Folket får betala notan för vindkraftsfantasierna

 

Sverige har hamnat i en återvändsgränd i energipolitiken. Vindkraften är ett dyrt ideologiskt experiment som inte leder framåt utan tar kraft och resurser från den teknik som leder till framtidens säkra och stabila energisystem –kärnkraften, skriver Joakim Karlsson (M). 

En läsvärd insändare i Expressen  jan. 2019.

”Det är mycket intressant att läsa Svensk vindenergis vd Charlotte Unger Larsons svar på min debattartikel. I stället för att klargöra fördelarna med vindkraft, så skapar hon fler frågor och undviker de delar som är mindre fördelaktiga.

Om vi börjar med det ”lugnande beskedet” att vindkraftsutbyggnaden från 2017–2021 kommer att ersätta de 14 Twh som försvinner när Oskarshamn 2 samt Ringhals 1 och 2 stänger. Det stämmer säkert. När vindkraftverken är nya och går optimalt. Men hur ofta går de optimalt? Och hur mycket el produceras när det är vindstilla?

Vindkraftverken blir snabbt utslitna

Dessutom visar en engelsk studie att även om man räknar med att ett vindkraftverk håller i 20–25 år, så har elleveranserna minskat med en tredjedel redan efter tio år på grund av slitage och haverier. När kraftverken är 12–15 år gamla har de så dålig lönsamhet att de måste bytas ut. För havsbaserad vindkraft är slitaget ännu hårdare och elleveranserna har minskat med mer än 50 procent efter tio år. Så, nej, jag känner mig inte lugnad utan tvärtom oroad av bristen på långsiktighet och kostnadsmedvetenhet.

LÄS MER: Elbristen hotar välfärden – nu krävs mer kärnkraft
LÄS MER: Vindkraften ersätter stängda kärnkraften

Det finns två stora problem med vindkraft, förutom den korta livslängden. Ojämn drift och stora kostnader.

Vindkraften är en väldigt osäker produktionsmetod eftersom vinden varierar. Detta ger inte bara en ojämn produktion, utan även en svårhanterad elförsörjning eftersom man måste parera denna med andra kraftkällor för att få ett jämnt flöde i systemet. Och ju större andel vindkraft, ju svårare för Svenska kraftnät att hålla frekvensen stabil. Speciellt om man samtidigt minskar kärnkraften, som är den stabilaste kraftkälla vi har.

Enorma subventioner krävs
Det krävs enorma subventioner för att kunna bygga alla dessa vindkraftverk. Och för att ta ett exempel, eftersom Charlotte menar att vi kan bygga ut med ännu mer havsbaserad vindkraft, så menar Energimyndigheten att en utbyggnad av 15 TWh havsbaserad vindkraft kräver subventioner på 150 miljarder. Och då ger de bara 7 TWh efter tio år och måste bytas ut mot nya.
Som alltid är det konsumenterna och skattebetalarna som får stå för kostnaderna.

Sverige har tyvärr hamnat i en återvändsgränd i energipolitiken. Vindkraften är ett dyrt ideologiskt experiment som inte leder framåt utan tar kraft och resurser från den teknik som leder till framtidens säkra och stabila energisystem: Kärnkraften.

Satsa på fjärde generationens kärnkraft

Kina har sin första fjärde generations kärnkraftsreaktor i drift och planerar för 110 reaktorer och att bli världsledande till 2030. Här har vi mycket att lära. Med rätt beslut och en ny inriktning på energipolitiken skulle vi kunna bli, om inte världsledande, så bäst i Europa på kärnkraft. Men då krävs det utveckling – och inte avveckling.

För att snabba på denna utveckling kan vi ersätta de gamla reaktorerna mot nya generation fyra-reaktorer i de nu nedlagda kärnkraftverken och sedan byta ut de andra successivt när de tjänat ut.
Då skulle vi även spara väldigt mycket pengar i byggkostnader.”

