Vindkraft, jobb och elsystem

Vindkraft, jobb och elsystem

Bengt Hellman skriver i TÅ 2021-01-07 om vindkraftens betydelse för jobb och elförsörjning. Den åberopade källan beträffande jobb är en partsinlaga. Det går inte att ange ett visst antal jobb per investerad krona, skillnaden mellan olika projekt är stor. En studie av exploateringen i Markbygden påvisar ett mycket begränsat antal nya jobb. Någon bedömning av hur många jobb som försvinner p.g.a. av vindkraften görs inte. I Kaxås stoppas en vindkraftsexploatering eftersom den skulle slå undan benen för en satsning på inflyttning och nya näringar. Ju fler jobb per MW som vindkraften behöver desto sämre blir dess ekonomi och den är redan förödande dålig!

Att bygga elproduktionen nära förbrukningen är mest ekonomiskt och minst miljöstörande. Kylvatten finns i hela landet och kärnkraftverken ligger där de ligger för att utgöra noder i välbalanserade elförsörjningsområden. När t.ex. Barsebäck stängdes var inte förlusten av kWh det stora problemet utan att elsystemet blev instabilt. I det väl genomtänkta system vi haft minimerades överföringsbehoven och förlusterna; nu maximeras de! Vindkraft i Norrland får 10-20 % överföringsförluster och ca 10 % påfrysningsförluster och är lika dumt som att bygga kärnkraft i Norrland för att försörja Sydsverige. För övrigt var kärnkraften planerad för att leverera både el och värme men politikerna förbjöd utnyttjande av spillvärmen.

Påståendet att kostnaden för långdistansöverföring av el är ganska liten är häpnadsväckande! Den nya stamledning, som svenska kraftnät (SVK) planerar, blir lika dyr per MW som att bygga ny kärnkraft där elen behövs och genom stängningen av Ringhals minskar överföringskapaciteten i stamnätet med 1000 MW p.g.a. stabilitetsproblem. Redan vid 20-30 % andel vindkraft är dess systemkostnad lika stor som kraftverkskostnaden och vid ökad andel stiger kostnaden snabbt. Havsbaserad vindkraft är en gigantisk förlustaffär som kräver ett elpris som är 3-4 ggr högre än dagens.

/ Per Fahlén

TÅ Allehandas chefredaktör Oskar Nord idkar censur

Det kom ett mail som är mycket upprörande. TÅ Allehanda har upplevts ha varit mer tillåtande än tidigare med insändare om motståndet mot vindkraft, men sedan den nye chefredaktören Oskar Nord, tillträtt verkar locket har stängts rejält igen.

”Sedan Oskar Nord tog över insändarredaktionen på TÅ har det blivit hopplöst att bemöta politiska påståenden om vindkraft. Mina fyra senaste insändare för att bemöta MP, har inte blivit publicerade (och inte någon annans heller). Har ringt och pratat med Oskar Nord men han menar att ”de lägger ut det som läsekretsen är intresserad av”. Då är väl frågan om läsekretsen är intresserad av att läsa politisk propaganda i insändarspalterna.”

Är det så som TÅ Allehanda behandlar sin läsekrets? Genom att idka en form av censur mot dem som inte har den politiska korrektheten som TÅ Allehanda generellt idkar? Det är upprörande skamligt.

Västra Initiativets syn på sprickan i Alliansen Sollefteå kn

#10 SPRICKAN I SOLLEFTEÅ – VÄSTRA INITIATIVET LÄMNAR MAJORITETSSAMMARBETET
Den 5 februari meddelade det lokala kommunala partiet Västra intiativet i Sollefteå att de lämnar majoritetssammarbetet de haft tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet.
I denna podd får ni höra bakgrunden och vi djupdyker i hur förhandlingarna som ledde till beslutet har sett ut. Gilla och dela inlägget och glöm inte att följa Regionpodden på sociala medier för att få aviseringar för kommande avsnitt.
För att lyssna på podden klicka på någon av följande länkar:
Eller leta där du hittar poddar!

