Fakta om lågfrekvent buller och infraljud

Här några kalla fakta om lågfrekvent buller och infraljud i arbetslivet – från svenska Arbetsmiljöverket, Arbetslivsinstitutet(ALI) och Boverkets författningar och kunskapsöversikter.

Sammanfattningvis säger man:
Det finns i praktiken ingen absolut avgränsning mellan lågfrekvent buller och infraljud

Lågfrekvent buller och infraljud kan orsaka trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk, tryckkänsla över trumhinnan, yrsel, illamående, vibrationer i bröstkorg och mage, samt återkommande, pulserande stötar eller tryckvågor som repeterande ljudstörningseffekter i mellan- och innerörat.

I tillägg; Exponering av infraljud beror främst av tekniska installationer och kan bl a alstras av installationer där stora luftmassor sätts i rörelse. Närmiljön runt sådana anläggningar påverkas starkt av uppkomna resonanser.

Hur lång tid ska det ta att erkänna – att det som är fakta från arbetslivet – också kan göra sig gällande för storskalig vindkraftindustri i kombination med människors boendemiljöer?

Olägenheter gör sig gällande i ännu högre grad där än i arbetslivet. Det är nämligen i boendemiljön det är tänkt att människor ska vila, återhämta sig och få behövlig sömn.
Här finns dessutom också grupperna barn, ungdomar, sjukskrivna och pensionärer.

Nej – inget av redan vedertagna fakta kan appliceras på människors reaktioner och upplevelser av den storskaliga vindkraftsindustrins akilleshäl – lågfrekvent buller och infraljud.

Den giriga vindkraftsindustrins causa nostra och idékampen om storskalig vindkraft som ”grön”, ”hållbar” och ”förnyelsebar” helgar alla medel för att pressa ned den klumpiga betongfoten i glasskon.

Men jag säger som sagan;
– Kro, kro, det är blod i hens sko!

****
(ALI 1999:27)
”Lågfrekvent buller kan ge upphov till symptom/besvär redan vid nivåer som ligger strax över normal hörtröskelnivå.

Redan vid dessa nivåer kan trötthet, koncentrationssvårigheter, huvudvärk en tryckkänsla över trumhinnan samt i vissa fall yrsel och illamående uppkomma. Intervallet mellan hörtröskel och den nivå som upplevs oacceptabel är mycket mindre för lågfrekventa än för högfrekventa ljud. Personer med hörselnedsättning kan bli mycket störda av lågfrekvent buller på grund av att diskanten blir förvrängd så att basljuden framträder onaturligt starkt.

Vissa undersökningar har också visat att vid tillräckligt höga ljudtrycksnivåer uppstår störningar av vibrationer i framförallt bröstkorg och mage.

Det sistnämnda beror på att olika kroppsdelar har olika egenfrekvenser varvid bröstkorgens resonansfrekvens ligger vid 50 Hz. Alltså inom det lågfrekventa området.”

http://www.boverket.se/…/lagfrekvent_buller_i_boendemiljon.…

****
(ALI 1999:20)
”Infraljudet utgörs av akustiska vågrörelser med frekvenser under 22 Hz. Våglängden inom infraljudområdet varierar från 340 m (1 Hz) till ca 15.5 m (22 Hz).

Den exponering som människan idag utsätts för beror främst på en omfattande industrialisering och teknisk utveckling (Leventhall 1980).
Som exempel på vanliga infraljudkällor i arbetsmiljön kan nämnas fordon, dieselmotorer, jetmotorer, kompressorer, fläktar, ventilationssystem, utsläpp av gas eller ånga under högt tryck, elektrodugnar, oljebrännare, maskiner med svängande delar och rörelser av vattenmassor i kraftstationer.

Ljudtrycksnivåerna i närmiljön runt anläggningar av dessa slag påverkas starkt av uppkomna resonanser.

Infraljudet dämpas endast i mycket ringa utsträckning under utbredning i luft och andra medier. De stora våglängderna innebär dessutom att avskärmningar endast i mycket begränsad utsträckning kan hindra dess utbredning.

Under 15 Hz uppfattas infraljudet inte som urskiljbara toner utan istället som återkommande, pulserande stötar eller tryckvågor.

Perceptionen för infraljud under 15 Hz skulle därmed baseras på repeterande distortionseffekter i mellan- och innerörat, snarare än på hörupplevelser av rena infraljudtoner.”

http://nile.lub.lu.se/arbarch/arb/1999/arb1999_20.pdf

****
(AFS 2009:2)
”I (ventilations)installationer där stora luftmassor sätts i rörelse kan infraljud alstras vilket också bör beaktas.”

https://www.av.se/…/arbetsplatsens-utformning-foreskrifter-…

****
(ALI 1999:27)
”Lågfrekvent buller saknar internationell fastställd definition. Med låga frekvenser avses vanligen frekvensområdet upp till 200 Hz (Persson Waye, 1995a). Andra definitioner som förekommer är frekvenser upp till 500Hz (Castelo Branco m fl, 1999), 250 Hz (t ex Berglund m fl, 1996) eller 160 Hz (Miljøstyrelsen, 1997). Avgränsningen mot infraljud sker vid 22 Hz, men i praktiken kommer vissa ljud, vid tillräckligt höga ljudnivåer att innehålla såväl percepierbara infraljud som låga frekvenser.”

