Internationell forskning om ljud från vindkraft

Bullerkarta från vindkraftverk i Sollefteå kommun

Det är inte bara ekonomin som bör granskas. Det finns alltid två  sidor på myntet och i detta fall handlar det om påverkan på den lokala miljön. Häromdagen fick jag ett samtal från en person som bor nära SSVAB:s park Björkhöjden och hen berättade att nu står jag inte ut längre. Nu flyttar jag. Både jag och min hund mår illa av bullret. En jägare berättade på ett möte i Långsele förra veckan att det går inte att bedriva jakt som förut. Både hundar och älgar beter sig konstigt. Personer i byarna Albacken och Sörvik i Jämtland har klagat högljutt över bullret men myndigheterna gör ingenting. Det har inget mandat säger man på Länsstyrelsen. Naturvårdsverket gömmer sig bakom regelverk som är antikverat pga teknikutvecklingen mot jättestora verk. Fokhälsomyndighetens allmänna råd för buller inomhus används utan att de är validerade för vindkraftljud. Samerna är plågade av störningar i både vinterbetesland och flyttvägar. Marianne Persson Jinjevari samby har på våra seminarier demonstrerat hur renarna inte längre följer flyttvägar som brukats under århundraden. Listan kan göras hur lång som helst. Tilltron till myndigheter när det gäller vindkraftärenden är numera helt borta.

Myndigheterna sanktionerar fräckt brott mot Miljöbalkens hänsynsparagraf. Det handlar om rent och skärt maktmissbruk där den lilla människan på landet kommer i kläm. Vem bryr sig om denna lilla skara?

Det upprörande att de svenska myndigheterna ej bryr sig om vare sig erfarenheter eller internationell forskning inom området ljud.

Det upprörande att de svenska myndigheterna ej bryr sig om vare sig erfarenheter eller internationell forskning inom området ljud. Se bilaga:  Conclusions about noise from Wind Turbines , som är en sammanställning gjord av Society of wind vigilance.

Hälsningar

Åke Wikström

Ett uppmärksammat (!) inslag från Lungsjön.

Lyssna till detta!

Dessa personer är drivande i en ekonomisk förening i Lungsjön där de själva har stora intressen i vindkraften. Vindkraften har delat människorna i Lungsjön. Flera drabbade byar i närheten har stora ljudproblem av verken. Det är skrämmande att höra deras förljugna presentationer av vindkraftens välsignelser.

En påskhälsning från kommunalrådet Elisabet Lassen

Tyvärr finns inte denna artikel kvar här. (17/4) TÅ Allehanda.  Av skäl enligt nedan.

————————

Jag har fått ett mail av Erik Andersson TÅ Allehanda som lyder som följer:

”Jag heter Erik Sjölander och är nyhetschef på Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda. Jag skriver till den här mejladressen efter att ha hittat den under ”Kontakt” på hemsidan Vilda Västra.

På sajten Vilda Västra finns flera exempel där artiklar från Tidningen Ångermanlands nyhetssajt Allehanda.se publicerats i sin helhet utan tillstånd, till exempel ”Det finns ett enormt elöverskott i hela Norrland” och En påskhälsning från kommunalrådet Elisabet Lassen.

Tidningen Ångermanlands innehåll skyddas enligt lagen om upphovsrätt vilket bland annat förbjuder olovlig kopiering och spridning på det sätt som skett på bloggen. Innehållet skyddas även genom det användaravtal man ingår med Mittmedia när man blir Plus-kund.

Mot bakgrund av detta uppmanar jag er att snarast möjligt ta bort allt innehåll från Tidningen Ångermanland och/eller Allehanda.se på bloggen.

Hälsningar
Erik Sjölander
Deskchef

Jag har i ett svar till Erik Sjölander meddelat att jag kommer att ta bort artiklarna (två artiklar), men kommer att referera hans mail som ett svar till läsarna på hemsidan ”Snurrigt” varför artiklarna tagits bort. Att TÅ Allehanda liksom övriga i Mitt media koncernen misskrediterar sina läsare genom att de flesta artiklar i deras tidningar är PLUS-artiklar verkar inte bry Mitt media koncernen ett dugg.

/ Admin.

 

 

FAKTA: Kommunranking

De här kommunerna bygger mest vindkraft. Listan bygger på total effekt i MW och antal vindkraftverk inom parentes.