 

10: #10 Sprickan i Sollefteå – Västra initiativet lämnar majoritetssammarbetet – Regionpodden

 

Per Fahléns kommentar till Vetenskapsradion om vindkraft

Skickade följande kommentar till P1 efter att ha lyssnat på ”vetenskapsradion” om behovet av 4 ggr mer vindkraft.   https://sverigesradio.se/artikel/kraftig-utbyggnad-av-vindkraft-vantas-i-hela-landet

Hej!

Lyssnade på programmet ” Fyrdubbling av vindkraft väntas” idag 2021-02-10. Varför fortsätter SR att upprepa påståenden om att vi måste ställa om, det måste byggas vindkraft etc.? Det måste vi inte alls, det är något som politikerna beslutat.

• Naturvårdsverket har inte i uppdrag att se till att vi får elproduktion med så små negativa miljökonsekvensers som möjligt; de har i uppdrag att se till att det byggs så mycket vindkraft som möjligt.

• Energimyndigheten har inte i uppdrag att ta fram de mest effektiva och ekonomiska energilösningarna för Sverige; de har i uppdrag att se till att det byggs så mycket vindkraft som möjligt. Som svenska kraftnät syrligt svarade energimyndigheten i en remiss där myndigheten föreslog lämplig placering av vindkraftverk: ”Innan man föreslår placering av vindkraft kanske man skulle utreda varför det just ska byggas vindkraft”.
• Politikerna har ålagt myndigheter som ansvarar för säkerhet att ta bort viktiga säkerhetskrav och underlätta för vindkraften
• Att kommunerna fick vetorätt var för att kravet på bygglov togs bort för vindindustrier. Man kan inte bygga en villa utan bygglov men däremot kan man bygga jättelika, miljöstörande vindindustriområden.
• Medborgare, som drabbas av industrierna, är i det närmaste rättslösa. Man kämpar en ojämn kamp mot politiker, professionella exploatörer och miljöprövande myndigheter, som är ålagda att underlätta för vindkraft, samt domstolar, vilka tar politiska hänsyn i strid mot grundlagen.
• Konsumentverket vägrar att pröva vilseledande marknadsföring av vindkraft med motiveringen att frågan om kostnader och miljökonsekvenser för elproduktion saknar konsumentintresse! Myndigheten är ålagd att främja vindkraft.

• SR/SVT bryter återkommande mot kravet på saklighet genom att ensidigt framställa vindkraften i positiv dager. Någon kritisk granskning har jag aldrig hört och det lönar sig inte att anmäla inslagen. Svaret blir bara ”ingen åtgärd”, utan motivering och utan möjlighet att överklaga.

Svenska politiker har beslutat om en enorm satsning på miljöförstöring (tusentals miljarder kr). Utan några som helst konsekvensanalyser beträffande elsystemets funktion, kostnader och miljökonsekvenser har de beslutat om en jättelik utbyggnad av vindkraft. Det mesta byggs i det norrländska skogslandet, ofta på toppen av höjder längs älvdalarna. Enorma industriområden med bullrande jätterotorer, 250 m höga med blinkande ljus som syns på tiotals mils avstånd, byggs i skogsområden som ofta innehåller betydande bestånd av gammelskog. Eftersom höjderna är svåråtkomliga och har låg bonitet har de ofta blivit förskonade från industriellt skogsbruk. De utgör viktiga områden för de stora rovfåglarna och rovdjuren. För att göra höjderna tillgängliga för vindkraft byggs även mängder av nya vägar, som skär av viltets naturliga vandringsleder och ofta fördärvar vattendrag. Men inte bara lokalt ödeläggs stora markområden. Det krävs nya stamledningar genom hela Sverige, många hundra mil med 50-100 m breda ledningsgator, eftersom det mesta byggs så långt som möjligt från behoven.

