Rättssystemet är vindkraftens gräddfil.

 

VINDKRAFTENS ”GRÄDDFIL”

Under snart tio års tid har vi närboende till vindkraftsetableringen RANASJÖ kämpat för att etableringen av detta projekt inte skall bli av eller att det åtminstone skall följa de lagar och regler som finns.

Under dessa år har vi mötts av så ofattbart mycket, lögner, falskheter, nonchalans och ignorering av etableraren, vissa kommunala och regionala tjänstemän och politiker, så att man har tappat tron på vårt rättssystem.
Vi har nu i dagarna fått ett beslut från Mark och Miljööverdomstolen (MMÖD) att de ger godkänt till etableringen.

Jag tänker för er kort beskriva hur det gått till i slutskedet av sökta ändringar i projektet och dess acceptans av våra myndigheter och domstolar. Jag vore mycket tacksam för era läsares synpunkter på om det får gå till på detta vis i domstolarna (om mera uppgifter behövs så hör gärna av er). Min synpunkt är att om domstolarna i vårt land gör bedömningar med liknande undermåligt underlag som när det gäller vindkraft så kommer man helt att tappa tron på vårt samhälles rättssystem.

Det finns ett godkännande för att bygga 40st verk med 3MW kapacitet 201m höga. I ett ändringsanförande så vill man nu i stället bygga 25st verk med 6MW kapacitet med samma höjd. Vilket i stort betyder att man nu ändrat rotorerna från 145m diameter till 170m. Detta på samma totalhöjd som tillståndet getts (troligtvis för att inte behöva söka nytt tillstånd). Detta betyder att det i skogsmark skall byggas verk med vingspetsar snurrande i flera hundra km hastighet 31m över marken (trätopshöjd).

Länsstyrelsen godkände de förändringar angående ljud o skuggor som presenterades i mäktiga uträkningar från vindkraftsföretaget.
Vi ansåg att de uträkningarna var felaktiga och tog hjälp från ett expert företag när vi överklagade till Mark och Miljödomstolen (MMD). MMD gick trots det helt på länsstyrelsens bedömningar i sitt godkännande och motiverade inte ens varför de inte tagit hänsyn till våra inlägg.

Vi utökade våra undersökningar som klart och tydligt visar att många fastigheter nu kommer att få ljudstörningar på mer än 40db och presenterade dessa för MMÖD som gjorde bedömningen att inget av MMDs dom behöver ändras!?

Vi har nu två domstolar som helt litat på de bedömningar som Länsstyrelsens personal gjort av den mängd uträkningar som etableraren inlämnat.
Redan när MMD godkände Länsstyrelsens bedömning så skickade jag följande mail till Länsstyrelsen:

”Länsstyrelsen Västernorrland. Ärende nr 555-6131-19 Frida Uebel

Hej, Som du vet så har vi överklagat ert beslut i nämnda ärende. Vi har nu fått avslag från Tingsrätten i Östersund (MMD) på vårt överklagande. De har helt ignorerat våra skäl till överklagan och refererar till ert godkännande. Min fråga till er är därför om ni kan upplysa mig om var jag kan hitta den lagtext/regelverk som ni baserar ert beslut på. Tänker då speciellt på den del som behandlar vilka ändringar i layout och t ex effekt, vinglängd mm som kan godtas inom ett tidigare givet beslut. Det som kanske är mest störande ur vårt perspektiv är hur det är möjligt att godkänna ljudsimuleringarna när det (som i det här fallet) inte finns tillgängliga källdata. Hur är regelverket egentligen skrivet, hur kan ni kontrollera att uppgifterna från vindkraftsbolaget är korrekta om inte ni har källdata att utgå ifrån. Hur ser länsstyrelsens roll i det här sammanhanget ut? I sin ansökan har byggaren medsänt ett stort antal med mätdata för ljud och skuggor. Eftersom ni godkänt detta och MMD helt ignorerar våra påståenden om att de är felaktiga så undrar jag om jag kan få tillgång till era kontrolluträkningar i den mån de existerar. Det kan väl ändå inte vara så att ni inte kontrollerat utan helt har litat på vindkraftbyggarens uppgifter och menar att man får ta problemen med tex för höga störningar runt fastigheter när snurrorna står på plats.

