Sluta svälja vindkraftspropagandan

”Vindkraftsetableringen i Norrlands inland går med en rasande fart. Så fort att det är svårt för alla att hänga med. En del privata markägare har nu till exempel börjat undra över hur deras arrendekontrakt egentligen ska tolkas. Mycket är väldigt oklart – och väldigt känsligt. Endast en person jag talat med i sammanhanget går med på att namnges.

Vindkraftsbolagen är en av få industrier som väljer att arrendera istället för att  köpa marken. De flesta markägare som har arrenderat ut mark för vindparkerna tycks vara nöjda med sina kontrakt. Men allt fler har i efterhand börjat fundera över vad arrendet egentligen innebär.

Annons
Annons

Jag har till exempel fått ta del av ett kontrakt där det bland annat står att det betongfundament som vindkraftverket vilar på ej är vindkraftsföretagets ansvar vid en eventuell nedmontering. Istället rekommenderas markägaren att bila bort 30 cm av översta delen  av fundamentet och sen jordtäcka. Men får ett armerat betongfundamentet som väger cirka 1300 ton bara lämnas kvar i marken? Den frågan vill ingen myndighet svara på.

Totalkostnaden för att sönderdela, frakta bort och deponera ett fundament beräknas gå på närmare fem miljoner kronor. Det finns alltså all anledning för markägarna att känna oro så länge som man inte med säkerhet vet vad som gäller. En annan obesvarad fråga är vad som händer vid en eventuell konkurs av en vindkraftspark.

Etableringen bygger i vissa fall på direkt vilseledande information. Ingen markägare tycks ha förstått att vindkraftverken på deras utarrenderade marker snabbt skulle bli internationell handelsvara. Till exempel är vindparken i Ytterberg,  Malå, redan såld till det brittiska investmentbolaget HG Capital som i sin tur äger Nordisk Vindkraft. Parken invigdes så sent som  i december 2011. Man har även köpt den närliggande och ännu ej färdigbyggda vindparken Åmliden. Utåt sett har HG Capital profilerat sig på vård och omsorg. En annan lukrativ bransch.

Även försäkringsdelen oroar. Is från rotorbladen kan slungas så långt som 500 meter från vindkraftverken och det gör definitivt att närområdet kan vara farligt att beträda vintertid. Och vem är ansvarig om en vindkraftsgenerator på arrenderad mark fattar eld och antänder andra markägares skog?
Vindkraftsaktörerna har kritiserats för att de undviker att besvara frågor. Även då jag skickat skriftliga frågor till Nordisk Vindkraft har svaret uteblivit.

Arne Hällsten, tidigare kommunstyrelsens ordförande i Malå är den ende som vågat träda fram. Han säger: ”Vi är alla grundlurade! Vindkraftsetableringen gick för snabbt och lagstiftningen var inte anpassad till den. Ljudnivån överskrider också vida de 40 dB som låg som grund för tillstånden. Under vintern när snurrorna belastas låter det som en vansinnesorkester även på tre kilometers avstånd. Om företagen tvingas följa sina gränsvärden på 40 dB skulle de inte få driva vindparkerna under vinterhalvåret”.

Arne Hällsten vill se en oberoende prövning av vindkraftsföretagens skyldigheter och rättigheter. ”Det finns alltför många människor i beslutsfattande ställning som har svalt vindkraftspropagandan utan reservationer”. Dessutom befarar han att parkerna kan komma att inhägnas för att anpassas till EU:s maskindirektiv för att undvika olyckor. Då lär många vakna upp säger han.

Nu finns 60 vindkraftverk bara inom   Malå kommun, inräknat de som håller på att byggas.  Ytterligare 25 har beviljats byggnadstillstånd. Men under mars månad sade ett enigt kommunalfullmäktige stopp för vidare utbyggnad efter en motion från en kommuninvånare. Mer behövdes inte.”