 

Kärnkraften viktig för säker energi

Den svenska kärnkraften har alltsedan den byggdes fonderat medel för hantering och lagring av det radioaktiva avfallet. För detta finns en godkänd lösning för slutförvaring men ursprungstanken var att använda denna restprodukt. Produkten innehåller över 95 procent av energin i utgångsbränslet och kan användas i en annan typ av reaktor, som inte bara utvinner energi utan samtidigt producerar ännu mer bränsle (en del av konceptet IV G, vilket även omfattar en egensäker konstruktion; tekniken finns i full skala i Ryssland).

Med denna teknik klarar Sverige sitt elbehov i över 500 år utan att tillföra något nytt uran till systemet. Slutresultatet blir en liten mängd avfall, som saknar långlivade radioaktiva ämnen. Även detta avfall måste naturligtvis hanteras på ett ansvarsfullt sätt.

Bild: Arkivbild, Micke Engström

Kärnkraften avvecklas på grund av politiska, inte ekonomiska, skäl. Politikerna har agerat för att göra kärnkraften olönsam genom straffskatter, förbud mot utnyttjande av spillvärmen, strypta forskningsmedel, ”tankeförbud” och så vidare. Samtidigt har sol och vind fått stora subventioner, mängder med forsknings- och demonstrationsmedel, en massiv marknadsföring med offentliga medel med mera. Den svenska kärnkraften, drygt 60 TWh, byggdes utan subventioner på cirka 10 år och den har varit extremt lönsam för staten och det svenska samhället.

Kärnkraften har en helt annan funktionalitet än sol- och vindkraft. Den kan leverera effekt och energi på rätt plats och i rätt tid samt producera och konsumera reaktiv effekt och bidra till stabilisering av elnätet. Inget av detta klarar vindkraften! För att ersätta kärnkraft med vindkraft krävs tre gånger så hög installerad effekt, ett nytt elsystem samt ny balanskraft och/eller lagring. Allt detta kostar stora summor och medför negativa miljökonsekvenser.

I marknadsföringen av vindkraft används odefinierade och luddiga begrepp som ”förnybart”, ”klimatsmart”, ”hållbart”, ”miljövänligt” etc. Livscykelanalyser över miljö och ekonomi visar tvärtom att kärnkraft är det i särklass bästa alternativet för elproduktion. I förhållande till kärnkraft ger vindkraft ökade koldioxidutsläpp (>300 procent), ökad användning av icke-förnybara resurser (>1 500 procent), fördärvad livsmiljö för människor, fåglar och djur, försämrad miljö i älvarna, försämrad effektivitet och ökat slitage i vattenkraftverken samt ökad risk för stora skogsbränder. Den pågående omställningen beräknas medföra att elkostnaderna mer än fördubblas (2-10 gånger).

Ett elsystem baserat på stor andel vindkraft är dessutom inte långsiktigt hållbart. Förhållandet mellan hur mycket el som produceras under ett kraftverks livstid och den ekvivalenta mängden el som åtgår för dess tillverkning och avveckling kallas EROI (Energy Return On Investment). För ett långsiktigt hållbart system krävs EROI > 7. Vindkraft ger ett värde på systemnivå som bara är 4 medan kärnkraft ligger över 70!

Per Fahlén

Insändare TÅ Allehanda.

Naturvårdsverkets förslag ang. vindkraftsbuller

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till vägledning om buller från vindkraftverk. De har haft samråd med officiella organisationer (de flesta pro-vind) Remisstiden gick ut 27 september 2019. Det bör ha funnits en öppen debatt om denna fråga, särskilt eftersom de nya rekommendationerna från WHO inte verkar ta hänsyn till detta problem tillräckligt. Men den debatten har tyvärr inte funnits eller varit synlig officiellt.

Naturvårdsverkets remissskrivelse: Buller-fran-vindkraft-remiss-vagledning 

Ett par av dem som konsulterats om detta förslag är vindbolaget Arise och Sollefteå kommun. Det skulle vara intressant att få veta kommunens svar på detta förslag från Naturvårdsverket? Länk.

 

Rädda Flakaberget!