Min förhoppning är att få svar på mina funderingar.
Med vänlig hälsning
Christer Lidén”

Svaret från Länsstyrelsen.

”Hej!
I tillståndsbeslutet för vindkraftparken framgår att tillsynsmyndigheten ska godkänna förslaget till slutlig utformning av layouten. Inför godkännandet har bolaget skickat in nya ljudberäkningar för den slutliga layouten. Vi granskar dessa men genomför inga kontrollberäkningar. Syftet med godkännandet av layouten är att vi ska kontrollera att de håller sig inom ramen för vad de fått tillstånd till, bl.a ljud- ljud och skuggvillkor.

Hälsningar
Frida Uebel Miljöhandläggare Miljöskyddsenheten”

Som sagt, MMD och MMÖD godkänner helt förändringarna genom att acceptera Länsstyrelsens (okontrollerade) bedömning som baserar sig på etablerarens uppgifter. De struntar totalt i de uträkningar vi lämnat in som visar att redan vid 4,5MW verk så blir det störningar över tillåtna tal. Vi visar också att för de planerade 6MW verken så finns det inga siffror att göra bedömningar på.

Kontentan av Myndighetens bedömning är att vindkraftsbolag kan söka tillstånd för små verk som ger mindre störningar och sedan kan man okontrollerat utöka kapaciteten utan risk för avslag.
Sen, när verken och störningarna är på plats, så ska man kontakta Tillsynsmyndigheten!!???

Som privatperson känns det oövervinnerligt att kontrollera en utredning av alla dom sidor av tusentals uträknade mått på ljudstörningar som lämnats.
Jag tror tyvärr att samma oövervinnerliga ”känsla” finns hos myndigheterna för de har inte tid, resurser, kunskap eller i vissa fall lust att kontrollera siffrorna.

Jag valde dock att göra det, trots de kostnader som uppstår med experthjälp. Detta på grund av att jag fick känslan av att det var så många faktorer som visar på att det bakom alla dessa siffror var nått som inte stämmer. Och det var det. Men vad hjälper det när domstolarna utan motivation kan acceptera vindkraftföretagens okontrollerade siffror.

Jag anser att det skall finnas en oberoende kunnig myndighet som kontrollerar siffror som presenterats av vindkraftsbyggare.

/ Christer Lidén

Rädda Vaberget – vindindustrin ödelägger natur och elförsörjning

Nästa område, som vindindustrin ska ödelägga i Sollefteå, är Vaberget. Enligt den av Länsstyrelsen erkända översiktsplanen har kommunen planerat för enstaka mindre verk och enligt den plan kommunen tillämpar är det stopp för ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft.

Exploatörer vill nu bygga 18 st 250 m höga verk men oavsett vilken plan kommunen tillämpar bör man rimligtvis säga nej. Det är dags för politikerna att ta ett eget ansvar för sina beslut och inte lägga över allt på länsstyrelsen (instruerad av regeringen att stödja vindkraft) och domstolen (tar politiska hänsyn, i strid med grundlagen).

Hittills har kommunen inte gjort några egna utvärderingar utan bara kopierat exploatörernas marknadsföringsmaterial som beslutsunderlag.

Boverket konstaterar i en rapport: ”I översiktsplanerna redovisas sällan eller aldrig analyser, avvägningar eller prioriteringar mellan olika allmänna intressen utan planerna tenderar till att enbart bli ett redskap för att hantera exploateringsintressen. … många kommuner genom sina översiktsplaner pekar ut exploateringsområden som är avsevärt större än vad som behövs för att tillgodose identifierade behov.”

Det är dags för kommunen att välja vad som är viktigast, exploatörerna och det internationella vindkraftskapitalet eller kommuninnevånarna och deras livsmiljö.

Hittills har den samlade vindkraftsindustrin gått med stora förluster, trots alla subventioner. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi. Kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat miljardbelopp.

Både värdefaktorn och utbytet minskar på grund av allt större andel överproduktion, som inte kan avsättas (negativa priser). Det kommer heller inte att finnas överföringskapacitet för det som byggs nu under hela dess korta livstid.

I och med att reaktorer stängs i södra Sverige minskar möjligheten att hantera reaktiv effekt och därför minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet med tusentals MW. Att investerare ändå fortsätter att stoppa in pengar är obegripligt; det liknar flockbeteendet under fastighetsbubblan.

