Inför EU-valet: Vindkraften är en EU-valfråga

 

Foto TT
Foto TT

”Det är vår uppgift att bevara svensk natur åt barn och barnbarn.” Så sade statsministern i regeringsförklaringen den 21 januari.

Vi syftar på vindkraftsutbyggnaden, som blivit ett av våra stora miljöhot. Berg efter berg föröds idag

Att han i ord lyfter naturens värde är bra. Men det är tråkigt när natur, landsbygd och miljö i praktiken återkommande nedprioriteras. Vi syftar på vindkraftsutbyggnaden, som blivit ett av våra stora miljöhot. Berg efter berg föröds idag. Likväl presenterar sig vindkraftens företrädare som miljöns försvarare, med hänvisning till koldioxiden.

Man har fångat upp stämningen från 70-talet, då enskilda vindkraftsentusiaster exploaterade vinden hemma på gården. Därifrån har ambitionerna successivt ökat till vindkraftparker i industriell skala uppe på bergen, enligt en logik som brukar benämnas ”De små stegens tyranni”.
Kan något stoppa detta? Kanske. Vi befinner oss i en fas av politisk instabilitet, med en skakig regeringsbildning. Paradigm kan skifta. Nya energisamtal väntar.

Snart har vi EU-val. Även energifrågan bör nu av partierna hanteras i ett EU-sammanhang. Naturen och vindkraften borde vara en naturlig fråga inför EU-valet. Tänk på sveriges natur och våra barn, när du lägger din röst.
Investeringsviljan vad gäller vindkraft är känslig. På 70-talet lyckades kärnkraftsmotståndarna efter en politisk kampanj nästan vända opinionen och knäcka kärnkraften.

I ett nytt politiskt klimat kan kärnkraften förlängas och förnyas, vilket leder till sämre lönsamhet för vindkraften. Men bättre för vår elberoende industri!
Det var beslutskraften hos en industrivänlig socialdemokrati – före Mp-samarbetet – som banade väg för kärnkraften förra gången, till gagn för vår industriella utveckling.

Europeiska pensions- och andra fonder utgör de viktigaste finansiärerna vid vindkraftinvesteringar. Dessa uppfattar idag att svensk vindkraft är trygga investeringar. Humöret skulle sänkas väsentligt vid minskad generositet vad gäller subventioner för vindkraft i Sverige. Kritiken mot vindkraften är stark bland naturvänner över hela Europa. När når vi en ”tipping point” i folkopinionen?

Även för den som inte tycker om kärnkraft, finns det icke miljöskadliga alternativ till vindkraft på bergen – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och biokraftvärme, för att nämna några. Gynnsammare villkor för anslutning av havsvindkraft, diskuteras nu. Det är klokt.

Låt oss satsa på andra energilösningar än landvindkraft, och rädda Sveriges natur!

”Ett ansvarslöst förslag”  är vad vindkraftens intressenter kommer att säga. Vår replik blir: ”Vi värnar naturen – ni föröder den.”

/ Jan Hedman och Henrik Wachtmeister, ordförande och vice ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL.

 

 

Paragrafslalom på Nallkullen

Om vindkraftsprojektet Nallkullen, Lungsjön.  En bakgrundssammanfattning av Rolf Berg, Lungsjön.

”Flodinföretaget Lung Vind har inlett processen att söka tillstånd för ett vindkraftsprojekt ”Nallkullen”. Samråden med Sollefteå kommun och länsstyrelse samt särskilt berörda har hållits. (5/3 resp. 7/3  2019). Ansökan planeras sändas in till MPD till hösten 2019. Denna ansökan blir den första ansökan om  vindkraft i Sollefteå kommun efter att Fängsjö/Storsjöhöjden lyckades förena partierna i den styrande majoriteten (VI, C och V) i ett gemensamt avståndstagande. Hur kommer de att agera när Nallkullen skall avgöras? Kommer man att inse vilken förödande effekt en byggnation kommer att få? Eller kommer andra hänsyn att överväga?

För att få perspektiv på Nallkullenexploateringen kan det vara bra att ha en grund att stå på: hur länge har det här hållit på? Hur många ansökningar, avslag, överklaganden, positionsförändringar osv har föregått detta.”

En sammanfattning av Nallkullens historik finns att läsa här:

Historik Nallkullen/ Av Rolf Berg Lungsjön

”I trakten av Ramsele är det tätt mellan vindkraftsområdena. Allt pekar på att det blir ännu fler vindkraftssnurror inom få år. Men nu har länsstyrelsen börjat intressera sig om det finns en övre gräns.
Två nya vindkraftverksområden är aktuella i Ramsele-trakten. Det är Flakaberget, med cirka 9 verk och Nallkullen, cirka 4 verk. De nya vindkraftverken kan bli 220 meter höga.” P4 Västernorrland.

Admin:  Lung Vind AB  avsikt är att ansöka om tillstånd för att etablera 4 vindkraftverk vid berget Nallkullen nära Lungsjön i Sollefteå kommun.

Lung Vinds samrådshandling finns att läsa här:

Nalkullen Flodin 1093-2019-4.1

Länsstyrelsens yttrande till MMD avseende Finnåberg

Arise, som planerar att bygga Finnåberget Vindkraft, fick inte MPDs godkännande av de planerna. Det, för Arise negativa beskedet, har överklagats till MMD och nu har länsstyrelsens yttrande kommit och det är väldigt glädjande läsning. Bl.a. tas stor hänsyn till renarnas undvikelseeffekter av vinfkraftområden. Jijnjevaerie samebys yttrande tillmäts stor betydelse.

Arise (med bl.a. Maud Olofsson i styrelsen) äger nu även Ranasjö och Salsjö (Flodinprojekt). Äger och äger förresten; dessa affärer med optioner och annat förstår i alla fall inte undertecknad mycket av. Och det är förmodligen inte meningen att vanligt folk skall kunna ha någon insyn i dessa vindindustriaffärer.

Underbart i alla fall att det verkar som att större hänsyn nu tas till nu existerande och framtida möjligheter att bedriva rennäring. Detta visade ju även MPDs avslag av Storhöjden 2. Sollefteå kommun däremot har tillstyrkt dessa båda projekt. Men det var på Lassens tid……..

Länsstyrelsens yttrande.
”Yttrande avseende vindkraftpark Finnåberget, Sollefteå och Ragunda kommuner, mål M 3132-18

Länsstyrelsen Västernorrland anser att överklagandet från Arise Wind HoldCo 10 AB (Bolaget) inte ska bifallas och att miljöprövningsdelegationens beslut ska fastställas.