Länk till ”Sluta svälja vindkraftspropagandan”

Text: Matts Bildström,
frilansande journalist, bland annat på tidningen SKOGEN

Sol och vind dyrare och sämre

 Sol och vind dyrare och sämre

MP fortsätter med felaktiga påståenden om vind- och kärnkraft. I decennier har MP bedrivit desinformation i energifrågan med odefinierade och ostyrkta slagord som ”grön”, ”förnybar”, ”hållbar” etc. (otillåten marknadsföring för företag enligt konsumentverket). Jag har aldrig sett någon påstå att kärnkraft är förnybar; sådan elproduktion finns inte. Däremot orsakar kärnkraft i förhållande till vindkraft flerfaldigt lägre koldioxidutsläpp, tiopotenser mindre behov av icke-förnybara resurser och ger ett tiofaldigt hållbarare elsystem. Kärnkraft är dessutom det säkraste alternativet av alla kraftslag.

Uranbrytning är inte påtagligt mer miljöstörande än annan gruvbrytning och avsevärt mindre problematisk än den brytning av sällsynta jordartsmetaller m.m. som är nödvändig för sol- och vindkraft. Den senare sker oftast i gruvor med miserabla arbetsförhållanden i Kina och Afrika. Dessutom finns ett snabbt växande berg av miljöfarligt avfall från sol- och vindkraft. Att mellanlagret för kärnavfall nästan är fullt beror på att MP obstruerar i beslutsprocessen för slutförvaring. Men det radioaktiva avfallet utgör en enorm energiresurs och bör därför bevaras för fortsatt drift av kärnkraft. Mängden räcker för Sveriges elbehov i 500-1000 år!

Vindkraft är ekonomiskt avsevärt sämre än kärnkraft. Vindkraft har byggts i decennier med stora subventioner och man betalar över marknadsvärdet för en el som är funktionellt undermålig. Den subventioneras nu på elsystemnivå med belopp som är högre än hela elpriset!

Vindkraftsexploateringen är Baggböleriet 3.0: Först tog man skogen, sedan älvarna och nu den fria horisonten och den ostörda natthimlen. Över stora delar av Sverige anläggs enorma bruna dagbrott för vindkraft (brun = miljömässigt tiofalt sämre än kärnkraft). Det är inte mycket park över vindindustrins stålskogar! Exploateringen strider mot i stort sett alla miljömål och innebär betydande hälsorisker för människor i dess omgivning.

Per Fahlén

 

Vindkraften, demokratin och miljön

Vindkraften, demokratin och miljön

Sofia Mirjamsdotter (SM) kommenterar i en ledare (TÅ 2021-02-06) att Västra Initiativet (VI) lämnat samarbetet med C och V ”på grund av en enda fråga”. Men frågan om vindkraften är inte vilken fråga som helst vare sig för VI eller kommunens medborgare. Motståndet mot vindkraft är stort och VI är det enda parti som konsekvent sagt nej till vindkraft. Sollefteå kommun har i många år kört över medborgarna i denna fråga och när kommunen, myndigheterna och domstolarna aldrig besvarar påpekanden om faktafel och lagstridiga beslut i vindkraftsärenden blir följden att både rättssäkerheten och demokratin sätts ur spel.

Vidare skriver SM att ”De hävdar att vindkraftsutbyggnad konkurrerar med kommunens eget vattenkraftverk, som är en stabil intäktskälla för Sollefteå kommun”. Men vindkraften är som en sjukhusbakterie; den äter upp elsystemet inifrån. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi och, vad värre är, den slår undan benen för den planerbara kärn- och vattenkraften. Risken ökar för att vattenkraftverk kommer att stängas p.g.a. att vindkraften orsakar ökat slitage, sämre effektivitet och lägre intäkter. Dessutom tvingas man allt oftare ”spilla” vatten.

SM fortsätter med ”Det föreligger knappast någon risk att utbyggd vindkraft skulle minska efterfrågan på vattenkraft från kommunens kraftverk”. Nej, efterfrågan lär öka flerfaldigt men kärn- och vattenkraften får aldrig betalt av vindkraften för de systemtjänster den kräver. Redan idag torde de av vindkraften orsakade systemkostnaderna överstiga kostnaden för själva vindkraften och med ökad andel vindkraft stiger denna kostnad snabbt.

