Anmälan av inslag om vindkraft i Aktuellt 2019-04-02

Granskningsnämnden

Anmälan av inslag om vindkraft i Aktuellt 2019-04-02
Program: Aktuellt
Kanal: TV2
Sändningsdag: 2019-04-02
Sändningstid: 21.00 ca 25 minuter in i programmet
Anmälare: Per Fahlén, prof.em. energi & miljö, Chalmers tekniska högskola
Österrå 327, 88031 RESELE

Undertecknad vill anmäla inslaget om vindkraft i Aktuellt 2019-04-02. Två ledande vindkraftsprofiler, Charlotte Unger och Tomas Kåberger, fick göra ett antal felaktiga påståenden utan att någon kvalificerad expert fanns tillgänglig för ett bemötande. Allmänheten, som i stora delar av landet får sin livsmiljö ödelagd av vindindustrier, fick utrymme för en väldigt kort kommentar i form av en lokalt drabbad person.

Felaktiga premisser

I årtionden har Svensk Vindenergi, med stöd av miljöaktivister och vissa politiska partier, bedrivit en grovt vilseledande marknadsföring av vindkraft. Den är varken ”förnybar”, ”hållbar”, ”miljövänlig”, ”klimatsmart” eller något annat av de förskönande epitet som den förkläs med. Begreppen är odefinierade och oanvändbara för en saklig diskussion (påtagligt ”flummiga” som några finska miljöforskare nyligen observerade).

I förhållande till fossilfri kärnkraft kräver vindkraften tio gånger mer av icke-förnybara resurser, orsakar omfattande lokala miljöstörningar och orsakar flera gånger högre koldioxidutsläpp. Jämför man EROI så är värdet på elsystemnivå nästa tjugo gånger sämre för vindkraft jämfört med kärnkraft (EROI = Energy Return On Investment = kvoten mellan producerad nyttig el och ekvivalent elenergibehov för tillverkning, drift och avveckling under en livscykel).

Men vindkraften är dessutom funktionellt oerhört mycket sämre. T.ex. kan kärnkraft leverera energi och effekt på rätt tid och rätt plats i relation till efterfrågan. Den kan fungera både som bas- och reglerkraft, verka nätstabiliserande, producera och konsumera reaktiv effekt etc. Inget av detta klarar vindkraften och måste därför kompletteras med stora nätombyggnader, ny balanskraft m.m. Detta leder till stora kostnader som vindkraften borde betala för. Vindkraften kommer också att minska effektiviteten för vattenkraften och överföringsnätet, öka turbinslitaget och stranderosionen genom stora och frekventa regleringar samt kraftigt öka risken för stora skogsbränder. Att media aldrig synar detta är en journalistisk skandal, vilket bidrar till att människor utan sakkunskap blir grundlurade.

CHARLOTTE UNGER
Charlotte Unger tar upp frågor om lönsamhet, klimat, jobb, vindförhållanden och tillståndsprocessen.

Vindkraftens lönsamhet
Unger representerar särintresset Svensk Vindenergi och har i många år påstått att vindkraft är lönsam utan subventioner men har ändå ”lobbat” för förlängning av subventionerna (annars skulle vindkraftsutbyggnaden avstanna!). Se ytterligare kommentarer i anslutning till synpunkter på Kåberger.

Vindkraften och klimatet
Unger påstår att vindkraften är viktig för klimatet. Eftersom Unger, mig veterligen, inte kan något om vad som styr klimatet antar jag att hon med det avser koldioxidutsläpp. Men när vindkraften byggs ut i Sverige och kärnkraften stängs ökar koldioxidutsläppen kraftigt i den svenska elproduktionen. Enligt Vattenfalls granskade miljödeklaration orsakar vindkraft tre gånger så höga utsläpp per kWh som kärnkraft. Sedan tillkommer stora utsläpp för ny balanskraft och den enorma ombyggnad av hela elsystemet som vindkraften kräver.