1) Sollefteå 341 MW (111 st vindkraftverk)

2) Ockelbo 250 (89)

3) Örnsköldsvik 221 (89)

4) Strömsund 189 (85)

5) Falkenberg 172 (81)

6) Gotland 171 (126)

7) Laholm 160 (104)

8) Malå 150 (74)

9) Ljusdal 148 (47)

10) Storuman 146 (59)

59) Härnösand 35 (14)

91) Kramfors 16 (7)

110) Sundsvall 9 (5)

Källa: Energimyndigheten

 

 

Möte i Långsele om vindkraft 2017-04-04

http://snurrigt.vildavastra.se/?p=4792

Ett tjugotal intresserade möttes i Långsele skola för information och diskussion om vindkraft i allmänhet och etablering på Finnåberget och Vaberget i synnerhet. Allmänhet, politiker och vindkraftsföretag var inbjudna men tyvärr kom varken några politiker eller represenstanter för företag.

Mötet öppnades av Tommy Edlund, som också fungerade som moderator under kvällen. Gullik Hedström inledde presentationerna och berättade om sina erfarenheter av jakt i en vindkraftspark. Både hunden och viltet upplevdes vara starkt påverkade av vindkraftverken. Edward Haglund fortsatte med att berätta om arbetet med inventering av bl.a. skogshöns och rovfåglar som görs av lokalbefolkningen. Inventeringen görs i samarbete både med regionala och nationella ornitologiska föreningar. Edward var kritisk mot hur de exploaterande företagen genomför sina inventeringar och menade att det inte går att hitta vare sig örnbon eller spelplatser för tjäder och orre på den korta tid som läggs. Maria Danvind, Naturskyddsföreningen, informerade om vilka frågor man bevakade och hur arbetet bedrivs.

Efter en kaffepaus, med livliga och intressanta diskussioner, forsatte presentationerna med att prof.em. Per Fahlén redogjorde för det svenska elsystemets utveckling med förändrade behov och krav på tillförsel. Arbetet sker helt planlöst och situationen nu är ganska kaotisk. Vi kan förvänta oss en försämrad miljö, kraftigt höjda elkostnader och en osäker tillgång till el. Ett av vindkraftens stora miljömässiga problem är buller. Åke Wikström berättade om ett antal konkreta fall där människor tvingats lämna sina hem för att vindkraftsbullret blivit outhärdligt. Han menade också att varken myndigheter eller domstolar tar hänsyn till det faktiska problemet, forskningsläget eller miljöbalkens försiktighetsprincip och krav på kunskap.

Presentationerna avslutades med att Jan Hedman, ordförande i Föreningen Svenskt Landskapsskydd, informerade om hur man metodiskt arbetat för att skydda ett område i Västerdalarna mot vindkraftsexploatering. Man valde att inte bry sig om politikerna utan att först mobilisera befolkningen genom ett mycket aktivt informationsarbete. Sedan blev opinionen så stark att politikerna blev tvungna att stoppa den planerade exploateringen.

Den avslutande frågestunden och diskussionen blev livlig och varade långt in på kvällen. Några exempel på frågor rörde hur vilt i allmänhet beter sig i vindkraftområden, hur engagerar vi ortsborna, hur får vi politikerna att lyssna på fakta, är inte människor skyddsvärda, alternativ för elproduktion, kostnadsutveckling för el m.m.

Text Per Fahlén.

Per Fahléns presentation i bilder: 2017-04-04-Finnåberg

”Självmål av Sollefteå kommun – fel bygga vindkraft norr om flaskhalsar i elnätet”

Insändare i dagens TÅ Allehanda:

Svar på ”Kommunalpolitikerna om sitt datacenterförslag: ”Generaldirektören missar huvudpoängen”, Ordet fritt 16 mars och ”Datacenter kan bli ny basnäring i norr”, Ordet fritt 4 mars.

Elisabet Lassen (S) med flera kommunalråd i landet vill att elintensiva företag av typ datacenters ska styras till områden norr om elsystemets flaskhalsar. De skriver: ”Ökningar av detta transportbehov leder till ytterligare miljöingrepp, effektförluster och högre nätavgifter.”

Bra, men av samma anledning ska man absolut inte bygga vindkraft norr om flaskhalsarna. Detta förvärrar problemet ytterligare och har påpekats i många år, även till Sollefteå kommun.

Ändå vill skribenterna precis detta. Sollefteå kommun, med ett jättelikt överskott av vattenkraft, har beviljat vindkraft motsvarande cirka 25 procent av hela den svenska utbyggnadsplanen.

Processen har genomförts med en ogiltig översiktsplan och kommunen har hela tiden vägrat lyssna på sakliga argument av den typ insändaren nu lyfter fram.

Eftersom vindkraften försämrar effektiviteten för vattenkraften och ökar elkostnaderna motverkas dessutom argumentet om låga kostnader i Norrland.