Citat: ”Men framförallt verkar VI helt ha missat att Sverige behöver bygga ut den förnyelsebara energin i rekordtakt för att möta framtidens ökade behov av elektricitet”. SM verkar ha missat att fråga efter det sakliga underlaget för den plötsligt påkomna hysterin med att allt ska vara eldrivet. Det är inte länge sedan el var ”fult” och staten gav bidrag för att konvertera från el till något annat och då hade vi miljömässigt bättre elproduktion än nu. Vart tog effektiviseringen vägen? Varför ska vi ställa om till något som är sämre?

SM bidrar till den desinformation som politiska och ekonomiska särintressen har bedrivit i decennier. Man använder odefinierade och vilseledande begrepp som ”klimatsmart”, ”förnybar”, ”hållbar” etc. Men omställningen/ödeläggelsen av svensk elproduktion bedrivs helt utan sakligt underlag. I förhållande till kärnkraft ger el från vindkraft ett funktionellt mycket sämre elsystem, flerfaldigt ökade elkostnader, kraftigt ökade koldioxidutsläpp, tiopotenser av ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart elsystem samt en ödelagd livsmiljö för människor fåglar och djur i stora delar av landsbygden.

Per Fahlén

Vindkraft, jobb och elsystem

Vindkraft, jobb och elsystem

Bengt Hellman skriver i TÅ 2021-01-07 om vindkraftens betydelse för jobb och elförsörjning. Den åberopade källan beträffande jobb är en partsinlaga. Det går inte att ange ett visst antal jobb per investerad krona, skillnaden mellan olika projekt är stor. En studie av exploateringen i Markbygden påvisar ett mycket begränsat antal nya jobb. Någon bedömning av hur många jobb som försvinner p.g.a. av vindkraften görs inte. I Kaxås stoppas en vindkraftsexploatering eftersom den skulle slå undan benen för en satsning på inflyttning och nya näringar. Ju fler jobb per MW som vindkraften behöver desto sämre blir dess ekonomi och den är redan förödande dålig!

Att bygga elproduktionen nära förbrukningen är mest ekonomiskt och minst miljöstörande. Kylvatten finns i hela landet och kärnkraftverken ligger där de ligger för att utgöra noder i välbalanserade elförsörjningsområden. När t.ex. Barsebäck stängdes var inte förlusten av kWh det stora problemet utan att elsystemet blev instabilt. I det väl genomtänkta system vi haft minimerades överföringsbehoven och förlusterna; nu maximeras de! Vindkraft i Norrland får 10-20 % överföringsförluster och ca 10 % påfrysningsförluster och är lika dumt som att bygga kärnkraft i Norrland för att försörja Sydsverige. För övrigt var kärnkraften planerad för att leverera både el och värme men politikerna förbjöd utnyttjande av spillvärmen.

Påståendet att kostnaden för långdistansöverföring av el är ganska liten är häpnadsväckande! Den nya stamledning, som svenska kraftnät (SVK) planerar, blir lika dyr per MW som att bygga ny kärnkraft där elen behövs och genom stängningen av Ringhals minskar överföringskapaciteten i stamnätet med 1000 MW p.g.a. stabilitetsproblem. Redan vid 20-30 % andel vindkraft är dess systemkostnad lika stor som kraftverkskostnaden och vid ökad andel stiger kostnaden snabbt. Havsbaserad vindkraft är en gigantisk förlustaffär som kräver ett elpris som är 3-4 ggr högre än dagens.

/ Per Fahlén

Vindkraft en katastrof för elförsörjningen!

Vindkraft en katastrof för elförsörjningen!

I kölvattnet av debatten om kommunalt veto för vindkraft dyker det upp allehanda illa underbyggda påståenden om att vindkraften måste byggas ut för att klara elförsörjningen och att det är det billigaste alternativet. Att kommunerna fick vetorätt var en kompensation för att kravet på bygglov togs bort för vindkraft. Utan veto skulle det vara fritt fram att bygga jättelika industriområden utan någon kontroll överhuvudtaget.