Länsstyrelsens skäl till yttrandet
Länsstyrelsen har inget att erinra mot påståendet att beteskvaliteten inom projektområdet idag är låg. Däremot menar länsstyrelsen att en bedömning av påverkan på renskötseln måste ta hänsyn till undvikelseeffekter och att osäkerhet kring hur stora ytor som berörs av undvikelseeffekter råder. Inga entydiga forskningsresultat existerar vad gäller på vilket avstånd undvikelseeffekt finns. Renarnas beteende varierar när områden har olika förutsättningar. Vissa rapporter pekar på att undvikelseeffekt förekommer på upp till fem kilometer från vindkraftverk. Jijnjevaerie sameby lyfter i sitt yttrande till miljöprövningsdelegationen sin erfarenhet av hur undvikelsebeteende helt tydligt existerar hos renarna gentemot vindkraftsanläggningar. Länsstyrelsen anser att kunskaper som byggts upp av renskötare i generationer måste beaktas och tillmätas betydelse, även om de inte publicerats i vetenskapliga sammanhang.

Länsstyrelsen noterar att i den utredning Bolaget i sitt överklagande hänvisar till, har inga renskötare kommit till tals.

Vinterbetesmarker är ofta en begränsande faktor för samebyar. Idag är dess vinterbetesområden fragmenterade, p.g.a. omvärldsfaktorer som vägar, järnväg, vindkraftsparker, täkter och tätorter. Det har minskat möjligheterna till fritt strövande bete för renarna och till flexibilitet i markanvändningen.

Det är inte relevant att, såsom länsstyrelsen uppfattar att Bolaget gör, lägga stor vikt vid projektområdets areal i förhållande till den totala betestrakten. Vikten av en viss yta kan vara mycket större än vad en procentsiffra som mäter areal kan tyda på, särskilt när förlusten betraktas kumulativt med andra förluster.

I bedömningen av kumulativa effekter i fallet Finnåberget, ska inte bara vindkraftparker i drift eller under byggnation beaktas, utan även övriga parker som är tillståndsgivna. Detsamma gäller täkter.

Länsstyrelsen bedömer, mot bakgrund av vad som yttrats av Jijnjevaerie sameby till miljöprövningsdelegationen under prövningen, att Halåns vinterbetesområde är mycket betydande för rennäringen. Även tillgången till reservbeten, när de goda betesmarkerna krymper och det totala beteslandet fragmenteras, är mycket viktig för rennäringen.

P.g.a. undvikelseeffekter menar länsstyrelsen att en inte obetydlig del av Halåns betestrakt riskerar att påverkas negativt. Beaktat kumulativ påverkan, av tillståndsgivna vindkraftparker och övriga verksamheter kring Halåns betestrakt, menar länsstyrelsen att påverkan riskerar att bli betydande.
Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Det framgår av 3 kap. 5 miljöbalken. Av förarbetena framgår att bestämmelsen inte tar sikte på själva näringen utan på rennäringens behov av tillgång till markområden, se prop. 1997/98:45 del 1 s. 243.

Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för energiproduktion ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Mark och vattenområden som är av riksintresse för bl.a. vindkraft ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten av sådana anläggningar. Det framgår av 3 kap. 8 miljöbalken. Bestämmelsen ger dock inte någon grund för ingripande mot den markanvändning som redan pågår inom berörda områden, se prop. 1985/86:3 s. 168. Att ett område har utpekats som riksintresse för vindbruk innebär inte något avgörande skäl för att tillåta en etablering. Det bör dock utgöra underlag vid bedömningen av vilket eller vilka markanvändningar som ur allmän synpunkt är långsiktigt mest lämpliga.

Länsstyrelsen betonar att det i prövningen inte är fråga om att väga intressena vindbruk och rennäring för att se vilken av dem som har rätten att använda det aktuella området, eftersom betesrätten är given. Prövningen i ärendet utgör istället fråga om vindkraft och rennäring kan samexistera i området eller om vindbruket inte ska tillåtas.

Rennäringen omfattas av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken (MÖD M 824-11), däribland försiktighetsprincipen och verksamhetsutövarens bevisbörda.

Länsstyrelsen bedömer att det inte visats i målet att vindkraftparken kan etableras utan att påtagligt påverka markområden som har betydelse för rennäringen och därmed påtagligt försvåra för rennäringen. Risken kan inte bortses från. Lokaliseringen ska därför inte anses lämplig med hänsyn till sitt läge och beskaffenhet.

Sören Thor               Anna Bäckman
Enhetschef              Miljöhandläggare ”

/ Brita Isaksson   http://roan.junselebyar.se/?p=2734

Miljöprövningsdelegationen avslog Storhöjden 2

Det blev avslag på Kabekos planerade Storhöjden 2. Rennäringen visades stor berättigad hänsyn.

”Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen Västernorrland avslår ansökan från Kabeko etapp 2 AB (nedan kallat Bolaget) om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av gruppstation för vindkraft för projekt Storhöjden etapp 2 i Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län.

Miljöprövningsdelegationen godkänner den i ärendet upprättade miljökonsekvensbeskrivningen för den prövning som sker i ärendet.

SAMMANFATTNING
Miljöprövningsdelegationen finner sammanfattningsvis att planerad ytterligare etablering av vindkraftverksamhet i området riskerar att påtagligt försvåra rennäringens bedrivande inom vinterbetesområden samt bryta funktionella samband mellan betesområden som har betydelse för rennäringen. Det finns enligt miljöprövningsdelegationens bedömning inte några möjliga rimliga skydds- eller försiktighetsåtgärder som är tillräckliga för att motverka eller förebygga de problem som uppkommer för rennäringen. Den sökta verksamheten bedöms därför inte kunna samexistera med rennäringen. En vindkraftsetablering skulle sannolikt medföra att det inte längre är möjligt att bedriva traditionell renskötsel inom vinterbetesområdet och vid en intresseavvägning bedöms intresset av att skydda rennäringens bedrivande i området överväga intresset av vindkraft. En vindkraftsetablering vid projekt Storhöjden etapp 2 bedöms inte utgöra en användning av mark- och vattenområdet som innebär en från allmän synpunkt god hushållning, vilket innebär att platsen inte uppfyller kraven på lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 miljöbalken. Därmed saknas förutsättningar för att lämna tillstånd till den planerade verksamheten och ansökan ska avslås, Eftersom verksamheten inte kan tillåtas av detta skäl finns ingen anledning att bedöma verksamhetens tillåtlighet i övriga delar.”

