Det kommunala vetot vid uppförandet av vindkraftverk

 

I dagens tidning (30 mars) av ”Dagens samhälle”  finns följande artikel av Hans Perkiö.

”Över 350 vindkraftverk har stoppats av det kommunala vetot de senaste åren. Vindkraftsbranschen och regeringen är missnöjda med vetot, som kan komma att avskaffas.

Sverige har ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040. För att uppnå det behövs utbyggnad av vindkraften.

Tillståndsprövningen av nya vindkraftsparker är dock omfattande och tar lång tid. Det är inte bara fåglar, fladdermöss och försvaret som kan sätta stopp för nya vindkraftverk. Kommunerna kan dessutom lägga in veto mot etableringen.

Det finns ingen statistik över i vilken mån vetot har använts. Men Dagens Samhälle har sammanställt uppgifter från landets tolv miljöprövningsdelegationer. De visar att vetot har stoppat över 350 vindkraftverk i ett tjugotal kommuner de senaste tre åren. I några av fallen handlar det om att projektören dragit tillbaka sin ansökan efter signaler om att kommunen skulle säga nej.”

Hela artikeln finns att läsa här: https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/kommunalt-veto-stoppar-vindkraft-32679

 

Åke Wikström, Ramsele svar på Hans Perkiös artikel:

”Hej!

Jag har tagit del av din artikel i Dagens Samhälle, nr 12 2017, om kommunala veton mot vindkraft. Charlotte Unger Larsson Svensk Vindenergi har i många år retat upp sig på vad hon kallar brister på rättssäkerhet i samband med tillståndsgivning för ny vindkraft. Jag har haft anledning att följa ett stort antal ärenden i min kommun Sollefteå men också i andra delar av Sverige. Min bild är att kommunerna i stort sett godkänner de allra flesta projekt trots massiva protester från landsbygdens invånare som drabbas av konsekvenserna. I norra Sverige drabbas dessutom rennäringen mycket hårt av de massiva utbyggnader som skett. Kommunerna förlitar sig på att myndigheterna tar hänsyn till miljöfrågorna.

Vindkraften har sin egen gräddfil. Enligt min mening föreligger en sorts korruption mellan myndigheterna:  Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Miljöprövningsdelegationer samt miljödomstolar av olika dignitet, Folkhälsomyndigheten. Dessutom finns en rad andra aktörer som lever i symbios med de nämnda aktörerna och det är forskare, konsulter och jurister.

Hur kan jag påstå att det finns korruption i denna expansiva bransch? Jag grundar mitt påstående på att man från myndighetshåll sanktionerar  brott mot Miljöbalkens paragraf 2 Kap, §2 som säger att man skall veta vad man gör så att man inte orsakar skada eller olägenhet och ohälsa. I första hand är det olägenheter och grava störningar från lågfrekvent buller från dagens megastora vindkraftverk. Regelsystemet för att ljud baseras på studier som nu är mer än ett decennium gamla och då fanns det bara små vindkraftverk på 500 kW och 50 m höga. Idag byggs verk som är tre gånger så höga och med effekter på 3-4 MW. Ljud/bulleralstringen från dessa verk är helt annorlunda än från de små regelverket. Det rör sig om ett lågfrekvent buller som varierar i styrka och som kan störa människor på mer än 5 km avstånd. Det är känt från arbetslivet att just denna ljudtyp är speciellt störande och kan ge upphov till olika stressymptom. Jag har efterlyst vetenskapliga studier som styrker att man kan använda dagens regelverk för denna ljudtyp från vindkraftverk. Professor Kerstin Persson Waye Gbg kan inte peka på någon svensk studie och inte heller internationell. Man är annars mycket snabb att utlysa medel till olika studier för att fördröja anpassning av regelverk till verkligheten. Detta är något som ett flertal forskare uppskattar. Om det framkommer negativa resultat så formulerar man nya projekt för att ytterligare fördröja en negativ inverkan på tillståndsprocesserna. I värsta fall så underkänns vetenskapliga studier som i fallet Anna Skarins studier om renars beteende i vindkraftlandskap. Internationella studier beaktas ej heller.

Jag betraktar ovan beskrivet beteende som myndighetskorruption. Man är resistent mot alla nya erfarenheter och ny kunskap för att inte störa den politiskt subventionerade utbyggnaden av vindkraft. Jag menar att detta förfarande minskar tilltron till rättssäkerheten och samhällets instanser som skall värna om oss medborgare. Om det är några som skall kräva rättssäker tillämpning så är det landsbygdens invånare, både människor och djur.”

