Svensk Vindenergi – en prinsessa på ärten

Man får intrycket att detta företag är så rädd om sitt anseende att man utnyttjar en institution som Granskningsnämnden för att slå vakt om det. Man har således anmält SVT Mittnytt för ett antal inslag under mars 2014 om den pågående massiva utbyggnaden av vindkraft i Norrland. Granskningsnämnden har efter granskning av programmen och yttranden från både Svensk Vindenergi och SVT kommit fram till att SVT har varit partisk i sin rapportering.

Vilka fakta ligger nu bakom Granskningsnämndens ställningstagande? Man anför att Mittnytt är osaklig när det påstås att

– det kan komma att uppföras 20000 vindkraftverk i Norrland varav 3000 i Jämtland och Västernorrland
– kostnaden för elkonsumenten uppgår till ca 600 kr/år för vindkraftsubventionerna

Beträffande antalet så är det en uppgift som kommer från myndigheternas egna sammanställningar över ansökningar och säger inte hur många som kommer att byggas men visar på det enorma intresse som finns för att bygga vindkraftverk. Beträffande kostnaden för elkonsument så är den inte korrekt utan uppgår till ca en tredjedel. Båda dessa uppgifter kommenterades dock av Svensk Vindenergi i olika inslag.

Den negativa bilden förstärks enligt Granskningsnämnden av att man i uttalanden från företrädare för SVT anför att

– vindkraft är en dålig affär
– utbyggnaden sker i rasande takt
– gigantiska snurror finns överallt
– Norrland exploateras
– byar går under som finns nära vindkraftverk

Vi menar att de negativa effekter som räknas upp ovan är en realitet. Att vindkraften just nu blöder ekonomiskt är ett faktum och Svensk Vindenergi väntar nu på att politikerna skall öka kravet på mängden s.k. förnybar el vilket skulle öka priset på elcertifikaten som är en del av intäkten för produktion av vindkraft.

Att utbyggnaden pågår i rasande takt kan väl ingen undgå. Bara i Sollefteå har kommunen tillstyrkt 470 verk och flera är på gång. I alla älvdalar kommer alla höjder att bestyckas med jättestora vindkraftverk. Inom vilken annan industri investeras miljarder i den omfattning och den takt som nu sker inom vindindustrin? Miljarderna rullar och konsulter, riskkapitalbolag, storföretag, markägare flockas likt gamar över bytet vilket är Norrlands natur och vår livsmiljö. Att snurrorna är gigantiska kan den som besöker oss i Norrland konstatera. De syns milsvitt med sina röda och vita varselljus och därtill kommer störande buller som sprids inom 5-10 kilometer. Jättelika områden kommer att påverkas i en omfattning som är minst av samma storleksordning som den från vattenkraften om inte mer. Vindkraften är hög grad en areell näring. Man kan exploatera Norrlandsskogsland tack vare ett regelverk och praxis som inte tar någon som helst hänsyn till hur livsmiljön för människor och djur påverkas. Det saknas vetenskapligt stöd för den praxis som utvecklats vilket är ett brott mot Miljöbalkens hänsynsparagraf. Men vi är så få som lever och bor här att man anser väl att man kan bortse från vår existens. Att vissa byar kan bli totalt ointressanta för fast boende och fritidsboende är inte en orealistisk utveckling.

Vi anser att Granskningsnämnden helt okritiskt har accepterat Svensk Vindenergis argumentation utan insikter i faktiska förhållanden i ett landskap hårdexploaterat av vindkraftindustrin.

Arbetsgruppen för livsmiljö i Sollefteå
Sörvikens byalag
Föreningen Livskvalitet Fjällsjöälven
Medborgare i Borgvattnet
m.fl.

Granskningsnämnden fäller Mittnytts program om vindkraft.

Mittnytts program igår. Ca 3 min. 20 sek in i programmet följer inslaget om SVT:s granskningsnämnds beslut:

http://www.svtplay.se/video/2530954/mittnytt/8-12-18-10

Mittnytt gjorde i våras (mars) en serie program om den kraftigt exploaterande vindkraftsutvecklingen i Västernorrland. Programmen gjordes av Mittnytts reporter Fredrik Israelsson.

