En uppsats om hur bristande lokal acceptans stoppade Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt..

Animation av Fängsjö/ Storsjöhöjdens vkv i Omsjö. Foto: Forsca.

En uppsats av Sara Ericson vid Uppsala Universitet:  ”Vindkraft och interregional rättvisa. En fallstudie om hur bristande lokal acceptans stoppade en vindkraftsetablering i Sollefteå”.  (Fängsjö/Storsjöhöjdens vk-projekt / admin) Länk till uppsatsen längst ner.

SAMMANFATTNING.

”Ericson, S. 2021. Vindkraft och interregional rättvisa: En fallstudie om hur bristande lokal acceptans stoppade en vindkraftsetablering i Sollefteå. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

Studien utfördes som en kvalitativ fallstudie av en vindkraftsetablering som inte fick tillstånd att genomföras i Sollefteå kommun. Syftet var att undersöka samhällsacceptans med fokus på interregional rättvisa och regionalt ansvarstagande. Nationella rättvisefrågor behandlas när det kommer till relationen mellan norra och södra Sverige och stad och landsbygd. 19 intervjuer användes för att samla åsikter från fyra olika respondentgrupper:
lokalbefolkning, kommunpolitiker i Sollefteå kommun, tjänstepersoner för kommunen och samer med rennäring i området.

Studien visar på att det finns en upplevd orättvisa i området orsakad av en hög andel vindkraft och förnybar elproduktion jämfört med andra delar av Sverige. Vindkraftens påverkan lokalt ansågs vara övervägande negativ. Ersättningen för etableringarna ansågs inte tillräcklig för att kompensera för den negativa lokala påverkan. Det skapar en upplevelse av interregional orättvisa där vissa regioner tar större ansvar för den förnybara elproduktionen. Upplevelsen av ett för högt regionalt ansvarstagande utan tillräcklig lokal nytta försämrar
samhällsacceptansen. Studien påvisar att den lokala nyttan i samband med vindkraftsetableringen är en avgörande faktor för samhällsacceptansen ur ett rättviseperspektiv mellan regioner. Även förtroende till etableraren och både förståelse och kunskap bland etablerare visade sig vara betydande för den upplevda påverkan av en vindkraftsetablering.”

Ett stort TACK Sara Ericson!

Uppsats om Fängsjö – Storsjöhöjden av Sara Ericson  

Ranasjöprojektet. En kommunikation mellan en vk-kritiker och Länsstyrelsen

VINDKRAFTSELÄNDE

Följande är en beskrivning av hur ett vindkraftsärende har hanterats av myndigheter och domstolar och jag önskar kommentarer på era synpunkter, tex;

  • Om ni håller med mig om att denna hantering är fel
  • Om ni tycker att det skall gå till på detta sätt
  • Om ni har samma erfarenheter i ert bemötande hos myndigheter och domstolar
  • Om ni har konstruktiva förslag på hur vi skall få till en rättvis bedömning vid etableringar.

 

Forsnäs 2021-07-14

RANASJÖ VINDKRAFTSPROJEKT

Under 10 år har vi (närboende och berörda genom enskilda överklagningar och som medlemmar i ”Föreningen LIVSKVALITET vid Fjällsjöälven”) försökt att stoppa detta projekt som planeras att byggas i Fjällsjöälvens dalgång någon km från bebyggelsen.

I de ansökningar om bygglov som entreprenören ARISE/Flodin inlämnat till Länsstyrelsens Miljöprövning (MPD) har de i princip fått allt godkänt.

Vi har visat på de felaktigheter som finns i ansökningarna och överklagat MPDs beslut till Mark och Miljödomstolen (MMD) och därefter överklagat deras beslut till Mark och Miljööverdomstolen (MMÖD).

Alla våra överklagningar har förkastats utan någon enda förklaring. Jo, MMÖD säger att det är MMDs beslut som gäller och MMD säger att det är MPDs beslut som gäller!!??

Detta betyder i praktiken att överliggande instanser till 100% går på MPDs bedömning utan någon kontroll av deras beslut och kan därmed helt ”två sina händer” och strunta i våra argument.

Jag vet att, det förutom hos oss, på många platser runt om i Sverige läggs ner tid och pengar på att visa argument som kan stoppa vindkraftsetableringar. Om de projekten och argumenten, hanteras på samma sätt som vi har blivit behandlade, så är det nog slöseri för dom också med tid och pengar.

Mina erfarenheter från domstolar i övrigt är 0 men jag ber en bön och håller mina tummar för att vindkraftshanteringens domstolar inte visar hur det går till i övriga Sveriges Domstolsverksamhet.

Vi har i dagarna fått avslag från MMÖD på en överklagan som bland annat hade ljudstörningar som ett tungt argument. MMÖD accepterar inte vår överklagan utan de hänvisar till MMDs bedömning (och därmed på MPDs).

För att ni skall ha möjlighet att bedöma ovan beskrivna så bifogar jag nedan en kopia av en bilaga till den överklagan som skickades till MMÖD där man visar min korrespondens med MPD visande den ”torftiga” (avsaknade) kontrollverksamhet som MPD utfört av exploatörens uppgifter (och därmed helt ignorerat våra). De uppgifter som sedan domstolarna dömer efter!!??

Bakgrund

ARISE/Flodin ändrade verkens storlek från 3-3,5MW till 6MW. Detta betydde att de ändrade rotordiametern från 145m till 170m. För att inte behöva göra en ny miljöprövning så behöll man verkens godkända höjd vilket betyder att dessa monstersnurrors vingspetsar snurror med flera hundra km hastighet i skogsmiljö 30m från marken (trätopshöjd).

