Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk


Infraljud från vindkraftverk påverkar innerörat och utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av central sentitisering. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör revideras med hänsyn tagen till denna omständighet, anser artikelförfattarna. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör ändras och säkerhetsavståndet till bebyggelse öka för att förhindra eller minska risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet, föreslår artikelförfattarna. ”

Läkartidningen 2013

”Tidigare vetenskapliga studier om vindkraftverk och infraljud har varit motsägelsefulla. De har därför inte varit tillräckligt trovärdiga vid planeringen av regelverket för etablering av vindkraftverk. Under de senaste åren har emellertid en ny insikt vuxit fram om central sentitisering, vilket ger en ökad förståelse för migrän, fibromyalgi och andra kroniska smärtsyndrom, samt vissa fall av tinnitus och yrsel. Denna insikt har även betydelse för förståelsen av hur infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan. I flera studier har man funnit att boende nära vindkraftverk oftare har allvarliga sömnstörningar och depression. Man har även funnit en ökad frekvens av yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet, huvudvärk, ökad aktivering av autonoma nervsystemet med mera. Förutom det hörbara ljudet, som kan ge bullerskada och vara allmänt störande psykiskt, genererar vindkraftverk även ett pulserande infraljud som påverkar innerörat och centrala nervsystemet utan att skada själva hörseln.

Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 meter och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel. Detta ljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det uppstår ur flera källor, till exempel pulserande flöden ur rörmynningar, stora virvlar (till exempel vindkraftverk och stora jetmotorer) och stora vibrerande ytor. I vetenskapliga studier har infraljudet från vindkraftverk uppmätts vid så låga nivåer att ljudet inte uppfattas av människa. Man har även gjort bedömningen att infraljud från vindkraftverk inte kan ge upphov till bullerskada i traditionell mening.

Det man inte har tagit hänsyn till i dessa studier är att infraljudet från vindkraftverk är ett rytmiskt pulserande ljud, och att det pulserande ljudtrycket påverkar innerörat även om ­något ljud inte uppfattas av individen. Tryckvågorna fortplantar sig till innerörats vätskefyllda hålrum, och denna »massageeffekt« påverkar sinnescellerna i innerörats hörsel- och balansdelar. Man har inte heller tagit hänsyn till det faktum att en del människor är känsligare än andra för sensorisk påverkan. Vissa är påtagligt känsliga för det pulserande ljudtrycket medan andra inte påverkas av det på ett märkbart sätt.

Det rytmiskt pumpande infraljudet från vindkraftverk utgör en stimulering som påverkar innerörats sensoriska funktioner. En sådan sensorisk stimulering kan hos personer med sensorisk överkänslighet framkalla central sentitisering med besvärande symtom såsom ostadighetsyrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, synstörningar, med mera . Besvären uppstår även om den uppmätta bullernivån är relativt låg eftersom infraljudet hela tiden påverkar och rytmiskt ändrar trycket i innerörats vätskerum via hörselbenskedjan. Det pulserande ljudtrycket från vindkraftverk framkallar även indirekt en aktivering av det autonoma nervsystemet med ökad utsöndring av adrenalin med åtföljande stresspåslag, risk för ­panikångest, högt blodtryck och hjärt­infarkt för personer med ökad sensorisk känslighet.

Migrän orsakas av en genetiskt betingad central sensorisk överkänslighet med risk för central sentitiserng. Migränprevalensen är omkring 30 procent. Till det kommer andra orsaker till cental sentitisering, vilket innebär att drygt 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att, i större eller mindre utsträckning, drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär. Speciella riskgrupper är personer med migrän eller med migrän i släkten, personer över 50 års ålder, personer med fibromyalgi och personer med tendens till ångest och depression. Även barn och vuxna med ADHD och autism tillhör riskgruppen och riskerar att få sina symtom förvärrade.

Det är alltså inte fråga om en buller­skada i traditionell mening utan en ­effekt av att ett konstant pulserande ljudtryck ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där. Man kan likna det vid ett pulserande eller flimrande ljus – många besväras inte märkbart medan personer med sensorisk överkänslighet kan få besvär. Flimrande ljus kan som bekant till och med utlösa epilepsi. På samma sätt utlöser det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet från vindkraftverk betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt.