Det var första gången i SVT:s historia som SVT/Mittnytt på ett seriösare sätt tog upp hur  den planerade kraftiga vindkraftsutbyggnaden  i Sollefteå kommun och Västernorrlands län berör och påverkar människor, djur och natur.  För detta fälls nu Mittnytt efter en anmälan av Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergi och hela den övriga vindkraftslobbyn har fått och får ideliga tillfällen att i svensk TV berätta om vindkraftens förträfflighet. Mycket av deras information sägs emot av KVA, kunniga forskare och experter i bl.a. miljö, ekonomi och medicin, men dessa får ytterst sällan utrymme i svensk TV. Vindlobbyn får via svensk TV föra ut sitt budskap utan några som helst journalistiska granskande krav, och utan att Granskningsnämnden fäller dem för att vara partiska.

Denna dom är fel, orättvis och partisk! SVT:s granskningsnämnd går i vindlobbyns spår, och det är en ensidig partisk bedömning av en vindkraftsproblematik som är långt mycket större än den som vindlobbyn, SVT och Mittnytt hitintills fört fram.

Vår röst blev hörd i SVT/Mittnytt. Rösten måste tystas. Makten har talat.

Granskningsnämndens dom: granskningsnämnden

Och givetvis har Svensk Vindenergi en positiv kommentar till Granskningsnämndens dom: http://www.vindkraftsbranschen.se/blog/pressmeddelanden/svt-falls-for-partiska-inslag-om-vindkraft/

/ A. Berglund

Vindkraft kan orsaka konkurs för markägare

”Vindkraftsutbyggnaden pågår för fullt. Men en sak som sällan diskuteras är ansvaret för återställandet, när ett vindkraftverk har tjänat ut efter 20-30 år. För många privata markägare kan en riktig kalldusch vänta. Miljökonsulten Martin Atterby skrev en rapport om detta på uppdrag av Energimyndigheten 2008. Han pekade bland annat på att staten måste ta ett större ansvar och ställa högre krav på vindkraftbolagen. Men rapporten väckte ingen större uppmärksamhet. ”När vi var klara med den lades den tyvärr i en skrivbordlåda”, säger Martin Atterby.” Se inslaget med Martin Atterby här:

Vindkraft kan orsaka konkurs

Kostnader för vindkraft mörkas.

”Markägare som arrenderar ut mark till vindkraftsoperatörer riskerar att bli rejält blåsta. Detta då de kan behöva stå för hela nedmonteringskostnaden, om vindkraftbolaget går i konkurs eller saknar pengar. Och detta är något som varken myndigheter eller operatörer informerar markägarna om. Det hävdar Martin Atterby, som på uppdrag av Energimyndigheten har utrett frågan. Lantbrukaren Roland Karlsson i småländska Topperyd är en av alla de bönder som arrenderar ut mark till vindkraftverk. Men att han skulle kunna behöva stå för saneringskostnaderna känner han inte till.” Se inslaget här:

Kostnader för vindkraft mörkas

Ännu dyrare att skrota snurrorna

 

 

 

Om jag vore kungsörn ändå!

 

Aquila_chrysaetos_USFWS

Som lokalbefolkning är man mindre värd i jämförelse med kungsörn och fladdermöss. Vore man kungsörn och hade sitt näste i någon planerad vindkraftpark så behövde man inte oroa sig för att det skulle byggas vindkraftverk i närheten.

I debatten kring vindkraft är det många frågor och funderingar som dyker upp. Själv oroar jag mig mycket över framtiden för våra små skogsbyar och då särskilt min egen trakt, skogarna runt Borgvattnet, Fullsjön och Sörviken.

Här kan man fortfarande höra tystnaden. Det är i dag en bristvara som vi borde vara mycket rädd om. I en tillståndsansökan står det till och med att ”det huvudsakliga ljudet i området är vindsus ifrån skogen.”

Om det blir som vindkraftexploatörerna vill så kommer vår trakt att fyllas av 510 vindkraftverk. I centrum av detta område kommer Fullsjön att ligga med byarna Borgvattnet och Sörviken nära inpå. Dessutom kommer nämnda byar att ha närmaste vindkraftverk på cirka en kilometers avstånd.