Nästa område, som vindindustrin ska ödelägga i Sollefteå, är Vaberget. Enligt den av Länsstyrelsen erkända översiktsplanen har kommunen planerat för enstaka mindre verk och enligt den plan kommunen tillämpar är det stopp för ytterligare storskalig utbyggnad av vindkraft.

Bild: Katarina Östholm

Exploatörer vill nu bygga 18 st 250 m höga verk men oavsett vilken plan kommunen tillämpar bör man rimligtvis säga nej. Det är dags för politikerna att ta ett eget ansvar för sina beslut och inte lägga över allt på länsstyrelsen (instruerad av regeringen att stödja vindkraft) och domstolen (tar politiska hänsyn, i strid med grundlagen).

Hittills har kommunen inte gjort några egna utvärderingar utan bara kopierat exploatörernas marknadsföringsmaterial som beslutsunderlag.

Boverket konstaterar i en rapport: ”I översiktsplanerna redovisas sällan eller aldrig analyser, avvägningar eller prioriteringar mellan olika allmänna intressen utan planerna tenderar till att enbart bli ett redskap för att hantera exploateringsintressen. … många kommuner genom sina översiktsplaner pekar ut exploateringsområden som är avsevärt större än vad som behövs för att tillgodose identifierade behov.”

Det är dags för kommunen att välja vad som är viktigast, exploatörerna och det internationella vindkraftskapitalet eller kommuninnevånarna och deras livsmiljö.

Hittills har den samlade vindkraftsindustrin gått med stora förluster, trots alla subventioner. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi. Kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat miljardbelopp.
Både värdefaktorn och utbytet minskar på grund av allt större andel överproduktion, som inte kan avsättas (negativa priser). Det kommer heller inte att finnas överföringskapacitet för det som byggs nu under hela dess korta livstid.

I och med att reaktorer stängs i södra Sverige minskar möjligheten att hantera reaktiv effekt och därför minskar den befintliga kapaciteten i stamnätet med tusentals MW. Att investerare ändå fortsätter att stoppa in pengar är obegripligt; det liknar flockbeteendet under fastighetsbubblan.
Exploatörerna kan däremot tjäna pengar och därför bedrivs en aggressiv marknadsföring för att ta bort det kommunala vetot. Det gäller att bygga innan bubblan spricker!

Företagen lockar med byapeng, för Vaberget 250000 kronor per år. Men den är baserad på uppblåsta kalkyler och inte alls garanterad. Markägare kan få 260000 per år och verk, men den samlade intäkten under verkens livstid räcker inte till mycket mer än återställning av marken.

Markägare borde vara betänksamma med tanke på risken för konkurs av förlustverksamheter. Men dessa belopp bleknar vid en jämförelse med den ökning av nätkostnaderna med hundratals miljoner kronor år som kan drabba kommuninvånarna.

Vi är många som i åratal varnat för den ödeläggelse av svensk elförsörjning som pågår. Den leder till ett funktionellt sämre och mycket dyrare elsystem, ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke förnybara resurser och ett mindre hållbart elsystem.

/ Per Fahlén

Insändare TÅ Allehanda

Sollefteå kn behöver ett parti som tar klar ställning mot vindkraft

Dagens insändare i TÅ Allehanda.

”Västra Initiativet är ett i grunden mycket vindkraftrestriktivt parti.” Den oroande partibeskrivningen stod att läsa i en insändare i TÅ 25/6 undertecknad av partiets ordförande. Att vara ”restriktiv” är definitivt inte att vara omutligt emot.

Det indikerar att motståndet mot vindkraft inte är absolut. Ett exempel på detta levererades också under senaste sammanträde i kommunfullmäktige i frågan om ändringstillstånd för två av Kabekos fyra planerade vindindustrier i närheten av Graninge.

Partiet uppgavs stödja beslutet att tillåta dessa på grund av att Västra Initiativet(VI) är ett parti som tror på decentralisering och utveckling av den kommunala demokratin och att partiets representanter vid ett samverkansmöte inte fann något motstånd hos de närvarande fastighetsägarna och intressegrupperna inför de föreslagna förändringarna.