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/4203/1/ah1999_27.pdf

Text: Nina Svensson

Sverige – en odyssé i vindkraftsterror

Björkhöjden. Foto: Anders Nilsson

I Hälsingland har förtvivlade människor redan fått fly sina hem. I Jämtland har man samma problem. I Skåne och Blekinge också. Över hela landet.

Politiker och myndigheter tiger ihjäl att detta händer – istället för att agera.

Man plågar och röker ut människor från egna hem. Skattebetalare, småbarn, skolbarn, pensionärer…

Varför då?

Här är en del av det facit man tiger ihjäl:

”För Matilda Landegren och hennes sambo blev bullret till slut outhärdligt att de valde att flytta.”
http://www.svt.se/…/vindkraftverket-tvingar-henne-att-flytt…

”Asta och Bertil Holgersson fick lämna sitt hem på grund av buller och oljud från vindkraftverken.”
http://www.barometern.se/…/kvillabor-far-stod-av-lakarexpe…/

”Vindkraft är vårt helvete.. Efter den gångna veckan med konstant nordostlig vind kan vi bara konstatera att vindkraftparken på Källeberg har blivit vårt helvete. Ett pinande outhärdligt buller har konstant trängt rakt igenom kropp och själ och gjort livet i det närmaste outhärdligt.”
https://www.svd.se/kommuner-har-ratt-att-varna-sina-invanare

”Det finns ingen störningsjour för vindkraften. De drabbade skriker..”
http://www.kristianstadsbladet.se/…/tystnad-en-livskvalit…/…

”– Den ljudstyrkan som är på verken på Svartvallsberget är det högsta jag har sett. De har alldeles för hög källstyrka.. Så det är något som är fel. Att vindkraftparken på Svartvallsberget bullrar för mycket har konstaterats via mätningar. Trots klagomål på lågfrekvent buller slipper företaget utföra mätningar hos de boende.”
http://www.helahalsingland.se/…/vindkraftverken-bullrar-for…

”Enligt de boende känns deras hus som en resonanslåda och det låter som surrande kraftfält i hela huset. Ljuden orsakar även sömn- och koncentrationssvårigheter.”
http://www.helahalsingland.se/…/klagomal-om-buller-fran-sor…

”I stället upplever vi ett mycket enerverande lågfrekvent ljud. Det hörs ibland också inomhus. Några av oss säger att det ”känns” i kroppen”.
http://www.op.se/…/ett-dovt-brummande-storda-vindkraftsgran…

”Man får som en oros- eller obehagskänsla i hela kroppen av ljudet”
http://www.ltz.se/…/vindprojekten-tar-over-bygden-kring-ful…

”Det blir vibrationer så man känner det fysiskt i hela kroppen, säger Terese Björk.”
http://www.ltz.se/…/kampen-mot-vindkraften-i-fullsjon-forts…

”Vi upplever ett mycket enerverande lågfrekvent ljud. Det hörs ibland också inomhus. Några av oss säger att det ”känns i kroppen”
http://www.allehanda.se/…/vindkraftverken-stor-boende-i-sma…

”Det lågfrekventa ljudet är otroligt störande. Hus på landet är inte byggda för att stänga ute lågfrekventa ljud, utan ljudet tränger in i huset som då fungerar som en resonanslåda, säger Anders Nilsson. Därför har han gjort en polisanmälan.”
http://www.barometern.se/…/bullrande-snurror-stor-inte-ba…/…

”Nollie Knoop berättade att hon och de andra i familjen, och en del av de gästande turisterna, mår dåligt av ljudet från vindkraftverken ”
http://www.op.se/…/proteststorm-i-albacken-mot-mer-vindkraf…

”Förr längtade jag efter att komma hem men nu för tiden vill jag bara stänga in mig”
http://www.expressen.se/gt/det-danar-sa-vi-inte-kan-sova/

”Buller från vindkraftverk är på god väg att bli en skandalhistoria över hela landet. Men den myndighet som skall värna och skydda de närboende för skadlig ljudpåverkan från anläggningarna tiger om detta problem.”
http://www.dagenssamhalle.se/…/vindkraftens-bullerproblem-t…

Text: Nina Svensson

Vindkraftverken stör boende: ”Det känns i kroppen”

”Ljudet från vindkraftverken är så störande att de försämrar vår livsmiljö. Det tycker flera boende och fastighetsägare kring vindkraftparkerna Björkhöjden, Ögonfägnaden och Stamåsen. De underkänner den ljudmätning som genomförts.