Många har varit positiva till vindkraftutbyggnad i tron att det skulle bli många arbetstillfällen, bättre vägar, fiber, inflyttning och att bygderna skulle blomstra som aldrig förr. Men vi kan redan nu se att det inte blivit så.

Vindkraften bidrar inte till någon utveckling i bygden utan kommer snarare att bidra till en avveckling. För vem vill bo i en vindkraftpark? Våra fastigheter kommer då också att bli helt värdelösa.

Här gjordes en studieresa till Havsnäs vindkraftpark. De vindkraftverken är 140 meter höga och här vill man bygga 220 meter. Resan var ett sätt att marknadsföra vindkraften, eller föra bakom ljuset kanske man hellre ska kalla det. Det är stor skillnad på 140 och 220 meter.

Det finns redan en polisanmälan angående buller i Fullsjön. Jag anser att bullermätningar ska loggas under lång tid, vid olika väderförhållanden, årstider och invid fastigheterna, av oberoende källor. Inte av exploatörerna själva under kort tid och på en plats som de själva väljer.

Jakten och friluftslivet kommer att påverkas i generationer framåt. Personligen tror jag att hela allemansrätten hotas. Under byggtiden är det inte tillåtet att vistas i parkerna och efteråt vill man troligen inte ens frivilligt vara där.

Utsikten i byarna Fullsjön, Sörviken, och Borgvattnet kommer att bli fulla av vitt blinkande och fast rött sken. Kyrktornet i Borgvattnet kommer att få konkurrens av 40 vindkraftverk!

Jag hoppas att Ragunda och Strömsunds kommuner stoppar ytterligare utbyggnad för att kunna utvärdera det som redan är byggt och lyssna till vad ortsbefolkningen verkligen vill. Utnyttja det kommunala vetot och tänk på oss som bor här.

Det som gjort att vi valt att bo i glesbygd kommer att raseras. Naturen, friluftslivet, allemansrätten, lugnet, ron, tystnaden, stjärnhimlen, rekreationen, smultronställena med mera.

Överetableringen (510 vindkraftverk) på ett ställe gör att man känner sig utnyttjad och utsatt för övergrepp och känslan är att hela områdets existens är hotad. Låt oss slippa de känslorna!

/ Kerstin Torgersson
Borgvattnet

Införd i ÖP den 5/11 2014

Krav på vindkraftsmoratorium

Vi kräver omedelbart moratorium för vindkraft i våra län.

Det råder en febril aktivitet i Norrlands skogar. Riskkapitalister, skogsbolag såsom SCA, statliga bolag såsom norska Statkraft och andra öser in miljarder i våra skogar. Storskaliga vindkraftanläggningar byggs i rasande takt. Detta sker nu utan beaktande av hur dessa påverkar miljön för människor och djur. Än värre är att man bryter medvetet mot Miljöbalkens hänsynsparagrafer. Detta kan ske genom att ej beaktar kunskaper om ett av de största problemen nämligen alstring och spridning av störande buller. Därutöver finns en rad andra negativa konsekvenser. Från ett stort antal orter strömmar nu in rapporter som beskriver nackdelarna främst nu störande buller. Med tiden kommer med all säkerhet rapporter som handlar om påverkan den sociala miljön, djurlivet, friluftslivet etc.

Vi representerar ett antal byalag och arbetsgrupper som bor och lever på orter i omedelbar närhet i existerande och kommande vindkraftanläggningar i Västernorrlands och Jämtlands län. Vi kräver nu att ett moratorium för nya vindkraftprojekt införs med omedelbar verkan och att en utvärdering av befintliga anläggningar genomförs vad gäller sociologiska inklusive socioekonomiska effekter, se bilaga.