 

Flakaberget ligger vid Fjällsjöälven ett par mil norr om Näsåker i Sollefteå kommun och mitt i hjärtat av de tre Ådalarna som präglar Sollefteå kommuns vackra naturlandskap.

För mig och generationen före det och för mina barn och barnbarn har Flakaberget alltid varit platsen där tomten ”bor”.

Under snart en tioårs tid har det nu tyvärr inte varit en plats för ”tomten” utan nu är det en plats där ”vindkraftstrollen” håller på att härja.

Man har nämligen försökt att få bygga en ”vindkraftsindustri” på Flakaberget och ett byggnadslov gavs av Sollefteå kommun som innebär att man där får bygga en småskalig park med 6st 150m höga vindsnurror. Detta trots att närboende och ”tomten” i flera år protesterat i olika myndighetsinstanser.
När den småskaliga VK -parken tilläts var det emot Länsstyrelsens tidigare rekommendationer eftersom de unika älvdalarna skall skyddas.

Ingen bygger 150m höga vindsnurror i dag så projektet togs över av ett nytt bolag Mitt Vind AB som nu söker tillstånd för att få bygga 9-(11)st 200-230m höga snurror på platsen. Till saken hör att det nu blir en storskalig vindpark som måste miljöprövas av länsstyrelsen. Miljöprövning görs endast om Sollefteå kommun säger ja till planerna.

Vilket ställningstagande kommer våra förtroendevalda att göra? Kommer man att följa Översiktsplanen (ÖP) som dels säger att inga nya storskaliga vindparker ska tillåtas och dels klart och tydligt utpekar Fjällsjöälvens dalgång som ett område fredat från vindkraftsetableringar. Eller riskerar vi ännu gång att vindkraftsivrarna trixar sig förbi gällande plan och säger ja. Vi är många som hoppas att förnuftet får råda denna gång och att demokratiskt fattade beslut respekteras.

Mitt Vind tar nu till desperata åtgärder med bland annat ”mutor” för att smörja byborna i den by som markerna tillhör. Kanske också för att kunna visa upp för politiker i kommun och länsstyrelse att byborna är positiva till etableringen.

På något sätt har Mitt Vind ”glömt” att informera befolkningen i de byar som ligger närmast VK parken både efter Fjällsjöälven och Ångermanälven och som kommer att få stora störningar och problem, under och efter byggtiden. Eftersom det redan finns ett par VK-parker godkända på andra sidan Fjällsjöälven så skulle en byggnation på Flakaberget göra att ett stort antal byar blir helt inringade av vindsnurror.

Kommunen måste säga NEJ.

Vi som bor och verkar i Fjällsjöälvens dalgång och dess närhet behöver ingen ytterligare naturförstörelse och negativ påverkan på vår livskvalitet.

Christer Lidén
Ordförande för föreningen
”LIVSKVALITET vid Fjällsjöälven”

Mer om  Flakaberget:

Mittvind AB:s bygdepengsavtal med Norrmoflo Byaförening

Flodin vill inte ta ansvar för kumulativ påverkan av vindkraft.

Mygel /mutor ang. Flakaberget

 

 

Vindkraftsprogram stöds av Sollefteå kommun

Lokal energiöverenskommelse ska visa vägen i Sollefteå

”Kommunen har påbörjat arbetet med att ta fram en lokal energiöverenskommelse. Målet är att den ska vara ett underlag som tydliggör för investerare var det är lämpligt att satsa på till exempel förnybar energi och elintensiv industri i Sollefteå.”

–I det här läget vet vi inte hur slutresultatet kommer att bli. Men det vore bra med ett dokument som politiker och medborgare är överens om. Det i sin tur kan ge vägledning för investerare i förnybar energi och elintensiva industrier i Sollefteå kommun, säger Hans Pahlin, projektledare för ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling”. 

Helt vansinnigt att detta projekt, som stöds av Sollefteå kommun, fortfarande får finnas kvar och utvecklas!

Intentionerna i den nya översiktsplanen är att det inte ska byggas mera vindkraft i kommunen, men de kommunala besluten verkar som vanligt högst tänjbara.