I det aktuella regelverket för etablering av vindkraftverk har hänsyn inte tagits till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. Vindkraftverk uppförs i dag alltför nära bebyggelse. Det aktuella regelverket bör därför revideras med ett ökat säkerhetsavstånd till bebyggelse för att förhindra eller reducera risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet.”

Håkan Enbom
MD, PhD, ÖNH-specialist, otoneurolog, ­specialist på yrselsjukdomar

Inga Malcus Enbom
ÖNH-specialist, specialist på allergi och överkänslighetsreaktioner;

båda vid Cityhälsan ÖNH, Ängelholm
inga.malcus@telia.com

Klimatets diktatur

 

Vad händer med journalistiken som ska vara oberoende, källkritisk och alltid redo att granska? Vad händer med politiken som ska fatta viktiga beslut som påverkar vår framtid? Vad skulle vi vara utan sociala medier?

Kravet på klimatets diktatur framkommer lite då och då i media. Miljöpartiets Per Holmberg har spekulerat i dessa termer, i en debattartikel i Expressen i januari i år uppmanande 87 influencers Stefan Löfven att släppa taget om väljarstödet och köra över folket på grund av deras klimat katastrofala vanor. Från politiker haglar förbudskraven, vi ska inte köra bil med fel bränsle, men helst med el och allra helt inte alls. Vi ska inte flyga och absolut inte ifrågasätta vad klimatforskare säger. Medierna har också blivit mer politiska genom att de låter politiken bestämma sanningen och rapporterar därefter. Det är en av förklaringarna till att bara den ena sidan av myntet speglas trots att misstro, klyftor och maktlöshet skapas. Sveriges åsiktskorridor som professor Henrik Ekengren Oscarsson så tydligt påvisat har strypt mycket av samhällsdebatten. Klimatet är ett tydligt område där det inte är tillåtet att ifrågasätta såsom FNs klimatpanel IPCC presenterar krisen. Den politiska strategin är internationellt fastlagd och i Sverige bygger den på ett undergångsscenario där människan är den stora boven som kan förgöra jorden, samtidigt som samma människa ska rädda den. En märklig utgångspunkt kan man tycka eftersom visionen mera borde vila på teknikutveckling, framtidstro och en gemensam vilja till nya idéer för att ändra våra sociala mönster utifrån de olika förutsättningar vi har i vardagslivet beroende på var vi bor i landet.

Det är alltså tabu att säga att klimatkrisen inte är så djupgående som beskrivs. Alla förslag som regeringen tar fram som höghastighetståg, skyhöga bensinpriser, elbilar, eller förbud mot forskning på kärnkraft bör inte ifrågasättas. Då stämplas du som en klimatförnekare. Hade vi inte haft sociala medier har inget annat budskap kommit fram än just det som regeringen vill inpränta i oss. Klimatets diktatur är med andra ord inte så förfärligt långt borta. Det finns områden där diktaturen kommit särskilt långt och jag belysa ett tydligt exempel nämligen vindkraften!

Svenska politikers tro på vindkraftens möjligheter har de byggt upp med en stor ensidig satsning på forskning om vindkraft. De har också byggt upp den genom exploatering av främst Norrland. Redan Axel Oxenstierna fastslog på 1600-talet att ”I Norrland hava vi ett Indien om blott vi förstår att bruka det.” Det har man verkligen förstått på högsta politiska nivå. Det är inte så att människor i allmänhet står och jublar över dessa gigantiska vindkraftparker som byggs runt om i landet. Det är inte mysigt och rofullt att bo vid stora vindkraftverk. Ljudet är ett stort problem det kan nå mellan 30 – 60 km. Många forskare varnar för ljudet som ett stort hälsoproblem både för människor och djur, men ingen ansvarig bryr sig. Människor protesterar, de ser sin livsmiljö försämras, de ser naturen förstöras och djuren försvinner. Vindkraftverken är också giljotiner för fåglar, fladdermöss och dödar tonvis med insekter. Men ingenting hjälper. Lokalmedia kan spegla människors kamp men sällan i riksmedierna. En del kommuner lyssnar på sina invånare och säger nej till vindkraftparker, andra kommuner struntar helt i vad befolkningen tycker.