Ett av många exempel är Markbygden i Piteå. Där byggs ett tusental vindkraftverk på en yta större än Stockholms kommun, till största delen med kinesiskt kapital. Nästan all vindkraftsexploatering sker med internationellt kapital av bolag som är totalt ointresserade av de lokala miljökonsekvenserna och protesterna från lokalbefolkningen, som får sin livsmiljö fördärvad. Den samiska kulturen är starkt hotad eftersom stora delar av renbeteslanden störs ut av vindindustrier och annan industriell verksamhet (energimyndigheten m.fl. vägrar publicera forskningsrapporter som visar vindkraftens negativa påverkan på renar). Jag har arbetat större delen av mitt yrkesverksamma liv med analys av energibehov, energianvändning, effektivisering, försörjning av energi samt energirelaterade miljökonsekvenser. Det är för mig obegripligt att man i årtionden presenterat t.ex. el från sol och vind som ”förnybara”, ”hållbara”, ”klimatsmarta”, ”gröna” etc. utan att begreppen definieras eller att någon efterfrågar fakta som stöder dessa påståenden (se bifogad anmälan till konsumentverket). I media, inte minst SR och SVT, förutsätts att just dessa alternativ skulle vara bra av sig själva och grundläggande fakta eftersöks inte eller negligeras.

För att inte upprepa samma absurda och planlösa agerande som skedde i samband med energiöverenskommelsen måste man först konkretisera vilka målen är innan man föreskriver medlen. Det är skrämmande att energiöverenskommelsen stakade ut en väg och bestämde medel utan att ha några mål eller göra en tillstymmelse till konsekvensbeskrivning. Man bestämde att det skulle byggas en viss mängd vindkraft utan att analysera de framtida behoven av energi och effekt, hur de fördelar sig i tid och rum, krav på elkvalitet, leveranssäkerhet, miljökonsekvenser och kostnader. Nu stängs lönsamma reaktorer, som finns där de behövs och utför ytterst nödvändiga systemfunktioner, och istället byggs vindkraft där den inte behövs och som går med förlust. Vindkraftsexploateringen i Norrland strider mot miljöbalken och de flesta av de svenska miljömålen. Det maximerar energiförlusterna, de negativa miljökonsekvenserna och försämringen av elsystemets funktion.

Avveckling av kärnkraft och utbyggnad av vindkraft leder till:
• Ökade koldioxidutsläpp med en faktor 3-10
• Ökad användning av icke förnybara resurser med en faktor 10-20
• Kraftigt minskad hållbarhet för elsystemet (EROI = Energy Return On Investment sjunker från 75 till 4; min 7 brukar vara ett krav för hållbarhet)
• Minskad biologisk mångfald
• Ödelagd livsmiljö för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden
• Försämrad akvatisk miljö i älvar med vattenkraft
• Stora mängder miljöfarligt avfall
• Försämrad effektivitet och kraftigt ökade kostnader för vattenkraften (även den riskerar utslagning)
• Försämrad elkvalitet och leveranssäkerhet i elsystemet (stor risk för ransonering)

• Kraftigt höjda elkostnader

Grannlandet Norge är betydligt mer seriöst och även sakkunniga som är kritiska till vindkraftsexploateringen får uttala sig i NRK. Det och de stora folkliga protesterna i Norge har också lett till att nästan samtliga norska kommuner nu säger nej till den miljöstörande vindkraften. Protesterna är nog lika stora i Sverige men de syns bara på nätet och på insändarsidorna i lokalpressen. Rikstäckande medier är totalt ointresserade av att bevaka sakfrågorna.

Med vänlig hälsning

Per Fahlén, prof.em. (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA

SLU:s rapport – Renarna föredrar områden där vindkraften inte syns

Den här studien av SLU slutfördes för några år sedan. Studien visar tydligt att renarna skyr vindkraftsområden.  ”Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.”

Hela rapporten:

En stor del av den svenska vindkraftsutbyggnaden sker idag inom renskötselområdet. En studie visar att renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och att nya vindkraftsparker även verkar förändra valet av kalvningsplatser. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.

Bakom studien, som publicerats i tidskriften Ecology and Evolution, står Anna Skarin och Per Sandström från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Moudud Alam från Högskolan Dalarna.