Så länge som de kommunvalda struntar i invånarna och saknar reell kunskap i energifrågor får vi tydligen fortsätta att leva med detta hot mot vår natur och livsmiljö.

Avveckla projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” snarast om det ska finnas någon trovärdighet kvar för kommunala beslut! En fortsatt framtid utan vindkraft är en förutsättning för att inte kommunens glesbygd helt ska utarmas på människor och natur.

/ Admin.

Flodin/Arise vill inte ta ansvar för kumulativ påverkan av vindkraft i Salsjön

Flodin (Krange Vind AB) ansöker nu om dispens för att slippa ta hänsyn till kumulativ påverkan på ljud och skugga i Salsjö vindindustri
Varför?

Sannolikt räknar han med att Flakabergsindustrin, trots politikers löften och nya översiktsplanen, får tillstånd. Och då har han säkerligen räknat ut att det uppstår kumulativa effekter beträffande ljud och skuggor i Salsjöindustrin.

​I dispensansökan står:
”Då det saknas vindkraftsparker eller tillstånd till vindkraftsparker inom påverkansområdet för ljud anser bolaget att villkoret är onödigt strängt och därför kan därför ändras enligt 24 kap. 8 5 miljöbalken i enlighet med bolagets förslag. (Not. Bolagets förslag som alltså är att utelämna den kumulativa aspekten.)
Om Miljöprövningsdelegationen inte anser att en sådan ändring är möjlig yrkas i andra hand ett tillägg till den nuvarande formuleringen om kumulativt ljud, lågfrekvent ljud och skuggor enligt följande
“…kumulativt med omkringliggande vindkraftsprojekt som var tillståndsgivna då detta tillstånd vann laga kraft.

Flakabergsindustrin i Mitt ​Vinds tappning, som ju blir en miljöfarlig verksamhet, har inte nu och hade inte tillstånd då Salsjö vann laga kraft.  Något som Flodin nu använder för att slippa ta hänsyn till kumulativa effekter. Det hade däremot Sollefteå kommuns samhällsbyggnadsnämnd beviljat bygglov för;  6 st. á  150 m höga verk. Det beslutades först 2010-11-17 men eftersom byggnationerna inte påbörjats inom två år förföll bygglovet.

En ansökan om förnyelse av bygglov beviljades 2013-12-11 av Samhällsbyggnadsnämnden.

I det beslutet kan man bl.a. läsa:  ”Det näraliggande tillståndsärendet Ranasjöhöjden, ca 5-8 km tvärs över älvdalen, har för närvarande inte ett tillstånd, eller ens en färdig tillståndsansökan, vilket gör att bygglovsprövningen inte kan utgå från att det blir byggt.”

Det är väl oerhört märkligt; fanns det någon i hela denna kommun, som tvivlade på att Flodin skulle skicka in en tillståndsansökan gällande Ranasjö och att den dåvarande kommunledningen skulle ge sitt samtycke? Ja, i så fall var det kommunens samhällsbyggnadsnämnd, men det tror jag inte heller. Så klart visste dom att Ranasjö skulle godkännas och lika solklart är det att Flodin/Arise insett att Flakabergsprojektet bara är lönsamt i ”uppgraderad” form, dvs i ungefärlig enlighet med nuvarande planer.

​Med samma typ av argumentation, som Samhällsbyggnadsnämnden använde sig av, försöker nu alltså Flodin/ Arise slingra sig undan ansvaret för ev. kumulativa effekter på ljud och skuggor (Flakaberget/Salsjö)

Återstår att se om Miljöprövningsdelegationen ”köper” detta.

/Brita Isaksson

Ang. Flakaberget. Mittvind AB:s bygdepengsavtal med Norrmoflo Byaförening

Från flera håll kommer nu uppgifter om att Mittvind AB och Norrmoflo Byaförening har ett avtal på gång gällande s.k. ”byapeng” (bygdemedel) med anledning av Mittvinds planer på en storskalig vindkraftsindustri på Flakaberget. Denna byapeng upplevs av många som ett mutförsök och ett försök att ”manipulera” den gängse tillståndsprocessen.