För att underlätta för vindkraftens expansion hjälper regering och riksdag till. De har luckrat upp miljölagstiftningen till förmån för vindkraft. För att inte få bygga ska det vara särskilda skäl för kulturmiljö och natur. Vad detta är för särskilda skäl är svårt att utröna. På Ölands kulturarv med rikt fågelliv Allvaret står vindkraftverk. I Norberg vid Målarberget byggs nu en stor vindkraftpark trots att det går tre flyttfågelsträck samt att skogen är full av värdefull kulturhistorisk mark med bland annat masugnar från 1100-talet. Målarberget borde också ha fått nej med anledning av att det ligger mitt emellan två tätorter, bara några kilometer ifrån båda. Men vindkraften är aldrig något problem, snarare folket som protesterar. Av den anledningen har nu regeringen tagit fram ett förslag som ska avskaffa det kommunala vetot. Argumentet är att det är så påfrestande för politikerna som får ta emot så mycket ilska och frustration. Att riksmedierna inte lyfter fram människors kamp mot vindkraften har flera förklaringar. Ett är förstås att rikspolitikern inte är intresserade av protesterna, de gör istället allt för att tysta ner dem. Ett annat skäl är att där rikspolitiker bor tillsammans med en stor del av journalistkåren, är det förbjudet med vindkraft. Enligt miljöbalken för det inte byggas vindkraft i Stockholm, Göteborg, Malmö och Mälardalen. De flesta har säkert bara sett ett vindkraftverk på bild.

Sverige är också det enda landet i världen där staten betalar stora subventioner till vindkraftsbyggen. Det har emellertid inte varit tillräckligt för att göra vindkraften lönsam, så nu är det mest utländska riskkapitalister som köper upp vindkraftparkerna. När subventionerna är uttagna så tvingas Vattenfall ta över förlustaffärerna. Norge som lyssnar på sina kommuner slutar bygga vindkraft på land, men kan däremot bygga i Sverige eftersom det är mer lönsamt.

Klimatdiktaturen är med andra ord oerhört närvarande när det gäller vindkraftsindustrin. Med en stenhård statlig styrning som urholkar demokratin och det kommunala självstyret, med en politiskt styrd forskning och en lagstiftning som gynnar vindkraften tillsammans med en tystnadskultur som slår igenom också inom medierna uppfyller vi många av kraven på diktatur.
Kör över folket uppmanade alltså 87 influencers Stefan Löfven, Miljöpartiet är inne på samma linje. Precis som i frågan om invandringen där folket delades upp i goda människor och rasister, delar klimatfrågan upp människor i upplysta och förnekare. Flera medier anser inte att det finns någon som helst anledning att lyfta fram klimatförnekares åsikter. I en levande demokrati förutsätts samtal, olika idéer som bryts, frihet att tycka olika och inte minst vetenskaplig frihet. Har vi det i Sverige? Det obehagliga i allt detta är att medierna inte granskar eller ifrågasätter den politiska strategin utan de köper den till fullo. Ett ensidigt budskap om klimatkrisen sprids ut över landet. I den politiska och mediala strategin finns också Greta Thunberg. En fantastisk sextonåring som i egenskap av sitt brinnande engagemang lyckat nå ut i hela världen. Hon är exceptionellt duktig och förtjänar både många spaltmeter och hyllningar.
Greta Thunberg har dock mot sin egen vilja hamnat i kläm mellan de krafter som tycker olika om klimatkrisen. Hon har också blivit ett redskap för regering och medier för att trumma ut ett gemensamt budskap. Hyllningarna vet inga gränser. Stefan Löfven nämner henne i nästan alla tal, energiminister Anders Ygeman vill döpa en stjärna efter henne och journalisterna hittar snart inte orden för att beskriva hennes ”enorma kraft”.