Detta var ett välkommet och utmärkt beslut. Kanske närmar sig nu den tidpunkt då svenska samer slipper känna sig tvungna att resa utomlands för att få gehör för sin pressade situation med alltmer vindkraft och gruvbrytning, som hotar att omöjliggöra fortsatt rennäring.


I slutet av april pågick FN:s forum för ursprungsbefolkningar världen över. Dessa två samer från Karesuando reste till FN i NY för att representera Civil Rights Defenders.

MPD:s beslut i sin helhet. Beslut om avslag av ansökan om tillstånd(1741-2018-87)

/Brita Isaksson, Röån.   http://roan.junselebyar.se/?p=2727

 

Admins kommentar Det är Voernese  och Södra Vilhelmina samebyar som har ett av sina vinter-renbetesområden på Storhöjden. Voernese sameby hade under våren 2018  ett möte med bl.a.  fd kommunalrådet Lassen (S)  ang. Storhöjden etapp 2. De  informerade vid det tillfället att de inte samtyckte till vindkraftsprojektet.

Kommunfullmäktige i Sollefteå beslutade att säga ja till vindkraftsprojektet Storhöjden etapp 2 den 23 april 2018 trots samebyns nej. Miljöpartiets ledamot M. Alton frågade på mötet hur samerna ställde sig till vindkraft i området, men ingen av dem som var med på mötet med samebyn svarade på frågan.

S och V tillsammans med C, M, L och Mp beslutade på Kf:s möte den 23 april 2018 att säga ja till vindkraft på Storhöjden trots att samebyarna motsatte sig vindkraftsprojektet. Västra initiativet och SD reserverade sig mot beslutet.

/ A. Berglund Admin

”Vindkraft är en symbolhandling som håller på att gå över styr”

FSL:s talesperson Henrik Wachtmeister debatterar i ”Aktuell Hållbarhet”

”Debatt. Det nya nätverket Vindkraftens klimatnytta hävdar att vindkraften kan minska klimatutsläppen i Sverige med 50 procent. Det imponerar inte på Föreningen Svenskt Landskapsskydd som menar att vindkraften är ett historiskt misstag.


Henrik Wachtmeister, Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Foto: Föreningen Svenskt Landskapsskydd och Pixabay

Det råder inget tvivel om att fossilfri kraft minskar fossil kraft. Det är därför vi i Sverige har en, i stort sett, fossilfri elproduktion med vattenkraft och kärnkraft som bas- och reglerkraft. På senare tid har vindkraften och nu även solkraften gjort sitt intåg. Dessa båda är intermittenta, de producerar bara el när det blåser eller när solen visar sig. De går inte att lita på.

Vindkraft behöver aldrig ta ansvar för elproduktionen eftersom det alltid måste finnas en back-up i form av pålitlig elproduktion. Genom satsningen på vindkraft bygger vi medvetet upp ett energisystem som fungerar intermittent. Varför bygger vi inte bara de fossilfria kraftkällorna som alltid fungerar? Nu blir kostnaden dubbel då vi tydligen ska ha två system.

Ett vindkraftverk har en medellivslängd på cirka 20 år medan vatten- och kärnkraftverk har ca 60 år eller mer. Så om man bygger vindkraft för 30 öre så ska man ta detta gånger tre för att få det jämförbart. Svenska Kraftnät räknar med att på de kallaste vinterdagarna kan vindkraften bara producera ca 10 procent av sin installerade effekt medan vi förlitar vårt välstånd på de andra säkra kraftslagen. Om vatten- och kärnkraft dessutom producerar el när vi trycker på knappen så blir valet lätt. Vindkraft har bara en avknapp, ingen påknapp.

Ur ett miljö-, natur- och landskapsperspektiv är vindkraften förödande. Verken lägger en död hand över hela sitt närområde. Människor och djur lider när verk placeras i deras tysta livsmiljöer. Rapporter från verkligheten talar sitt tydliga språk. Den praxis som domstolar använder avviker markant från det regelverk som myndigheter upprättat. Till exempel behöver en ljudberäkning inte vara platsunik och felaktiga indata kontrolleras aldrig av beslutande organ. Några kritiska frågor på ansökningshandlingarna ställs aldrig. Det viktiga ”worst case” scenariot förbigås konsekvent.

Vindkraftsbranschen hävdar i sin nya rapport att de endast får elcertifikatsbidrag som stöd men vi har identifierat 40 olika stödformer för att locka vindkraftens investerare. Det rör sig om bland anat lägsta fastighetsskatten, att vi måste köpa vindkraftsel med tvång, att alla kringkostnader döljs, vindkraftssamordnare hjälper till, äganderätten upphävs om en granne klagar, allemansrätten kommer aldrig på tal, livscykelanalys behövs inte, demokratisk obalans i tillståndsprocessen, man behöver inte ta hänsyn till varken lågfrekvent ljud eller infraljud som plågar omgivningen på många km avstånd, de som drabbas av sjunkande fastighetsvärden och utebliven sömn får ingen ersättning, vindkraftselen har alltid företräde i elnätet medan andra får stå tillbaka, tillstånd går igenom med mycket oprecisa fakta vilket inte tillåts inom andra branscher, inga kompensationskrav på förödelsen, återvinningen är inte löst till fullo. Vad värre är att vindkraften inte kan uppvisa någon nätnytta, inte heller någon effektnytta eftersom de andra pålitliga energislagen ändå måste finnas.

Så vindkraften har en mycket mörk baksida som i jämförelse med de andra kraftslagen här nämnda gör att vindkraftsutbyggnaden måste dämpas till förmån för de andra som man kan styra och som inte väcker avsky på landsbygden. Ytanspråken i vår värdefulla natur är enorma när det gäller vindkraft. Landskapsförstörelsen likaså.

Vi är övertygade om att vindkraft är en symbolhandling som nu håller på att gå överstyr, en gökunge som måste matas. Politikerna har målat in sig i ett hörn och deras beslut och mål måste ifrågasättas. Vi har inga problem med fossilfri elproduktion men vindkraftens nackdelar gör att den måste fasas ut snarast.
Vindkraftsbranschen ser i stort sett allt som hinder för utbyggnad, försvaret, flyget, äganderätt, allemansrätt, demokratiska processer, det kommunala vetot, av artskyddsförordningen skyddsvärda fåglar och djur, rödlistade växter, människor och husdjur på landsbygden, omedgörliga politiker, myndigheter som kommer med rimliga förslag om till exempel elcertifikatshanteringen. Vindkraftens iskalla affärsmän skyr inga medel och Sverige har blivit ett paradis där vår natur, landsbygd och dess invånare handlas med på världens börser.