Hälsningar
Åke Wikström

Gör om, gör rätt!

Insändare i TÅ Allehanda den 11 mars 2017:

Sollefteå kommun håller, 24 år försenad, på att göra en ny översiktsplan. Trots den långa handläggningstiden anser vi i föreningen ”Livskvalitet vid Fjällsjöälven” att arbetet i stort måste göras om.

Planen bör inte godkännas därför att den inte tar upp den kanske viktigaste markanvändningsfrågan i kommunen – vindkraftsexploateringen.

Vi anser med stöd av såväl länsstyrelsens yttranden som konsultrapporten från Calluna att vindkraftsutbyggnaden på ett mycket påfallande sätt utgör en riskfaktor vad gäller landskapsbilden och medborgarnas livsmiljö.

Att behandla vindkraftsfrågan utanför den heltäckande översiktsplanen är, enligt vår mening, ett taktiskt drag för att kunna fortsätta att driva igenom exploateringstillstånd utanför en korrekt demokratisk process.

Man banar väg för att fortsätta på den inslagna vägen med beslutsgångar i enlighet med den så kallade Vägledningen från april 2013. Kommunen har med stöd av denna ”vägledning” tillstyrkt tillstånd för 117 vindkraftverk i områden, som i den gällande vindplanen från 2008, utpekas som utredningsområden där endast småskaliga anläggningar eventuellt kan tillåtas.

Detta kommunstyrda mixtrande med demokratin innebar att ett stort antal människor i berörda områden berövades rätten till information och samråd, i en fråga av vital betydelse för deras livsmiljö.

Om kommunen fortsätter med att låta målsättningsfrågor och regelverk kring vindbruket leva som en blindtarm utanför den övergripande Översiktsplan (ÖP) 2016 är det stor risk att brotten mot plan- och bygglagen, PBL, och Århuskonventionen fortsätter.

Tyvärr måste vi konstatera att det finns inslag i den demokratiska processen kring framtagandet av den nya översiktsplanen som borde få berörda politiker och tjänstemän att rodna av skam.

Under samrådsprocessen presenterades ett kartmaterial där det efter många turer hit och dit framgick att bland annat Fjällsjöälvens dalgång skulle skyddas från vindkraft. Vi häpnar!

Kommunen vill skydda ett område från vindkraft där man redan tillstyrkt 40 verk.

Tragikomiskt blir det när man på kartan ser den avsmalnande kringelikrok man tvingats göra förbi den planerade Ranasjöanläggningen. Kommunen har skyddat det som redan är beslutat för exploatering och i den remsa som återstår skulle det aldrig vara aktuellt med vindsnurror, eftersom ingen vettig människa bygger nere i en dalgång.

Vårt krav är att ÖP 2016 återremitteras och läggs på is till dess den nya fördjupade vindplanen är klar att inlemmas i den övergripande planen. Vi förutsätter att processen kring vindbruket kommer att innehålla alla moment av samråd och insyn som gäller för ÖP 2016.

En rimlig konsekvens av kommunens nyvunna insikt att Fjällsjöälvens dalgång har skyddsvärde är att man snarast vänder sig till Mark- och miljödomstolen i Östersund och meddelar att en kommunal omprövning av tillstyrkandebeslutet för Ranasjöanläggningen kommer att ske.

Det gäller att göra som kommunalrådet Elisabet Lassen sagt i andra sammanhang: Tänk om, gör rätt!

CL

Utbyggnadstakten för vindkraft har avtagit..

…. men Sollefteå kommun leder fortfarande vindkraftsligan.

 

”Energimyndighetens statistik visar att utbyggnadstakten för vindkraft avtagit jämfört med tidigare år:

– ”Siffrorna är ingen överraskning. Under de senaste åren har det byggts mer förnybar elproduktion, bland annat vindkraft, än vad elcertifikatmarknaden efterfrågat. Så en avmattning i utbyggnadstakten var väntad, säger Charlotte von Sydow på Energimyndigheten.”

http://www.energimyndigheten.se/globalassets/ny-statistik/el-och-fjarrvarme/nyckeltal-och-varden-for-prel.-statistik-vindkraft-2016.xlsx

På ovanstående länk kan man se att Sollefteå överlägset leder kommunligan över installerad vindeffekt(2016):

Sollefteå 341 MW, Ockelbo 250 MW och  Örnsköldsvik 221 MW toppar listan på Sveriges kommuner.