DN:s kulturchef Björn Wiman beskriver henne i sin söndagskrönika den 29/9 efter hennes tal i FN. ”Jag hörde hennes tal i direktsänd radio, i en av de fossila samhällets minst smickrande miljöer: en bilkö. Precis som många andra drabbades jag hårt nästan fysiskt, av hennes ord. Kan man uttrycka sig så kompromisslöst i stora sammanhang? Kan en sådant magnifikt patos tas på allvar i en blaserad bilvärld?” Och han fortsätter: ”Hon och hennes rörelse hämtar sin energi från en roll som vi känner igen från uråldriga berättelser – från Bibelns profeter och den upproriska Antigone till helgonlegenden om Jeanne d`Arc och Lisbet Salander i den digitala tidsålderns ikonografi.”

Björn Wiman har som många andra i hans skrå anslutit sig till klimatrörelsen. De skapar hjältar i sin kamp om folks åsikter! Henrik Ekengren Oscarsson har också gjort en studie på beundrande människor i Sverige. Han ger följande ledord för beundran; ”Frälsning, medlidande, förlåtelse, sanning, tröst, insikt, värdighet, hågkomst och bekräftelse.” Ekengren Oscarsson konstaterar att de personer vi beundrar kan vara en spegling av tidsandan, en allmän opinion eller kollektiva uppfattningar. Greta Thunberg motsvarar allt detta. Vad händer med journalistiken som ska vara oberoende, källkritisk och alltid redo att granska? Vad händer med politiken som ska fatta viktiga beslut som påverkar vår framtid? Vad skulle vi vara utan sociala medier?

20 oktober 2019

/ Lotta Gröning

”For Future”

Naturvårdsverkets förslag ang. vindkraftsbuller

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till vägledning om buller från vindkraftverk. De har haft samråd med officiella organisationer (de flesta pro-vind) Remisstiden gick ut 27 september 2019. Det bör ha funnits en öppen debatt om denna fråga, särskilt eftersom de nya rekommendationerna från WHO inte verkar ta hänsyn till detta problem tillräckligt. Men den debatten har tyvärr inte funnits eller varit synlig officiellt.

Naturvårdsverkets remissskrivelse: Buller-fran-vindkraft-remiss-vagledning 

Ett par av dem som konsulterats om detta förslag är vindbolaget Arise och Sollefteå kommun. Det skulle vara intressant att få veta kommunens svar på detta förslag från Naturvårdsverket? Länk.

 

Dagens ord..

Du vet väl att Sverige ska rädda hela världen med vindkraft? Att Sverige inte behöver, och kommer inte att använda vindkraft i sin elförbrukning, är väl inte så viktigt. Att Sverige förstör naturen med vindkraft är ett marginellt problem. Att många människor och samebyar far illa av vindkraft spelar väl ingen roll? Att investeringspengarna till vindkraftsbolagen betalas av skattemedel är väl heller inga problem? Vindbolagen blir ju rika och Sveriges befolkning får dyrare el fakturor. Vad är problemet? Le och var glad att du gör världen en tjänst. 🙂 Åtminstone för en dag..

/Admin

Stigande elpriser – tacka vindkraften för det

Tidningen och media larmar om rekordhöga elpriser 1 september. Detta är till stor del ett resultat av politiska beslut för att stoppa kärnkraften. Flera reaktorer har redan tvingats stänga och den väderberoende vatten- och vindkraften har svårt att täcka behoven trots sommar och låg efterfrågan.

Flera av de kvarvarande reaktorerna har varit avställda för årlig revision, men ändå har kärnkraften i sommar svarat för över hälften av elförsörjningen. Någon lösning har inte politikerna på hur elförsörjningen ska klaras när även de resterande reaktorerna stängs och 9-10 GW fattas i det nordiska elnätet. Däremot finns ett förslag till fördelning av el i samband med en eventuell ransonering.

Svenska kraftnät har i flera år försökt att påtala den bekymmersamma situationen för svensk elförsörjning och att vi riskerar ransonering/avkoppling av abonnenter redan inom ett par år. Ett förslag är att behålla kolkraftverk för att rädda elförsörjningen till Stockholm.