Vindkraftens anhängare berör även vår förmåga att exportera el framöver och de sitter på två stolar i denna fråga. Man vill fasa ut kärnkraften och därmed höjs elpriset då tillgången minskar men samtidigt minskar möjligheten till fossilfri export. Våra mottagarländer vill inte ha opålitlig vindkraft, de vill, liksom vi, ha el när den behövs i deras företag och hushåll.”

Henrik Wachtmeister
Talesperson Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Anmälan av inslag om vindkraft i Aktuellt 2019-04-02

Granskningsnämnden

Anmälan av inslag om vindkraft i Aktuellt 2019-04-02
Program: Aktuellt
Kanal: TV2
Sändningsdag: 2019-04-02
Sändningstid: 21.00 ca 25 minuter in i programmet
Anmälare: Per Fahlén, prof.em. energi & miljö, Chalmers tekniska högskola
Österrå 327, 88031 RESELE

Undertecknad vill anmäla inslaget om vindkraft i Aktuellt 2019-04-02. Två ledande vindkraftsprofiler, Charlotte Unger och Tomas Kåberger, fick göra ett antal felaktiga påståenden utan att någon kvalificerad expert fanns tillgänglig för ett bemötande. Allmänheten, som i stora delar av landet får sin livsmiljö ödelagd av vindindustrier, fick utrymme för en väldigt kort kommentar i form av en lokalt drabbad person.

Felaktiga premisser

I årtionden har Svensk Vindenergi, med stöd av miljöaktivister och vissa politiska partier, bedrivit en grovt vilseledande marknadsföring av vindkraft. Den är varken ”förnybar”, ”hållbar”, ”miljövänlig”, ”klimatsmart” eller något annat av de förskönande epitet som den förkläs med. Begreppen är odefinierade och oanvändbara för en saklig diskussion (påtagligt ”flummiga” som några finska miljöforskare nyligen observerade).

I förhållande till fossilfri kärnkraft kräver vindkraften tio gånger mer av icke-förnybara resurser, orsakar omfattande lokala miljöstörningar och orsakar flera gånger högre koldioxidutsläpp. Jämför man EROI så är värdet på elsystemnivå nästa tjugo gånger sämre för vindkraft jämfört med kärnkraft (EROI = Energy Return On Investment = kvoten mellan producerad nyttig el och ekvivalent elenergibehov för tillverkning, drift och avveckling under en livscykel).

Men vindkraften är dessutom funktionellt oerhört mycket sämre. T.ex. kan kärnkraft leverera energi och effekt på rätt tid och rätt plats i relation till efterfrågan. Den kan fungera både som bas- och reglerkraft, verka nätstabiliserande, producera och konsumera reaktiv effekt etc. Inget av detta klarar vindkraften och måste därför kompletteras med stora nätombyggnader, ny balanskraft m.m. Detta leder till stora kostnader som vindkraften borde betala för. Vindkraften kommer också att minska effektiviteten för vattenkraften och överföringsnätet, öka turbinslitaget och stranderosionen genom stora och frekventa regleringar samt kraftigt öka risken för stora skogsbränder. Att media aldrig synar detta är en journalistisk skandal, vilket bidrar till att människor utan sakkunskap blir grundlurade.

CHARLOTTE UNGER
Charlotte Unger tar upp frågor om lönsamhet, klimat, jobb, vindförhållanden och tillståndsprocessen.

Vindkraftens lönsamhet
Unger representerar särintresset Svensk Vindenergi och har i många år påstått att vindkraft är lönsam utan subventioner men har ändå ”lobbat” för förlängning av subventionerna (annars skulle vindkraftsutbyggnaden avstanna!). Se ytterligare kommentarer i anslutning till synpunkter på Kåberger.

Vindkraften och klimatet
Unger påstår att vindkraften är viktig för klimatet. Eftersom Unger, mig veterligen, inte kan något om vad som styr klimatet antar jag att hon med det avser koldioxidutsläpp. Men när vindkraften byggs ut i Sverige och kärnkraften stängs ökar koldioxidutsläppen kraftigt i den svenska elproduktionen. Enligt Vattenfalls granskade miljödeklaration orsakar vindkraft tre gånger så höga utsläpp per kWh som kärnkraft. Sedan tillkommer stora utsläpp för ny balanskraft och den enorma ombyggnad av hela elsystemet som vindkraften kräver.

Vindkraften och jobben
Unger påstår också att vindkraften skapar många nya jobb. Men det blir ytterst få permanenta jobb och i förhållande till de enorma investeringar som görs så är utbytet extremt dåligt. Tiotals miljarder kanske bara ger ett tiotal arbetstillfällen. Med tanke på de stora naturvärden som ödeläggs slår man dessutom undan benen för naturturism och många fler arbetstillfällen riskerar att försvinna i nuvarande och framtida turistnäringar. Den norrländska exploateringen riskerar dessutom att helt slå ut rennäringen och till priset av ett stort antal arbetstillfällen och en hel kultur. Livsmiljön fördärvas för människor, fåglar och djur i stora områden och över hela världen protesterar människor mot den industriella vindkraftsexploateringen. Senast i raden en norsk tioårig flicka som strejkar mot vindkraft. Medicinare rekommenderar ett säkerhetsavstånd på minst 10 km för att undvika risk för nedsatt hälsa.

Vindförhållanden i Norrland
I programmet anges att det blåser speciellt bra i Norrland men bäst blåser det i södra Sverige och längs kusterna. I det norrländska kuperade skogslandet bromsas vinden av kraftig markfriktion och därför måste verken byggas mycket högre. Detta ökar miljöstörningarna kraftigt. Att bygga vindkraft i Norrland strider dessutom mot miljöbalken. Där framhålls att för ett tillstånd för miljöstörande verksamhet krävs att det finns ett behov. Det finns inget behov i hela Norrland! Mindre än hälften av elen från vattenkraft används i regionen, resten skickas i första hand söderut. Men om det finns ett behov ska det byggas så att miljökonsekvenserna och förlusterna minimeras. Att bygga i Norrland för ett behov som eventuellt kan finnas i södra Sverige gör att både miljökonsekvenser och förluster maximeras.