Forskarna använde GPS-data från 50 renar (vajor) i Malå sameby i Västerbotten, för att följa hur renarnas val av kalvningsplatser och betesområde påverkades av driften av två mindre vindkraftsparker med 8 respektive 10 verk. De båda parkerna är belägna 4 km från varandra i renarnas kalvningsområde strax norr om Malå samhälle och renarna följdes under sex kalvningssäsonger (maj–juni), två före byggnation (2008–2009), två under byggnation (2010–2011) och två när vindkraftverken var i drift (2015–2016).

Resultaten från studien visade att renarna valde sina kalvningsplatser längre bort från vindkraftsparkerna under driften jämfört med före byggnation. Renarna valde också hemområden, och betesområden inom dessa hemområden, som var belägna längre bort från vindparkerna både under byggnation och under drift av parkerna i samma jämförelse. En tydlig förändring var att renarna undvek områden där vindkraftverken var synliga, till fördel för områden där verken inte syntes när vindkraftsparken satts i drift. En kilometer från parkerna ökade användningen av de skymda områdena med 14 procent och fem kilometer ifrån ökade den med 79 procent. Driften av vindkraftverken hade en större negativ påverkan på renarnas val av hemområden och betesområden än uppbyggnadsarbetet hade.

– Att renarna så markant ökade användningen av områden där vindkraftverken inte syns, betyder enligt vår tolkning att det är vindkraftverken i sig som stör renarna. Resultaten tyder alltså på att den fortlöpande driften av parkerna under både dag och natt påverkar renarna mer än de plötsliga ljud som den ökade mänskliga aktiviteten orsakar under byggnadsarbetet, säger Anna Skarin, forskare vid SLU:s institution för husdjurens utfodring och vård.

Vid framtida projektering av vindkraftverk kan högupplöst topografisk information tillsammans med de planerade vindkraftverkens positioner göra det lättare att identifiera känsliga områden för renar och förbättra planeringen och placeringen av nya vindkraftparker.”

Kontaktperson

Anna Skarin, forskare
Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Sveriges lantbruksuniversitet
anna.skarin@slu.se, 018-67 19 54

NOT.  Mer om hur vindkraften stör älgar, renar och dödar rovfåglar finns att läsa här.

MOTVIND. Gruppsidor i Facebook om motståndet mot vindkraft i Sollefteå kn

Det finns många gruppsidor på Facebook från hela landet om motståndet mot vindkraft.  De flesta har epitetet  MOTVIND i namnet.  ”Motvind” är ett sätt att länka samman vindkraftsdebatten som förs i många  länder. Motvind Norge tex har på kort tid lyckats med det vi i Sverige misslyckats med. De har fått media på fötterna, samlat ett stort folkligt stöd och drivit igenom ett stopp för all landbaserad vindkraft. Även i andra länder, ffa i Tyskland och Danmark, växer motståndet kraftigt och vi vill därför, även från vår lilla horisont, stödja detta växande motstånd. MOTVIND!

Inom Sollefteå kommun finns det minst ett par gruppsidor i Facebook som är aktiva i motståndet till vindkraft.

Den äldsta är ”Motvind – Vindkraftsexploateringen i Sollefteå kommun” som startade 2011 när de första vindkraftsprojekten började planeras i kommunen. Sedan dess har gruppen växt och har nu ca 630 medlemmar.

En nybildad motvindsgrupp har bildats Graninge. De skriver så här: ”Vi gör vad vi kan för att försöka förhindra fortsatt framtida utveckling av vindkraftsutbyggnad i Graninge.” Gruppen heter ”Stopp för mer vindkraft i Graninge”.

Varmt välkommen att gå med i Facebook-grupperna! Följ informationen om det som händer kring vindkraftsprojekten i kommunen och delta i debatten kring motståndet mot dessa på gruppsidorna. Välkommen!