Även i totala antalet verk 2016 leder Sollefteå: Sollefteå 111 verk, Ockelbo 89 verk, Örnsköldsvik 89 verk.

Trots detta fortsätter kommunens vindlobby att ge tillstånd till nya vindindustrier, ibland i strid med gällande vindplan, FÖP 2008. I den nya ÖP-16, som nu är ute på “utställning”, står att satsningen på vindkraft skall fortsätta. Och våra valda företrädare i kommunstyrelse och -fullmäktige verkar inte kunna tänka själva utan följer okritiskt partipiskor.

Kejsaren får fortsätta klä sig i sina osynliga kläder, vilka i sagan dock hade den fördelen att dom var osynliga medan vindkraftlobbyns jättemonument placeras väl synliga högst uppe på våra berg som makabra symboler för kortsynthet och ren dumhet.

“Kraftfull” kommun!!!!!!!

Man tar sig för pannan. ”

/ Text: Tarabrita   http://roan.junselebyar.se/?p=2255

”Vårt problem är att vindkraft inte behövs i Sollefteå kn..”, säger E. Lassen

Från Röåns hemsida:

”Den 26 sept. 2016 beslutade Sollefteå kommunfullmäktige att säga ja till vindkraft på Finnåberget i Helgum. När  E. Lassen argumenterade för den exploateringen förvånade hon i alla fall mig med en mängd märkliga uttalanden. Inledningsvis i samband med omställningen till förnyelsebart och vindkraft sade hon ordagrant:

” Därför att om vi tittar på den process som behöver göras för att vi skall få en omställning då behövs i stort sett allting. Vårt problem är att den inte behövs här”,

– ”Då behövs i stort sett allting”. Jaha minsann. Och att kommunstrategerna går ”all in” kan man inte missta sig på.

Redan nu är Sollefteå den kommun som har flest anläggningar (i Sverige), 99 stycken med en samlad effekt på 287200 kW. 83 av verken togs i drift under 2015. Ockelbo är den näst största vindkraftkommunen och Örnsköldsvik hamnar på tredje” (Ny teknik  2016-08-18)

Om alla vk-projekt som nu är på gång realiseras kommer Sollefteå kommun ( < än 20.000 inv. ) att ha 25 % av alla vindkraftsetableringar i Sverige.

-”Vårt problem är att den inte behövs här.. !”

Läs vidare här. ..

Mer om Finnåberget

MMD:s beslut av bergtäkten i Tallnäset/Omsjö.

Montagebild Omsjö

MMD sa ja till bergtäkten i Tallnäset/Omsjö.

Beslutet ang. den planerade gigantiska bergtäkten i Tallnäset/Omsjö har kommit. Beslutet är förödande för naturen, samerna och bybor. MMÖD återförvisade tidigare ärendet tillbaka till MMD som nu åter igen sagt ja till en gigantisk bergtäkt strax ovanför byn Omsjö i Näsåker. Vi är flera omsjöbor som överklagat denna planerade gigantiska bergtäkt, som är tänkt att bli råvaran till alla hundratals vindkraftsfundament i vk-projektet Fängsjö/Storsjöhöjden. (Vk-projektet är överklagat och ligger nu slutligen hos MMÖD (Svea hovrätt) )

Besvikelsen är stor. Ännu ett steg kortare till att Omsjö snart kommer att bli en avflyttningsby.

PS: Det finns möjlighet att än en gång överklaga ärendet ang. bergtäkten ( Mål nr. 1473-15) till MMÖD, Svea hovrätt före den 28 okt. Prövningstillstånd krävs.

PS. Om någon önskar läsa hela domen kontakta admin: anita.omsjo(at)telia.com

KS i Sollefteå säger ja till ny vindkraft i Helgum

600
Så här kommer vindkraftverken att synas från Gransjö, Helgum. Enetjärn Natur AB

Galenskapen i Sollefteå kommun fortsätter.

KS i Sollefteå säger ja till ny vindkraft i Helgum.

Kraftö Vind AB vill bygga 27 vindkraftverk i Finnåberg, som ligger cirka sex kilometer väster om Långsele på gränsen mellan Sollefteå kommun och Ragunda. Av de planerade 27 vindkraftverken ligger 24 inom Sollefteå kommun och de resterande tre inne på Ragundasidan.” Läs mera här.