Det handlar om ett 60-tal personer i småbyarna på båda sidor länsgränsen mellan Västernorrland och Jämtland. I Sollefteå kommun bland annat Lungsjön utanför Ramsele.
I en skrivelse till länsstyrelsen underkänner de den ljudmätning som slutfördes i slutet av förra året.”

Läs hela artikeln i TÅ Allehanda här.

Hur mycket buller ska vi acceptera?

Hearing i Riksdagen den 30 nov. om ljudproblem

Sammanfattning av hearingen i Riksdagen den 30 nov. om ljudproblem vid vindkraftverk .  Sammanfattningen finns här.

 ”Pressinformation 5.12.2016

MMD:s beslut av bergtäkten i Tallnäset/Omsjö.

Montagebild Omsjö

MMD sa ja till bergtäkten i Tallnäset/Omsjö.

Beslutet ang. den planerade gigantiska bergtäkten i Tallnäset/Omsjö har kommit. Beslutet är förödande för naturen, samerna och bybor. MMÖD återförvisade tidigare ärendet tillbaka till MMD som nu åter igen sagt ja till en gigantisk bergtäkt strax ovanför byn Omsjö i Näsåker. Vi är flera omsjöbor som överklagat denna planerade gigantiska bergtäkt, som är tänkt att bli råvaran till alla hundratals vindkraftsfundament i vk-projektet Fängsjö/Storsjöhöjden. (Vk-projektet är överklagat och ligger nu slutligen hos MMÖD (Svea hovrätt) )

Besvikelsen är stor. Ännu ett steg kortare till att Omsjö snart kommer att bli en avflyttningsby.

PS: Det finns möjlighet att än en gång överklaga ärendet ang. bergtäkten ( Mål nr. 1473-15) till MMÖD, Svea hovrätt före den 28 okt. Prövningstillstånd krävs.

PS. Om någon önskar läsa hela domen kontakta admin: anita.omsjo(at)telia.com

Ny information om vindkraft på Drickesbäcksberget och Finnåberget.

Fem vindkraftverk  planerades på Drickesbäcksberget i Ramsele. Nu har planerna lagts ned efter upptäckten att fjällvråkar häckar på området, skriver TÅ Allehanda den 28/9 2016.

Det är få som tror på att fjällvråkar är förklaringen.  Det var på kyrkans mark strax intill Ramsele tätort som vindkraftverken skulle etableras, vilket föranledde stora protester från bl.a. ortsborna, kyrkofullmäktige och kyrkomedlemmarna i Ramsele. Biskopen i Härnösand däremot försvarade vk-etableringen..  Den massiva demonstrationen i Ramsele blev också en kraftig protest av Ramseleborna mot vk-etableringen på Drickesbäcksberget.

Att Sollefteå kommun dragit detta ärende i långbänk kan man förstå. Med den massiva protest som Ramseleborna uppvisade kunde/vågade inte Sollefteå kommuns politiker säga ja till denna vindkraftsetablering.

Ett stort grattis till Ramseleborna till denna seger!

Finnåberget vk-projekt i Helgum.

Sollefteå kommuns fullmäktige beslutade den 26 sept. 2016 att säga ja till ja till vindkraft på Finnåberget i Helgum. Västra initiativet, Lib. och SD röstade nej. En politiker i (V) reserverade sig. Beslutet blev ett kraftigt nederlag för alla dem som genom namnlistor och andra aktioner försökt att påverka kommunen att säga nej till denna vindkraftsetablering. Många berörda satt med på fullmäktiges möte och fick höra det nedslående beskedet.

I den här web-länken kan man följa hela diskussionen i Kf ang. vk-etableringen på Finnåberget. Vk-diskussionen börjar ca 01.58 in i web-utsändningen:  http://play.solleftea.se/videos/video/163/

Ca 02.12.45 i web-sändningen den 26 sept. säger kommunordf. E. Lassen (s) att ca 4-5000 invånare (av ca 20.000 i hela kommunen) bor utom tätorten Sollefteå dvs i det glesare befolkade västra området av Sollefteå kn. I samma andetag antyder hon att den delen av kommunen är så pass glesbefolkat så det gör ingenting att vindkraft etableras i området. Som en senare talare påpekade är detta en mycket cynisk syn på alla de invånare som råkar bo i den ”glesbefolkade” delen av kommunen! Att de flesta av dessa 4-5000 invånare kommer att beröras av vindkraftens konsekvenser rör inte Lassen i ryggen! Det är en marginell konsekvens som man får ta för att ställa om till en ”grön” elförsörjning säger Elisabet Lassen.

Det är politiker som Lassen inkl. hennes partikamrater i (s) som kommer att driva bort människor från Sollefteå kn. 1/4 av kommunens invånare respekteras inte av bl.a. Lassens parti för sitt val att bo i de mest natursköna delarna av kommunen – De (vi) får skylla sig själva. Eller som vindkraftplaneraren sa på ett möte till några berörda vindkraftsmotståndare: ” – passar det inte så är det bara att flytta!”

Så fungerar demokratin i Sollefteå kommun..