Björn Gillberg om vindkraftskolonialismen

”Vindkraften byggs ut i rasande fart i norra Sverige. Det rör sig ofta om utländska investeringar. Resultatet blir ödeläggelse av naturen. De, som får vindkraftparker i närområdet, får sina liv förstörda genom otrevnad och minskade fastighetsvärden. Men nu växer motståndet mot vindkraftkolonialismen på allvar. Kommuner börjar säga nej med hjälp av det kommunala vetot. Regeringens svar är en utredning om möjligheterna att ta bort vetorätten. Miljö- och klimatministern Isabella Lövin har gett miljöpartisten och vindkraftivraren Lise Nordin uppdraget att leda utredningen.”

 

Information om Ranasjöprojektet

Den 2020-12-05 gjordes åter igen en överklagan  ( 2 av 4 bilagor bifogas nedan) av vindkraftsetableringen Ranasjöprojektet i Forsnäs .

Trots att bolaget Arise AB gjort en fördubbling av verkens storlek säger både Länsstyrelsen och MMD att det inte innebär några ytterligare faktiska verkningar för de närboende.

I bifogad överklagande har berörd klagande i huvudsak reagerat på att Länsstyrelsen godkänner vindkraftbyggarens uträkningar av tex ljudutbredning utan att kontrollera dessa.

Vindbolaget Arise  garderar sig med att om det skulle bli några störmoment så får Tillsynsmyndigheten ordna detta när verken är byggda istället för att kontrollera detta innan!

Mål Nr M3293-20

Bilaga 1 Mål Nr M 3293-20

————————————————————————————

Några dagar senare,  den 18 december 2020,
kommer följande positiva information:

”Arise AB meddelar härmed att den planerade försäljningen av projekten Ranasjö- och Salsjöhöjden skjuts upp. Detta innebär bland annat att ansökan om tillstånds-förlängning för ett av delprojekten måste lämnas in. Ambitionen är att realisera projekten i ett senare skede.
”Vi hade hoppats på att kunna realisera projekten nu men det gick tyvärr inte. Jag vill passa på att tacka våra partners i projekten för alla hårda ansträngningar”, säger Daniel Johansson, VD Arise AB.”
————
Än är inte vk-projekten avslutade för gott, men hoppet kvarstår att vindkraftsprojekten Ranasjö och Salsjö inte kommer att realiseras.
/ Admin.

På tal om ”Layout”.. Monsterverken på Ranasjöberget.

Flodin/Maud Olofsson /länsstyrelsen ser ut att lyckas med att få förverkliga sina destruktiva planer för delar av Fjällsjöälvens dalgång. Detta uppnår de genom att förvränga betydelsen av ordet “Layout”.

För varje annan människa är det uppenbart att ordet “layout” betyder  skiss, plan eller disposition. I Svenska Akademins Ordlista saknas ordet men på nätet finns gott om synonymer. Ingen av dessa synonymer indikerar att man skall byta ut de saker men skall arrangera med sin layout. Men det är precis vad ovan nämnda gäng har gjort; enligt Flodins miljökonsekvensutredning(MKB) gällande Ranasjö avses 2-3,5 MW-verk(“Ansökan avser vindkraftverk med en maximal totalhöjd på omkring 201 meter och en märkeffekt på 2-3,5 MW. sid 49 MKB”) och i en tabell på sida 50 redogör han för 4 presumtiva kandidater.

Vinglängderna varierar mellan  50 och 57 m. Jag har räknat på den högsta siffran och får då fram en “swept area” på ca 12490 m2. Detta var alltså det “värsta” scenariot i MKBn.

“Ansökan avser vindkraftverk med en maximal totalhöjd på omkring 201 meter och en märkeffekt på 2-3,5 MW. sid 49 MKB”) Lägg märke till att totalhöjd anges till “omkring” 201 meter medan märkeffekten inte innehåller något “omkring”.

Hur går man då tillväga för att driva igenom denna totalt oacceptabla förändring av rotordiametrarna?

Jo, man kallar det för “Layout”!?   Hallå länsstyrelsen; Hur tänkte ni?

OM det skedde av obetänksamhet eller ren dumhet är det med tanke på konsekvenserna för närboende och miljön tragiskt.

Om det skedde med beräknande slughet är det rent och skärt bedrägeri. Och jag lutar åt det sistnämnda.

/ Brita Isaksson