Subventionering av den dyra, väderberoende och miljömässigt dåliga vindkraften och straffbeskattning av den leveranssäkra, väderoberoende och miljömässigt mycket bra kärnkraften är på väg att ödelägga den svenska elförsörjningen. Var beredda på kraftigt ökade elkostnader framöver när alla tillståndsgivna vindindustrier ska anslutas.

I ljuset av den framtid som politikerna bestämt för elförsörjningen är det obegripligt varför så många kommuner vill locka hit elintensiva företag som Google och Facebook. I projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” hävdar Hans Pahlin att företag som Facebook vill köpa el från fossilfria energikällor som vindkraft.

Dessa företag är emellertid i första hand intresserade av att köpa billig el med mycket hög leveranssäkerhet, precis det som vindkraften inte kan leverera. Beträffande föreställningen om fossilfrihet orsakar vindkraften mer än tre gånger så stora koldioxidutsläpp som kärnkraften. Datatjänstföretagen kommer inte att betala några energiskatter och betalar bara en bråkdel av det elpris som lokalbefolkningen och de befintliga företagen betalar.
Varför ska vi subventionera internationella storföretag, som kan vara lika flyktiga som vinden till vindkraftverken?

Per Fahlén

Inlagor till MMD 20170607

Inför ett möte med Mark och Miljödomstolen i Ramsele den 7 juni satte jag samman underlag för två inlägg, se bifogade filer. Eftersom de kan ha ett allmänt intresse tycker  jag att de kan spridas på nätet. Jag tror dock inte att dessa dokument kommer att påverka domstolen. Dom är resistenta mot nya rön, både erfarenheter och vetenskapliga rapporter. Man måste fråga sig om vi lever i en rättsstat. Man lutar sig mot en praxis som idag är helt utan all relevans när det gäller buller från dagens megastora vindkraftverk. Myndigheters agerande befrämjar härmed brott mot Miljbalkens hänsynsparagraf. Därtill finns det ett kluster av aktörer som lever i symbios med allt detta. Det handlar om konsulter och forskare som får medel för olika stödjande insatser. Enda vägen nu är att föra en fördröjande strid i förhoppning att en dålig ekonomi kommer att göra investeringar i vindkraft olönsamma.

Åke Wikström

Vindkraftens lågfrekventa buller, juni -17

Utredning av lågfrekvent ljud från vindpark Ranasjön

”Det finns ett enormt elöverskott i hela Norrland”

Tyvärr finns inte TÅ Allehandas  artikel kvar på denna hemsida. Av skäl enligt nedan. En PLUS-artikel i dagens TÅ Allehanda  (2/5 2017)

En förkortad resumé av TÅ:s artikel med Per Fahlén finns att läsa här.

———–

Jag har fått ett mail av Erik Andersson TÅ Allehanda som lyder som följer:

”Jag heter Erik Sjölander och är nyhetschef på Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda. Jag skriver till den här mejladressen efter att ha hittat den under ”Kontakt” på hemsidan Vilda Västra.

På sajten Vilda Västra finns flera exempel där artiklar från Tidningen Ångermanlands nyhetssajt Allehanda.se publicerats i sin helhet utan tillstånd, till exempel ”Det finns ett enormt elöverskott i hela Norrland” och En påskhälsning från kommunalrådet Elisabet Lassen.

Tidningen Ångermanlands innehåll skyddas enligt lagen om upphovsrätt vilket bland annat förbjuder olovlig kopiering och spridning på det sätt som skett på bloggen. Innehållet skyddas även genom det användaravtal man ingår med Mittmedia när man blir Plus-kund.

Mot bakgrund av detta uppmanar jag er att snarast möjligt ta bort allt innehåll från Tidningen Ångermanland och/eller Allehanda.se på bloggen.

Hälsningar
Erik Sjölander  Deskchef”   

 

 

 

 

 

Jag har i ett svar till Erik Sjölander meddelat att jag kommer att ta bort artiklarna (två artiklar), men kommer att referera hans mail som ett svar till läsarna på hemsidan varför artiklarna tagits bort. Att TÅ Allehanda liksom övriga i Mitt media koncernen misskrediterar sina läsare genom att de flesta artiklar i deras tidningar är PLUS-artiklar verkar inte bry Mitt media koncernen ett dugg.