Krav på vindkraftsmoratorium,april 2015

Den 2/12 höll SSVAB ett informationsmöte för Länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland och politiker och tjänstemän i kommunerna Ragunda, Strömund och Sollefteå. Detta med anledning att ÅF kommer att genomföra nya bullermätningar pga av de bullerstörningar som har varit i Björkhöjden och Ögonfägnadens vindkraftsområden väster om Ramsele. Bullerstörningarna har polisanmälts av närboende. Allmänhet och berörda var inte inbjudna till mötet.  Därför genomfördes en aktion av ett trettiotal berörda och representanter för arbetsgrupper och byalag strax innan mötet skulle börja. Gruppen överlämnade en skrivelse med ett moratorium mot vindkraft i båda länen tills ny forskning om buller och dess skadeverkningar finns att tillgå. Vindkraftsbolagen utför idag mycket kortvariga, felaktiga och missvisande bullermätningar som tidigare har redogjorts här: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=3270

P1030762

Media var inbjudna till aktionen. (Foto: Kerstin Torgersson)

Några av deras reportage om aktionen är dessa:

 

SVT/Mittnytt:    http://www.svt.se/nyheter/regionalt/mittnytt/stoppa-vindkraftsutbyggnaden

Artikel i TÅ: http://www.allehanda.se/angermanland/solleftea/stopp-for-vidare-utbyggnad-kraver-byalagen

Artikel i ÖP: http://www.op.se/allmant/jamtland/kraver-stopp-for-vindkraftsutbyggnad

En glesbygdsbos funderingar..

 

Som glesbygdsbo får man många anledningar att fundera över utvecklingen.

Vindkraftsutbyggnaden är väl egentligen bara en del i en utvecklingskedja som pågått i hundratals år, ja egentligen ända tillbaka till 500-talet när vissa Ådalsbor blev rika på skinnhandeln i övre Ådalen. Från 1700-talet har skogen i allt större omfattning blivit föremål för investerarnas intresse. I början av 1900-talet blev älvarna investeringsobjekt. På 1960-talet behövdes arbetskraft ute i landet, och då försvann en majoritet av de ungdomar som fått sin skolning i kommunen. På 1980-talet kom torven på modet, och skulle bidra till energiförsörjningen. Nu, på 2000-talet, är det blåsvädret som är föremål för investerarnas intresse. Intressant att fundera över vilken resurs som nu står på tur efter vindkraftsutbyggnaden.

Vad gav investeringarna tillbaka till den lilla glesbygdssocknen? Ja skogen och flottningen gav med hårt fysiskt arbete en försörjning för folk under drygt 50 år. Nu sköter några maskinförare och timmerbilar det som tidigare gav 100-tals arbetstillfällen, och skogsbyarna avfolkas. Den skogsmark som inte tidigare köpts upp av bolag köps nu upp av nya investerare som spekulerar i värdesökning i skogsmark. Vattenkraften gav torrlagda forssträckor, ödelagda fiskevatten, och de få arbetstillfällen som fanns för att sköta kraftverken är nu helt borta. Torven blev en kortlivad historia. Den för nu en tynande tillvaro med några anställda under sommarmånaderna. Tur att vi lyckades rädda några myrar.

Vindkraftsutbyggnaden har hittills gett ett visst uppsving för lokala handlare och rumsuthyrare, men det mesta av transporter och jobb har gått till specialföretag från utlandet eller andra delar av landet. Den framtida driften av vindkraftverken lär väl som vattenkraftverken kunna fjärrstyras. Vad blir över till kommunen och den lilla glesbygdssocknen? Investerarnas vinstskatter hamnar ju inte i kommunen, och antalet arbetstillfällen ”bidde en tumme”.

Ja, i den lilla socknen skulle skolan avvecklas, så nu lever den vidare som friskola. Det 30-åriga servicehuset för äldre blev efter en tid ordinärt boende utan nattpersonal, för att sen säljas till en ideell förening som försöker hålla liv i bygden. Befolkningen minskar och ålderspyramiden har blivit upp och nervänd. Gnälligt, javisst, men ser ni någon annan utveckling? Vad blir nästa glesbygdsresurs som blir föremål för investerarnas intresse?

/ Alvar Norlén

TACK Alvar!

Film från Stor-Rotlidens vindkraftsområde

”Måndag 24 november 2014 gjorde jag ett besök i Stor-Rotlidens vindkraftpark. Parken har 40 verk med en totalhöjd på 140 meter. Jag skulle inte kunna bo så nära som 4 kilometer kan jag säga. Där hördes ljudet otroligt tydligt! Även trots att det var lite vindbrus i skogen så hör man en otrolig skillnad på det ljudet och ljudet från verken. De låter som ett jetplan och det var flera andra ljudeffekter från vindparken.