En av de många rösterna mot vk-etableringen på Finnåberget skrev så här: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=4023

Vindkraftens bullermattor plågar landsbygdens invånare

 

lufthav

Undertecknad har under många år studerat konsekvenserna av den pågående intensiva utbyggnaden av vindkraft och dess konsekvenser för landsbygdens invånare. Jag trodde i min enfald att nya kunskaper och erfarenheter skulle påverka regelverk och praxis när det gäller den dominerande negativa effekten av vindkraft nämligen störande ljud ( buller). Så är inte fallet. Myndigheter och domstolar som är involverade i tillståndsprocesserna verkar vara helt oemottagliga till något som skulle negativt påverka utbyggnad av vindkraft. Det ger därmed vindkraftsföretagen en frisedel att bryta mot Miljöbalkens hänsynsparagraf (Kap2 2§) som säger att ” Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet”

I takt med fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft ökar strömmen av rapporter om störande ljud. Detta är inte bara ett nationellt problem utan numera även ett globalt. Över hela världen upplever närboende till vindkraft att deras livsmiljö blir avsevärt försämrad. I vad mån ljud från vindkraft påverkar djurs beteende är inte helt klarlagt men vi vet att djurens hörsel är mera känslig än människans. Man kan befara långtidseffekter av ljudstörningar i annars tysta miljöer.

Det som besvärar människor mest är ett ljud som varierar i styrka, är lågfrekvent och att det hörs mest under kvällar, nätter och morgnar. Detta under en period av dygnet när man vill avnjuta tillvaron i stillhet, umgås med andra och vila ut. Detta förhållande kan förklaras med utifrån förhållanden i luften med temperaturer och vindstyrkor under olika delar av dygnet. Ljudet är lågfrekvent och liknas med ljudet från flygplan som aldrig lyfter från startplattan. Ibland hörs detta ljud mer inomhus vilket förklaras av att lågfrekvent ljud inte dämpas av väggar. Rapporter säger också att det känns i kroppen vilket tyder på att ljudet även innehåller komponenter med mycket låg frekvens s.k. infraljud. Vissa personer får även fysiska problem av denna ljudtyp.

Den miljöstörning som uppkommer till följd av storskalig vindkraft är av en helt annan omfattning än den som förespeglas i de miljökonsekvensbeskrivningar som accepteras av myndigheter och miljödomstolar. Tillstånd utdelas nu till nu projektörer på basis av regelverk och praxis som är relaterade till förhållandevis små vindkraftverk i flacka landskap. Idag byggs vindkraftverk som är 5-10 ggr större i effekt och 4-6 ggr högre än för vilka praxis och regelverk är en gång fastställdes. Dessutom placeras numera vindkraftverk i komplexa miljöer med kuperad skogbeklädd terräng samt med stora variationer i klimat. Dagens stora vindkraftverk alstrar ett helt annorlunda ljud än små vindkraftverk. Den snabba teknikutvecklingen har med andra ord resulterat i att drifttillstånd ges på helt felaktiga grunder om man relaterar dem till Miljöbalkens krav.

Dagens praxis är hänförlig till att rotorbladen alstrar ett högfrekvent ljud när luften lämnar bakkanten. Detta ljud dämpas mycket snabbt och inom ett par kilometer är det inte hörbart. Det är därför man inte hör särskilt mycket ljud nära vindkraftverken. Dagens stora vindkraftverk alstrar förutom ovannämnda ljud ett lågfrekvent ljud som uppkommer genom att luftens sätts i rörelse i form av mycket stora virvlar. Dessa uppfattas som ljud först på stora avstånd, upp till 5 kilometer och mer. Ljudstyrkan är inte hög med ljudtypen är synnerligen störande genom att den varierar i styrka med ca 1 sekunds intervall.

Det är väl känt från forskningen att det mått som nu används, ekvivalent ljudnivå uttryckt i decibel A mätt som medelvärde under 10 minuter, är olämpligt som mått på störningsgrad för lågfrekvent ljud vars styrka varierar på detta sätt. Andelen lågfrekvent ljud har ökat med storleken på vindkraftverken. Myndigheterna är medvetna om detta förhållande men vidtar inga åtgärder.

När det gäller störningar från lågfrekvent ljud så tillämpas sedan en tid tillbaka Folkhälsomyndighetens allmänna råd om lågfrekvent ljud inomhus ( FoHMFS 2014:13). Dessa råd saknar helt vetenskapligt stöd vilket man annars anför som ett skäl att inte beakta olika resultat. Det är allmänt accepterat att ljud från vindkraftverk är olikt många andra ljud genom att dess styrka varierar på sekundnivå ( amplitudmodulerat). Man kan därför inte utan särskilda studier fastställa samband. I detta fall saknas sådana studier vilket framgår av mailkorrespondens med professor Kerstin Persson Waye vid Göteborgs Universitet samt Patrik Hultstrand vid Folkhälsomyndigheten. I andra fall när det finns vetenskapliga studier vars resultat skulle kunna negativt påverka etablering av vindkraft så får man höra av exempelvis Joakim Kruse vid Miljöprövningsdelegationen i Härnösand att man kan inte förlita sig på en enstaka studie. Vi frågar oss när kan man då applicera ny kunskap och nya erfarenheter? När man byggt färdigt? Denna fråga har en etisk dimension. Myndigheter och projektörer fortsätter att tillämpa en praxis som är överspelad av teknikutvecklingen inom vindkraften.