Den citerade artikeln fick ett stort genomslag både i Facebook och på den här hemsidan via många kommentarer och ”gillanden”. Det visar vilket nyhetsvärde artikeln hade och vi vill gärna tacka reportern Ove Öst som för första gången i TÅ Allehandas historia skrev en  granskande artikel om vindkraften. Tack Ove Öst!

Och givetvis ett stort  TACK till Per Fahlén för att du lyckades ”bryta dig in i det publika rummet” som någon skrev på Facebook.

/ Admin.

 

 

 

 

 

Ett uppmärksammat (!) inslag från Lungsjön.

Lyssna till detta!

Dessa personer är drivande i en ekonomisk förening i Lungsjön där de själva har stora intressen i vindkraften. Vindkraften har delat människorna i Lungsjön. Flera drabbade byar i närheten har stora ljudproblem av verken. Det är skrämmande att höra deras förljugna presentationer av vindkraftens välsignelser.

En påskhälsning från kommunalrådet Elisabet Lassen

Tyvärr finns inte denna artikel kvar här. (17/4) TÅ Allehanda.  Av skäl enligt nedan.

————————

Jag har fått ett mail av Erik Andersson TÅ Allehanda som lyder som följer:

”Jag heter Erik Sjölander och är nyhetschef på Sundsvalls Tidning, Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks Allehanda. Jag skriver till den här mejladressen efter att ha hittat den under ”Kontakt” på hemsidan Vilda Västra.

På sajten Vilda Västra finns flera exempel där artiklar från Tidningen Ångermanlands nyhetssajt Allehanda.se publicerats i sin helhet utan tillstånd, till exempel ”Det finns ett enormt elöverskott i hela Norrland” och En påskhälsning från kommunalrådet Elisabet Lassen.

Tidningen Ångermanlands innehåll skyddas enligt lagen om upphovsrätt vilket bland annat förbjuder olovlig kopiering och spridning på det sätt som skett på bloggen. Innehållet skyddas även genom det användaravtal man ingår med Mittmedia när man blir Plus-kund.

Mot bakgrund av detta uppmanar jag er att snarast möjligt ta bort allt innehåll från Tidningen Ångermanland och/eller Allehanda.se på bloggen.

Hälsningar
Erik Sjölander
Deskchef

Jag har i ett svar till Erik Sjölander meddelat att jag kommer att ta bort artiklarna (två artiklar), men kommer att referera hans mail som ett svar till läsarna på hemsidan ”Snurrigt” varför artiklarna tagits bort. Att TÅ Allehanda liksom övriga i Mitt media koncernen misskrediterar sina läsare genom att de flesta artiklar i deras tidningar är PLUS-artiklar verkar inte bry Mitt media koncernen ett dugg.

/ Admin.

 

 

FAKTA: Kommunranking

De här kommunerna bygger mest vindkraft. Listan bygger på total effekt i MW och antal vindkraftverk inom parentes.

1) Sollefteå 341 MW (111 st vindkraftverk)

2) Ockelbo 250 (89)

3) Örnsköldsvik 221 (89)

4) Strömsund 189 (85)

5) Falkenberg 172 (81)

6) Gotland 171 (126)

7) Laholm 160 (104)

8) Malå 150 (74)

9) Ljusdal 148 (47)

10) Storuman 146 (59)

59) Härnösand 35 (14)

91) Kramfors 16 (7)

110) Sundsvall 9 (5)

Källa: Energimyndigheten

 

 

Om att leva nära vindkraftverk

En berättelse om att bo nära vindkraftverk.

”Vindkraften har splittrat vår by. Fågelkvittret och grannarnas gemytliga samtal har tystnat i byn. I stället hörs ett monotont surr både ute och inne. Att bo intill ett vindkraftverk är inte enbart miljövänligt och positivt. Det vet Yvonne och hennes familj.
Det är så vackert att man blir betagen. Kuperad terräng, sol som letar sig genom de höga trädens kronor, kor som betar, glittrande sjöar och en gammal stenbro med porlande vatten. Här ligger också ett naturreservat där en skylt informerar om vik ten av att bevara och förstärka områdets biologiska mångfald, texten avslutas med orden: ”Njut av tystnaden och utsikten.”