Tillståndsprocessen
Unger upprepar ett återkommande önskemål om att det ska bli lättare att få igenom projekt. Men vi har redan en situation i Sverige där enskilda personer är i det närmaste rättslösa i förhållande till vindkraftsexploatörerna. Politikerna har tagit bort kravet på skydd för allmänheten i det obligatoriska europeiska maskindirektivet, man har tagit bort rättigheten att få sin sak prövad i domstol och lagt över arbetet på miljöprövningsdelegationer vid länsstyrelserna. Men dessa är regeringens förlängda arm och har i uppdrag att underlätta för vindkraften. Detta har även Naturvårdsverket samt alla övriga myndigheter. Forskare vid Luleå tekniska universitet har visat att även domstolarna tar politiska hänsyn i vindkraftsärenden, vilket strider mot grundlagen. Jag skulle kunna lägga till ytterligare ett antal omständigheter som visar att vindkraften redan har en gräddfil i tillståndärenden.

Trots alla larm om medicinska konsekvenser av vindkraft vägrar myndigheterna att ta frågan på allvar (miljöbalken kräver att dessa frågor utreds innan tillstånd ges). Termen ”Windpower syndrome” är en juridiskt fastställd term i USA för sjukdomssymtomen hos drabbade människor i närheten av vindindustriområden.

Domstolarna vägrar ofta enskilda personer att få sin sak prövad i domstol trots att Aarhuskonventionen stipulerar denna rättighet. Domstolar vägrar också att motivera varför man tillåter påtalade brott mot gällande lagar och förordningar. Domstolarna motiverar ofta tillstånd till vindkraft med hänvisning till exploatörernas och politikernas påståenden om dess miljönytta men vägrar att pröva sanningshalten i påståendena (brott mot grundlagen).

Ett annat exempel: I ett fall ville bolaget öka den tillåtna bygghöjden till 220 m för att förbättra lönsamheten. Kommunen sade nej men domstolen beslutade att kommunen inte kan motsätta sig att bolaget bygger högre än vad kommunen gett tillstånd till! Vilken privatperson kan, efter ett bygglov som medger ett 6 m högt hus, ändå kräva att få bygga 9 m högt och få rätt i domstol? Men politikerna har uttalat att ”ingenting får stoppa vindkraftsutbyggnaden” och då gäller varken miljöbalken, maskindirektivet eller plan- och bygglagen.

TOMAS KÅBERGER
Även Tomas Kåberger tar upp frågor om lönsamhet, vindförhållanden och tillståndsprocessen. Han berör också export och frågan om lagring.

Vindkraftens lönsamhet
Som påpekats i ingressen av min anmälan är vindkraften dysfunktionell ur ett elsystemperspektiv och har bara en bråkdel av det funktionella värde som kärn- och vattenkraft har. Ändå har den betalats dubbelt så högt genom en kombination av straffskatt på kärn- och vattenkraft och subvention av vindkraft. Vid hot om omgående elransonering p.g.a. förtida avveckling av de sista kärnkraftverken och stängning av stora vattenkraftverk togs effektskatten bort härom året men subventionerna till vindkraft finns kvar. Det rimliga vore att belägga vindkraften med en effektavgift, eftersom den stora delar av året bara levererar en bråkdel av sin installerade effekt, och med denna avgift betala kärn- och vattenkraften för att de agerar ”hjälpgumma” åt vindkraften.

Flera beräkningar och simuleringar indikerar att den omställning som nu sker av svenska elsystemet kommer att kraftigt öka koldioxidutsläppen, öka användningen av icke-förnybara resurser, kosta ett par tusen miljarder extra och öka elkostnaderna med två till tio gånger. Det är svårt att beräkna kostnaderna för ny kärnkraft men EU-projektet CASES kommer fram till att ny vindkraft är dubbelt så dyr som ny kärnkaraft.

Kåberger brukar ta upp att ny kärnkraft i England har ett garantipris av ca 1 kr/kWh. Men han undviker att tala om att detta är ungefär samma nivå som vindkraften får i England, i båda fallen under en begränsad period (20 år tror jag). Men efter den perioden är vindkraftverken skrot medan kärnkraften har en återstående livslängd av 40-60 år när den kan leverera el på marknadsmässiga villkor. Kina storsatsar nu på kärnkraft och stryper vindkraftsutbyggnaden. Där bygger man kärnkraft till halva priset mot Europa och siktar på en framtida stor export. Även Storbritannien, Kanada, USA, Indien, Ryssland, Finland, Estland m.fl. planerar för ny kärnkraft. Värt att notera är att de existerande svenska kärnkraftverken byggdes på ca fem år till en betydlig lägre kostnad än vattenkraften och dagens vindkraft. Det finns inga andra skäl än politiska till varför detta inte skulle gå att upprepa i dagsläget.

Men samtidigt som vindkraften fått mycket stora stöd i olika former under decennier har kärnkraften konsekvent motarbetats med ”tankeförbud”, förbud att utnyttja spillvärmen, strypta forskningsmedel, straffskatter som enbart haft till syfte att göra kärnkraften olönsam, överkrav på säkerhet som ökar kostnaden med stora belopp men ytterst marginellt bidrar till ökad säkerhet samtidigt som vindkraft inte ens behöver följa gällande säkerhets- och miljödirektiv etc. Beträffande spillvärmen var kärnkraften ursprungligen tänkt att leverera både el och värme men p.g.a. politiska beslut förbjöds värmeleveransen och nästan två tredjedelar av energin måste spillas i havet. Detta minskar kärnkraftens intäkter och ökar dess miljöbelastning och är ett gigantiskt slöseri med energi och kapital. Hade kärnkraften haft samma förutsättningar som vindkraften hade ny kärnkraft varit avsevärt mycket billigare.

Ett ofta framhållet exempel på sol och vind är el Hierro (en glättad film om denna ö har okritiskt visats av SVT). Men trots ideala förutsättningar med lågt elbehov, mycket sol och vind samt en naturlig reservoar för lagring i en slocknad vulkan klaras bara halva behovet. Resten täcks med dieseldrivna aggregat och elpriset blir ca 10 kr/kWh! Alla länder/regioner som satsat på sol och vind får kraftigt höjda elkostnader. Tyskland och Danmark har mest vindkraft i Europa och de i särklass högsta elkostnaderna samt även höga koldioxidutsläpp. Beträffande miljökonsekvenser kan nämnas att det finns ett snabbt växande berg av miljöfarligt avfall från solceller och vindkraftsvingar, som man i dagsläget inte vet vad man ska göra med. Vindkraftsvingarna innehåller det cancerogena ämnet bisfenol A, som EU särskilt varnar för.