På olika sätt försätter myndigheter såsom Energimyndigheten forskare i ett dilemma när man tilldelar medel för fortsatta studier inom områden inom vilka det finns problem kopplade till vindkraftens störande ljud. På så sätt fördröjs en anpassning av praxis och regelverk till verkligheten. Offren för denna taktik är landsbygdens folk och andra levande väsen. Denna taktik är utstuderad och medför att projektörer kan fortsätta med etablering av storskalig vindkraft trots man med detta tillåts bryta mot Miljöbalken. Ett antal företagskonsulter lever i symbios med branschen vilket komplicerar bilden ytterligare. Forskare, konsulter och projektörer är därmed intimt kopplade till en strategi som bereder väg för en fortsatt utbyggnad av storskalig vindkraft trots uppenbara brister i praxis och regelverk rörande krav på störande ljud.

Jag kräver med hänvisning till ovanstående att ett moratorium omedelbart införs varunder

– en noggrann sociologisk studie genomförs för att kartlägga samband mellan lågfrekvent amplitudmodulerat ljud och störningsgrad

– ett till verkligheten anpassat regelverk utvecklas på basis av ovannämnda studie

– en studie genomförs för att skapa förståelse för hur man kan reducera förekomsten av lågfrekvent amplitudmodulerat ljud

Åke Wikström
062310417@telia.com

MMD:s domslut av Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsindustri

Stugusjön

Igår kom domen från Mark- och miljödomstolen ang. Fängsjö/Storsjöhöjden vindkraftsprojekt i Näsåker. Domen läggs ut i sin helhet här.

Att minska konsekvenserna för renskötseln har fått en stor betydelse i hela domslutet. Vi anser att MMD med rätta tagit hänsyn till samebyarnas krav och rätt till att bevara och fortsätta idka renskötsel på sitt stora renskötselområde i Fängsjö/Storsjöhöjden. Eller som en av samebyarnas ordförande kommenterade domslutet:  – ”en halv seger.” 🙂

Storsjöhöjden har undantagits från vkv  (32 vkv) för att skydda renskötselområdet från två närliggande projektområden (Fängsjön och Storsjöhöjden) . Tyvärr blev det på bekostnad av ett ökat antal vindkraftverk i Fängsjö-området; från 81 till 98 vkv.   MMD beslutade att ytterligare 17 vkv får sättas upp på ett område nära fritidsbyn Fängsjö, ett område som tidigare undantagits av MPD pga många kungsörn-observationer.  Detta är inte rimligt eller rätt.

De stora natur- och fritidsvärdena i Fängsjö-området har dessvärre inte varit lika betydelsefulla i domen. De många iakttagelserna av rovfågel i hela området tas ringa hänsyn till i domen.  Hela Fängsjö-området är det största natur- och fritidsområdet i kommunen. Till hösten ska ett stort naturreservat vara klart att invigas runt Nävernäsan – detta nämns inte i domen. Har detta projekt avbrutits? ( Uppdatering: Har varit i kontakt med reservats-ansvarig  på Länsstyrelsen. Planerna på reservatet fortsätter och påverkas inte av vindkraftsplanerna. )

Samebyarna bröt samexistensavtalet med vindbolaget Forsca förra året därför att flertal sakförhållanden ändrats sedan avtalet skrevs. Samebyarna vill att området ska fortsätta vara ett genuint renskötselområde utan vindkraftverk.

Dessutom – eftersom samebyarna bröt samexistensavtalet med Forsca finns grunden till Kommunfullmäktiges ställningstagande (ja till vk-projektet) inte längre kvar. Kommunfullmäktiges beslut bör rivas upp.

Kontakter kommer att tas med samebyarna, Länsstyrelsen och ÅOF. Vi räknar med att domen kommer att överklagas av alla parter till MMÖD.

MMD:s dom:     Östersunds TR M 1775-15 Dom 2016-06-30

Reportage i TÅ Allehanda 2/7 http://www.allehanda.se/vasternorrland/solleftea/vindkraftverk-i-fangsjon-men-inga-pa-storsjohojden-det-ar-en-halv-seger

Sammandrag av domslutet:

ÖSTERSUNDS TINGSRÄTT DOM
2016-06-30
M 1775-15

Mark- och miljödomstolen

DOMSLUT
1. Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. ( MPD: Beslut-Fängsjö-storsjöhöjden   Bilagor: bilagor-Fängsjö-Storsjöhöjden / admin)

2. Mark- och miljödomstolen ändrar miljöprövningsdelegationens beslut i tillståndsdelen avseende antal vindkraftverk, vägar och luftledningar enligt följande
– Tillståndet omfattar uppförande och drift av maximalt 98 vindkraftverk i projektområdet Fängsjön.
– 17 vindkraftverk, luftledningar och vägar får anläggas i projektområde D. (se karta nedan./admin)

– Vindkraftverk, luftledningar och vägar får inte anläggas i projektområdet Storsjöhöjden.