Vi anlitade då ett företag (expert på ljuduträkningar) som visade att redan vid en ökning av verkens kapacitet till 4,5-5MW så skulle ett flertal (många) fastigheter få ljudstörningar över 40db (fanns ingen Källdata att räkna på för specificerade 6MW verk).

De uppritade ljudkurvorna från ARISE/Flodin visar ingen ökning av störningar vid utökning av verkens kapacitet!!??

 

Bilaga 1      ärende nr xx                                                                                                                                       

MMD har avslagit vårt överklagande i nedanstående ärende och hänvisade till Länsstyrelsens bedömning. Vi har presenterat många olika klagomål i Ranasjö etableringen. Nedanstående mailkonversation uppstod efter att Mark och Miljödomstolen (MMD) godkänt en ökning av rotordiametern till 170m med samma höjd på verken. Detta betyder att man får vingspetsar snurrande med flera hundra km hastighet 30m över marken i skogsmiljö.

Jag skickade då följande mail till Länsstyrelsen;

 

Länsstyrelsen Västernorrland.

Ärende nr 555-6131-19

Frida Uebel

Hej

Som du vet så har vi överklagat ert beslut i nämnda ärende. Vi har nu fått avslag från Tingsrätten i Östersund (MMD) på vårt överklagande. De har helt ignorerat våra skäl till överklagan och refererar till ert godkännande.

Min fråga till er är därför om ni kan upplysa mig om var jag kan hitta den lagtext/regelverk som ni baserar ert beslut på. Tänker då speciellt på den del som behandlar vilka ändringar i layout och t ex effekt, vinglängd mm som kan godtas inom ett tidigare givet beslut. Det som kanske är mest störande ur vårt perspektiv är hur det är möjligt att godkänna ljudsimuleringarna när det (som i det här fallet) inte finns tillgängliga källdata. Hur är regelverket egentligen skrivet, hur kan ni kontrollera att uppgifterna från vindkraftsbolaget är korrekta om inte ni har källdata att utgå ifrån. Hur ser länsstyrelsens roll i det här sammanhanget ut?

I sin ansökan har byggaren medsänt ett stort antal med mätdata för ljud och skuggor.

Eftersom ni godkänt detta och MMD helt ignorerar våra påståenden om att de är felaktiga så undrar jag om jag kan få tillgång till era kontrolluträkningar i den mån de existerar.

Det kan väl ändå inte vara så att ni inte kontrollerat utan helt har litat på vindkraftbyggarens uppgifter och menar att man får ta problemen med tex för höga störningar runt fastigheter när snurrorna står på plats.

Min förhoppning är att få svar på mina funderingar.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

Svaret från Länsstyrelsen.

Hej!

I tillståndsbeslutet för vindkraftparken framgår att tillsynsmyndigheten ska godkänna förslaget till slutlig utformning av layouten. Inför godkännandet har bolaget skickat in nya ljudberäkningar för den slutliga layouten. Vi granskar dessa men genomför inga kontrollberäkningar.

Syftet med godkännandet av layouten är att vi ska kontrollera att de håller sig inom ramen för vad de fått tillstånd till, bl.a ljud- ljud och skuggvillkor.

Hälsningar

Frida Uebel

Miljöhandläggare

Miljöskyddsenheten

 

Länsstyrelsen säger att de ska kontrollera att ”de” (ARISE/Flodin?) skall hålla sig inom ramen för vad de fått tillstånd för. De har inte gjort några kontrollräkningar men de ”kontrollerar” och godkänner (ARISE/Flodins siffror!?) De ”uträkningar” och förklaringar gjorda av experter som vi inlämnat till MMD blir därmed helt ignorerade.

 Vi hade tidigare för de godkända mindre verken visat att vissa fastigheter skulle få ljudpåverkan över 40db. När Länsstyrelsen och därmed MMD nu godkände de nya mastodontverken utan att kontrollera de mätvärden som ARISE/Flodins lämnat och helt ignorerat våra mätvärden så skrev och skickade jag följande mail till Länsstyrelsen.

 

Från: Christer Lidén <chris.liden@hotmail.se>
Skickat: den 4 februari 2021 09:17
Till: Länsstyrelsen Västernorrland <lansstyrelsen.vasternorrland@lansstyrelsen.se>
Ämne: Ranasjö – Salsjö

 

Anna Bäckman

Hej

Jag heter Christer Lidén och har i överklagningar angående Ranasjöprojektet givit uttryck för mina och andras oro över hur den utökade storleken på Vindkraftverken (i Ranasjö och Salsjö) kan påverka miljön, fåglar, djur och människor.

Jag har nu tagit del av en samanställning av ett Skype samtal du har haft med ARISE (diarie 555-10259-20-2).

Där sägs bland annat;

”Med de aktuella vindkraftverken, kommer svepytan att ligga 30 meter från marken. Detta är inget ovanligt fenomen, många vindkraftparker byggs på detta sätt idag, eftersom de har några år gamla tillstånd. När större rotorer ska byggas under de förutsättningarna, byggs lägre torn. Svepytan blir större och kommer närmre marken”

För att kanske stilla vår oro så skulle jag behöva din hjälp med att ge mig några exempel på var de har byggt vindkraftverk med en rotordiameter på 170m i skogsmiljö med vingspetsarna snurrande på 30m höjd över marken (trätopshöjd). Där också specifikationen säger att man inte får ha störande hinder (skog eller byggnader) på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken.

Vore mycket tacksam för dessa uppgifter för att ha möjlighet att kunna kontakta närboende och höra deras erfarenheter.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

chris.liden@hotmail.se

Jag fick då följande svar;

Från: Bäckman Anna Y <anna.y.backman@lansstyrelsen.se>
Skickat: den 15 februari 2021 17:11
Till: Christer Lidén <chris.liden@hotmail.se>
Ämne: VB: Ranasjö – Salsjö

Hej!

