Rädda Flakaberget från vindkraft

Sollefteå kommun antog 28/8 2017 en ny översiktsplan och enligt den ska ingen ny storskalig vindkraft tillåtas i kommunen innan en ny energiplan har antagits. Ev. kan förtätning tillåtas. Förutom denna generella ståndpunkt ska ny storskalig vindkraft definitivt inte tillåtes i zoner längs älvdalarna och i ett område som är planerad för kommande RI (riksintresse) friluftsliv.

En storskalig vindindustrialisering av Flakaberget strider mot detta eftersom Flakaberget ligger just i det ”förbjudna” området.

Ändå stövlar Mittvind nu vidare i tillståndsprocessen för en exploatering av Flakaberget. Bolagets mutförsök av Norrmoflo byalag gick ju inte bra men bolaget har tydligen nu funnit markägare, som är beredda att sälja sig. Att det redan fanns en starkt drivande markägare är känt, men tyvärr verkar han nu  ha lyckats ragga ihop några hugade medlöpare. Vad gör man inte för pengar? (Ska han polisanmäla mig igen nu?…För detta?)

Flakaberget är den sista av en lång rad vindexploateringar som på sistone har stuckit upp sitt fula tryne och det känns som om det finns krafter, som styr tågordningen, krafter inom kommunens näringslivsplanering och Energidalen kanske, som drar i trådarna. Hur stämmer alla dessa projekt överens med politiken……. med demokratin?

Men kanske kan Hamre vara värt en mässa?

Aktuella projekt, som fordrar kommunens JA (kommunala vetot) är förutom Flakaberget, ändringstillstånd Vaberget, ( wpd Onshore Vaberget AB (wpd) och Eolus Vind AB (Eolus), ändringstillstånd för Knäsjöberget (Kabeko) och ändringstillstånd för Sörlidberget (Kabeko)

Beträffande Ranasjö och Salsjö har Flodin/Arise haft en annan strategi för uppgradering av dessa projekt medelst ”Layoutsamråd”. Om bolaget håller sig inom erhållet tillstånd så kan bolaget få genomföra vissa ändringar. Viktigast verkar det här vara att hålla totalhöjden. Om den inte överskrids så har länsstyrelsen nu beslutat att godkänna Arises ”layout” innebärande att några verk tas bort medan de återstående blir kraftigare (men alltså inte högre). Medelst detta förfarande slipper Flodin/Arise att ansöka om ändringstillstånd och de rundar därmed det kommunala vetot. Av beslutet, som nyligen togs, framgår att de nya verken riskerar att överskrida tillåten skuggtid på ett antal fastigheter, något som skall kompenseras genom skuggbegränsningar på berörda verk. (!)

Dessa ”samråd” hölls mellan länsstyrelse och Arise. Berörda lokalbor var inte inbjudna att deltaga.

Arise med bl.a. Maud Olofsson i styrelsen har ännu ett vindindustriprojekt på gång, Finnåberget. Den industrin fick inte MPDs tillstånd och Arise överklagade därför det beslutet till MMD. Nyligen kom domen och i den återförvisades ärendet till MPD. MMD menade att MPD skulle gå igenom hela MKBn och inte bara de delar, som berörde rennäringen. MPD tyckte i sitt avslag, ngt förenklat, att det räckte med att konstatera att rennäringen( företrädesvis Jijnjevaerie), skulle få problem om Arise byggde Finnåberg. Med detta konstaterat var det onödigt att gå igenom hela MKBn.

MMD, som ansåg att vindkraft och rennäring kunde samexistera, tyckte dock att målet skulle prövas i dess helhet vid MPD. Bolagets uppfattning däremot var att domstolen trots det, som första instans, ska pröva tillståndsansökan i dess helhet samt, om tillstånd lämnas, bestämma villkor för verksamheten. Bolaget ville enkelt uttryckt att MMD skulle köra över MPD och bevilja tillstånd. MMD fann vid en sammantagen bedömning av alla de olika intressen som måste övervägas vid en tillståndsansökan, att målet i dess helhet ska prövas av MPD som första instans. Rättssäkerhetsaspekten väger tyngre än intresset att få målet snabbt avgjort. Målet ska därmed med hänsyn till instansordningens princip, återförvisas till MPD för vidare handläggning. Det var en knepig dom att förstå. Den går att överklaga till MÖD. Storhöjden 2 är ett annat Kabekoprojekt som fått avslag av MPD, medan Storhöjden 1 fått tillstånd efter överklagan till MÖD.

