna med att sakägare få bo högst 3,2 km från närmaste snurran (när industrin står så högt i landskapet som fallet är med Flakaberget) för att ha talerätt (efter en dom om Stöttingfjället).

Men nog med spekulationer. Här kommer förslaget på arrendeavtal mellan Mittvind AB och Norrmoflo byaförening.

Mycket pengar blir det; 180 000 kr /år.

/ Brita Isaksson

 

 

 

Till Sollefteå kommuns politiker

Köping 2018 11 27

Vindkraftsetablering i Fängsjö/Storsjöhöjden Sollefteå Kommun.

Det här är en reflektion från Markus Nyberg och Johanna Holmström till Er förtroendevalda i Sollefteå Kommun. Vi är invånare i den västmanländska Kommunen Köping. Johanna har sin släkt någon mil från det planerade vindkraftsområdet i Fängsjö/Storsjöhöjden. Vi har förankring i det enormt fina landskapet som utmärker Er kommun. Tanken är att vi ska söka oss till området längre fram i livet. Under några år var vi starkt engagerade i dialogen kring det som skulle bli Mellansveriges största vindkraftsetablering. Vi gjorde vårt yttersta för att hjälpa Köpings Kommun med underlag och uppgifter när ett värdefullt och uppskattat naturområde var utpekat som möjligt för storskalig vindkraft. Området var ett som kunde betraktas som något av kommunens vildmark. Tyst, opåverkat av infrastruktur och med hög förekomst av vilda arter. Många byar och enskilda hus som bryter av den rena naturen. Kommunens slutsats blev efter många studier, analyser och överläggningar att man ville avslå den här etableringen. Med stark opinion och samtliga politiska partier eniga bakom sig tog man beslutet. Idag har man ingen vindbruksplan. Trots detta profilerar man sig starkt inom miljöarbete och utveckling. Exempelvis energieffektiviserar man genom att använda spillvärme från industri. Man sammanbinder fjärrvärmen med grannkommunerna så att överskottet från Köping kan tillgodose mycket fler hushåll. Idag är man landets tätaste kommun vad det gäller yta sol-el per invånare. Det står både boningshus och ladugårdar häromkring som är täckta med solceller. Man genomför helt enkelt utvecklande projekt tillsammans med kommunens invånare. Arbetet förbättrar, besparar och samtidigt minskar påverkan på miljö och klimat. Detta utan att förbruka en enda kvadratmeter odlingsbar mark eller negativt påverkar natur med höga värden. I den mindre glesbygdskommunen Köping tar man hand om och skyddar sin mark, vatten, djur, natur, befolkning och det lokala näringslivet. Gigantiska vindkraftverk hade inte bidragit till någon av dessa uppräknade.

Storskalig landbaserad vindkraft är ett klumpigt instrument när man ska utveckla ett samhälle mot hållbarhet. Påverkan är så stor att det är svårt att på förhand visa vilka effekter som den här typen av industri ger. Effekterna i kvalitet för kommunens invånare blir påtagliga. Situationen blir en grogrund för misstro, splittring och avfolkning. Sollefteå Kommuns attraktionskraft minskar och landet Sverige som varumärke mattas av. Det är på inget sett någon överdrift. Däremot är det hela valbart och möjligt att påverka. Här har ni folkvalda en stor möjlighet att ta steget vidare i utvecklingen med er kommun. Ett arbete som enar Er med kommunens invånare och som ger många goda effekter fortsättningsvis.

Vi önskar Er all lycka till och hoppas på att få följa ett föredömligt arbete i Sollefteå kommun.

Hälsningar Johanna och Markus
Köping

 

SCA har planer på en ny ansökan trots avslag i MMÖD

Vi fick igår en information som vi inte trodde skulle hända. SCA/Forsca har planer på att göra en ny ansökan om en storindustriell vindkraftsetablering på Fängsjö/ Storsjöhöjden i Näsåker! Vi har trott att sista ordet var sagt i detta ärende när MMÖD avslog hela projektet i våras. Men tydligen ser bolaget en chans att få igenom projektet genom att planlägga verken i området isf den s.k. boxmodellen som var skälet till att MMÖD avslog projektet.