3. Mark- och miljödomstolen ändrar villkor 23 i beslutet till följande lydelse:

23. Bolaget ska i samråd med samebyarna uppföra och bekosta
– tre renhagar med tillhörande anläggningar för förvaring av foder utmed flyttleder i området eller dess närhet inom den antagna störningszonen,
– två renvaktarstugor med lämplig placering i landskapet i anslutning till vindkraftanläggningarna och ställa dessa till samebyarnas disposition,
– GPS-märkning av upp till 300 renar för högst 500 000 kronor innan anläggningsarbetena påbörjas.
Åtgärderna ska fördelas mellan de berörda samebyarna Voernese och Vilhelmina södra på sätt som samebyarmas företrädare gemensamt ska meddela Bolaget. Om samebyarna inte gemensamt anger någon fördelning har Bolaget rätt att med befriande verkan fördela åtgärderna med hälften till respektive sameby. Innan en sådan fördelning sker ska samebyarnas företrädare av Bolaget påminnas om att besked om fördelning ska redovisas till Bolaget.

4. Mark- och miljödomstolen ändrar giltighetstiden i beslutet till följande.
Tillståndet gäller i 35 år från lagakraftvunnet avgörande.

5. Mark- och miljödomstolen ändrar igångsättningstiden i beslutet till följande. Verksamheten ska ha satts igång senast 10 år från lagakraftvunnet avgörande.

6. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena i övrigt.

7. I övrigt gäller miljöprövningsdelegationens beslut.

001

Protester mot SSVAB:s nya vindkraftsbeslut och stora ljudstörningar

Vindkraftparken Stamåsen, där SSVAB ansöker om att få bygga 16 ytterligare verk 50 meter högre än tidigare planerat
Vindkraftparken Stamåsen, där SSVAB ansöker om att få bygga 16 ytterligare verk 50 meter högre än tidigare planerat. Foto Fredrik Alverland.BB

Sammanfattning av det som hänt från LT den 22 mars:

”Boende kring vindkraftsparkerna i gränstrakterna kring Strömsund, Ragunda och Sollefteå reagerar starkt över det buller de upplever. Protestlistor med namninsamlingar är inskickade till länsstyrelsen med krav på ny ljudutredning.

Det stora vindkraftsprojektet i områdena i de tre kommunernas gränstrakter kan komma att växa. LT har tidigare berättat att Statkraft SCA vill öka höjden på planerade vindkraftverk till 220 meter.

De aktuella verken gäller projektet Björkhöjden–Björkvattnet på mark i Ragunda och Sollefteås kommuner. Men Ragunda kommun sa nej till sådana planer i deras kommun, något som gjorde att Miljöprövningsdelegationen i Härnösand avslog energibolagets ansökan i december i fjol.

Läs mer: Stor vindpark fick nyligen nej till höjning

Så höga verk har även politikerna i Strömsunds kommun tidigare sagt blankt nej till men nu har man börjat titta på vilka effekter det skulle ge ur ett ekonomiskt och arbetsmarknadsmässigt perspektiv om Strömsund accepterar den höjden. Kommunalrådet Göran Bergström (S) berättade nyligen att kommunen skulle träffa byalag och boende för att diskutera läget.

Läs mer: (S) öppnar ny dialog om högre vindkraftverk i Strömsund

Efter att Statkraft fick nobben gällande högre verk överklagade de miljöprövningsdelegationens avslag till Mark- och miljödomstolen i Östersund. Resultatet blev att domstolen undanröjde tidigare beslut och skickade tillbaks ärendet till miljöprövningsdelegationen för förnyad handläggning. Kommunen kan inte säga nej till en högre höjd, resonerar domstolen, och därigenom stoppa en etablering eftersom man redan har godkänt att en vindkraftspark får byggas. Däremot kan de yttra sig om vad de tycker om höjden.

De boende som nu protesterar mot vindkraftverken bor i trakterna kring Björkhöjden, Ögonfägnaden och Stamåsen. De som skrivit på protesten underkänner energibolagets ljudmätningar och kräver nya eftersom de tycker att det låter för mycket redan i dag. Protestlistorna har skickats in till länsstyrelsen.”

Text: Catarina Montell, reporter Mittmedia


Tillägg 1: Frida Uebel, miljöhandläggare Länsstyrelsen Härnösand har den 19/4 svarat följande på protesten mot energibolagets nya ljudmätningar:  ”Länsstyrelsen kommer att skicka en skrivelse till SSVAB med anledning av de ljudmätningar och beräkningar som redovisats till oss. I skrivelsen kommer vi att ta ställning till om föreläggandet är uppfyllt samt om vi bedömer att föreskrivna ljudvillkor innehålls utifrån vad som redovisats i rapporten. I skrivelsen kommer vi också att ange om vi anser att det i dagsläget behövs ytterligare utredning av extern expertis utifrån den skrivelse ni skickat till oss. Ni kommer därför att få kopia på denna skrivelse. Målsättningen är att skicka skrivelsen nästa vecka.”