Kåberger menar att sol byggs utan subventioner i Tyskland. Men „Das Institut für Wettbewerbsökonomik, Düsseldorf“ har beräknat att den s.k. Energiewende kommer att kosta tyska folket ca 5200 miljarder kr till år 2025, det mesta i form av subventioner. I Sverige har solel subventionerats med mer än hela elpriset (solel kräver i särklass mest icke-förnybara resurser). Tyskland har också en ökande ”elfattigdom”, d.v.s. människor som inte har råd med sin elkostnad.

Vindförhållanden i Norrland
Se kommentar till Unger.

Tillståndsprocessen
Se motsvarande punkt under Charlotte Unger. Bifogar ett citat från en av alla förtvivlade medborgare runt om i landet, som fått sin livsmiljö fördärvad och inte får något som helst stöd i kampen mot internationella storbolag, professionella exploatörer, osakliga myndigheter (med politiska direktiv) m.m. och därför måste starta en egen proteströrelse: (i detta fall #vindkraftsupproret):

”Är du en av alla som blivit påtvingad att bo i det industriområde en vindkraftsindustri skapar?

Är Du en av dem som fått flytta ifrån ditt hem p.g.a. störningar från vindkraftverken?

Har Din fastighet minskat i värde?

Är Du en av dem som får ”kriga” mot kommunen, länsstyrelsen, vindkraftsbolag m.m.?

Är Du en av dem som inte får sova, lider av huvudvärk, yrsel och andra besvär p.g.a. vindkraftverken?

Är Du en markägare som inte vill arrendera ut din mark?

Är Du en av dem som stöttar oss i kampen mot vindkraftshysterin och dess våldtäkt på den svenska landsbygden?

Då är Du välkommen att vara med i kampen för en tyst, levande landsbygd som Vi har valt att bosätta oss i.

Markägarna får pengar, kommuner får pengar, bygdepengar delas ut men DU som bor i närheten av vindkraftverken med störningar i och runt din fastighet får ingenting. Bara en förlorad livskvalitet.

Nu får det vara nog!

Vi vill ha tillbaka vår livskvalitet och kan inte ägarna av vindkraftsbolagen ge oss den tillbaka ska de få betala för de dagar VI inte kan må bra på våra egna fastigheter.

Du är inte ensam.”

Det kan tilläggas att i Norrland är det ofta stora skogsbolag, som SCA, som upplåter mark för vindkraft och får stora intäkter. Beslutande chefer sitter på långt avstånd och berörs inte av konsekvenserna men grannar, som kan få sin livsmiljö fördärvad och fastighetsvärdet raserat, kan dessutom tvingas till att upplåta sin mark för kraftledningar i stort sett helt utan ersättning. Någon rättshjälp får man aldrig medan exploatörerna får stort stöd av olika myndigheter och har råd att anlita professionell juridisk hjälp.

Export av vindkraft
Kåberger tar upp frågan om att exportera vindkraft till länder som använder kol för elproduktion. Unger klagade häromåret på det låga elpriset och den därmed dåliga lönsamheten för vindkraft. Hon hävdade då att det låga kolpriset var orsaken. Vi har ingen kolbaserad elproduktion i Sverige men däremot har det inte funnits något utrymme för vindkraft på den svenska marknaden utan den måste säljas på export med stor förlust (man får inte ens halva självkostnaden) och på exportmarknaden konkurrerar den framförallt med överproduktion av vindkraft i Danmark och Tyskland. Förlusten betalas av de svenska konsumenterna. Det bör noteras att det finns en stor samvariation av vindförhållandena i hela Europa. Blåser det mycket i Sverige gör det så även i grannländerna och då finns inget utrymme för svensk export av vindkraft och talet om att ersätta fossilkraft nere i Europa faller platt.

Vindkraftens största ekonomiska problem är inte kol; det är mer vindkraft! När det inte blåser får man dåligt betalt p.g.a. låg produktion och när det blåser mycket får man dåligt betalt p.g.a. överproduktion och därmed lågt elpris (ju mer vindkraft desto större problem; i Tyskland och Danmark har man ofta perioder med negativt elpris p.g.a. för mycket vindkraft). Det är framförallt dumpning av subventionerad vindkraftsel på en redan övermättad marknad som leder till lågt elpris (men hög elkostnad).

Lagring av el
Ytterligare en punkt som Kåberger tar upp är lagring av vindkraftsel. Men all lagring medför stora kostnader, verkningsgradsförluster och negativa miljökonsekvenser. De svenska vattenkraftsdammarna har begränsad lagringskapacitet och det var en av anledningarna till att både Kungliga Vetenskapsakademin och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin redan från början hävdade att mer än 10 % vindkraft skulle få negativa följder för elsystemet. Pumpkraftverk har bäst ekonomi och effektivitet för ökad lagring men medför ca 30 % förlust. Batterilagring medför avsevärt högre kostnader och förluster och stora negativa miljökonsekvenser. Att producera gas, t.ex. metan eller vätgas för senare omvandling till el, är mer att betrakta som ”energiförstöring” än lagring (ca 80 % förluster). Direkt användning som bränsle är gynnsammare men innebär fortfarande stora förluster. Tyska beräkningar visar att en ersättning av 3 kärnkraftverk med vindkraft och pumpkraftverk skulle kosta lika mycket som 32 nya kärnkraftverk och inte vara geografiskt möjligt. Motsvarande insats med batterier som lager skulle kosta lika mycket som 85 kärnkraftverk (dessutom måste batterierna, lika många som i 22 miljoner BMWi3 bilar, bytas med 5-10 års mellanrum!)

Med vänlig hälsning

Per Fahlén
Professor emeritus (f.d. avdelningschef vid institutionen för energi och miljö, Chalmers tekniska högskola) och ledamot av kungliga ingenjörsvetenskapsakademin IVA

Uppdatering den 7 maj 2019.

Per Fahlén:  Idag kom det väntade beskedet:

”Tack för din anmälan mot SVT Aktuellt den 2 april.
En ordförande i granskningsnämnden har läst din anmälan och beslutat att den inte ska leda till en granskning.” 

Ingen motivering och ingen möjlighet att överklaga.

Kollade en dom från granskningsnämnden där SVT fälldes efter anmälan från Svensk Vindenergi av några inslag som ställde helt relevanta kritiska frågor kring vindkraft. I domen står bl.a. ”Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis bland annat att kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas ensidigt, det vill säga så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program eller inslag.