I övriga nordiska länder finns en överordnad styrning av vindkraftens lokalisering, så att politikernas drömmar om vindkraft inte gör alltför stor skada.

I Sverige saknas styrning och utbyggnaden sker planlöst; det mesta byggs i Norrland där skadeverkningar och kostnader maximeras. Svenska kraftnät är bekymrade över detta och aviserar stora nätinvesteringar och kraftiga höjningar av nätavgifterna.

Per Fahlén

Vindkraftsmöte den 4 april

VINDKRAFTSMÖTE tisd. den 4 april Långsele skola kl. 18-21

Ta chansen att informera dig och att ställa frågor.

ÖPPET HUS MED WORK SHOP

* Jakt i vindkraftspark. Gullik Hedström och Bryngel Hedin

* Natur och miljö. Maria Danvind och Edvard Haglund

* Ekonomi, subventioner och elproduktion. Per Fahlen

* Ljud och ljus.  Åke Wikström

* Vindkraftsbranchen

* Allmän frågestund

FSL:s ordförande Jan Hedman kommer till mötet och svarar gärna på frågor.

Inbjudan har gått ut till samtliga politiska partier, lokala media, vindkraftsoperatörer samt Sollefteå kommun

VARMT VÄLKOMMEN !

Politiker som förespråkar vindkraft måste ge faktasvar

Politiker idag verkar vara totalt kunskapslösa ang vindkraftens oekonomiska och miljömässiga konsekvenser för människor , djur och natur.  Det har varit tydligt i alla kommuner som beslutat om vindkraftsetableringar;  inte minst i Sollefteå kommun.

Det måste ställas krav på att politiker (på riks- och lokalnivå) sätter sig in i  fakta om vindkraft och inte bara lyssnar på vindkraftslobbyn. Det borde vara  regel, utan undantag, när det gäller en så stor energisatsning i vårt land som vindkraften blivit.  Tyvärr saknas den kunskapen hos politikerna idag.

En artikel i Klimatsans belyser detta: ” Politiker som förespråkar vindkraft måste ge faktasvar”

”Efter alla miljardsatsningar på vindkraften är det dags att få tydliga svar från politikerna, från lokal nivå till riksdag och regering.

Vilka vetenskapliga fakta ligger till grund för förespråkarnas uppfattning att vindkraften är den elenergikälla vi fortsatt skall skattesubventionera medan vatten- och kärnkraft straffskattas?”

Det kommunala vetot vid uppförandet av vindkraftverk

 

I dagens tidning (30 mars) av ”Dagens samhälle”  finns följande artikel av Hans Perkiö.

”Över 350 vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste åren. Vindkraftsbranschen och regeringen är missnöjda med vetot, som kan komma att avskaffas.

Sverige har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040. För att uppnå det behövs utbyggnad av vindkraften.

Tillståndsprövningen av nya vindkraftsparker är dock omfattande och tar lång tid. Det är inte bara fåglar, fladdermöss och försvaret som kan sätta stopp för nya vindkraftverk. Kommunerna kan dessutom lägga in veto mot etableringen.

Det finns ingen statistik över i vilken mån vetot har använts. Men Dagens Samhälle har sammanställt uppgifter från landets tolv miljöprövningsdelegationer. De visar att vetot har stoppat över 350 vindkraftverk i ett tjugotal kommuner de senaste tre åren. I några av fallen handlar det om att projektören dragit tillbaka sin ansökan efter signaler om att kommunen skulle säga nej.”

Hela artikeln finns att läsa här: https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/kommunalt-veto-stoppar-vindkraft-32679

 

Åke Wikström, Ramsele svar på Hans Perkiös artikel:

”Hej!

Jag har tagit del av din artikel i Dagens Samhälle, nr 12 2017, om kommunala veton mot vindkraft. Charlotte Unger Larsson Svensk Vindenergi har i många år retat upp sig på vad hon kallar brister på rättssäkerhet i samband med tillståndsgivning för ny vindkraft. Jag har haft anledning att följa ett stort antal ärenden i min kommun Sollefteå men också i andra delar av Sverige. Min bild är att kommunerna i stort sett godkänner de allra flesta projekt trots massiva protester från landsbygdens invånare som drabbas av konsekvenserna. I norra Sverige drabbas dessutom rennäringen mycket hårt av de massiva utbyggnader som skett. Kommunerna förlitar sig på att myndigheterna tar hänsyn till miljöfrågorna.