Vindkraften och jobben
Unger påstår också att vindkraften skapar många nya jobb. Men det blir ytterst få permanenta jobb och i förhållande till de enorma investeringar som görs så är utbytet extremt dåligt. Tiotals miljarder kanske bara ger ett tiotal arbetstillfällen. Med tanke på de stora naturvärden som ödeläggs slår man dessutom undan benen för naturturism och många fler arbetstillfällen riskerar att försvinna i nuvarande och framtida turistnäringar. Den norrländska exploateringen riskerar dessutom att helt slå ut rennäringen och till priset av ett stort antal arbetstillfällen och en hel kultur. Livsmiljön fördärvas för människor, fåglar och djur i stora områden och över hela världen protesterar människor mot den industriella vindkraftsexploateringen. Senast i raden en norsk tioårig flicka som strejkar mot vindkraft. Medicinare rekommenderar ett säkerhetsavstånd på minst 10 km för att undvika risk för nedsatt hälsa.

Vindförhållanden i Norrland
I programmet anges att det blåser speciellt bra i Norrland men bäst blåser det i södra Sverige och längs kusterna. I det norrländska kuperade skogslandet bromsas vinden av kraftig markfriktion och därför måste verken byggas mycket högre. Detta ökar miljöstörningarna kraftigt. Att bygga vindkraft i Norrland strider dessutom mot miljöbalken. Där framhålls att för ett tillstånd för miljöstörande verksamhet krävs att det finns ett behov. Det finns inget behov i hela Norrland! Mindre än hälften av elen från vattenkraft används i regionen, resten skickas i första hand söderut. Men om det finns ett behov ska det byggas så att miljökonsekvenserna och förlusterna minimeras. Att bygga i Norrland för ett behov som eventuellt kan finnas i södra Sverige gör att både miljökonsekvenser och förluster maximeras.

Tillståndsprocessen
Unger upprepar ett återkommande önskemål om att det ska bli lättare att få igenom projekt. Men vi har redan en situation i Sverige där enskilda personer är i det närmaste rättslösa i förhållande till vindkraftsexploatörerna. Politikerna har tagit bort kravet på skydd för allmänheten i det obligatoriska europeiska maskindirektivet, man har tagit bort rättigheten att få sin sak prövad i domstol och lagt över arbetet på miljöprövningsdelegationer vid länsstyrelserna. Men dessa är regeringens förlängda arm och har i uppdrag att underlätta för vindkraften. Detta har även Naturvårdsverket samt alla övriga myndigheter. Forskare vid Luleå tekniska universitet har visat att även domstolarna tar politiska hänsyn i vindkraftsärenden, vilket strider mot grundlagen. Jag skulle kunna lägga till ytterligare ett antal omständigheter som visar att vindkraften redan har en gräddfil i tillståndärenden.

Trots alla larm om medicinska konsekvenser av vindkraft vägrar myndigheterna att ta frågan på allvar (miljöbalken kräver att dessa frågor utreds innan tillstånd ges). Termen ”Windpower syndrome” är en juridiskt fastställd term i USA för sjukdomssymtomen hos drabbade människor i närheten av vindindustriområden.

Domstolarna vägrar ofta enskilda personer att få sin sak prövad i domstol trots att Aarhuskonventionen stipulerar denna rättighet. Domstolar vägrar också att motivera varför man tillåter påtalade brott mot gällande lagar och förordningar. Domstolarna motiverar ofta tillstånd till vindkraft med hänvisning till exploatörernas och politikernas påståenden om dess miljönytta men vägrar att pröva sanningshalten i påståendena (brott mot grundlagen).

Ett annat exempel: I ett fall ville bolaget öka den tillåtna bygghöjden till 220 m för att förbättra lönsamheten. Kommunen sade nej men domstolen beslutade att kommunen inte kan motsätta sig att bolaget bygger högre än vad kommunen gett tillstånd till! Vilken privatperson kan, efter ett bygglov som medger ett 6 m högt hus, ändå kräva att få bygga 9 m högt och få rätt i domstol? Men politikerna har uttalat att ”ingenting får stoppa vindkraftsutbyggnaden” och då gäller varken miljöbalken, maskindirektivet eller plan- och bygglagen.

TOMAS KÅBERGER
Även Tomas Kåberger tar upp frågor om lönsamhet, vindförhållanden och tillståndsprocessen. Han berör också export och frågan om lagring.