Jag ber om ursäkt för att svaret dröjt.

Flera vindkraftparker med stora turbiner har tagits i drift under 2020 eller är fortfarande under byggnation. Stora turbiner betyder långa vingar och att vingarna kommer närmre marken för att verken ska klara de krav om maximal totalhöjd som finns i miljötillstånden.

Några exempel är

  • Enviksberget i Falun, driftsatt i februari 2020, med 38 meter mellan mark och rotor,
  • Bröcklingeberget i Bräcke, driftsatt i juni 2020, med 38 meter mellan mark och rotor och
  • Skaftåsen i Härjedalen, fortfarande under byggnation, med 25 meter mellan mark och rotor.

Några rotorer som är 170 meter känner jag inte till att det byggts ännu. För Ranasjö blir avståndet mellan mark och rotor 30 meter. Det vill säga, att rotorerna blir 170 meter betyder inte ett kortare avstånd till marken än ovanstående exempel.

Någon specifikation som säger att man inte får ha störande hinder på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken finns inte i miljötillståndet.

Med vänlig hälsning

Anna Bäckman

Miljöhandläggare

Länsstyrelsen Västernorrland

Besöksadress: Pumpbacksgatan 19

 

Jag har fått bekräftelse i tidigare mail att man inte kontrollräknar ARISE/Flodins siffror. I Bäckmans mail fick jag också bekräftelse på att de inte heller läser tekniska specifikationer på de föreslagna verken innan godkännandet.

Jag skickade då följande mail till Länsstyrelsen;

 Christer Lidén

Ons 2021-02-17 12:21

Till:

Bäckman Anna 

Hej

Tack för ditt svar.

Tyvärr var det inte riktigt svar på min fråga, så min oro är inte stillad.

Jag fick däremot mina (våra) misstankar bekräftade om att detta med att sänka navhöjden är ett sätt att få öka rotordiametern och slippa en ny miljöprövning eftersom man inte överstiger redan godkänd totalhöjd. 

Därmed kan man utsätta miljö, fåglar, djur och människor för stor påverkan utan kontroll som ditt svar beskriver;

”Stora turbiner betyder långa vingar och att vingarna kommer närmre marken för att verken ska klara de krav om maximal totalhöjd som finns i miljötillstånden”.

Min fråga var;

”För att kanske stilla vår oro så skulle jag behöva din hjälp med att ge mig några exempel på var de har byggt vindkraftverk med en rotordiameter på 170m i skogsmiljö med vingspetsarna snurrande på 30m höjd över marken (trätopshöjd). Där också specifikationen säger att man inte får ha störande hinder (skog eller byggnader) på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken”.

Jag har ännu inte studerat eller kontaktat någon på de orter där du nämnt exempel på ”ARISE” projekt (ska senare). Två av de projekten är väl inte riktigt jämförbara, speciellt om de har en markfrigång som är ca 27% högre än Ranasjö och Salsjö projekten. Vid en hastig kontroll så verkar det som att rotordiametern på dessa verk är ca 145m.Du nämner också att inga verk med rotordiametrar på 170m är byggda ännu så därför blir jämförelsen även där svår att göra.

När det gäller byggnationen av verk med 25m mellan mark och rotor så blir det intressant att kontrollera rotordiameter och om det är i skogsmiljö.

Du skriver;

”Någon specifikation som säger att man inte får ha störande hinder på mer än 10m höjd på ett avstånd av 500m från verken finns inte i miljötillståndet”.

I de specifikationer som lämnats av tillverkaren av verken så fanns en punkt där man visar på de krav som finns för att verken skall fungera optimalt. Vi har specificerat och påpekat detta i våra överklagningar.

Med vänlig hälsning

Christer Lidén

Mycket intressant att notera att de mail jag skickade Feb 4 2021 (se ovan) föranledda Länsstyrelsen att först då ställa följande fråga till ARISE/Flodin;

Från: ”Bäckman Anna Y”

Skickat: Fri, 5 Feb 2021 16:55:33 +0100

Till: ”’Ulla Linder'” <ulla.linder@arise.se>

Ämne: Salsjö och Ranasjö vindkraftparker, Svepytor nära mark

Bilagor: 555-10529-20-2.pdf

Hej Ulla!

Efter vårt samtal den 18 december skrev jag bifogad tjänsteanteckning. Jag har nu en följdfråga kring det ni då förde fram som bemötande på frågorna kring att vindkraftverkens rotorer kommer att svepa närmre marken än vad som angavs vid tillståndsansökan:

Kan ni ge exempel för påståendet att det inte är ovanligt att vindkraftparker byggs på detta sätt idag?

Har ni exempel på anlagd vindkraftpark med en rotordiameter på 170 m i skogsmiljö, där svepytan ligger 30 meter från marken?

Med vänlig hälsning

Anna Bäckman

Miljöhandläggare

Länsstyrelsen Västernorrland

Besöksadress: Pumpbacksgatan 19

Postadress: 871 86 HÄRNÖSAND

Telefon: 0611-34 92 40

www.lansstyrelsen.se/vasternorrland

Följande svar från ARISE/Flodin är underlag till det svar Länsstyrelsen skickade mig Feb 17 2021 (se ovan) (förseningen på det svar jag fick berodde nog på detta sena svar);

 Från: ”Jennie Mantefors” <jennie.mantefors@arise.se>

Skickat: Mon, 15 Feb 2021 12:12:35 +0100

Till: ”Bäckman Anna Y” <anna.y.backman@lansstyrelsen.se>

Cc: ”Ulla Linder” <ulla.linder@arise.se>

Ämne: Salsjö och Ranasjö vindkraftparker, Svepytor nära mark

Hej Anna,

Jag hjälper min kollega Ulla Linder med några frågor då hon har lite väl mycket att göra för tillfället.