Läs också ”Öppet brev från Byalaget i Sörviken.

Tillägg 2. Sollefteå kommun har i vanlig ordning sagt ja och godkänt SSVAB:s ändringsansökan till högre vindkraftverk i Ögonfägnaden, Stamåsen och Bodhögarna. Och lokaltidningen TÅ Allehanda skriver som vanligt ingenting om vindkraftsprotesterna inom Sollefteå kn.. / Admin.


2016-04-22

ÖPPET BREV TILL KOMMUNSTYRELSEN I RAGUNDA OCH STRÖMSUNDS KOMMUN

Krav på återkallande av tillstånd för SSVAB:s vindkraftprojekt Bodhögarna i enlighet med Miljöbalken Kap 24 §3

Efter informationen att MPD inte kräver något besked om tillstyrkan från kommunen angående ändringstillstånd för parkerna Bodhögarna, Stamåsen och Ögonfägnaden vill vi anföra följande:

Vi vet nu mycket mer om vindkraftens påverkan på miljön än när tillståndet gavs, speciellt vad gäller störande ljud. Vi vet att störande ljud är någonting som alltid finns där det finns vindkraft. SSVAB låter antyda att det är något som kan åtgärdas genom trimning av anläggningarna. Det man från bolagets sida gjort i exempelvis Mörttjärnberget och Ögonfägnaden är att man lyckats eliminera de värsta störningarna men enligt byborna i Albacken, Fullsjön och Sörviken kvarstår det faktum att folk fortfarande störs. Det finns refererat i pressen från olika möten i länet som bekräftar detta förhållande. Mätningar måste ske både inom- och utomhus och genomföras av speciellt utbildad personal.

Att människor störs av vindkraft är inte på något sätt unikt. Under senare år har det inkommit en strid ström av rapporter till myndigheter i Sverige som redovisar att storskalig vindkraft orsakar svåra ljudstörningar. Situationen är densamma i andra länder där man har storskalig vindkraft. Detta har resulterat i en rad mycket omfattande, vetenskapliga studier för att försöka förstå varför. Man konstaterar att måttet dB(A) inte säger någonting om störningsgrad. Det beror på att ljud från vindkraftverken alstrar ett lågfrekvent ljud som varierar i styrka och som hörs företrädesvis på stora avstånd, 1km och mer. Det hörs inte sällan mer inomhus än utomhus och vissa personer säger att det ”känns i kroppen”. Detta tyder på att vi även har att göra med icke hörbara ljud (infraljud), För oss är det uppenbart att det är något som inte stämmer. I Miljökonsekvensbeskrivningen liknas det ljud som kommer att höras från ett vindkraftverk med hur ett kylskåp låter. Detta påstående kan vi nu med våra erfarenheter säga att det är en ren och skär lögn.

Beträffande infraljud så kan man inte utesluta att detta påverkar människors hälsa. Hälsoaspekter har också lyfts fram av läkare i Bräcke, Susanne Karling och Eje Åhlander. Att det kan finnas hälsoaspekter påvisas i en rad rapporter bl.a en mycket omfattande kanadensisk studie. i vilken en framstående svensk forskare, prof Kerstin Persson Waye, Göteborgs Universitet, deltagit. Energimyndigheten har tilldelat henne ett stort anslag för att studera sömnstörningar orsakade av vindkraftljud.

Ett annat projekt är tilldelat Conny Larsson, Uppsala Universitet för att studera hur vindkraftljud påverkar människors upplevelser. Artiklar från tyska läkarförbundet säger samma sak. Detta tyder på att man från myndigheterna har insett att det nu finns en rad problem med vindkraftens ljud.

Istället för att införa ett moratorium låter man nu tillståndsgivningen fortsätta ostört med resultat att ännu fler medborgare drabbas av kraftigt ljudstörda miljöer. Detta har redan föranlett ljudkänsliga personer att lämna sina hem.

Vi anser att tillståndet för Bodhögarna skall upphävas med hänvisning till att verkligheten inte alls stämmer med de beskrivningar som lämnats i MKB:n. Vi vill hänvisa till Miljöbalkens 24 Kap §3 som säger att:

Tillståndsmyndigheten får helt eller delvis återkalla tillstånd, dispens eller godkännande som meddelats enligt balken, eller enligt föreskrifter med stöd av balken och förbjuda fortsatt verksamhet om den som sökt tillståndet, dispensen eller godkännandet har vilselett tillståndsmyndigheten genom att lämna godkännandet eller villkoren.