Vindkraftens lönsamhet
Som påpekats i ingressen av min anmälan är vindkraften dysfunktionell ur ett elsystemperspektiv och har bara en bråkdel av det funktionella värde som kärn- och vattenkraft har. Ändå har den betalats dubbelt så högt genom en kombination av straffskatt på kärn- och vattenkraft och subvention av vindkraft. Vid hot om omgående elransonering p.g.a. förtida avveckling av de sista kärnkraftverken och stängning av stora vattenkraftverk togs effektskatten bort härom året men subventionerna till vindkraft finns kvar. Det rimliga vore att belägga vindkraften med en effektavgift, eftersom den stora delar av året bara levererar en bråkdel av sin installerade effekt, och med denna avgift betala kärn- och vattenkraften för att de agerar ”hjälpgumma” åt vindkraften.

Flera beräkningar och simuleringar indikerar att den omställning som nu sker av svenska elsystemet kommer att kraftigt öka koldioxidutsläppen, öka användningen av icke-förnybara resurser, kosta ett par tusen miljarder extra och öka elkostnaderna med två till tio gånger. Det är svårt att beräkna kostnaderna för ny kärnkraft men EU-projektet CASES kommer fram till att ny vindkraft är dubbelt så dyr som ny kärnkaraft.

Kåberger brukar ta upp att ny kärnkraft i England har ett garantipris av ca 1 kr/kWh. Men han undviker att tala om att detta är ungefär samma nivå som vindkraften får i England, i båda fallen under en begränsad period (20 år tror jag). Men efter den perioden är vindkraftverken skrot medan kärnkraften har en återstående livslängd av 40-60 år när den kan leverera el på marknadsmässiga villkor. Kina storsatsar nu på kärnkraft och stryper vindkraftsutbyggnaden. Där bygger man kärnkraft till halva priset mot Europa och siktar på en framtida stor export. Även Storbritannien, Kanada, USA, Indien, Ryssland, Finland, Estland m.fl. planerar för ny kärnkraft. Värt att notera är att de existerande svenska kärnkraftverken byggdes på ca fem år till en betydlig lägre kostnad än vattenkraften och dagens vindkraft. Det finns inga andra skäl än politiska till varför detta inte skulle gå att upprepa i dagsläget.

Men samtidigt som vindkraften fått mycket stora stöd i olika former under decennier har kärnkraften konsekvent motarbetats med ”tankeförbud”, förbud att utnyttja spillvärmen, strypta forskningsmedel, straffskatter som enbart haft till syfte att göra kärnkraften olönsam, överkrav på säkerhet som ökar kostnaden med stora belopp men ytterst marginellt bidrar till ökad säkerhet samtidigt som vindkraft inte ens behöver följa gällande säkerhets- och miljödirektiv etc. Beträffande spillvärmen var kärnkraften ursprungligen tänkt att leverera både el och värme men p.g.a. politiska beslut förbjöds värmeleveransen och nästan två tredjedelar av energin måste spillas i havet. Detta minskar kärnkraftens intäkter och ökar dess miljöbelastning och är ett gigantiskt slöseri med energi och kapital. Hade kärnkraften haft samma förutsättningar som vindkraften hade ny kärnkraft varit avsevärt mycket billigare.

Ett ofta framhållet exempel på sol och vind är el Hierro (en glättad film om denna ö har okritiskt visats av SVT). Men trots ideala förutsättningar med lågt elbehov, mycket sol och vind samt en naturlig reservoar för lagring i en slocknad vulkan klaras bara halva behovet. Resten täcks med dieseldrivna aggregat och elpriset blir ca 10 kr/kWh! Alla länder/regioner som satsat på sol och vind får kraftigt höjda elkostnader. Tyskland och Danmark har mest vindkraft i Europa och de i särklass högsta elkostnaderna samt även höga koldioxidutsläpp. Beträffande miljökonsekvenser kan nämnas att det finns ett snabbt växande berg av miljöfarligt avfall från solceller och vindkraftsvingar, som man i dagsläget inte vet vad man ska göra med. Vindkraftsvingarna innehåller det cancerogena ämnet bisfenol A, som EU särskilt varnar för.

Kåberger menar att sol byggs utan subventioner i Tyskland. Men „Das Institut für Wettbewerbsökonomik, Düsseldorf“ har beräknat att den s.k. Energiewende kommer att kosta tyska folket ca 5200 miljarder kr till år 2025, det mesta i form av subventioner. I Sverige har solel subventionerats med mer än hela elpriset (solel kräver i särklass mest icke-förnybara resurser). Tyskland har också en ökande ”elfattigdom”, d.v.s. människor som inte har råd med sin elkostnad.