Men det var precis vad som gjordes i det Aktuellt som jag anmälde och där två ledande vindkraftsförespråkare fick lägga ut texten utan att några kritiska frågor ställdes eller någon sakkunnig som kunde bemöta deras påståenden. SR/SVT verkar ha samma instruktion av regeringen som alla myndigheter (länsstyrelser, naturvårdsverket, konsumentverket, energimyndigheten etc.) Ingenting får stoppa vindkraftsexploateringen och den får inte ifrågasättas.

Vindkraften stör älgar, renar och dödar rovfåglar

Vi vet att många jägare/jaktlag har förstått och vet att vindkraften försvårar jakten i  vindkraftsområden. Men många jaktlag jagar på skogsbolags- och privata marker och vågar inte protestera för risken att förlora jakträtten. Vindbolagen förnekar givetvis att vindkraften försvårar jakten, men erfarenheter från jägare talar emot detta.

Följande citat är ett sammandrag från  SVT Västerbottensnytt:s reportage  och tidningen   ”Jakt och jägare”  artikel om älgjakt i vindkraftsområden.

”Älgjakten drabbas negativt av vindkraften. Djuren blir rädda och vill helst komma undan de snurrande vingarna. Det rapporterar SVT:s Västerbottensnytt som besökt Lejonströms jaktlag ett par mil utanför Malå under pågående jakt. Älgar skräms av vindkraftverken. Flera jaktlag får svårare att jaga älg i de områden där det finns stora vindkraftsparker.”

”Skuggorna från vindsnurrorna slår i backen när Östen Lundgren går omkring i sitt jaktområde. Han basar över Lejonströms jaktlag två och en halv mil utanför Malå mot norrbottensgränsen. Där har Skellefteå Kraft en vindkraftpark med tio aggregat på ett cirka sex kilometer stort område.

Det ligger mitt i jaktlagets älgjaktsområde. Vindkraftparken är att betrakta som riskområde på grund av att is kan lossna från bladen på vindsnurrorna.
– Det känns som att vi inte kan gå omkring i området som vi vill och som vi gjorde tidigare. Det känns egentligen som ett intrång, säger Östen Lundgren.”

Forskning som genomförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala visar att renar undviker att vistas i närheten av vindkraftverk

”Enligt jaktlaget var det älg på platsen tidigare – nu är de rädda för vindsnurrorna.
– Älgarna trivs inte att ligga här, säger Östen Lundgren och pekar ut över berget där vindsnurrorna är placerade. De kan gå in sporadiskt bara i vindkraftparken men de lägger sig inte ner och söker skydd där som de gjorde förut. ” (Samma erfarenhet har forskare och samerna gjort när det gäller renarnas närvaro i vindkraftsområden. /admins not)

”Jakten ska ändå genomföras trots att det är en viss begränsning på grund av vindkraftverken.
– Ja, runt omkring ska vi jaga, men det är inte med samma glädje och iver som förut, säger Östen Lundgren.”

Det är inte enbart älg och ren som påverkas menligt av vindkraft. Tjäderpopulationer minskas pga att gamla tjäderplatser förstörs av vindkraft.

Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna   skriver på sin hemsida så här:

”Hänsynslös vindkraftsutbyggnad dödar tjädern”

”Skogsbruket i Sverige har utvecklat ett av de tätaste skogsbilvägnätet i ett globalt perspektiv. En stor del av de skogsbilvägar som projekteras senaste decenniet sammanhänger med vindkraftutbyggnad där platsvalet av anläggningar i Norrland ofta innebär mer än 5 mil nybryten väg per anläggning.
Vägnätets fragmentering av natur och livsmiljöer och påföljande effekter innebär ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald. Vägarna medför ett flertal negativa effekter på biologisk mångfald då de normalt leder till habitatförlust och försämringar av habitat, genom fragmentering och förändring i de ekologiska förutsättningarna. Även mindre vägar har en betydande negativ påverkan på naturmiljön, i synnerhet då de berör mer eller mindre naturliga miljöer. ”  (Källa: Statistiska centralbyrån 2014)

Vindkraftverken slår hårt mot skogsfåglarna

Att vindkraftverken massakrerar örnar och andra rovfåglar är väl känt. Rapporter om detta kommer regelbundet både i svenska och utländska media och i olika rapporter. Hur länge ska myndigheterna nonchalera detta? Det känns som myndigheterna helt bortser från fågeldöden, och det är alarmerande.

I vårt län arbetar ÅOF (Ångermanlands ornitologiska förening) aktivt med att skydda kungsörnar. Den storskaliga satsningen på vindkraft i hela landet har gjort att detta är den fågelskyddsfråga som tar allra mest tid för ÅOF att jobba med. ÅOF gör ett stort arbete med regelbundna inventeringar i kända örnområden och hjälper till att överklaga vindkraftsärenden om de anser att det finns skäl att göra det. ÅOF gjorde bl.a en grundlig ny inventering av örnbeståndet på Fängsjö/Storsjöhöjden innan de överklagade Forscas ansökan av storskalig vindkraft i området. Ett betydande och viktigt argument till MMD:s dom och MMÖD:s slutliga nej till vindkraft i området.

Mer om ÅOF:s arbete finns att läsa på deras hemsida  här. 

Man blir så ledsen när man  läser notiser som nedan. Tyvärr händer detta dagligen i örntäta vindkraftsområden, och det är ett djurplågeri som inte borde få förekomma. Är detta en situation som ska accepteras?

Rapport från Stor-Rotlidens vindkraftsområde

A. Berglund / admin

Vindkraftverk kan göra dig sjuk


Forskare har i populationsstudier över tid vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg funnit att stressfaktorer leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). På sikt innebär sådana förändringar ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Detta vet vi.

Det finns i dessa studier klara paralleller mellan sjukdomsutvecklingen, och de stresseffekter som uppträder hos individer som drabbats av påverkan från vindkraftverk. Det tar emellertid flera år att genomföra liknande vetenskapliga studier avseende just vindkraftens påverkan. Som jämförelse kan nämnas att det tog 200 år innan tobaksrökningens sjukdomseffekter påvisades på 50-talet. Det tog sedan ytterligare ett 20-tal år innan det stod klart att rökning även orsakar hjärtsjukdom. Andra hälsofaror som inledningsvis länge förnekades var hormoslyr, neurosedyn och asbest.