För att underlätta vindkraftsexploateringen sätts lagar, regler och demokratin på undantag. Det hänvisas till ett starkt folkligt stöd men de flesta saknar kunskap och matas med desinformation om sol och vind och svarar utifrån dessa förutsättningar. De som faktiskt drabbas av vindkraftsutbyggnaden måste snabbt sätta sig in i frågeställningarna och de blir då betydligt kunnigare i sakfrågorna än många politiker och tjänstemän.

Vi har haft ett välfungerande elsystem som kunnat leverera kostnadseffektiv och leveranssäker el för samhällets behov av effekt och energi; både efterfrågan och tillförsel har varit planerbara. Detta håller nu på att raseras! Hela samhället, inklusive miljöregler, säkerhetskrav och rättssystem, ska anpassas till vindkraften. Vi går mot en framtid där varken efterfrågan eller tillförsel blir planerbar och vi riskerar återkommande ransoneringar av el (på nysvenska kallad ”flexibel efterfrågan”).

Övriga produktionssätt ska också anpassas till vindkraften och forskare varnar för att vattenkraftens framtid står på spel. I Tyskland och Storbritannien betalar man vindkraften stora summor för att inte producera när det blåser mycket och subventionerar fossilbaserad el när det blåser lite. Svenska Kraftnät har varnat i många år för de problem vindkraften orsakar. Den geografiskt spridda inmatningen från vindkraft riskerar att halvera kapaciteten i nätet. Detta förvärras ytterligare när reaktorerna i söder stängs. Bortfallet av R1 och R2 ger inte bara ett tapp av effekt utan gör att stamnätets kapacitet minskar med ca 1000 MW när reaktorernas nätstabiliserande funktion försvinner (motsvarar ca 1000 vindkraftverk som tappar överföring).

Miljömässigt är vindkraften mycket negativ. Livscykelanalyser visar att i förhållande till kärnkraft ger el från vindkraft flerfaldigt ökade koldioxidutsläpp, tiopotenser med ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart elsystem samt stora lokala miljöstörningar. Eftersom miljöargumenten inte håller försöker branschen att motivera exploateringen med ekonomiska argument. Men redan på kraftverksnivå är vindkraft dyrare än kärnkraft och på elsystemnivå blir vindkraften 2-10 ggr dyrare än kärnkraft. Kärnkraftslandet Frankrike har en elkostnad som är mindre än hälften av vindkraftslandet Tysklands och en bråkdel av Tysklands koldioxidutsläpp från elproduktion. Vill man ha låga utsläpp och en god hushållning av resurser skulle man behållit och utvecklat det elsystem vi haft!

/ Per Fahlén

 

Västra Initiativets syn på sprickan i Alliansen Sollefteå kn

#10 SPRICKAN I SOLLEFTEÅ – VÄSTRA INITIATIVET LÄMNAR MAJORITETSSAMMARBETET
Den 5 februari meddelade det lokala kommunala partiet Västra intiativet i Sollefteå att de lämnar majoritetssammarbetet de haft tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet.
I denna podd får ni höra bakgrunden och vi djupdyker i hur förhandlingarna som ledde till beslutet har sett ut. Gilla och dela inlägget och glöm inte att följa Regionpodden på sociala medier för att få aviseringar för kommande avsnitt.
För att lyssna på podden klicka på någon av följande länkar:
Eller leta där du hittar poddar!

 

10: #10 Sprickan i Sollefteå – Västra initiativet lämnar majoritetssammarbetet – Regionpodden

 

Till ledamöterna i Sollefteå kn. Vindkraft på Vaberget.