”– Visst blir det konsekvenser, det blir det alltid. Men vi tycker att det blir rimliga konsekvenser säger E. Lassen.” Så talar en okunnig och aningslös kommunordförande.

Läs även detta:

http://www.pt.se/nyheter/arvidsjaur/krafto-vind-ekonomiskt-kraftlost-bolag-9290531.aspx

http://www.gd.se/gastrikland/gavle/misstankt-ranpilot-delagare-i-vindkraftsbolag

Den nya översiktsplanen i Sollefteå kommun

 

Nävertjärn Glenn
Foto: Janne Sjödin

Alldeles för sent har arbetet påbörjats med en ny översiktsplan i kommunen. Den gamla och inaktuella ÖP:n är från 1990, dvs 26 år (!) gammal.

Översiktsplanen bör uppdateras /förnyas varje mandatperiod, helst oftare. Översiktsplanen är kommunens viktigaste styrande dokument och är vägledande för all fysisk planering av och i miljön.  I Sollefteås socialdemokratiskt styrda kommun har  uppdateringarna underlåtits under mer än ett kvarts sekel!

Beslutet om en ny ÖP kom hösten 2012 och arbetet med den har nu äntligen kommit igång. På kommunens hemsida finns just nu information om nya ”samrådsmöten”:

”Arbetet med en ny översiktsplan pågår och involverar hela kommunens verksamheter. Vi vill ha en så bred och öppen dialog som möjligt när vi arbetar med den nya översiktsplanen.

Samrådsmöten för allmänheten med presentation av översiktsplanens olika delar hålls enligt följande:

Tid Plats
2016-08-09, 18.30 – 20.30 Ramsele, Faxen
2016-08-11, 18.30 – 20.30 Junsele, Forum
2016-08-17, 18.30 – 20.30 Långsele, Kyrkans samlingssal
2016-08-18, 18.30 – 20.30 Näsåker, Markusgården
2016-08-22, 18.30 – 20.30 Sollefteå, Hullsta Gård
2016-08-25, 18.30 – 20.30 Boteå-Kalknäs-Undrom, Sunnersta Folkets Hus”

kommunens hemsida finns även utlagt några filer med Sollefteå kommuns övergripande ställningstaganden för den nya översiktsplanen. Kommunen fortsätter att ha en generös inställning till vindkraft i kommunen även i framtiden. Det är en mycket sorglig läsning.   Den rika och unika natur som finns i Sollefteå kommun ska offras för en kortsiktig, oekonomisk och förödande energikälla för natur, djur och människor.

Så här står det i Sollefteå kommuns övergripande ställningstagande för vindkraft fram till 2030:

• ”Andelen förnybar energi fortsätter att öka
• Elförsörjningen är tryggad bland annat genom
att väsentliga delar av distributionsnätet är markförlagt.
• Vindbruk är en förnybar och långsiktigt hållbar
areell näring. Kommunen är positiv till etablering
i utpekade områden.
• Områden som undantas från storskaligt vindbruk
pekas ut i översiktsplanen, se bilagd
kommunkarta.
• Områden som tidigare pekats ut kvarstår, se
Vindbruksplan 2008.
*I kommunen finns numera 7 områden för riksintresse
vindbruk (Energimyndigheten beslutade
2013-12-16 uppdatera områden för riksintresse
vindbruk). I Fördjupad översiktsplan Vindbruk i
Sollefteå kommun anges de tidigare 8 områdena.
• Kommunen anser att Statens energimyndighet
bör peka ut stamnätet för eldistribution som
riksintresse. I avsaknad av ett sådant beslut har
kommunen gjort bedömningen att stamnätet för
elförsörjning med 400 kV och 220 kV ledningar/
kablar inkl. transformator ska betraktas som
ett riksintresse i planeringsammanhang.”

Uppdatering: Konsultbolaget Callunas rapport om kommunens förslag på ny ÖP:

Calluna. MKB+ÖP+Sollefteå+samråd_original_kompr

MMD:s domslut av Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsindustri

Stugusjön

Igår kom domen från Mark- och miljödomstolen ang. Fängsjö/Storsjöhöjden vindkraftsprojekt i Näsåker. Domen läggs ut i sin helhet här.