Vi menar att företagen nu kryper bakom tillstånd tilldelade av myndigheter utan kunskap om dagens teknologi. Myndigheterna har blivit grundlurade av den snabba teknikutvecklingen. Naturvårdsverket har hamnat i en intressekonflikt genom att man dels skall stödja vindkraftsetablering, dels arbeta med att utföra krav med hänsyn till folkhälsan. Man har att hantera miljöfrågor och besitter därför rimligen inte kompetens att handlägga ett så tekniskt och läkarvetenskapligt komplicerat ärende som huvuduppgift.

Enligt Miljöbalken skall den som vill uppföra en anläggning efterlyda kap 2, 3§ som lyder:

”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”

Vi anser att SSVAB bryter mot denna paragraf i Miljöbalken. Idag finns både kunskap och erfarenheter som klart och tydligt påvisar att dagens praxis angående störande ljud inte är tillämplig. Praxis har inte uppdaterats med hänsyn till den snabba teknikutvecklingen. Detta förhållande utnyttjas nu maximalt av företagen. Detta bör stoppas omgående.

Vi kräver nu att Strömsunds kommun mot bakgrund av de erfarenheter som nu erhållits, kräver att Miljöprövningsdelegationen upphäver SSVAB:s tillstånd för Bodhögarna. Ett beslut med denna inriktning visar att ni som kommun värnar om oss medborgare och vår livsmiljö.

/ Leif Frestadius, ordförande i Sörvikens byalag som för talan för bybor i Sörviken
Bybor från Färjsundet, Stamsele och Täxan
Bybor från Borgvattnet, Borgänge och Fullsjön

 

ljudkarta
Ljudkarta

 

Reportage i media. Stor oro inför SSVAB:s vindkraftsbeslut och ljudstörningar från redan etablerade vindkraftsverk: 

Stormöte i Görvik ÖP 22 april

”Vi jobbar intensivt med vindkraftsbullret” SSVAB svarar. ÖP 22 april.

Proteststorm i Albacken ÖP 19 april.

Hälsofaror med vindkraften lågfrekventa ljud. Distriktsläkare varnar. LT 18 april.

Ljud från vindkraft stör ortsbor. SVT 23 april

Besvikelse bland bybor efter vindkraftmöte i Strömsund P4 Jämtland 20 april

”Ett dovt brummande” – störda vindkraftsgrannar kräver inlösen av sina hus ÖP 18 april 

Bodhögarna
Bodhögarna

 

Dagens regelverk om ljud från vindkraftverk är felaktigt

 

lufthavHela regelverket för ljud är, enligt min mening, baserat på helt felaktiga grunder. Det är konstaterat att vindkraftverken alstrar en intensiv turbulens i lufthavet. Denna turbulens alstrar ljud av lågfrekvent typ som dessutom är modulerat. Turbulensen når marknivån på ett stort avstånd från verken. Detta är också konstaterat i den engelska rapport jag refererat till i min kunskapssammanställning, se bilaga. I vindkraftparker så arbetar dessutom verken i en mycket störd luftmiljö.

Dagens praxis eller regelverk är baserad på uppmätning av s.k. källjud och det representeras av det ljud som rotorbladen genererar i bakkanten vilket är en småskalig turbulens, se rapporten jag bifogar. Detta ljud som ofta liknas med ett svisch mäts på en tornhöjds avstånd och i marknivå och det domineras av frekvenser som är 400 Hz och högre. Detta ljud dämpas snabbt i lufthavet och det är den typ av ljud som ligger till grund för de bullerkartor som redovisas. Skall man få en verklig uppfattning av ljudalstringen så måste man mäta källjud på navnivå, hur nu detta skall kunna utföras. Med drönare?

Min slutsats är således att dagens regelverk är baserad på okunskap om själva processen att omvandla vindenergi till elenergi i jättelika rotorer. För att förstå problematiken hänvisar jag till den bifogade rapporten. För att få en miljö som inte störs av amplitudmodulerat lågfrekvent ljud måste vi ner under 30dB(A) Detta framgår om man tar de bullerkartor som redovisats och lägger in observationer om störningar. Dessutom så vet vi att måttet dB är ett dåligt mått för den typ av ljud som vi har att göra med. Detta finns redovisat i den bifogade rapporten.

Jag kan bara konstatera att tillstånd till storskalig vindkraft beviljas i strid med Miljöbalken. Förr eller senare måste denna uppenbara brist på hänsyn till landsbygdens folk komma upp på politikernas bord. Nu pågår ett slags massaker av många människors livsmiljö och för den delen också högst sannolikt även djurens vilket bestyrks av  studier av renars beteende.

/  Åke Wikström

Buller från vindkraft, rev 3-3

Läs även denna artikel av Härje Thunholm: ”Vindkraft och folkhälsa”.

Klagomål på buller från vindkraftverk

Källa: uppgift om klagoärenden hos kommuner och länsstyrelser 2010 och senare. Kommuner med fler än 15 vindkraftverk installerade har tillfrågats.

Rapporter om klagomål på buller från vindkraftverk