Vindkraften har sin egen gräddfil. Enligt min mening föreligger en sorts korruption mellan myndigheterna:  Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Miljöprövningsdelegationer samt miljödomstolar av olika dignitet, Folkhälsomyndigheten. Dessutom finns en rad andra aktörer som lever i symbios med de nämnda aktörerna och det är forskare, konsulter och jurister.

Hur kan jag påstå att det finns korruption i denna expansiva bransch? Jag grundar mitt påstående på att man från myndighetshåll sanktionerar  brott mot Miljöbalkens paragraf 2 Kap, §2 som säger att man skall veta vad man gör så att man inte orsakar skada eller olägenhet och ohälsa. I första hand är det olägenheter och grava störningar från lågfrekvent buller från dagens megastora vindkraftverk. Regelsystemet för att ljud baseras på studier som nu är mer än ett decennium gamla och då fanns det bara små vindkraftverk på 500 kW och 50 m höga. Idag byggs verk som är tre gånger så höga och med effekter på 3-4 MW. Ljud/bulleralstringen från dessa verk är helt annorlunda än från de små regelverket. Det rör sig om ett lågfrekvent buller som varierar i styrka och som kan störa människor på mer än 5 km avstånd. Det är känt från arbetslivet att just denna ljudtyp är speciellt störande och kan ge upphov till olika stressymptom. Jag har efterlyst vetenskapliga studier som styrker att man kan använda dagens regelverk för denna ljudtyp från vindkraftverk. Professor Kerstin Persson Waye Gbg kan inte peka på någon svensk studie och inte heller internationell. Man är annars mycket snabb att utlysa medel till olika studier för att fördröja anpassning av regelverk till verkligheten. Detta är något som ett flertal forskare uppskattar. Om det framkommer negativa resultat så formulerar man nya projekt för att ytterligare fördröja en negativ inverkan på tillståndsprocesserna. I värsta fall så underkänns vetenskapliga studier som i fallet Anna Skarins studier om renars beteende i vindkraftlandskap. Internationella studier beaktas ej heller.

Jag betraktar ovan beskrivet beteende som myndighetskorruption. Man är resistent mot alla nya erfarenheter och ny kunskap för att inte störa den politiskt subventionerade utbyggnaden av vindkraft. Jag menar att detta förfarande minskar tilltron till rättssäkerheten och samhällets instanser som skall värna om oss medborgare. Om det är några som skall kräva rättssäker tillämpning så är det landsbygdens invånare, både människor och djur.”

Hälsningar
Åke Wikström

Vad hände med medborgarförslaget?

Ett medborgarförslag skickades in den 6 nov. 2016 till Sollefteå kommunfullmäktige ang. vk-projektet Fängsjö/Storsjöhöjden. Skälet till detta var att samebyarna har brutit samexistensavtalet med vindbolaget  efter att avtalet ingicks. Därefter har nya förhandlingar skett mellan främst Forsca och samebyarna i Mark-och miljödomstolen i Östersund, där samebyarna vann vad de kallar en ”halv seger”. Men samebyarna är inte nöjda med detta beslut. Ny forskning och nya erfarenheter har visat att vindkraften stör renskötseln. Vindkraft och renskötsel går inte att förena.  Därför accepterar inte samebyarna någon vindkraft öht i området Fängsjö/Storsjöhöjden!

Ett avtal mellan vindbolaget och samebyarna var förutsättningen för att kommunen skulle bifalla bolagets ansökan om den gigantiska vk-industrin i Fängsjö/Storsjöhöjden. Detta står i  Kommunfullmäktiges protokoll av beslutet på vindkraftsprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden.  Sidan 22 i Kommunfullmäktiges protokoll den 27 maj 2013.  KF+protokoll+2013-05-27

”Det finns ett avtal tecknat mellan FORSCA AB och Voernese respektive Vilhelmina södra sameby i vilket parterna har reglerat frågan om den eventuella kvarstående påverkan som vindkraftsverksamheten, efter föreslagna åtgärder, har på rennäringen.

Kommunens förbehåll ”områden lämpliga för storskalig vindkraftetablering förutsatt att samförstånd nås mellan berörd rennäring och vindkraftetablerare” har därmed uppnåtts.” 

Eftersom samebyarna har brutit samexistensavtalet och inte är nöjda med MMD:s beslut anser vi att kommunen bör riva upp Kf:s beslut i ärendet pga att förutsättningarna till kommunens bifall har ändrats.

Medborgarförslaget skickades in den 6 nov. 2016. Fortfarande har ingenting hörts eller sagts från kommunen ang. medborgarförslaget. Varför dröjer det?

Tänker Sollefteå kommun strunta i att de bryter mot sitt eget beslut?

Här är vårt medborgarförslag: Medborgarförslag nov. 2016