Björkhöjdens vindkraftområde utanför Ramsele.
Bild: Katarina Östholm

I ”pipeline” ligger Vaberget. Även i detta fall gäller det ändringstillstånd och det finns här opinion både för och emot. Hur gör VI då?
Kanske finns det även andra bevekelsegrunder för att göra undantag och tillåta vindkraft, exempelvis ”förtätning”. Är det månne något som kan komma att åberopas då Nallkullen en dag skall prövas?

Opinioner FÖR och MOT kan delvis skapas och påverkas; FÖR genom ”ersättningar” från exploatörerna och MOT om det finns någon som orkar kanalisera det motstånd mot vindindustrins miljöförstörelse som alltid finns. Vanligtvis kommer det tyvärr i dagen först när det är för sent.

Sollefteå kommun behöver ett parti som tar klar och omutlig ställning mot vindkraft. Det vi har är VI och där finns många goda krafter. Ett stort tack till de tre VI-företrädare, som genom att rösta mot ändringstillstånden levererade i enlighet med sina väljares förväntningar.

Det upplevs nu som en nödvändighet att partiet tar tag i och korrigerar de gradskillnader i den politiska kompassen visavi vindkraft som dessvärre uppenbarligen existerar.

/ Brita Isaksson, Röån

Stoppa vindkraften – ger ökade kostnader och mer CO2-utsläpp än kärnkraft

 

Replik på insändaren (TÅ 24 april 2020)  ”Stort stöd för utbyggnad av vindkraft – men kommunerna bör få de direkta fördelarna”.

Charlotte Unger Larsson, vd för Svensk Vindenergi, skriver i Tidningen Ångermanland att vindkraften växer så det knakar.
Detta är problematiskt för elsystemets funktion och ekonomi samt för miljön! Forskare på Chalmers: ”Om inte vindkraftsutbyggnaden stoppas så dras mattan undan för vattenkraften, som är stabilisatorn i den svenska elförsörjningen”. Vattenkraftens effektivitet minskar, slitaget ökar och ekonomin försämras. Det finns inte avsättning för vindkraftselen i Norrland och inte nätkapacitet att transportera den någon annanstans. ”Någon annanstans” ligger långt bort vilket medför stora överföringskostnader och förluster.

Den subventionerade överproduktionens reapriser kan även få konsekvenser för markägarna. Dessa är ansvariga för återställning av marken och fonderingarna för detta täcker inte de verkliga kostnaderna. Enligt Svensk Vindkraftsförening är många vindkraftsbolag illa ute. En orsak är skenande drifts- och underhållskostnader. Inte minst har turbinernas livslängd överskattats. Den uppskattas idag till bara 10-15 år.

Charlotte Unger Larsson hänvisar till Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Men alla myndigheter har direktiv att stödja vindkraften. De ingår i en statlig marknadsföring där de och Svensk Vindenergi gått ut med vindkraftsreklam till hushållen. Även public service ingår: de förmedlar budskapet från särintressena utan någon kritisk granskning. I årtionden har politikerna ivrat för vindkraft och det är därför inte konstigt att människor, utanför de områden som drabbas av industrierna, har en positiv syn. Däremot finns ett stort motstånd bland de som berörs och därför måste sätta sig in i sakfrågan.

Slutligen upprepar Charlotte Unger Larsson flosklerna om ”hållbart” och ”klimatsmart”. Användningen av odefinierade begrepp av den typen vilseleder läsaren. I förhållande till kärnkraft ger el från vindkraft ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart elsystem och ökade kostnader.

Per Fahlén

MMÖD ger klartecken till vindkraft i Hocksjön

”Mark- och miljööverdomstolen beviljar förlängt igångsättningstillstånd för Hocksjöns vindkraftsprojekt. Beslutet innebär att förberedelserna för uppförandet av vindkraftparken kan återupptas.”

Läs vidare på Vindkraftsnyheter.se.

————————

Samtidigt meddelas det att det planeras en barackstad för vindkraftsarbetare mitt under en pandemi.

”En barackstad vid ishallen i Ramsele, där arbetare vid vindkraftparken Björkhöjden ska bo och äta, oroar kringboende.
– En barackstad under en pandemi? Hur ska de lösa det? Det är ju att bjuda hit viruset, säger Tryggve Runesson, en av de boende vid ishallen.