I bakgrunden hörs ljudet av ett envist flygplan som aldrig tycks vilja gå ner för landning. – Det som låter är vindkraftverket här ovanför, det är ett fruktansvärt oljud när vinden ligger på. Tidigare hade vi ett rikt djurliv med många rovfåglar som häcka de, men nu har de försvunnit och jag tvivlar på att de återvänder så länge propellern snurrar.  Här fanns också flera arter av fladdermöss men de kan inte överleva i närheten av ett vindkraftverk, berättar Yvonne som bor granne med vindkraftverket.

Yvonne och hennes man köpte gården för 13 år sedan och det var kärlek till omgivningen vid första ögonkastet. – Vi hade tröttnat på storstadslivet och planerade för barn. Vi hittade vårt drömhus och gillade den gamla stilen. Naturen påminde om trakten där jag växt upp och allt ramades in av ett underbart fågelkvitter. Det var så rätt och vi gick med ett svagt rosa skimmer framför ögonen. Lugnet och tystnaden var en så härlig kontrast mot allt buller och bråk i staden.

Köpet av huset var parets livsinvestering, de rustade och byggde ut. Familjen utökades med tre barn: Moa, 12 år, Klara, 10 år, och Max, 5 år. För att flickorna skulle få egna rum byggdes två sovloft på vinden. Dessa står numera oanvända. – Ljudet tränger in i huset så att sovloften förvandlas till resonans lådor så där vill inte barnen vara, de blir vansinniga på att inte kunna sova i sina egna rum. Moa försöker trots allt ibland men Klara har helt gett upp och sover hellre i en bäddsoffa på bottenvåningen, dit ljudet inte når. Fick veta ryktesvägen För två år sedan byggdes ett 70 meter högt vindkraftverk där varje vinge mäter 32 meter.

Fågelkvittret och grannarnas gemytliga samtal har tystnat i byn. I stället hörs ett monotont surr både ute och inne. Att bo intill ett vindkraftverk är inte enbart miljövänligt och positivt. Det vet Yvonne och hennes familj. Vindkraften har splittrat vår by.  Yvonne och hennes man tyckte att de funnit sitt drömhus, men sedan vindkraftverket byggdes har livet förändrats.  Skapelsen är privatägd och blev det största vindkraftverket i området. För att få tornet på plats sprängdes 30 000 ton berg bort. – Vi blev inte tillfrågade i förväg om vad vi ansåg, planerna nådde oss ryktesvägen. Först såg jag ändå ingen fara med bygget. Det var ju miljövänligt och jag hade inget emot de vindkraftverk som jag sett ute på fria fält. Lite svischande ljud skulle vi väl stå ut med, trodde jag. Problemet var att vindkraftverket blev betydligt större än planerat. Yvonne och familjen fick en chock när transporterna kom. Lastbilar avlöste varandra på de smala vägarna. – Lite komiskt är det att området är klassat som ett tyst område med innebörden att det ska vara lågtrafikerat och mindre buller, men här är aldrig tyst längre.

Innan vindkraftverket byggdes rådde gemenskap i bygden, grannarna snackade med varandra, drack kaffe, ordnade kräftskivor och midsommarfirande tillsammans. Nu har det lilla samhället blivit uppdelat i två läger – de som störs och de som stöttar. – Man pratar inte längre med vem som helst i grannskapet, man vaktar sin tunga. Vår familj är inflyttad men de flesta här är infödda, släkt eller känner varandra från generationer tillbaka så det är känsligt att kritisera vindkraftverket. Tyvärr tar ägarna det som ett personligt angrepp. Men vårt missnöje har inget med personerna att göra, det handlar om att hela vår tillvaro har förändrats, utan någon möjlighet för oss att påverka.