Testade att ringa dig nyss, men kanske var du på lunch eller upptagen. Jag tänkte höra lite mer kring vad du vill veta, men jag börjar att svara här så kan jag utveckla om jag missade något av din fråga.

Vi kan lista exempel på andra parker som har ungefär samma eller till och med kortare avstånd mellan rotor och marken. Rotorstorleken har dock ökat för vart år, så de projekt vi byggt tidigare eller håller på att bygga har mindre rotor (mindre för varje år bakåt i tiden). Detsamma gäller för installerad effekt som också har ökat för vart år. Vi väljer alltid den senaste tekniken och den teknik som ger mest produktion och lönsamhet för respektive vindkraftpark. Som du vet har teknikutvecklingen för vindkraft gått betydligt fortare än prövningsprocesserna och vi bygger i princip alltid med större verk än vad som var beskrivet som exempel i ansökningarna. Oftast innebär detta, såsom också är fallet i Ranasjö och Salsjö, att vi bygger färre verk än vad som är tillståndsgivet och möjligt med mindre turbiner. Trots det minskade antalet verk, så blir elproduktionen större med färre större verk än med de mindre som gavs som exempel i ansökningarna och som fanns på marknaden när ansökan lämnades in. Det är en avvägning mellan att välja bästa möjliga teknik (BAT) och samtidigt uppfylla givna tillstånd. Det som framförallt blir avgörande är totalhöjden i tillstånden och som Ulla förklarat så blir därmed navhöjden lägre när rotorn ökar. Avståndet mellan verken behöver öka med ökat rotorstorlek varför antalet verk som får plats i ett område minskar. Vad gäller påverkan på omgivningen och naturvärden (exempelvis fåglar, fladdermöss och ingrepp i naturen) så är det en fördel med färre och större verk, då den totala påverkan per producerad MW minskar även om påverkan från enskilda verk kan bli något större.

Sammanfattningsvis är det såhär vi hanterar BAT för byggnation av vindkraft.

Exempel på andra parker som vi byggt/bygger, avseende rotorstorlek och avstånd mellan rotor och marknivå:

Enviksberget, Falun, driftsatt feb 2020 (rotor 142 m, totalhöjd 180, 38 m mellan mark och rotor)

Bröcklingeberget, Bräcke, driftsatt juni 2020 (rotor 142 m, totalhöjd 180, 38 m mellan mark och rotor)

Skaftåsen, Härjedalen, pågående byggnation/driftsättning planerad till hösten 2021 (rotor 155 m, totalhöjd 180, 25 m mellan mark och rotor)

Detta var endast våra senaste byggnationer och vi kan förstås söka bredare om du behöver fler exempel på andra parker. Vid upphandling av vindkraftverk, så avgör tillverkarna vilka verk som kan vara lämpliga och möjliga att bygga för respektive park.

Jag hoppas att detta till stor del besvarade din fråga, annars är du välkommen att höra av dig.

Med vänlig hälsning

Jennie

Förstår nu efter att ha läst detta mail från ARISE varför Länsstyrelsens svar till mig var lite ”flummigt”.

 Christer Lidén

 

 

 

 

 

 

 

Öppet mejl till Sofia Mirjamsdotter, TÅ

Hej!

Helst hade jag velat skriva detta som en insändare i TÅ men jag verkar numera vara blockerad från tidningens insändarsida så det känns meningslöst med ännu ett försök. Under rubriken ”Vindkraftspengar – ja tack” skriver du om den statliga utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning”. Rättssäker för vem kan man fråga sig. Utredningen var ett beställningsarbete från vindkraftsbranschen och miljöpartiet. Resultatet var ganska givet på förhand. Som liberalernas Nyamko Sabuni så träffande uttryckte det: Att sätta den personen (Lise Nordin, MP) till utredare var som att låta Södertäljenätverket utreda den organiserade gängkriminaliteten (när Vattenfalls förre VD Magnus Hall var ny uttryckte han sig kritiskt om vindkraft och hotades då omgående med sparken av Lise Nordin; sedan började Vattenfall i stor omfattning förlora pengar på vindkraft).

Varför ska rättssäkerheten gälla enbart exploatörerna? De har ju redan en gräddfil där systemet är riggat för att undanröja möjligheterna för personer som drabbas av vindindustrier att få sin sak prövad av en oberoende domstol. Det händer i stort sett aldrig att ett industriprojekt stoppas av hänsyn till lokalbefolkningen. Projekt stoppas p.g.a. av försvaret, rennäringen eller utrotningshotade djur, fåglar eller växter men aldrig av hänsyn till människorna. Det s.k. samrådet är en chimär; det ska bara finnas ett papper men ingen tar någon hänsyn till det (se kommentarer till Vaberget nedan). Men 75 % av alla ansökningar beviljas redan nu och 2021 har antalet installerade verk nått målet för 2030 och det saknas både överföringskapacitet och ekonomi i det som redan installerats. Varför ska ytterligare natur ödeläggas till ingen nytta?

Det kommunala vetot infördes som kompensation för att kravet på bygglov togs bort för vindkraft. Snart är det inte tillåtet att bygga ens ett Attefallhus utan bygglov men enorma vindindustrier, till ytan större än Stockholms kommun, kan byggas utan bygglov. Ska man dessutom ta bort kommunens rätt att styra över sitt område samtidigt som de medborgare som berörs av industrierna i praktiken är rättslösa (se bifogad JO-anmälan) kan man lika gärna ge frisedel till det internationella vindkraftskapitalet att utnyttja Sverige som den vill.