Senast den 30 april vill Sollefteå kommun ha grannarnas åsikter om den planerade barackstaden, som är tänkt att inhysa och utspisa personer som ska jobba i vindkraftparken Björkhöjden.
Skrivelsen från kommunens miljö- och byggenhet, fick de berörda på torsdagen, så de har ett par veckors betänketid.”

Mer om detta här.

Rättsligt bakslag för vindkraftsprojektet i Hocksjön

Följande citat är en artikel i SVT. 

”Vindkraftsprojektet i Hocksjön i Sollefteå kommun har mött hårt motstånd från fastighetsägare i trakten.

I veckan fick ortsborna rätt i en dom i Mark- och miljödomstolen.
– Vi ska överklaga, säger Gabriel Duveskog, projektledare vid Jämtkaft.

År 2021 ska 45 vindsnurror i Hocksjöområdet vid gränsen mellan Västernorrlands och Jämtlands län börjar alstra och ge energi.
Om projektet nu blir av, vill säga.

Berörda fastighetsägare, både bofasta och de som har fritidshus i området, har nämligen överklagat Länsstyrelsens ja till bolagets begäran att igångsättandet av projektet skjuts fram ytterligare för att över huvud taget kunna realiseras.

Delseger för motståndarna
Enligt tillståndsbeslutet skulle bygget påbörjas senast den 15 november i år. Nu vill entreprenörerna flytta fram det datumet tre år, med hänvisning till de rättsliga turerna som försenat projektet.

Mark- och miljödomstolens dom kom i tisdags – och det blev en delseger för de protesterande fastighetsägarna.

River upp beslutet
Domstolen går emot miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland och upphäver beslutet om förlängd igångsättningstid för vindkraftsbygget i Hocksjön.

– Det var helt oväntat. Vi var helt säkra på att vi inte skulle få gehör. Vi trodde aldrig att domstolen skulle gå på vår linje, säger Anders Nilsson, en av de berörda fastighetsägarna som överklagat.

Mark- och miljödomstolen anser att bolaget ”inte visat att det föreligger något särskilt skäl för att förlänga igångsättningstiden. Bolaget orsakas heller inte synnerlig olägenhet om tillståndet förfaller.”

”Välgrundad dom”
– Vi tycker domen är välgrundad. Och det är inte alls säkert att bolaget får prövingstillstånd till högsta instans om man vill överklaga, säger Anders Nilsson.
Jämtktraft har dock redan bestämt sig: bolaget tänker driva frågan om att få förlänga igångsättningstiden till Mark- och miljööverdomstolen.
– Vi kommer att ansöka om prövningstillstånd, säger projektledare Gabriel Duveskog.

Pausar
Bolaget anser att man mycket väl uppfyller miljöbalkens kriterier som krävs för att få förlängd igångsättningstid och att domen delvis grundar sig på missuppfattningar.
– Tills vidare pausar vi våra planerade aktiviteter i området som vägar, bergtäkter och så vidare. Men vi tror fortfarande det är möjligt att vindkraftparken ska kunna vara i drift under 2021, eller senast 2022, säger Gabriel Duveslog.”

Fakta om vindkraftsprojektet i Hocksjön

I november 2012 fick Örnsköldsviksföretaget Hocksjön Vind AB tillstånd att uppföra en vindkraftpark med 45 snurror. Ett projekt som skulle sättas igång efter senast sju år.

Byggstarten har dock försenats eftersom fastighetsägare i det aktuella området överklagat tillståndsbesluten.

I januari i år meddelade det kommunala energibolaget Jämtkraft i Östersund att man skrivit avtal om köp av bolaget, och därmed ett övertagande och färdigställande av vindkraftsprojektet i Hocksjön.

Det är fortfarande Hocksjön Vind AB som äger tillståndet för bygget av vindkraftparken.

I köpeavtalet med Jämtkraft är villkoret för affären att projektet kan slutföras.
Köpet är alltså i praktiken inte genomfört ännu – därför är Hocksjö Vind AB formellt fortfarande sakägare och part i den pågående rättsprocessen.”

Förslag till ”Lokal energiöverenskommelse” i Sollefteå kn.

Följande är ett utdrag ur Sollefteå kommunstyrelsens protokoll ang. ”framtagande av ”Lokal energiöverenskommelse”.  Synpunkter på detta?