Vindförhållanden i Norrland
Se kommentar till Unger.

Tillståndsprocessen
Se motsvarande punkt under Charlotte Unger. Bifogar ett citat från en av alla förtvivlade medborgare runt om i landet, som fått sin livsmiljö fördärvad och inte får något som helst stöd i kampen mot internationella storbolag, professionella exploatörer, osakliga myndigheter (med politiska direktiv) m.m. och därför måste starta en egen proteströrelse: (i detta fall #vindkraftsupproret):

”Är du en av alla som blivit påtvingad att bo i det industriområde en vindkraftsindustri skapar?

Är Du en av dem som fått flytta ifrån ditt hem p.g.a. störningar från vindkraftverken?

Har Din fastighet minskat i värde?

Är Du en av dem som får ”kriga” mot kommunen, länsstyrelsen, vindkraftsbolag m.m.?

Är Du en av dem som inte får sova, lider av huvudvärk, yrsel och andra besvär p.g.a. vindkraftverken?

Är Du en markägare som inte vill arrendera ut din mark?

Är Du en av dem som stöttar oss i kampen mot vindkraftshysterin och dess våldtäkt på den svenska landsbygden?

Då är Du välkommen att vara med i kampen för en tyst, levande landsbygd som Vi har valt att bosätta oss i.

Markägarna får pengar, kommuner får pengar, bygdepengar delas ut men DU som bor i närheten av vindkraftverken med störningar i och runt din fastighet får ingenting. Bara en förlorad livskvalitet.

Nu får det vara nog!

Vi vill ha tillbaka vår livskvalitet och kan inte ägarna av vindkraftsbolagen ge oss den tillbaka ska de få betala för de dagar VI inte kan må bra på våra egna fastigheter.

Du är inte ensam.”

Det kan tilläggas att i Norrland är det ofta stora skogsbolag, som SCA, som upplåter mark för vindkraft och får stora intäkter. Beslutande chefer sitter på långt avstånd och berörs inte av konsekvenserna men grannar, som kan få sin livsmiljö fördärvad och fastighetsvärdet raserat, kan dessutom tvingas till att upplåta sin mark för kraftledningar i stort sett helt utan ersättning. Någon rättshjälp får man aldrig medan exploatörerna får stort stöd av olika myndigheter och har råd att anlita professionell juridisk hjälp.

Export av vindkraft
Kåberger tar upp frågan om att exportera vindkraft till länder som använder kol för elproduktion. Unger klagade häromåret på det låga elpriset och den därmed dåliga lönsamheten för vindkraft. Hon hävdade då att det låga kolpriset var orsaken. Vi har ingen kolbaserad elproduktion i Sverige men däremot har det inte funnits något utrymme för vindkraft på den svenska marknaden utan den måste säljas på export med stor förlust (man får inte ens halva självkostnaden) och på exportmarknaden konkurrerar den framförallt med överproduktion av vindkraft i Danmark och Tyskland. Förlusten betalas av de svenska konsumenterna. Det bör noteras att det finns en stor samvariation av vindförhållandena i hela Europa. Blåser det mycket i Sverige gör det så även i grannländerna och då finns inget utrymme för svensk export av vindkraft och talet om att ersätta fossilkraft nere i Europa faller platt.

Vindkraftens största ekonomiska problem är inte kol; det är mer vindkraft! När det inte blåser får man dåligt betalt p.g.a. låg produktion och när det blåser mycket får man dåligt betalt p.g.a. överproduktion och därmed lågt elpris (ju mer vindkraft desto större problem; i Tyskland och Danmark har man ofta perioder med negativt elpris p.g.a. för mycket vindkraft). Det är framförallt dumpning av subventionerad vindkraftsel på en redan övermättad marknad som leder till lågt elpris (men hög elkostnad).