Genom stängningen av Ringhals 1 och 2 minskar den befintliga överföringskapaciteten av stabilitetsskäl med motsvarande över 1000 stora vindkraftverk och dessutom måste kapaciteten för export och import minskas. Det kommer att ta 20-30 år, d.v.s. mer än livslängden för den vindkraft som nu byggs, för att ersätta den minskningen men det räcker inte; nätkapaciteten måste inte bara behållas, den måste ökas kraftigt. Kostnaden, många hundra miljarder, får elkonsumenterna stå för. Det mesta av vindkraften går dessutom med jätteförluster. Svenska kommuner, som satsat på egen vindkraft, har förlorat stora summor: Umeå 200 miljoner, Karlstad 250 miljoner, Gävle, Eskilstuna, Dorotea… och de försöker att så fort som möjligt bli av med sina innehav. Havsnäs i Jämtland, som när det byggdes var Europas största landbaserade vindindustriområde och ett prestigeprojekt för energimyndigheten, har gått med förlust alla år utom ett (2020 var det -160 miljoner). Skelleftekraft, storägare av vattenkraft, har aldrig gått med förlust tidigare; 2019 var vinsten 500 miljoner men 2020 hade man en förlust på över 200 miljoner p.g.a. av satsningar på vindkraft.

Du efterfrågar ersättning till kommuner, som drabbas av vindkraft, t.ex. i form av bygdepeng. Men bygdepeng, på den nivå som är praxis idag, är bara kaffepengar i förhållande till de ökade elkostnaderna för kommunernas innevånare. Du kommenterade för några veckor sedan Sollefteå kommuns tillstånd till Vaberget. Förväntade merkostnader som kommer på nätavgifterna blir bara för Vaberget ca 140 miljoner per år i jämförelse med en byapeng av 250 tusen kr per år för samma anläggning. Dessutom kommer intäkterna för kommunens vattenkraftverk att minska medan dess kostnader för drift och underhåll kommer att öka genom vindkraftsutbyggnaden.

Kommunen beslöt efter senaste valet att inte bevilja nya tillstånd för vindkraft. Det löftet bröt man redan vid första kommunfullmäktigemötet efter valet. Även Vaberget är en ny ansökan och borde därmed avslås. Det finns visserligen ett tillstånd för lägre verk sedan tidigare, ett tillstånd som kommunen gav i strid med gällande översiktsplan och utan att det ens fanns en godkänd ansökan. Men den nya ansökan om högre verk kommer att ge betydligt större negativa konsekvenser beträffande buller, ljusstörningar och påverkan på landskapet och är de facto en ny ansökan. Denna ansökan gav kommunen klartecken till flera månader innan det bjudits in till samråd med de som berörs och ett år innan det fanns en fullständig ansökan! Trots att de som drabbas lämnade in en lång skrivelse som följd av samrådet med synpunkter, frågor och påpekanden om felaktigheter och olagligheter har ett år senare varken kommunen eller exploatörerna nedlåtit sig att besvara skrivelsen. Samråd? Det enda som är intressant är att visa att lagkravet om utlysning är uppfyllt. I den s.k. medborgardialogen inför en ny översiktsplan för några år sedan var det uttryckligen förbjudet att ta upp frågan om vindkraft, den enskilt största frågan för kommunmedborgarna. Det var omöjligt att få till stånd en saklig diskussion om vindkraften, kommunen saknade faktaunderlag och struntade i den gällande översiktsplanen och vägrade svara på frågor (se bifogade skrivelse till kommunen).

Det är problematiskt ur flera synpunkter att statliga myndigheter lierat sig så intimt med vindkraftsbranschen. Energimyndigheten arbetar inte för att ta fram det mest effektiva elsystemet; den har instruktion om att få in så mycket vindkraft som möjligt. Naturvårdsverket verkar inte för att hitta det ur miljösynpunkt bästa systemet; det arbetar för att stötta vindkraftsexploateringen. Länsstyrelsen, som ska granska ansökningarna, har i uppdrag att stödja vindkraft (strider mot gällande lagstiftning att en myndighet och inte en oberoende domstol gör detta). Till och med konsumentverket har vägrat tillämpa konsument- och marknadsföringslagen p.g.a. regeringens instruktion att stödja sol- och vindkraft (det är inte tillåtet att använda odefinierade och ostyrkta påståenden som ”grön el”, ”klimatsmart”, ”förnybar”, ”hållbar” etc; politiker kan påstå vad som helst men företag måste kunna styrka sina påståenden, se bifogad rapport).

Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Svensk Vindenergi agerar som rena ”trollfabriken” och matar ut debattartiklar med vilseledande påståenden, som tyvärr aldrig sakgranskas av journalister. Jag och mina kollegor inom IVA lyckas enstaka gånger få in genmälen men det är väldigt svårt. Det är då inte konstigt att opinionsundersökningar visar på stöd för vindkraft. Men antalet storstadsmänniskor övertrumfar antalet glesbygdsbor och storstadsmänniskor drabbas inte av vindindustrierna. Stockholm har väl knappas några vindkraftverk och har inte ens den obligatoriska vindbruksplanen. Ändå kunde ett kommunalråd från Stockholm på TV-nyheterna för några dagar sedan uppbragt kräva att norrlänningarna får göra avkall på sin ”utsikt” för att trygga elen till Stockholm.