Valet att här lägga ut avtalsförslaget (som i dagsläget inte har undertecknats) är oproblematiskt; många byar vid Fjällsjöälven kommer att drabbas svårt, ja mycket värre än Norrmoflo, om Flakabergsindustrin får tillstånd från kommun och MPD.  Ranasjö och Salsjö vindkraftsindustrier är redan tillståndsgivna och att då i omedelbar närhet uppföra ytterligare 9 st vindkraftverk med verkshöjd mellan 200 och 230 meter skulle ge en svårartad inringningseffekt och vara ett dråpslag mot såväl miljö som ev. kvarvarande befolkning.

Många människor kan ”köpas” för pengar och det vet vindkraftsindustrin. Markarrendesersättningar leder ofta till splittring mellan familjer i drabbade byar, och med riktade byapengar till utvalda byar är det mycket möjligt att det orsakar en splittring mellan byarna.

En snabbtitt på en nätkarta visar att Norrmoflo ligger ca 6-6,5 km från Flakaberget, Sundmo litet drygt 2 km, Kilåmon mellan 4 och 5, Forsnäset mellan 3 och 4 och Betåsen mellan 4 och 5 km osv. Skall alla dessa m.fl. byar erbjudas byapengar också?

Så varför inriktas mutförsöken just till Norrmoflo?  En anledning kan vara att flera markägare bor eller har anknytning dit. Man brukar vid överklaganden räkna med att sakägare få bo högst 3,2 km från närmaste snurran (när industrin står så högt i landskapet som fallet är med Flakaberget) för att ha talerätt (efter en dom om Stöttingfjället).

Men nog med spekulationer. Här kommer förslaget på arrendeavtal mellan Mittvind AB och Norrmoflo byaförening.

Mycket pengar blir det; 180 000 kr /år.

/ Brita Isaksson

 

 

 

Gällande översiktsplan tillåter inte vindkraft på Fängsjö/Storsjöhöjden

För en månad sedan, ungefär, framkom att FORSCA planerar en ny ansökan om storskalig vindkraft i Fängsjö/Storsjöhöjden i Näsåker. Tidigare ansökan avslogs efter sju års process i MMÖD i april 2018. Ca sju månader av lättnad och glädje blev det i alla fall.

29 nov. 2018 bjöd FORSCA in Sollefteå kommuns politiker till ett Information- och diskussionsmöte: ”Förutsättningar för en ny vindkraftsprojektering för Fängsjön och Storsjöhöjden”

I presentationen framgår att det rör sig om en helt ny ansökan med samråd, MKB och ”hela köret”, som krävs för en ansökan om storskalig vindkraft. Det är en helt ny ansökan om storskalig vindkraft – den gamla avslogs ju.

Men nu har vi i och med den nya översiktsplanen med det pretentiösa namnet: ÖVERSIKTSPLAN​ ​FÖR​ ​SOLLEFTEÅ​ ​KOMMUN​ ​-​ ​en​ ​kraftfull kommun​ ​med​ ​utsikter​ ​mot​ ​2030, en helt ny situation beträffande nyetablering av storskalig vindkraft och det kan inte råda några tvivel om att det är denna nya plan, som nu gäller:

DEL 1 Översiktsplan:
1.7  Upphävanden
Översiktsplanen ersätter i sin helhet Översiktsplanen från 1991 (fastställd i kommunfullmäktige 1990-08-27).
Den fördjupade översiktsplanen för Vindbruk, antagen 2008-12-15, upphävs. Notera även att den vägledning som antogs av kommunfullmäktige 2013-04-29 upphävs.

I den nya nu gällande översiktsplanen, som antogs av Sollefteå kommunfullmäktige 2017-08-28 (§98), står i del 1 sid 24 följande om vad som nu gäller för vindkraft:

Ställningstagande • Kommunen anser att områdena Aspåsen och Fjällbohög inte längre ska pekas ut som riksintresse för vindbruk.  Kommunen avser inte bevilja ansökningar om utbyggnad av storskalig elproduktion ex. vindbruk, innan en kommunal plan för energiförsörjning tagits fram och beslutats.