SCA kommer att ha ett informellt informations- och sonderingsmöte  med partiledarna och övriga politiker i Sollefteå kn den 29/11. Vi  återkommer när vi får mer information om det.

Om ärendet kommer till beslut i Kommunfullmäktige så är det viktigt att det blir en majoritet för ett nej. Västra initiativet måste få med sina alliansvänner C och V för att det ska bli ett nej. Vi måste alla försöka påverka våra politiker att detta projekt är helt vansinnigt fel! Området är det största natur- och fritidsområdet i Sollefteå kommun. Kampen mot etableringen har varit oerhört påfrestande och det känns orimligt att vi närboende måste börja en ny process  igen för att försöka stoppa projektet. Men kampen om vår natur måste fortsätta. Vi ger aldrig upp!

Mer information kommer följer.

/ A. Berglund, admin.

PS. Kan vi våga hoppas att den ”nya”  översiktsplanen kan hjälpa oss denna gång? Så här sa John Åberg (s) när MMÖD:s dom kom i våras.

”- I och med att vi antog en ny översiktsplan tog Sollefteå kommun också en mycket mer restriktiv hållning till vindkrafts-utbyggnad. Utifrån den nya översiktsplanen anser vi att domen är helt korrekt. ”

PS. Den nya översiktsplanen är inte klar med avseende på energidelen. Inga nya vindkraftsprojekt ska kunna beslutas innan den är klar.

MMÖD:s dom i april 2018 kan läsas här.  

Ang. Finnåbergets vindkraftsprojekt.

Den 16 okt. 2018. För kännedom ang. Finnåbergets vindkraftsprojekt.

En kommentar har kommit till vår hemsida  som lyder:

”Hej! Kan meddela att vindkraftsparken ”Finnåberget” fått avslag av miljöprövningsdelegationen. Det är rennäringen som försvåras, inga av våra klagomål har det tagits någon hänsyn till. Man har godkänt en mycket undermålig Mkb och om Arise Ab överklagar till mark och miljödomstolen, och erbjuder samebyarna bättre villkor, ligger manegen krattad! I vår förening, vars medlemmar utgörs av fastighetsägare, jägare och andra med intressen i finnåbygden, blev glädjen först stor, men när man läser hela dokumentet grumlas glädjen. Vår enda chans, förutom överklagan till mark o miljödomstolen, om Arise tar ärendet dit, är att samerna står på sig. I övrigt vill vi hälsa Per Fahlen mfl att vi är tacksamma för kloka synpunkter.
Finnåbygdens Intresseförening.

Per Nordqvist

Uppdatering den 25/10 2018

Det blev som många befarade..
Arise Wind överklagar Miljöprövningsdelegationens beslut om avslag av ansökan om tillstånd till vindkraftsanläggning vid Finnåberget i Ragunda och Sollefteå kommuner.

https://diarium.lansstyrelsen.se/Case/CaseInfo.aspx?deedID=11664437

Vindkraftsäventyret kan bli dyrare än Nuon-affären

”Nuon-affären var inte särskilt lysande men vindkraftsäventyret kan nog kosta Vattenfall ännu mer”, skriver Per Fahlén. På bilden till höger syns Vattenfalls dåvarande vd Lars G. Josefsson och Nuons dåvarande vd Øystein Løseth reagera på jätteaffären 2009. Bilder: Fredrik Sandberg/TT / Evert Elzinga/AP/TT

Replik på ”Kärnkraftens avfallsproblem inte lösta – satsa istället på sol-, bio- och vindkraft” , publicerad den 12 oktober.

Bertil Jonsson undrar hur miljövänlig ny kärnkraft är. Svaret är många gånger bättre än den befintliga kärnkraften, vilken i sig är många gånger bättre än vindkraften.