Avslutningsvis tycker jag att du ska sätta dig in i sakfrågorna kring vindkraft och fundera över varför landsbygden ska ödeläggas, demokratin, lagar och förordningar ska sättas ur spel, domstolar tillåtas bryta mot både miljöbalken och grundlagen bara för att gynna vindkraftsindustrin. Resultatet blir förskräckande: ökade koldioxidutsläpp, ökad användning av icke-förnybara material, ett mindre hållbart och funktionellt mycket sämre elsystem samt kraftigt ökade elkostnader.

Med vänlig hälsning
Per Fahlén, prof.em. (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA

Folkomröstning mot vindkraft i Sollefteå. Är det möjligt?

Motståndet är stort mot vindkraft i Sollefteå kn. Vi behöver en folkomröstning i vår kommun för att stötta våra folkvalda som delar vår uppfattning. Vad som behövs är ca 10% av alla röstberättigade kommuninvånares namnunderskrifter för att kommunen ska kunna ta ett beslut om folkomröstning i kommunfullmäktige

Det finns ca 15000 röstberättigade (enl. uppgift våren 2019), vilket skulle innebära att ca 1500 namnunderskrifter behövs för att Kf ska kunna ta ett beslut om folkomröstning. Är det möjligt?

På vilket sätt kan namnen samlas in?

”Enligt nuvarande lagstiftning kan namnunderskrifter endast samlas in på papper och inte digitalt, till exempel via internet. Underskrifterna kan samlas in var och när som helst inom sex månader före det att folkinitiativet lämnas in till kommunens eller regionens förvaltning.”

Mer om hur insamlingen av namnunderskrifter går till finns att läsa i nedanstående länk.

Förstärkt folkinitiativ och folkomröstningar – SKR

Gå gärna med vindkraftsgruppen ”Motvind- Vindkraftsexploateringen i Sollefteå kn” eller i en nybildad grupp om folkomröstning. i Facebook.

Tillsammans kan vi skapa en förändring och ett stopp mot all vindkraft i vår natur!

Sol och vind dyrare och sämre

 Sol och vind dyrare och sämre

MP fortsätter med felaktiga påståenden om vind- och kärnkraft. I decennier har MP bedrivit desinformation i energifrågan med odefinierade och ostyrkta slagord som ”grön”, ”förnybar”, ”hållbar” etc. (otillåten marknadsföring för företag enligt konsumentverket). Jag har aldrig sett någon påstå att kärnkraft är förnybar; sådan elproduktion finns inte. Däremot orsakar kärnkraft i förhållande till vindkraft flerfaldigt lägre koldioxidutsläpp, tiopotenser mindre behov av icke-förnybara resurser och ger ett tiofaldigt hållbarare elsystem. Kärnkraft är dessutom det säkraste alternativet av alla kraftslag.

Uranbrytning är inte påtagligt mer miljöstörande än annan gruvbrytning och avsevärt mindre problematisk än den brytning av sällsynta jordartsmetaller m.m. som är nödvändig för sol- och vindkraft. Den senare sker oftast i gruvor med miserabla arbetsförhållanden i Kina och Afrika. Dessutom finns ett snabbt växande berg av miljöfarligt avfall från sol- och vindkraft. Att mellanlagret för kärnavfall nästan är fullt beror på att MP obstruerar i beslutsprocessen för slutförvaring. Men det radioaktiva avfallet utgör en enorm energiresurs och bör därför bevaras för fortsatt drift av kärnkraft. Mängden räcker för Sveriges elbehov i 500-1000 år!

Vindkraft är ekonomiskt avsevärt sämre än kärnkraft. Vindkraft har byggts i decennier med stora subventioner och man betalar över marknadsvärdet för en el som är funktionellt undermålig. Den subventioneras nu på elsystemnivå med belopp som är högre än hela elpriset!

Vindkraftsexploateringen är Baggböleriet 3.0: Först tog man skogen, sedan älvarna och nu den fria horisonten och den ostörda natthimlen. Över stora delar av Sverige anläggs enorma bruna dagbrott för vindkraft (brun = miljömässigt tiofalt sämre än kärnkraft). Det är inte mycket park över vindindustrins stålskogar! Exploateringen strider mot i stort sett alla miljömål och innebär betydande hälsorisker för människor i dess omgivning.

Per Fahlén

 

Vindkraften, demokratin och miljön

Vindkraften, demokratin och miljön

Sofia Mirjamsdotter (SM) kommenterar i en ledare (TÅ 2021-02-06) att Västra Initiativet (VI) lämnat samarbetet med C och V ”på grund av en enda fråga”. Men frågan om vindkraften är inte vilken fråga som helst vare sig för VI eller kommunens medborgare. Motståndet mot vindkraft är stort och VI är det enda parti som konsekvent sagt nej till vindkraft. Sollefteå kommun har i många år kört över medborgarna i denna fråga och när kommunen, myndigheterna och domstolarna aldrig besvarar påpekanden om faktafel och lagstridiga beslut i vindkraftsärenden blir följden att både rättssäkerheten och demokratin sätts ur spel.

Vidare skriver SM att ”De hävdar att vindkraftsutbyggnad konkurrerar med kommunens eget vattenkraftverk, som är en stabil intäktskälla för Sollefteå kommun”. Men vindkraften är som en sjukhusbakterie; den äter upp elsystemet inifrån. Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi och, vad värre är, den slår undan benen för den planerbara kärn- och vattenkraften. Risken ökar för att vattenkraftverk kommer att stängas p.g.a. att vindkraften orsakar ökat slitage, sämre effektivitet och lägre intäkter. Dessutom tvingas man allt oftare ”spilla” vatten.