Jag skulle aldrig i mitt liv kunna tänka mig att bo i närheten av denna plats. Det finns inte på kartan! Ljudet är otroligt påfrestande. Det hördes konstant en hörbar ton och då är exploatören skyldig att minska bullret med 5 dBA enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Detta måste vara en oerhörd plåga för djuren. Detta är ett övergrepp!”

/ Anders Nilsson

I det här inlägget finns mer att läsa om och flera filmer från Stor-Rotliden: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=2709

Ett rop på hjälp

På gränsen mellan Ångermanland och Jämtland pågår en gigantisk vindkraftsexploatering. Över 500 vindkraftsverk planeras med höjder upp till 220 meter höga.  Människorna i byarna ropar på hjälp!

Borgvattnet 2014-10-21

Ragunda Kommun
Strömsunds kommun
Sollefteå kommun
Länsstyrelsen Västernorrland
Länsstyrelsen Jämtland
ÖP
LT
Tidningen Land

Detta är ett rop på hjälp.

I bilagd skrivelse vill vi tillsammans i berörda byar belysa vår oro för det enormt stora vindparks-området som är under byggnation och som planeras i våra bygder. Om allt byggs kommer vi att bo i ett område med 510 vindkraftverk. Vindkraftverk med höjder på upp till 220 m. Försök att tänka Er in i samma situation. Alla byar kommer att ha närmaste vindpark på ca 1-2 km avstånd. Det är ett övergrepp på vår natur och oss människor som vill fortsätta att bo här.

Den bilagda teoretiskt beräknade ljudkartan säger en hel del. Bl.a. att man i Fullsjöns by överskrider det tillåtna ljudet på 40 dBA och ligger i farozonen i andra byar. Ändå har man tillstyrkt tillstånds-ansökningar från flera olika exploatörer.

Vi kämpar för vår överlevnad och vill bl.a. att man ska utföra loggade ljudmätningar i redan byggda parker under långa perioder, under olika väderförhållanden och årstider. Vi besöker och tillskriver därför bl.a. berörda kommuner, Länsstyrelserna och media i hopp om att få stöd i vår kamp och att man uppmärksammar vad ortsbefolkningen vill och tar hänsyn till det och lyssnar på oss.

Bygga vindkraftverk så nära som 1 km från bostäderna kommer att avfolka landsbygden i en allt snabbare takt. Allt det som gjort att vi valt att bo i glesbygd raseras. Naturen, friluftslivet, allemansrätten, lugnet, ron, tystnaden, rekreationen, stjärnhimlen, gemenskapen, smultronställena m.m. Ta inte av oss det! Vi har gjort avkall på mycket annan service bara för att vår högsta önskan är att bo kvar.

Med vänliga hälsningar

Fullsjöns Byalag
Sörvikens Byalag
Görviks Bygdegårdsförening
Torbjörn Eriksson
Kerstin Torgersson

Genom
Kerstin Torgersson

Undersökande journalistik

Jag har stor respekt för de journalister som gör undersökande reportage om de misshälligheter som finns i vårt samhälle. Tänk vilken makt och kunskap de har, och vilken nytta de gör, genom att ta fram fakta och belysa de samhällsproblem som maktmissbruk ställer till med.

Men var finns de undersökande journalister som kan hjälpa oss drabbade när det gäller vindkraftsetableringar? Vi har själva inte de resurser som krävs för att möta den propagandaapparat som vindkraftsindustrin och dess anhängare har.

Det är ofattbart att journalistkåren inte synat de sista veckornas propaganda som vindkraftsanhängarna gått ut med. Vill här nämna exempel på vad man bör titta närmare på. På grund av utrymmesskäl kan jag här bara nämna några.