Till ledamöterna i Sollefteå kommun / kommunfullmäktige        

Vindkraft på Vaberget

Undertecknad har som företrädare för Arbetsgruppen Rädda Vaberget vid upprepade tillfällen lämnat synpunkter och underlag till kommunen, länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen och nu senast exploatören WPD. Jag kan bara konstatera att kommunens politiker, likt myndigheter och domstolar, är totalt ointresserade av medborgarnas synpunkter och deras livsmiljö. Inte någon gång har jag fått en tillstymmelse till återkoppling på mina skrivelser. En kort resumé:

2014 fick vi reda på planerna om vindkraftsexploatering av Vaberget. Då hade kommunen under flera år haft kontakt med exploatörerna men vi fick mycket kort tid på oss, i huvudsak över jul och nyår, för att sätta oss in i ärendet och lämna synpunkter. Kommunens ansvarige tjänsteman vägrade svara på frågor och något sakligt underlag för sitt ställningstagande kunde inte kommunen visa upp. Inte ett ord för att besvara våra synpunkter och vårt överklagande.

Kommunen sa ja till exploateringen trots att det inte fanns en godkänd ansökan och att exploateringen stred mot den då gällande översiktsplanen. Som underlag för beslutet kopierade kommunen exploatörernas marknadsföringsunderlag. Någon egen saklig granskning fanns inte.

MPD/länsstyrelsen lejde ut sin granskning till en konsult i Halmstad. Mig veterligt har han aldrig besökt Vaberget. Trots att vi påtalade att exploateringen stred mot ett antal lagar och förordningar och att ansökan innehöll betydande brister och felaktigheter lämnade inte heller MPD en enda kommentar eller motivering till varför våra påpekanden negligerades.

MMD vid tingsrätten i Östersund ägnade sig huvudsakligen åt att fabricera skäl för att förvägra oss vår lagliga rätt till en opartisk juridisk prövning. Domstolen besvarade inte frågor och vägrade lämna ut väsentlig information. MMD saknade dessutom tid och kompetens (deras egen motivering till JO varför de inte besvarade våra skrivelser) för att handlägga prövningen på ett rättssäkert sätt. MMD tog dessutom politiska hänsyn i sitt beslut vilket strider mot grundlagen. Inte heller MMD har med ett enda ord motiverat varför man inte beaktat våra påpekanden.

I samband med ”medborgardialogen” i Sollefteå var det inte tillåtet att ta upp frågan om vindkraft vid de fysiska mötena men näst efter sjukhuset är väl vindkraften den största stridsfrågan bland kommuninnevånarna. Jag skrev ett par omfattande inlagor till kommunen i samband med dialogen. Ingen reaktion (negativa synpunkter listades inte i förteckningen över inkomna handlingar).

2020 kom en ansökan från exploatören om att öka höjden på vindkraftverken. Detta är en ny ansökan och kommunen har sagt att man inte ska tillstyrka nya ansökningar under mandatperioden. När vi som är berörda fick veta detta och blivit inbjudna till samrådsmöte (digitalt) hade kommunen redan sagt ja. Detta fick vi veta efter vi skickat in våra frågor och synpunkter (dessa skickades till exploatören, kommunen och länsstyrelsen). Ett halvår senare har vi fortfarande inte hört ett ljud från någondera av parterna. Några relevanta svar på våra frågor och synpunkter har vi inte fått. Vad är poängen med samråd? Vi ställer våra frågor ut i tomma intet. Vad är överhuvudtaget poängen med tillståndsprocessen? Det kanske vore lika bra att avlägsna landsbygdsbefolkningen så att den inte stör vindkraftsexploatörerna.

Vindkraften växer så det knakar. Dess jordmån är okunskap och den gödslas med desinformation som drivs med maktens och kapitalets arrogans! Resultatet är förödande för ekonomi, miljö och elsystemets funktion. Nu stängs lönsamma reaktorer, som finns där de behövs och utför ytterst nödvändiga systemfunktioner, och istället byggs vindkraft där den inte behövs och som går med förlust. Vindkraftsexploateringen i Norrland strider mot miljöbalken och de flesta av de svenska miljömålen. Det maximerar energiförlusterna, de negativa miljökonsekvenserna och försämringen av elsystemets funktion. Avveckling av kärnkraft och utbyggnad av vindkraft leder till:

  • Ökade koldioxidutsläpp med en faktor 3-10
  • Ökad användning av icke förnybara resurser med en faktor 10-20
  • Kraftigt minskad hållbarhet för elsystemet (EROI = Energy Return On Investment sjunker från 75 till 4; min 7 brukar vara ett krav för hållbarhet)
  • Minskad biologisk mångfald
  • Ödelagd livsmiljö för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden
  • Försämrad akvatisk miljö i älvar med vattenkraft
  • Stora mängder miljöfarligt avfall
  • Försämrad effektivitet och kraftigt ökade kostnader för vattenkraften (även den riskerar utslagning)
  • Försämrad elkvalitet och leveranssäkerhet i elsystemet (stor risk för ransonering)
  • Kraftigt höjda elkostnader

I Norge säger nästan samtliga norska kommuner nej till den miljöstörande vindkraften.

Resele 2021-02-10

Per Fahlén, talesperson för Arbetsgruppen Rädda Vaberget

prof.em (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA

Tel: 0722 25 11 42

e-post: per.fahlen@telia.com

Per Fahléns kommentar till Vetenskapsradion om vindkraft

Skickade följande kommentar till P1 efter att ha lyssnat på ”vetenskapsradion” om behovet av 4 ggr mer vindkraft.   https://sverigesradio.se/artikel/kraftig-utbyggnad-av-vindkraft-vantas-i-hela-landet

Hej!

Lyssnade på programmet ” Fyrdubbling av vindkraft väntas” idag 2021-02-10. Varför fortsätter SR att upprepa påståenden om att vi måste ställa om, det måste byggas vindkraft etc.? Det måste vi inte alls, det är något som politikerna beslutat.

• Naturvårdsverket har inte i uppdrag att se till att vi får elproduktion med så små negativa miljökonsekvensers som möjligt; de har i uppdrag att se till att det byggs så mycket vindkraft som möjligt.

• Energimyndigheten har inte i uppdrag att ta fram de mest effektiva och ekonomiska energilösningarna för Sverige; de har i uppdrag att se till att det byggs så mycket vindkraft som möjligt. Som svenska kraftnät syrligt svarade energimyndigheten i en remiss där myndigheten föreslog lämplig placering av vindkraftverk: ”Innan man föreslår placering av vindkraft kanske man skulle utreda varför det just ska byggas vindkraft”.
• Politikerna har ålagt myndigheter som ansvarar för säkerhet att ta bort viktiga säkerhetskrav och underlätta för vindkraften
• Att kommunerna fick vetorätt var för att kravet på bygglov togs bort för vindindustrier. Man kan inte bygga en villa utan bygglov men däremot kan man bygga jättelika, miljöstörande vindindustriområden.
• Medborgare, som drabbas av industrierna, är i det närmaste rättslösa. Man kämpar en ojämn kamp mot politiker, professionella exploatörer och miljöprövande myndigheter, som är ålagda att underlätta för vindkraft, samt domstolar, vilka tar politiska hänsyn i strid mot grundlagen.
• Konsumentverket vägrar att pröva vilseledande marknadsföring av vindkraft med motiveringen att frågan om kostnader och miljökonsekvenser för elproduktion saknar konsumentintresse! Myndigheten är ålagd att främja vindkraft.

• SR/SVT bryter återkommande mot kravet på saklighet genom att ensidigt framställa vindkraften i positiv dager. Någon kritisk granskning har jag aldrig hört och det lönar sig inte att anmäla inslagen. Svaret blir bara ”ingen åtgärd”, utan motivering och utan möjlighet att överklaga.

Svenska politiker har beslutat om en enorm satsning på miljöförstöring (tusentals miljarder kr). Utan några som helst konsekvensanalyser beträffande elsystemets funktion, kostnader och miljökonsekvenser har de beslutat om en jättelik utbyggnad av vindkraft. Det mesta byggs i det norrländska skogslandet, ofta på toppen av höjder längs älvdalarna. Enorma industriområden med bullrande jätterotorer, 250 m höga med blinkande ljus som syns på tiotals mils avstånd, byggs i skogsområden som ofta innehåller betydande bestånd av gammelskog. Eftersom höjderna är svåråtkomliga och har låg bonitet har de ofta blivit förskonade från industriellt skogsbruk. De utgör viktiga områden för de stora rovfåglarna och rovdjuren. För att göra höjderna tillgängliga för vindkraft byggs även mängder av nya vägar, som skär av viltets naturliga vandringsleder och ofta fördärvar vattendrag. Men inte bara lokalt ödeläggs stora markområden. Det krävs nya stamledningar genom hela Sverige, många hundra mil med 50-100 m breda ledningsgator, eftersom det mesta byggs så långt som möjligt från behoven.