”Kommunstyrelsen

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-03-10

§ 49 Dnr KS 14/2020

Framtagande av ”Lokal energiöverenskommelse” Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att

Uppdra till förvaltningen att arbeta fram ett förslag till ”Lokal energiöverenskommelse”.

Planarbetet genomförs i projektform och består av förstudie – beslutspunkt – huvudstudie/planläggning – beslutspunkt – implementering.

Information Hans Pahlin, projektledare, informerar om ärendet.

Ärendebeskrivning. Med dagens lägesbild och framtida mål angående förnybar energi krävs långsiktiga och stabila förutsättningar för energibranschens olika aktörer inom både producent och konsumentledet. Detta för att möjliggöra investeringar, skapa lokal tillväxt och samtidigt samexistera med övrig samhällsutveckling och vara hållbart över tid. Vår Lokala energiöverenskommelse ska upprättas och synkroniseras med nationell plan (nationell energi och klimatplan) för området. Förslaget är att vår plan tillsvidare får arbetsnamnet ”Lokal energiöverenskommelse”. Projektets sätts upp med en projektledare, projektgrupp och styrgrupp. Förstudien får ge svar om viktiga frågeställningar, projektdirektiv, målsättning, tid och resurser. Huvudstudien utarbetar en plan och dokument kopplat till förstudien som sedermera implementeras i verksamheten.

Samråd I detta ärende har samråd skett med Energimyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, och från Sollefteå kommun: Kommunledning, Miljö och byggenheten, Tekniska enheten och Tillväxtavdelning.

Förvaltningens bedömning Med anledning av och hur viktigt det är för Sollefteå anser förvaltningen att detta arbete påbörjas skyndsamt. Målbilden med detta dokument bör vara att ge vägledning till olika aktörer inom området förnybar energi och elintensiva industrier inom Sollefteå kommun. • Vägledning för tjänstepersoner hos kommun, region och länsstyrelse • Peka ut lämpliga områden och infrastrukturvägar för förnybar energi. • Peka ut lämpliga områden för elintensiva industrier.

Därutöver bör dokumentet också visa på öppenhet för teknikutveckling mot 2045 samt verka för stabilitet i lokalpolitisk process och ge en strategi för tillväxtarbete inom energi.

Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering. Förstudiearbetet leds av Energidalen. Eventuellt ytterligare behov av resurser föreslås efter förstudien.

Återrapportering Förstudien beräknas pågå ca 3 månader efter beslut, tidsuttag för huvudstudien kommer att anges i förstudien.

Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Hans Pahlin, KS 14/2020-2

Förvaltningens förslag till beslut:  Förvaltningen föreslår att:  Kommunstyrelsen beslutar uppdra till förvaltningen att arbeta fram ett förslag till ”Lokal energiöverenskommelse”. Planarbetet genomförs i projektform och består av förstudie – beslutspunkt – huvudstudie/planläggning – beslutspunkt – implementering.” 

PS. Hela protokollet från KS möte den 10 mars 2020 finns att läsa på Sollefteå kommuns hemsida här. 

Åter till Ranasjö vindkraft-projektet

”Många vindexploatörer med pågående projekt i denna kommun har inlett samråd med kommun och länsstyrelse inför ändringstillståndsansökningar. De vill höja vindkraftverken, vilket kommer att fordra kommunens bifall (det kommunala vetot) och en ny (ngt. begränsad) prövning i Miljöprövningsdelegationen (MPD).

Flodin/Arise har valt en annan väg för att öka installerad effekt. De har haft ett ”Samråd Om Slutlig Layout” med länsstyrelsen avseende Ranasjö och Salsjö.
Men vad har då varit vitsen med detta ”Samråd”?
Jo, Flodin/Arise slipper bekymret med kommunala vetot och slipper ny prövning i MPD men har ändå genom länsstyrelsens beslut erhållit rätten att öka installerad effekt genom en kraftig ökning av verkens rotordiametrar. Dessa regleras inte i tillståndet. Bara verkens totalhöjd.”

Läs vidare här:

Åter till Ranasjö

Sorgligt, mycket sorgligt

Sorgligt, mycket sorgligt!