SM fortsätter med ”Det föreligger knappast någon risk att utbyggd vindkraft skulle minska efterfrågan på vattenkraft från kommunens kraftverk”. Nej, efterfrågan lär öka flerfaldigt men kärn- och vattenkraften får aldrig betalt av vindkraften för de systemtjänster den kräver. Redan idag torde de av vindkraften orsakade systemkostnaderna överstiga kostnaden för själva vindkraften och med ökad andel vindkraft stiger denna kostnad snabbt.

Citat: ”Men framförallt verkar VI helt ha missat att Sverige behöver bygga ut den förnyelsebara energin i rekordtakt för att möta framtidens ökade behov av elektricitet”. SM verkar ha missat att fråga efter det sakliga underlaget för den plötsligt påkomna hysterin med att allt ska vara eldrivet. Det är inte länge sedan el var ”fult” och staten gav bidrag för att konvertera från el till något annat och då hade vi miljömässigt bättre elproduktion än nu. Vart tog effektiviseringen vägen? Varför ska vi ställa om till något som är sämre?

SM bidrar till den desinformation som politiska och ekonomiska särintressen har bedrivit i decennier. Man använder odefinierade och vilseledande begrepp som ”klimatsmart”, ”förnybar”, ”hållbar” etc. Men omställningen/ödeläggelsen av svensk elproduktion bedrivs helt utan sakligt underlag. I förhållande till kärnkraft ger el från vindkraft ett funktionellt mycket sämre elsystem, flerfaldigt ökade elkostnader, kraftigt ökade koldioxidutsläpp, tiopotenser av ökad användning av icke förnybara resurser, ett mindre hållbart elsystem samt en ödelagd livsmiljö för människor fåglar och djur i stora delar av landsbygden.

Per Fahlén

Vindkraft, jobb och elsystem

Vindkraft, jobb och elsystem

Bengt Hellman skriver i TÅ 2021-01-07 om vindkraftens betydelse för jobb och elförsörjning. Den åberopade källan beträffande jobb är en partsinlaga. Det går inte att ange ett visst antal jobb per investerad krona, skillnaden mellan olika projekt är stor. En studie av exploateringen i Markbygden påvisar ett mycket begränsat antal nya jobb. Någon bedömning av hur många jobb som försvinner p.g.a. av vindkraften görs inte. I Kaxås stoppas en vindkraftsexploatering eftersom den skulle slå undan benen för en satsning på inflyttning och nya näringar. Ju fler jobb per MW som vindkraften behöver desto sämre blir dess ekonomi och den är redan förödande dålig!

Att bygga elproduktionen nära förbrukningen är mest ekonomiskt och minst miljöstörande. Kylvatten finns i hela landet och kärnkraftverken ligger där de ligger för att utgöra noder i välbalanserade elförsörjningsområden. När t.ex. Barsebäck stängdes var inte förlusten av kWh det stora problemet utan att elsystemet blev instabilt. I det väl genomtänkta system vi haft minimerades överföringsbehoven och förlusterna; nu maximeras de! Vindkraft i Norrland får 10-20 % överföringsförluster och ca 10 % påfrysningsförluster och är lika dumt som att bygga kärnkraft i Norrland för att försörja Sydsverige. För övrigt var kärnkraften planerad för att leverera både el och värme men politikerna förbjöd utnyttjande av spillvärmen.

Påståendet att kostnaden för långdistansöverföring av el är ganska liten är häpnadsväckande! Den nya stamledning, som svenska kraftnät (SVK) planerar, blir lika dyr per MW som att bygga ny kärnkraft där elen behövs och genom stängningen av Ringhals minskar överföringskapaciteten i stamnätet med 1000 MW p.g.a. stabilitetsproblem. Redan vid 20-30 % andel vindkraft är dess systemkostnad lika stor som kraftverkskostnaden och vid ökad andel stiger kostnaden snabbt. Havsbaserad vindkraft är en gigantisk förlustaffär som kräver ett elpris som är 3-4 ggr högre än dagens.

/ Per Fahlén

TÅ Allehandas chefredaktör Oskar Nord idkar censur

Det kom ett mail som är mycket upprörande. TÅ Allehanda har upplevts ha varit mer tillåtande än tidigare med insändare om motståndet mot vindkraft, men sedan den nye chefredaktören Oskar Nord, tillträtt verkar locket har stängts rejält igen.

”Sedan Oskar Nord tog över insändarredaktionen på TÅ har det blivit hopplöst att bemöta politiska påståenden om vindkraft. Mina fyra senaste insändare för att bemöta MP, har inte blivit publicerade (och inte någon annans heller). Har ringt och pratat med Oskar Nord men han menar att ”de lägger ut det som läsekretsen är intresserad av”. Då är väl frågan om läsekretsen är intresserad av att läsa politisk propaganda i insändarspalterna.”

Är det så som TÅ Allehanda behandlar sin läsekrets? Genom att idka en form av censur mot dem som inte har den politiska korrektheten som TÅ Allehanda generellt idkar? Det är upprörande skamligt.

Västra Initiativets syn på sprickan i Alliansen Sollefteå kn

#10 SPRICKAN I SOLLEFTEÅ – VÄSTRA INITIATIVET LÄMNAR MAJORITETSSAMMARBETET
Den 5 februari meddelade det lokala kommunala partiet Västra intiativet i Sollefteå att de lämnar majoritetssammarbetet de haft tillsammans med Centerpartiet och Vänsterpartiet.
I denna podd får ni höra bakgrunden och vi djupdyker i hur förhandlingarna som ledde till beslutet har sett ut. Gilla och dela inlägget och glöm inte att följa Regionpodden på sociala medier för att få aviseringar för kommande avsnitt.
För att lyssna på podden klicka på någon av följande länkar:
Eller leta där du hittar poddar!