Lagring av el
Ytterligare en punkt som Kåberger tar upp är lagring av vindkraftsel. Men all lagring medför stora kostnader, verkningsgradsförluster och negativa miljökonsekvenser. De svenska vattenkraftsdammarna har begränsad lagringskapacitet och det var en av anledningarna till att både Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin redan från början hävdade att mer än 10 % vindkraft skulle få negativa följder för elsystemet. Pumpkraftverk har bäst ekonomi och effektivitet för ökad lagring men medför ca 30 % förlust. Batterilagring medför avsevärt högre kostnader och förluster och stora negativa miljökonsekvenser. Att producera gas, t.ex. metan eller vätgas för senare omvandling till el, är mer att betrakta som ”energiförstöring” än lagring (ca 80 % förluster). Direkt användning som bränsle är gynnsammare men innebär fortfarande stora förluster. Tyska beräkningar visar att en ersättning av 3 kärnkraftverk med vindkraft och pumpkraftverk skulle kosta lika mycket som 32 nya kärnkraftverk och inte vara geografiskt möjligt. Motsvarande insats med batterier som lager skulle kosta lika mycket som 85 kärnkraftverk (dessutom måste batterierna, lika många som i 22 miljoner BMWi3 bilar, bytas med 5-10 års mellanrum!)

Med vänlig hälsning

Per Fahlén
Professor emeritus (f.d. avdelningschef vid institutionen för energi och miljö,
Chalmers tekniska högskola) och ledamot av kungliga ingenjörsvetenskapsakademin IVA

3 svar på ”Anmälan av inslag om vindkraft i Aktuellt 2019-04-02”

  1. Hu så bra….. har själv sedan en tid börjat sätta mig in i vad som är sant och vad som är, förmodligen, uppsåtligen falskt.

    Plockar ett par bär:
    ”Vindkraften och jobben”
    Ett är vid entreprenaden där arbetskraften till stor del flyttar runt dvs en lokala förmågor. Och sedan rörade dirft och underhåll så är kostnaden endast en bråkdel av det vi betalar i vertifikat påvåra elräkningar……

    ”Ett ofta framhållet exempel på sol och vind är el Hierro (en glättad film om denna ö har okritiskt visats av SVT). ”
    Räknade på detta
    1. Den övre dammen, lagret, är för liten…
    2. Den undre dammen, utflödesreservoaren, är alldeles för liten
    3. Den installerade vindeffekten mhtt nyttjande är i minsta laget….
    Någon sade att dammen var för liten pga risken för erodering et. al. vet dock inte om manrefererade till den undre vilket naturligtvis borde vara fallet med tanke på uthålligheten

  2. Saknade skogens betydelse för CO2 upptag som avverkas för vägar, kraftgator, grustag, stentag uppställningsplatser för kran, bilar, baracker, transporter återställning av efter rivning av vindkratverk.
    Nästa generation kärnkraft tar hand om utbränt kärnbränsle gratis efter gen ll. Och ger 90% kortare tid för slutförvaret.
    Människor och barn lider av infraljudet från vindkraften. Fåglar, fladdermöss, och insekter döds av turbinvingarna.
    Bisfenol A är reproduktionshämmande.
    Solfläckarna minskar så vi går mot en kommande kallperiod under några solvarv.
    Milankovitch sol och jordrörelser påverkar jordens temperatur som moln, vulkanutbrott som solen och jordens magnetfält påverkar.

  3. Utengemärkt bra skrivet. Blir intressant att erfar GRNs ställningstagande/’granskning’…
    Intressant/skrämmande är, att en yrkes-charlatan som Kåberger har lyckats erhålla plats i V-falls styrelse, vilket förklarar dess vurm för VKV-vansinnet. Han var tidigare GD för Energimyndigheten, som ’snurrar’ sisådär 12-14 miljarder/år och då främst i subvention av vindkraft. Myndigheten inrättades av Maud Olofsson med ett enda syfte; att på alla sätt hjälpa/stödja vindkraftens etablering i Sverige… Kåberger, under GD-tiden bildade och (del-)ägde ett VKV-bolag på Västkusten, alltså samtidigt som verket subventionerade VKV… Go figure !

    MEN, stort men, den allra största ’boven’ i dramat är den förljugna uppfattningen, att CO2-molekylen (mätbart) påverkar atmosfärens temperatur. Det gör den inte, vilket också är tusenfalt, bona fide vetenskapligt bevisat, period. ’Klimatfrågan’ ÄR världshistoriens allra största/värsta och mest samhällsletala bedrägeri, period^10!

    Mvh/TJ

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.