Jakob Norström som är vd för Statkraft SCA Vind sa i en TV-intervju att de nu vill bygga mera vindkraft trots det överflöd av ström som finns på marknaden. Hans skäl till att de ändå vill bygga mera lät krystade. Skälet kan kanske vara att han inte talar om att SCA arrenderar ut sin mark för stora pengar till andra som vill bygga vindkraft. Vad han heller inte talar om är att när SCA själva bygger får de en skattelättnad på egen förbrukad ström som vi övriga skattebetalare får stå för. Hur kan SCA s konkurrenter acceptera dessa konkurrensfördelar? Denna skattebefrielse används nu även av företag som IKEA och kommuner som Eskilstuna som inte bygger i sin kommun utan i någon Norrlandskommun.

Vi som bor eller riskerar att få bo intill en vindkraftspark har små eller inga möjligheter att klaga när ljudnivåerna blir högre än de ”lagliga”. Ett stort antal klagomål har inkommit från vindparker runt om i Sverige.

ÅF är det enda företag som är auktoriserat att få utföra ljudmätningar. ÅF är också med i samma organisation som vindföretagen. Trots helt klart påvisade ljudstörningar så går kommuner och länsstyrelser på ÅFs inte konkurrensutsatta mätningar vilket gör att det i princip är omöjligt att få gehör för de som är drabbade. I en vindpark i Karsholm visade ÅFs mätningar att värdena var inom de lagliga. Bekymren blev så stora att de störda själva kostade på experthjälp som konstaterade att ÅFs mätmetoder var felaktiga. För intresserade finns väl dokumenterade undersökningar att finna under http://www.karsholmsvindkraft.se/bullermatning/

Det talas så mycket om att vindkraften gjort vår ström så billig. Om man tittar på hur mycket ström som vindkraften producerat sista tiden och hur mycket vi exporterat så tar de ut varandra ganska så precis. Vår billiga ström beror nog till stor del på att vi har låga utetemperaturer, vår tunga industri går inte på högvarv och våra vatten och kärnkraftverk producerar för fullt. Många strömbesparande åtgärder görs också vilket borde vara det stora målet för alla. Undrar vilka incitament t.ex. SCA har till att spara ström som får så stora inkomster och subventioner på grund av vindkraftsutbyggnaden?

Min önskan är att undersökande journalister kunde ta sig tid att sätta sig in i de problem och den utarmning som sker på landsbygden på grund av dessa stora vindkraftsetableringar. Min önskan är då att dessa journalister belyser alla sidor av den storskaliga utbyggnaden

Jag har nämnt ett par exempel på denna för vår landsbygd ofattbara situation. Mina exempel är bara toppen på ett isberg när det gäller mörkning av anledningarna till och konsekvenserna av vindkraftsutbyggnaden.

Sverige behöver en levande landsbygd så hjälp oss mot detta våldsförande som snart omöjliggör ett boende där.

/ Christer Lidén

Fiskgjusar stoppar vindkraft i Fängsjö/Storsjöhöjden

En glad nyhet! 🙂

Tidningen Allehanda: http://www.allehanda.se/angermanland/solleftea/fiskgjusar-stoppar-vindkraft

Ett rovfågelbo stoppar delar av det planerade vindkraftsområdet vid Fängsjöhöjden utanför Näsåker.

– Jättekul, det är ett steg på vägen, säger Anita Berglund, vindkraftsmotståndare från Omsjö.

I området Fängsjö-Storsjöhöjden planerar Forsca för att bygga upp två vindkraftsområden med 152 vindkraftverk fördelade över en yta på 66 kvadratkilometer. Nu har man hittat ett rovfågelbo på Fängsjödelen.

– Jägare hittade ett fiskgjusebo som vi fotograferade och dokumenterade. Vi kontaktade både ornitologerna i Ångermanland samt Forsca, berättar Anita Berglund.

– Forscas vd ringde snabbt upp och var väldigt samarbetsvillig. Forsca kommer att avsätta en fredad zon runt boet, exakt hur mycket vet vi fortfarande inte men det borde röra sig om ett rejält avstånd, med minst en kilometers radie.

Anita Berglund ifrågasätter dock att bara själva boplatsen ska vara utslagsgivande.

– Vi har till exempel flera örnar dokumenterade i det här området. Men örnar har väldigt stora revir, och vi har inte lyckats lokalisera bona. Men örnarna flyger ju lika flitigt över vindkraftsområdena och risken är lika stor där som närmare boet.”

Text: Katarina Östholm
0620-257 90