Samtidigt med vindkraftutbyggnaden fortgår forskningen om vindkraftens hälsopåverkan. Forskningen visar klart dels att vindkraft förorsakar stress, och samtidigt att stress är en stark riskfaktor för hjärtinfarkt, diabetes och andra sjukdomar.

Stressfaktorn leder genom så kallade neuroendokrina mekanismer till risk för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Den mest omfattande studien på området är kanadensisk, och visar att de undersökta vindkraftgrannarna upplevde stress, men att de ännu inte hunnit utveckla diabetes eller hjärtkärlproblem. Då detta kan ta lång tid (10+ år), behövs uppföljande studier över tid, som för närvarande saknas. Men när skadan väl skett är det för sent.

Det nu anmärkningsvärda hos oss är risktagandet – för att inte säga nonchalansen, inför hotande hälsoeffekter. Är det klokt att nu forcera vindkraftutbyggnaden, trots alla pågående studier som kan komma att påvisa att vindkraftens störningar är ett verkligt hälsoproblem? Dvs. att chansa.

Ansvaret faller tungt på det nationella och internationella kapital som finansierar utbyggnaden. Begreppet riskkapital får en ny innebörd. Vad vi ser är en djärv chansning på att kunskap om negativa hälsoeffekter inte ska beläggas inom de närmsta åren. Vem får ta smällen – och hur stor blir den – när sambandet mellan vindkraftbuller och sjukdom påvisas? Och när ser vi de första stämningarna?

Det ligger något dysfunktionellt och tragikomiskt i att förment långsiktigt försäkrings- och pensionskapital är delaktigt i dessa chansningar. Detta bör uppmärksammas vidare.

Det finns goda alternativ även för den som inte vill ha ny kärnkraft – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och kraftvärme. Det är inte så att vi måste ha vindkraft, även om vindkraftsindustrin kidnappat politiken. Tro dem inte !

Göran Holm
Styrelseledamot FSL, professor emeritus, hjärtmedicin, tidigare Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg,

Leif Lyttkens
Docent, f.d. överläkare, audiologi, tidigare Uppsala Akademiska Sjukhus,

Jan Hedman,
Ordförande, Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL.

 

Senaste i media om vindkraften i kommunen

De senaste dagarna har media m.fl.  publicerat flera insändare och inlägg. Bl.a av  (S) och allianspartierna i Sollefteå kn.  Det har främst handlat om alliansens avslag av  Fängsjö/Storsjöhöjden och om vindkraften i Sollefteå kommun.

Här är länkarna till några av inläggen/insändarna:

P4 Västernorrland 4 mars. 

Allehanda 5 mars

Allehanda 5 mars.

Allehanda 6 mars.

Allehanda 6 mars.

Allehanda 10 mars

Allehanda 11 mars

Röåns hemsida 11 mars

 

 

 

Ny förening ”Stoppa vindkraften Ångermanland”

Hej alla!

Jag har tidigare i denna grupp lite löst kastat fram en intresseförfrågan om att bilda en förening i Ångermanland med syfte att arbeta systematiskt med opinionsbildning mot vindkraft. Nu blir den förfrågan konkret!

Jag och en bekant har lagt upp en hemsida som exempel på hur en sådan förenings ansikte utåt skulle kunna se ut. Sidan länkas nedan. Allt på hemsidan är exempel och det är naturligtvis slutligen den första styrelsen i en bildad förening som avgör det slutliga innehållet. Exempelsidan kommer ligga uppe en viss tid, men sedan plockas ned.

Tanken är att både privatpersoner och organisationer/företag skall kunna vara medlemmar. Befintliga lokala föreningar eller aktionsgrupper kan alltså ansluta sig. Syftet är att ge en plattform som samlar det motstånd som redan finns idag, men som är spritt och där ingen samordning sker på en mer allmän opinionsbildande nivå. Föreningen ska också kunna vara ett stöd till lokala grupper, inte minst i kontakt med myndigheter och politiker. En hemsida av det här slaget blir också en slags referensbank över vad som hänt och händer i vårt landskap.

Sidan är med flit utformad, inklusive namnet ”Stoppa Vindkraften Ångermanland”, så att konceptet ska kunna exporteras till andra landskap/kommuner/län/annat. Tanken är också att föreningen skall söka medlemskap i Föreningen Svenskt Landskapsskydd.

För att komma igång behöver vi vara minst 5 personer i en interimsstyrelse. En oro jag har är att detta ska stöpa på att ni som är intresserade känner att ett styrelseuppdrag skulle vara en arbetsbetungande uppgift. Det behöver ni inte göra. När en sådan här förening väl är igång, så kommer den alltid i sitt arbete utåt drivas av de medlemmar som för stunden har ork och lust att driva frågor. T.ex. skriva insändare eller delta i lokala debatter. Idealt så sköter styrelsen medlemsregistret och kallar till årsmöte. I övrigt är arbetet ”utlokaliserat” på de medlemmar som vill, kan och har kunskap just på det område de vill ta sig an. Föreningen har inte ett socialt syfte (även om det ena inte utesluter det andra) och inte heller som målsättning att tillvarata sina medlemmars intressen. Utan målet är att stoppa vindkraftsutbyggnaden i Ångermanland genom att bedriva ett så gott opinionsarbete i varje ögonblick som medlemmarna för tillfället har möjlighet att göra.

Tanken är att medlemskap skall vara kostnadsfritt. Inga postutskick till medlemmar. Sådan kontakt ersättes med email och sms. 2 anmälda frivilliga till en interimsstyrelse finns, varav jag är en. I praktiken behövs alltså endast 3 personer till, även om det förstås vore mycket önskvärt och glädjande med fler än så. Finns 5 personer så kan man ha ett bildandemöte, varefter föreningen kan registreras hos Skatteverket och erhålla ett organisationsnummer.

Medlemsrekrytering kan då påbörjas omgående. Vid bildandemötet antas föreningens stadgar och närvarande utser sig till interimsstyrelse. Efter första årsmötet får föreningen en ”riktig” styrelse (=vald av medlemmarna). Det här behöver inte vara en lång och krånglig process. Kan vi få tillräckligt med folk till en interimsstyrelse så behöver ett bildande inte vara mer än någon månad bort.

Jag nås på messenger, email [sven.valerio.ets@gmail.com] eller telefon (070-214 90 60). Tveka inte att ta kontakt om intresse finns. All typ av feedback på ”konceptet” är också mycket bra att redan från start lufta offentligt. Skriv därför gärna i kommentarerna synpunkter.

/ Sven Valerio

Hemsida : https://stoppavindkraften.webnode.se/