Kärnkraftsavfallet är en resurs som ska utnyttjas! Kärnkraft av typ 4G kan klara Sveriges elbehov i 500 år utan att något nytt bränsle behöver tillföras. Tvärtemot Jonssons påstående är inte 4G en olöst framtidsdröm; den finns i fullskaledrift sedan flera år!

Jonsson tar upp kostnaderna för avveckling av Barsebäck. Verket ställdes av i förtid efter en kohandel mellan C och S inför byggandet av Öresundsbron. Det orsakade helt onödiga negativa miljökonsekvenser, miljarder i extra kostnader för svenska folket och ett instabilt elnät i södra Sverige.

Jonsson menar att det finns sakliga skäl till att Vattenfall satsar på vindkraft. Men Vattenfalls vd blev hotad med sparken när han uttryckte sig kritiskt om vindkraft. Politikerna bestämmer! Vattenfall har även tvingats göra sig av med de tyska kolkraftverken, med mycket stora förluster, och snart kommer vi att behöva importera el från dessa verk. Nuon-affären var inte särskilt lysande men vindkraftsäventyret kan nog kosta Vattenfall ännu mer.

Avslutningsvis kan jag konstatera att vi är eniga om ett par saker: vikten av effektivisering, återföring av medel till regioner där elen produceras samt att fastighetsavgiften för kraftverk ska betalas lokalt på samma sätt som andra fastighetsavgifter.

Per Fahlén

Insändare i TÅ Allehanda den 17 okt. 2018

Läs också:
Kärnkraften ges ingen ärlig chans – kostnaden för vindkraft upp till fem gånger högre
Blanda inte bort begreppen – för vindkraft och kärnkraft i Sverige gäller svenska förhållanden”

Människan är rättslös i vindkraftssammanhang

 

Angående ”Klart för vindkraftsparker i Kramfors – för 1,8 miljarder kronor: ”Lättade över beskedet”, publicerad 4 oktober.

I vindkraftdebatten försvinner ofta de drabbade människorna. De som tvingas bli granne med vindindustrin och som efter år av överklaganden slutligen i Mark- och miljödomstolens dom finner att deras uppfattning om en hotande etablering inte tillmäts någon betydelse.

”Domstolen gör bedömningen att även om påverkan på utsikten får anses påtaglig, överstiger den inte vad en närboende måste tåla i samband med en vindkraftetablering.”

Ovanstående gäller Ranasjö, men liknande subjektiva, omotiverade bedömningar från domstolar av vad människor ”måste tåla” just i samband med en vindindustrialisering, görs återkommande och måste anses som fullständigt godtyckliga.

Men människorna – de närboende, de drabbade – lämnas rättslösa och rådlösa. De sviks inledningsvis av sin kommun.
Att i vår tid tvingas acceptera samma förhållningssätt för folket som på Karl IX:s tid att ”härefter rätten och packen I Eder” känns inte bra. Vi borde ha kommit längre.

Faktorer som kan förhindra en vindindustrialisering är exempelvis försvarsintressen, frånvaron av ett samarbetsavtal mellan exploaterande bolag och berörd sameby och förekomst av skyddsvärda djur, växter eller biotoper.

Allt detta är utmärkt. Men människorna – de närboende, de drabbade – lämnas rättslösa och rådlösa. De sviks inledningsvis av sin kommun. De får därefter ingen rättshjälp, inga stöttande jurister i samband med överklagandena.
Är det verkligen värdig glesbygdspolitik att vindindustrihotade människor skall tvingas sätta allt sitt framtidshopp till en nyetablering av ett kungsörnsrevir…

Tvärtom decimeras antalet överklaganden under processens gång på grund av att gemene man inte vet hur hen skall agera, medan exploatören kan köpa juridisk kompetens. Detta är förödande för uppfattningen om Sverige som en rättsstat.

Är det verkligen värdig glesbygdspolitik att vindindustrihotade människor skall tvingas sätta allt sitt framtidshopp till en nyetablering av ett kungsörnsrevir, en upptäckt av ett rödlistat fågelbo eller annat skyddsvärt objekt? Vem skyddar människan?

Brita Isaksson
Monica Blomström