Ett av många exempel är Markbygden i Piteå. Där byggs ett tusental vindkraftverk på en yta större än Stockholms kommun, till största delen med kinesiskt kapital. Nästan all vindkraftsexploatering sker med internationellt kapital av bolag som är totalt ointresserade av de lokala miljökonsekvenserna och protesterna från lokalbefolkningen, som får sin livsmiljö fördärvad. Den samiska kulturen är starkt hotad eftersom stora delar av renbeteslanden störs ut av vindindustrier och annan industriell verksamhet (energimyndigheten m.fl. vägrar publicera forskningsrapporter som visar vindkraftens negativa påverkan på renar). Jag har arbetat större delen av mitt yrkesverksamma liv med analys av energibehov, energianvändning, effektivisering, försörjning av energi samt energirelaterade miljökonsekvenser. Det är för mig obegripligt att man i årtionden presenterat t.ex. el från sol och vind som ”förnybara”, ”hållbara”, ”klimatsmarta”, ”gröna” etc. utan att begreppen definieras eller att någon efterfrågar fakta som stöder dessa påståenden (se bifogad anmälan till konsumentverket). I media, inte minst SR och SVT, förutsätts att just dessa alternativ skulle vara bra av sig själva och grundläggande fakta eftersöks inte eller negligeras.

För att inte upprepa samma absurda och planlösa agerande som skedde i samband med energiöverenskommelsen måste man först konkretisera vilka målen är innan man föreskriver medlen. Det är skrämmande att energiöverenskommelsen stakade ut en väg och bestämde medel utan att ha några mål eller göra en tillstymmelse till konsekvensbeskrivning. Man bestämde att det skulle byggas en viss mängd vindkraft utan att analysera de framtida behoven av energi och effekt, hur de fördelar sig i tid och rum, krav på elkvalitet, leveranssäkerhet, miljökonsekvenser och kostnader. Nu stängs lönsamma reaktorer, som finns där de behövs och utför ytterst nödvändiga systemfunktioner, och istället byggs vindkraft där den inte behövs och som går med förlust. Vindkraftsexploateringen i Norrland strider mot miljöbalken och de flesta av de svenska miljömålen. Det maximerar energiförlusterna, de negativa miljökonsekvenserna och försämringen av elsystemets funktion.

Avveckling av kärnkraft och utbyggnad av vindkraft leder till:
• Ökade koldioxidutsläpp med en faktor 3-10
• Ökad användning av icke förnybara resurser med en faktor 10-20
• Kraftigt minskad hållbarhet för elsystemet (EROI = Energy Return On Investment sjunker från 75 till 4; min 7 brukar vara ett krav för hållbarhet)
• Minskad biologisk mångfald
• Ödelagd livsmiljö för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden
• Försämrad akvatisk miljö i älvar med vattenkraft
• Stora mängder miljöfarligt avfall
• Försämrad effektivitet och kraftigt ökade kostnader för vattenkraften (även den riskerar utslagning)
• Försämrad elkvalitet och leveranssäkerhet i elsystemet (stor risk för ransonering)

• Kraftigt höjda elkostnader

Grannlandet Norge är betydligt mer seriöst och även sakkunniga som är kritiska till vindkraftsexploateringen får uttala sig i NRK. Det och de stora folkliga protesterna i Norge har också lett till att nästan samtliga norska kommuner nu säger nej till den miljöstörande vindkraften. Protesterna är nog lika stora i Sverige men de syns bara på nätet och på insändarsidorna i lokalpressen. Rikstäckande medier är totalt ointresserade av att bevaka sakfrågorna.