Yvonne dukar upp med fika i sitt moderna och renoverade torp. På tomten finns kaninburar och inne i huset välkomnar två keliga katter. En trappa upp ligger en kattmamma och diar sina fem små kattungar. Allt skulle vara en sådan lantlig idyll om det inte vore för ljudet, ljudet som driver Yvonne till vansinne. – Vindkraftverket har tre olika ljud. Först har vi det svischande ljudet från rotorbladen och det är inget som stör mig. Sedan det som påminner om en flygplansmotor. Det tredje är det värsta: ett dovt pulserande lågfrekvent ljud och det är detta som vi hör mest. Det är ett enerverande läte. Yvonne berättar med både trötthet och skratt i rösten vilka knep de har för att undgå ljudet, för att stå ut och finnas till i sitt eget hem. – Eftersom propellern ändrar sig beroende på vindstyrka och riktning hörs det olika mycket på olika platser både inom- och utomhus, men det är sällan det är helt tyst. Ofta slår dånet rakt in genom väggarna och rätt in i huvudet. Vi anpassar oss och flyttar runt beroende på var ljudet kommer in. Jag brukar ”samla tvätt ” och vänta med att köra maskinerna till sent, för det är lättare att stå ut med ljud man själv skapar än de som är påtvingade. Att sitta ute ljumma sommarkvällar är inte att tänka på och att sova med öppet fönster är inte möjligt. Vid tretiden i natt vände vinden och därefter kunde Yvonne få sova.

I dag ligger huset i motsatt vindriktning vilket gör det ovanligt tyst. Men vissa nätter kan hon inte sova alls och vissa dagar händer det att hon rusar ut, kastar sig in i bilen och åker hemifrån för att få en stunds lugn och ro. – Jag har reumatism och är sjukpensionär och därför hemma mycket. Ibland får jag panik, jag måste bara härifrån och åker till väninnor eller sätter mig på ett bibliotek bara för att komma ifrån det monotona surret. Skuggor och reflexer. Det är inte bara Yvonne som längtar efter tystnad och som hon själv påpekar tillhör inte hennes familj de som drabbats värst. Det är många grannhus som påverkas av ljudet och även från störande ljusreflexer.

– Allra värst är det väl för initiativtagaren till vindkraftverket eftersom de bor drygt hundra meter från tornet, men de har ju valt situationen själva och kan trösta sig med att det ger inkomster. Medan andra familjer har nybyggda hus och tillbyggda rum som likt våra sovloft förstärker ljudet och därför inte går att använda. Det blir också skuggor och ljusreflexer från rotorbladen i naturen intill. Jag skulle besöka en granne tillsammans med min väninna, men vi fick vända hem igen. Hon har epilepsi och klarade inte av flimret, det utlöste anfall. Det är ett trettiotal hushåll som har överklagat beslutet om vindkraftverk men Yvonne säger att de inte möts av förståelse eller respekt. Anonyma röster påtalar via internet att de är miljömarodörer, bakåtsträvare, att de borde stängas av från elnätet samt försvinna från platsen. – Vi får tydligen inte tycka det är jobbigt och står helt handfallna.

Eftersom vindkraftverk anses som ett miljövänligt alternativ är det en helig ko som vi inte får kritisera. Jag är orolig för framtiden, för om vi skulle tvingas flytta härifrån så får vi knappast ut några pengar för huset och att bo i detta oljud är hemskt. Från att ha varit ett attraktivt område står numera fastigheter tomma och tomter osålda. Vi pratade med en mäklare som förklarade att vi visserligen har ett drömhus men att närheten till vindkraftverket har en negativ inverkan på fastighetsvärdet. Det finns en anledning till att folk vill bosätta sig så här i skogen, och det är lugnet och tystnaden. Yvonne påpekar att hon trots allt inte är motståndare till vindkraftverk, men att man måste tänka på var man placerar dem! – De allmänna råden brukar vara att man inte sätter dem i områden som dessa, med kuperad terräng, intilliggande bostäder och naturreservat. Jag gnäller inte på att det står en stor propeller där, men det är inte ett normalt liv att leva i en konstant ljudmatta.

Moa kommer in i rummet och pekar ut genom fönstret och säger med ledsen röst. – Jag vill att vindkraftverket ska bort. Där nere hade vi vårt fladdermusträd förut. Nu är trädet tomt för alla fladdermöss är döda.”

Kopierat/avskrivet ur tidningen Allers nr. 5. 2010
Lisa Södergren, Allers, 251 85 Helsingborg