Att minska konsekvenserna för renskötseln har fått en stor betydelse i hela domslutet. Vi anser att MMD med rätta tagit hänsyn till samebyarnas krav och rätt till att bevara och fortsätta idka renskötsel på sitt stora renskötselområde i Fängsjö/Storsjöhöjden. Eller som en av samebyarnas ordförande kommenterade domslutet:  – ”en halv seger.” 🙂

Storsjöhöjden har undantagits från vkv  (32 vkv) för att skydda renskötselområdet från två närliggande projektområden (Fängsjön och Storsjöhöjden) . Tyvärr blev det på bekostnad av ett ökat antal vindkraftverk i Fängsjö-området; från 81 till 98 vkv.   MMD beslutade att ytterligare 17 vkv får sättas upp på ett område nära fritidsbyn Fängsjö, ett område som tidigare undantagits av MPD pga många kungsörn-observationer.  Detta är inte rimligt eller rätt.

De stora natur- och fritidsvärdena i Fängsjö-området har dessvärre inte varit lika betydelsefulla i domen. De många iakttagelserna av rovfågel i hela området tas ringa hänsyn till i domen.  Hela Fängsjö-området är det största natur- och fritidsområdet i kommunen. Till hösten ska ett stort naturreservat vara klart att invigas runt Nävernäsan – detta nämns inte i domen. Har detta projekt avbrutits? ( Uppdatering: Har varit i kontakt med reservats-ansvarig  på Länsstyrelsen. Planerna på reservatet fortsätter och påverkas inte av vindkraftsplanerna. )

Samebyarna bröt samexistensavtalet med vindbolaget Forsca förra året därför att flertal sakförhållanden ändrats sedan avtalet skrevs. Samebyarna vill att området ska fortsätta vara ett genuint renskötselområde utan vindkraftverk.

Dessutom – eftersom samebyarna bröt samexistensavtalet med Forsca finns grunden till Kommunfullmäktiges ställningstagande (ja till vk-projektet) inte längre kvar. Kommunfullmäktiges beslut bör rivas upp.

Kontakter kommer att tas med samebyarna, Länsstyrelsen och ÅOF. Vi räknar med att domen kommer att överklagas av alla parter till MMÖD.

MMD:s dom:     Östersunds TR M 1775-15 Dom 2016-06-30

Reportage i TÅ Allehanda 2/7 http://www.allehanda.se/vasternorrland/solleftea/vindkraftverk-i-fangsjon-men-inga-pa-storsjohojden-det-ar-en-halv-seger

Sammandrag av domslutet:

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM
2016-06-30
M 1775-15

Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT
1. Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. ( MPD: Beslut-Fängsjö-storsjöhöjden   Bilagor: bilagor-Fängsjö-Storsjöhöjden / admin)

2. Mark- och miljödomstolen ändrar miljöprövningsdelegationens beslut i tillståndsdelen avseende antal vindkraftverk, vägar och luftledningar enligt följande
– Tillståndet omfattar uppförande och drift av maximalt 98 vindkraftverk i projektområdet Fängsjön.
– 17 vindkraftverk, luftledningar och vägar får anläggas i projektområde D. (se karta nedan./admin)

– Vindkraftverk, luftledningar och vägar får inte anläggas i projektområdet Storsjöhöjden.

3. Mark- och miljödomstolen ändrar villkor 23 i beslutet till följande lydelse:

23. Bolaget ska i samråd med samebyarna uppföra och bekosta
– tre renhagar med tillhörande anläggningar för förvaring av foder utmed flyttleder i området eller dess närhet inom den antagna störningszonen,
– två renvaktarstugor med lämplig placering i landskapet i anslutning till vindkraftanläggningarna och ställa dessa till samebyarnas disposition,
– GPS-märkning av upp till 300 renar för högst 500 000 kronor innan anläggningsarbetena påbörjas.
Åtgärderna ska fördelas mellan de berörda samebyarna Voernese och Vilhelmina södra på sätt som samebyarmas företrädare gemensamt ska meddela Bolaget. Om samebyarna inte gemensamt anger någon fördelning har Bolaget rätt att med befriande verkan fördela åtgärderna med hälften till respektive sameby. Innan en sådan fördelning sker ska samebyarnas företrädare av Bolaget påminnas om att besked om fördelning ska redovisas till Bolaget.

4. Mark- och miljödomstolen ändrar giltighetstiden i beslutet till följande.
Tillståndet gäller i 35 år från lagakraftvunnet avgörande.

5. Mark- och miljödomstolen ändrar igångsättningstiden i beslutet till följande. Verksamheten ska ha satts igång senast 10 år från lagakraftvunnet avgörande.

6. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena i övrigt.