 

10: #10 Sprickan i Sollefteå – Västra initiativet lämnar majoritetssammarbetet – Regionpodden

 

Till ledamöterna i Sollefteå kn. Vindkraft på Vaberget.

Till ledamöterna i Sollefteå kommun / kommunfullmäktige        

Vindkraft på Vaberget

Undertecknad har som företrädare för Arbetsgruppen Rädda Vaberget vid upprepade tillfällen lämnat synpunkter och underlag till kommunen, länsstyrelsen, mark- och miljödomstolen och nu senast exploatören WPD. Jag kan bara konstatera att kommunens politiker, likt myndigheter och domstolar, är totalt ointresserade av medborgarnas synpunkter och deras livsmiljö. Inte någon gång har jag fått en tillstymmelse till återkoppling på mina skrivelser. En kort resumé:

2014 fick vi reda på planerna om vindkraftsexploatering av Vaberget. Då hade kommunen under flera år haft kontakt med exploatörerna men vi fick mycket kort tid på oss, i huvudsak över jul och nyår, för att sätta oss in i ärendet och lämna synpunkter. Kommunens ansvarige tjänsteman vägrade svara på frågor och något sakligt underlag för sitt ställningstagande kunde inte kommunen visa upp. Inte ett ord för att besvara våra synpunkter och vårt överklagande.

Kommunen sa ja till exploateringen trots att det inte fanns en godkänd ansökan och att exploateringen stred mot den då gällande översiktsplanen. Som underlag för beslutet kopierade kommunen exploatörernas marknadsföringsunderlag. Någon egen saklig granskning fanns inte.

MPD/länsstyrelsen lejde ut sin granskning till en konsult i Halmstad. Mig veterligt har han aldrig besökt Vaberget. Trots att vi påtalade att exploateringen stred mot ett antal lagar och förordningar och att ansökan innehöll betydande brister och felaktigheter lämnade inte heller MPD en enda kommentar eller motivering till varför våra påpekanden negligerades.

MMD vid tingsrätten i Östersund ägnade sig huvudsakligen åt att fabricera skäl för att förvägra oss vår lagliga rätt till en opartisk juridisk prövning. Domstolen besvarade inte frågor och vägrade lämna ut väsentlig information. MMD saknade dessutom tid och kompetens (deras egen motivering till JO varför de inte besvarade våra skrivelser) för att handlägga prövningen på ett rättssäkert sätt. MMD tog dessutom politiska hänsyn i sitt beslut vilket strider mot grundlagen. Inte heller MMD har med ett enda ord motiverat varför man inte beaktat våra påpekanden.

I samband med ”medborgardialogen” i Sollefteå var det inte tillåtet att ta upp frågan om vindkraft vid de fysiska mötena men näst efter sjukhuset är väl vindkraften den största stridsfrågan bland kommuninnevånarna. Jag skrev ett par omfattande inlagor till kommunen i samband med dialogen. Ingen reaktion (negativa synpunkter listades inte i förteckningen över inkomna handlingar).

2020 kom en ansökan från exploatören om att öka höjden på vindkraftverken. Detta är en ny ansökan och kommunen har sagt att man inte ska tillstyrka nya ansökningar under mandatperioden. När vi som är berörda fick veta detta och blivit inbjudna till samrådsmöte (digitalt) hade kommunen redan sagt ja. Detta fick vi veta efter vi skickat in våra frågor och synpunkter (dessa skickades till exploatören, kommunen och länsstyrelsen). Ett halvår senare har vi fortfarande inte hört ett ljud från någondera av parterna. Några relevanta svar på våra frågor och synpunkter har vi inte fått. Vad är poängen med samråd? Vi ställer våra frågor ut i tomma intet. Vad är överhuvudtaget poängen med tillståndsprocessen? Det kanske vore lika bra att avlägsna landsbygdsbefolkningen så att den inte stör vindkraftsexploatörerna.

Vindkraften växer så det knakar. Dess jordmån är okunskap och den gödslas med desinformation som drivs med maktens och kapitalets arrogans! Resultatet är förödande för ekonomi, miljö och elsystemets funktion. Nu stängs lönsamma reaktorer, som finns där de behövs och utför ytterst nödvändiga systemfunktioner, och istället byggs vindkraft där den inte behövs och som går med förlust. Vindkraftsexploateringen i Norrland strider mot miljöbalken och de flesta av de svenska miljömålen. Det maximerar energiförlusterna, de negativa miljökonsekvenserna och försämringen av elsystemets funktion. Avveckling av kärnkraft och utbyggnad av vindkraft leder till:

  • Ökade koldioxidutsläpp med en faktor 3-10
  • Ökad användning av icke förnybara resurser med en faktor 10-20
  • Kraftigt minskad hållbarhet för elsystemet (EROI = Energy Return On Investment sjunker från 75 till 4; min 7 brukar vara ett krav för hållbarhet)
  • Minskad biologisk mångfald
  • Ödelagd livsmiljö för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden
  • Försämrad akvatisk miljö i älvar med vattenkraft
  • Stora mängder miljöfarligt avfall
  • Försämrad effektivitet och kraftigt ökade kostnader för vattenkraften (även den riskerar utslagning)
  • Försämrad elkvalitet och leveranssäkerhet i elsystemet (stor risk för ransonering)
  • Kraftigt höjda elkostnader

I Norge säger nästan samtliga norska kommuner nej till den miljöstörande vindkraften.

Resele 2021-02-10

Per Fahlén, talesperson för Arbetsgruppen Rädda Vaberget

prof.em (energi & miljö, Chalmers), ledamot i IVA

Tel: 0722 25 11 42

e-post: per.fahlen@telia.com