De svenska vindkraftsbolagen har stora problem och de utländska investerarna med guld i ögonen är beredda att kasta sig över de norrländska skogarna för att roffa åt sig de marker de kommer över. Men detta är ingenting som Sollefteå kommuns politiker och tjänstemän bryr sig om. De fortsätter sin envisa kamp att bebygga hela kommunen (läs Västra) med vindkraft, trots att folkopinionen tydligt har vänt till att helt fördöma vindkraftsexploateringen.

Åtta personer från  Sollefteå och Kramfors har gjort en resa till Skottland för att se och tillgodogöra sig mer om hur ”man kan dra nytta av vindkraftverken.”

”De hade bland annat gjort ridvägar, gångvägar och cykelvägar kring kraftverken  som lockade turister, berättar Erik Löfgren.” 

Ska man skratta eller gråta?

Foto. Lånat från Sollefteå kommuns hemsida.

”I Kramfors och Sollefteå finns det i dag cirka 120 vindkraftverk, men den siffran kommer att öka drastiskt inom de närmaste åren. I de två kommunerna planeras det för 230 nya vindkraftverk.

Därför bestämde sig projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” att skicka i väg representanter från kommunerna, Sollefteåforsens AB, Höga Kusten Destinationsutveckling AB och Vattenfall Vindkraft till Skottland för att besöka Europas näst största vindkraftverk, Whitelee Windfarm för att se hur de gör som för att dra nytta både regionalt och lokalt av vindkraftverken.

– Vi var åtta personer som besökte Whitelee besökscentrum för att inspireras hur de hade gjort som. Vi kollade på hur man kan dra nytta av vindkraftverken. De hade bland annat gjort ridvägar, gångvägar och cykelvägar kring kraftverken  som lockade turister, säger Erik Löfgren i Allehandas artikel.”

Låst artikel TÅ Allehanda.

Sollefteå kommuns hemsida.

Arbetet med fortsatt vindkraftsutveckling i kommunen har pågått minst ett par år genom ett samarbete mellan kommunen och Energimyndigheten. Det projekt som omnämns i artikeln, som nu avslutats, har drivits med pengar från Energimyndigheten. Verksamheten fortsätter nu i företaget Energidalen med ett enda syfte att förstöra all natur och turism i vår kommun.

http://energidalen.nu/ 

Som sagt.  Sorgligt, mycket sorgligt.

Vindkraft till varje pris. Reflektioner om Flakaberget

Redan nu, innan Mittvind sänt in sin ansökan (om vindkraft på Flakaberget / admin. not.)  till Länsstyrelsen, har S tillkännagivit att de inte kommer att ge  bifall till Flakabergsexploateringen. S stöder sitt beslut på gällande översiktsplan, som fullständigt klart utesluter ny storskalig vindkraft.

Västrainitiativet(VI) har kommit till makten just pga vindkraftfrågan. Det är därför troligt att även det partiet är emot Flakabergsindustrin. Tillsammans med S utgör dom alltså nu en majoritet i fullmäktige mot Flakabegrsindustrin.

Varför går inte VI, S och V redan nu ut och tillkännager att de står enade emot denna etablering??

Det skulle ju bespara såväl Mittvind som lokalbefolkningen ytterligare prövningar och kval.

Kanske är de inte eniga. Kanske är C och/eller V beredd att ignorera kommunens ÖP och tillåta Mittvinds miljövidriga förstörelse av Flakaberget. Kanske är det även andra krafter från kommunens näringslivsenhet och Energidalen AB, som påverkar?

Kan det vara som så att Vänsterns klimatfrälsarevangelium väger tyngre än både demokratiskt fattade beslut och grundläggande vänsterideologiska värderingar? Att understödja profithungriga exploateringsföretags kolonisering av Norrland, att bereda vägen för vindpatronerna och att svika svaga grupper som de närboende. Det är omvänd Robin Hood-politik! Detta är svårförståeligt för en fd vänstersympatisör. Det känns som att förlora sin barnatro. Men framför allt är det ju så extremt cyniskt.

Och C? Är det den nyliberala, ”företagsvänliga” ideologin, som får C att tveka. Men det borde väl finnas gränser även för den ”fria företagsamheten” ? Man borde väl i anständighetens namn efterleva demokratiskt fattade beslut? Eller är det pga av att Maud Olofsson sitter i styrelsen för Arise och att Salsjö/Ranasjös genomförande sägs vara delvis beroende av att Flakaindustrin byggs?