Däremot, i områden som redan är starkt präglat av vindkraft, kan ansökan prövas  (”prövas” ändrades senare till ”beviljas”)  Arbetet med att ta fram kommunens plan för energiförsörjning ska ske parallellt och synkroniseras med det nationella arbete som pågår kring Överenskommelse om elförsörjningen efter år 2025-2030.  Områden som undantas från storskaligt vindbruk pekas ut i översiktsplanen.

Någon ny plan för energiförsörjning har såvitt jag vet ännu inte ens påbörjats så det kan ta tid innan en sådan dessutom är beslutad. Notera även att i nya översiktsplanen kvarstår Fängsjö/Storsjöhöjden som Riksintresse för vindbruk (i motsats till Aspåsen och Fjällbohög). Ett riksintresse är ju ett nationellt utpekande. Detta innebär inte med automatik att området skall godkännas för exploatering av en kommun. Ansökan skall behandlas i vanlig ordning och helst efter för tillfället gällande planer. Utpekandet kan väl kanske komma att få betydelse när den nya energiplanen i vindkraftsdelen så småningom ersätter den nya översiktsplanen.

Inte heller kan FORSCA åberopa  ”Däremot, i områden som redan är starkt präglat av vindkraft, kan ansökan prövas”  (”prövas” ändrades senare till ”beviljas”) eftersom området inte är starkt präglat av vindkraft.

Av ovanstående framgår att denna nya exploateringsansökan inte KAN tillstyrkas av kommunen. Inte om man följer nu gällande översiktsplan i alla fall och det bör man ju göra. Kommunen kan förstås välja att inte följa planen eller att i ett fåfängt försöka att få det att se respektabelt ut, sjösätta en illegal ”vägledning” förbi planen enligt gammal beprövad och väl fungerande metod. (2013) ”Ändamålet helgar medlen”.

En av kommunens ledande s-politiker och vindkrafthökar John Åberg sade när MMÖDs avslag av Fängsjö/Storsjöhöjden kom i våras:
– Mark- och miljööverdomstolens dom visar att processen fungerar. Kommunens roll är att utifrån gällande planer bedöma om en plats är lämplig för utbyggnad och därefter tar andra myndigheter såsom Länsstyrelse och miljödomstolarna och prövar om ett projekt uppfyller gällande miljölagar.”
Han anser alltså här att man skall bedöma efter gällande planer. Och vad vi än anser om gällande plan säger den tydligt: ”Kommunen avser inte bevilja ansökningar om utbyggnad av storskalig elproduktion ex. vindbruk , innan en kommunal plan för energiförsörjning tagits fram och beslutats.”

John Åberg sade även vid samma tillfälle: ”I och med att vi antog en ny översiktsplan tog Sollefteå kommun också en mycket mer restriktiv hållning till vindkrafts-utbyggnad. Utifrån den nya översiktsplanen anser vi att domen är helt korrekt. (Alltså avslaget på FORSCAs projekt som han intill dess hela tiden röstat för.)

Det är otänkbart att denna vindindustrietablering skall få tillstånd från kommunen. Det förefaller helt orimligt att kommunen än en gång skulle försynda sig mot en översiktsplan så som skedde med den förut gällande vindbruksplanen FÖP 2008, som så skamlöst åsidosattes med ”vägledningen” år 2013. Resultatet av denna försyndelse har redan åsamkat kommunmedborgare stor sorg. Allt eftersom de monstruösa industrier, som ”Vägledningen” möjliggjorde, börjar torna upp sig och ”kröna” de berg som omger vår vackra ådal, så kommer ingen att kunna blunda för det faktum att detta har våra kommunpolitiker aktivt planerat och röstat för. Vilken skam!

Gör inte om ”misstaget” när och om Fängsjö/Storsjöhöjden skall beslutas! Följ gällande plan denna gång!

Brita Isaksson
Röån