Med vänlig hälsning

Per Fahlén, prof.em. (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA

Folkomröstning om vindkraft i Sollefteå kn?


Kan en folkomröstning om vindkraft vara en vägvisare för politikerna vad invånarna verkligen vill i denna viktiga fråga? Kommer politikerna att lyssna? Frågan har uppstått tidigare, men flera har varit tveksamma till att det skulle gynna motståndet mot vindkraft eftersom många, möjligen de flesta av kommunens invånare, inte varit insatta eller blir direkt berörda av vindkraften. Men vi tror tiden börjar komma ikapp oss. Människor  börjar blir mer och mer insatta om vindkraftens konsekvenser för människor, djur, natur och miljön idag än för några år sedan. Vi anser att det är dags att invånarna får säga vad de tycker om vindkraften i en folklig folkomröstning i vår kommun!


Vi tror att en folkomröstning (förslagsvis i samband med nästa val 2022) om fortsatt exploatering av vindkraft i kommunen skulle vara ett bra och vägledande för politikerna.  Dvs ja eller nej till vindkraft.  Förslaget om en folkomröstning i kommunen bör komma från olika nätverk i kommunen. Vi tycker definitivt detta är en fråga att fundera över! Vad tycker Du?

Skriv gärna dina synpunkter i kommentarfältet eller på vår facebook sida: Motvind – Vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun | Facebook

Mer information om folkomröstningar på SKR:s hemsida: Förstärkt folkinitiativ och folkomröstningar – SKR

SLU:s rapport – Renarna föredrar områden där vindkraften inte syns

Den här studien av SLU slutfördes för några år sedan. Studien visar tydligt att renarna skyr vindkraftsområden.  ”Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.”

Hela rapporten:

En stor del av den svenska vindkraftsutbyggnaden sker idag inom renskötselområdet. En studie visar att renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och att nya vindkraftsparker även verkar förändra valet av kalvningsplatser. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.

Bakom studien, som publicerats i tidskriften Ecology and Evolution, står Anna Skarin och Per Sandström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Moudud Alam från Högskolan Dalarna.

Forskarna använde GPS-data från 50 renar (vajor) i Malå sameby i Västerbotten, för att följa hur renarnas val av kalvningsplatser och betesområde påverkades av driften av två mindre vindkraftsparker med 8 respektive 10 verk. De båda parkerna är belägna 4 km från varandra i renarnas kalvningsområde strax norr om Malå samhälle och renarna följdes under sex kalvningssäsonger (maj–juni), två före byggnation (2008–2009), två under byggnation (2010–2011) och två när vindkraftverken var i drift (2015–2016).

Resultaten från studien visade att renarna valde sina kalvningsplatser längre bort från vindkraftsparkerna under driften jämfört med före byggnation. Renarna valde också hemområden, och betesområden inom dessa hemområden, som var belägna längre bort från vindparkerna både under byggnation och under drift av parkerna i samma jämförelse. En tydlig förändring var att renarna undvek områden där vindkraftverken var synliga, till fördel för områden där verken inte syntes när vindkraftsparken satts i drift. En kilometer från parkerna ökade användningen av de skymda områdena med 14 procent och fem kilometer ifrån ökade den med 79 procent. Driften av vindkraftverken hade en större negativ påverkan på renarnas val av hemområden och betesområden än uppbyggnadsarbetet hade.

– Att renarna så markant ökade användningen av områden där vindkraftverken inte syns, betyder enligt vår tolkning att det är vindkraftverken i sig som stör renarna. Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.

Vid framtida projektering av vindkraftverk kan högupplöst topografisk information tillsammans med de planerade vindkraftverkens positioner göra det lättare att identifiera känsliga områden för renar och förbättra planeringen och placeringen av nya vindkraftparker.”

Kontaktperson

Anna Skarin, forskare
Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Sveriges lantbruksuniversitet
anna.skarin@slu.se, 018-67 19 54

NOT.  Mer om hur vindkraften stör älgar, renar och dödar rovfåglar finns att läsa här.