Det var Flodin, som sökte och fick tillstånd för Ranasjö/Salsjö och det är även Flodin som ”vabbat” Flakaberget. Bl.a hade han fullmakt från det dåvarande ägarföretaget att ombesörja den symboliska igångsättningen av bygget, något som fordrades för att inte bygglovet skulle ha gått ut i december 2016. Så nog har Flodin insett betydelsen av att Flakaberget exploateras för att ro Ranasjö/Salsjö i hamn. Kanske är det detta som får C att tveka – Maud Olofsson…

Men det verkar finnas ännu en underliggande orsak. Det är bl.a. intresset av Pahlin och Löfgren från projektet ”Vindkraft -generator för hållbar utveckling”. De opererar nu efter flytten från Vindkraftcentrum till Energidalen AB.

Ihärdiga rykten gör gällande att även personer från kommunens näringslivsenhet är involverade i försöken att hjälpa Mittvind.

På vems/vilkas initiativ ”informerade” Pahlin klockan 8.00- 9.00 i stora A salen före KF-mötet 25/11 om Flakaberget och andra aktuella vindkraftärenden? Varför fanns inte information om detta i kallelsen. Varför fanns inget om detta i protokollet?

Så här framställdes Flakaberget:
-Har beviljats bygglov i två omgångar. Bygglovet är nu på väg att löpa ut. Byggstarten har försenats pga omständigheter vid samverkan med andra projekt i området.
-Eftersom bygglovet är på väg att löpa ut behövs en ny tillståndsprövning för de planerade 7-9 verken.
-Flakaberget var utpekat som vindbruksområde i den ursprungliga vindbruksplanen (som dock ersattes av den nya översiktsplanen 2017)
-Inget ytterligare ingrepp behövs för elledning. Flakaberget kan anslutas till den befintliga transformatorn i Betåsen via den redan planerade 130 kW-ledningen i anslutning till projektområdet.
-Är i fas att påbörja allmänna samråd.

Speciellt 3:e punkten är häpnadsväckande:
”Flakaberget var utpekat som vindbruksområde i den ursprungliga vindbruksplanen (som dock ersattes av den nya översiktsplanen 2017)”

Detta presenterade alltså Pahlin på overhead drygt 2 år efter att den nu gällande Översiktsplanen från  2017 hade antagits och fullt ut ersatt den gamla, FÖP (fördjupad översiktsplan) 2008 med tillhörande ”Vägledning”. Ändå drar han fram denna ”ursprungliga” av ”vägledningen” till oigenkännlighet förvanskade FÖP 2008 och sätter den nu gällande ÖPn inom parentes !!  Hur tänkte han? Det finns väl gränser? På exakt samma försåtliga vis försöker nu Mittvind att slingra sig undan gällande ÖP. Exakt samma förljugna retorik. VEM släppte in Pahlin på KF med sådan uppenbart vinklad information? Och varför??

Kanske en del av svaret står att finna i artikeln ” Sollefteå och Kramfors inspireras av vindkraft i Skottland”, som i dag lagts ut på kommunens hemsida
För den som är intresserad av vad som pågår finns mer information på Energidalen AB. Där kan man läsa om planerna på en ny lokal energiöverenskommelse.

Hur kan vi presumtiva vindrkaftsdrabbade runt om i kommunen påverka detta? Det är ju en ren tur att man överhuvudtaget blivit varse planerna på denna nya lokala energiöverenskommelse. Vad är det egentligen? Överenskommelse mellan vilka? Är det en fördjupning av – eller ett tillägg till ÖP: n? Hur garanteras det medborgerliga inflytandet och insynen?

Det krävs massor med grundläggande underlag, kompetens och konsekvensanalyser, öppenhet, offentligt deltagande, utställningar m.m. för att ändra en ÖP.  Kanske borde man börja i rätt ända.

Och kanske skall även frågan om vad vi skall använda mer vindkrafts-el till ställas? Och varför den skall produceras här, långt från konsumenterna?
Nu är det av största vikt att alla vi medborgare håller koll på detta annars har vi hux flux en ”energiöverenskommelse” som sanktionerar vindkraft bakom huset.

/ Brita ”Tarabrita” Isaksson

Vindkraft till varje pris