7. I övrigt gäller miljöprövningsdelegationens beslut.

001

Dagens regelverk om ljud från vindkraftverk är felaktigt

 

lufthavHela regelverket för ljud är, enligt min mening, baserat på helt felaktiga grunder. Det är konstaterat att vindkraftverken alstrar en intensiv turbulens i lufthavet. Denna turbulens alstrar ljud av lågfrekvent typ som dessutom är modulerat. Turbulensen når marknivån på ett stort avstånd från verken. Detta är också konstaterat i den engelska rapport jag refererat till i min kunskapssammanställning, se bilaga. I vindkraftparker så arbetar dessutom verken i en mycket störd luftmiljö.

Dagens praxis eller regelverk är baserad på uppmätning av s.k. källjud och det representeras av det ljud som rotorbladen genererar i bakkanten vilket är en småskalig turbulens, se rapporten jag bifogar. Detta ljud som ofta liknas med ett svisch mäts på en tornhöjds avstånd och i marknivå och det domineras av frekvenser som är 400 Hz och högre. Detta ljud dämpas snabbt i lufthavet och det är den typ av ljud som ligger till grund för de bullerkartor som redovisas. Skall man få en verklig uppfattning av ljudalstringen så måste man mäta källjud på navnivå, hur nu detta skall kunna utföras. Med drönare?

Min slutsats är således att dagens regelverk är baserad på okunskap om själva processen att omvandla vindenergi till elenergi i jättelika rotorer. För att förstå problematiken hänvisar jag till den bifogade rapporten. För att få en miljö som inte störs av amplitudmodulerat lågfrekvent ljud måste vi ner under 30dB(A) Detta framgår om man tar de bullerkartor som redovisats och lägger in observationer om störningar. Dessutom så vet vi att måttet dB är ett dåligt mått för den typ av ljud som vi har att göra med. Detta finns redovisat i den bifogade rapporten.

Jag kan bara konstatera att tillstånd till storskalig vindkraft beviljas i strid med Miljöbalken. Förr eller senare måste denna uppenbara brist på hänsyn till landsbygdens folk komma upp på politikernas bord. Nu pågår ett slags massaker av många människors livsmiljö och för den delen också högst sannolikt även djurens vilket bestyrks av  studier av renars beteende.

/  Åke Wikström

Buller från vindkraft, rev 3-3

Läs även denna artikel av Härje Thunholm: ”Vindkraft och folkhälsa”.

Klagomål på buller från vindkraftverk

Källa: uppgift om klagoärenden hos kommuner och länsstyrelser 2010 och senare. Kommuner med fler än 15 vindkraftverk installerade har tillfrågats.

Rapporter om klagomål på buller från vindkraftverk

Vindkraftverken slår hårt mot skogsfåglarna

tjäder

Nu redovisas de negativa konsekvenserna av vindkraftexploateringens effekter på tjäderspelsplatsen vid Sörskog/Högbergets vindkraftpark i Falu kommun. Det är fältornitologer inom Svenska Tjäderkommittén Tjäderobservatörerna som följt den lokala tjäderpopulationen under sju års tid.

– Resultaten är skrämmande och alarmerande, säger kommitténs ordförande Göran Rönning. Tjädern skräms bort från sina urgamla spelplatser och turbinens vingar slår ihjäl fågeln.

Det är inte enbart det intensiva skogsbruket som raderat många av tjäderns och orrarnas gamla spelplatser. Nu förvandlas stora delar av de kvarvarande oskyddade gammelskogarna till rena industrilandskap i suset av vindkraftparkerna. Och i den miljön trivs inte skogsfåglarna. De nya landskapen slår sönder den lokaltrogne tjäderns hemområden och hotar skogsfågelns framtid.

Den sammanlagda effekten av vindkraften i skogslandskapet är ytterst allvarligt, säger Göran Rönning.

I Dalarna har döda och krossade tjädrar även påträffats vid Saxbergets och Fjällbergets vindkraftparker.

Vid Sörskog/Högberget har vindkraftexploateringen fått effekten att den ursprungliga spelplatsen trängts bort 600 meter från ursprungliga arenan. Samtidigt har antalet spelande tuppar minskat med 60 procent och de fasta revirhävdande tupparna minskat från tio till fyra.

Studien är den första och enda kända långsiktiga som utförts i Sverige om hur tjädern påverkats av vindkratexploateringen i skogslandskapet.

Publicerat i Dala-demokraten 2016-03-04

Mera att läsa: Vindkraften utarmar lokala tjäderpopulationer