Vidare i ”pipeline” ligger hela Viking. ”Viking” är namnet på fem vindindustrier, som ligger nära varandra ovanför Lungsjön: Björkvattnet(Flodin), Stobrännkullen(Flodin), Isbillen(Flodin), Hocksjö (Jämtkraft) och Nallkullen(Flodin). Av dessa är Björkvattnet , Storbrännkullen och Isbillen klara medan Hocksjön är överklagad (igångsättningstiden) och Nallkullen inte har begärt tillstånd från MPD än. Kanske vill Flodin att allt är klart innan han sätter igång.

Alltid denne Flodin. Sedan hans tid som styrelseordförande i Kabeko 2009 har det bara gått utför. Förutom alla sina projekt i ”Viking” har han Salsjö och Ranasjö på sitt samvete och har hela tiden ”vabbat” Flakaberget pga den exploateringens stora betydelse för genomförandet av Sasjö/Ranasjö.

Men nu gäller det alltså först Flakabergets samråd. Alla kan och bör gå på samrådet och har rätt att ställa frågor.

Plats: Marcusgården, Näsåker. Tid: 25 feb.  17.00-20.00

/ Brita Isaksson

Vindkraft kan orsaka konkurs för markägare

MMD river upp MPD:s beslut av Finnåbergets vindkraftsprojekt

”Företaget Arise Wind AB har ansökt om att få sätta upp 26 vindkraftverk vid Finnåberget i närheten av länsgränsen mellan Jämtland och Västernorrland, väster om Sollefteå.

Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västernorrland sa i oktober 2018 nej till ansökan, bland annat med hänvisning till att det skulle medföra ett påtagligt försvårande för rennäringen i området.

Men nu har mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt i en dom rivit upp beslutet och domstolen hänvisar målet tillbaka till länsstyrelsen för en ny handläggning.

Domstolen gör nämligen inte samma bedömning – den störning på vinterbete och renflyttning får anses som acceptabel i förhållande till behovet av ökad produktion av förnyelsebar energi, skriver domstolen i sin dom.”

Sameradion & SVT Sápmi

Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk


Infraljud från vindkraftverk påverkar innerörat och utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av central sentitisering. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör revideras med hänsyn tagen till denna omständighet, anser artikelförfattarna. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör ändras och säkerhetsavståndet till bebyggelse öka för att förhindra eller minska risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet, föreslår artikelförfattarna. ”

Läkartidningen 2013

”Tidigare vetenskapliga studier om vindkraftverk och infraljud har varit motsägelsefulla. De har därför inte varit tillräckligt trovärdiga vid planeringen av regelverket för etablering av vindkraftverk. Under de senaste åren har emellertid en ny insikt vuxit fram om central sentitisering, vilket ger en ökad förståelse för migrän, fibromyalgi och andra kroniska smärtsyndrom, samt vissa fall av tinnitus och yrsel. Denna insikt har även betydelse för förståelsen av hur infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan. I flera studier har man funnit att boende nära vindkraftverk oftare har allvarliga sömnstörningar och depression. Man har även funnit en ökad frekvens av yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet, huvudvärk, ökad aktivering av autonoma nervsystemet med mera. Förutom det hörbara ljudet, som kan ge bullerskada och vara allmänt störande psykiskt, genererar vindkraftverk även ett pulserande infraljud som påverkar innerörat och centrala nervsystemet utan att skada själva hörseln.

Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 meter och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel. Detta ljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det uppstår ur flera källor, till exempel pulserande flöden ur rörmynningar, stora virvlar (till exempel vindkraftverk och stora jetmotorer) och stora vibrerande ytor. I vetenskapliga studier har infraljudet från vindkraftverk uppmätts vid så låga nivåer att ljudet inte uppfattas av människa. Man har även gjort bedömningen att infraljud från vindkraftverk inte kan ge upphov till bullerskada i traditionell mening.

Det man inte har tagit hänsyn till i dessa studier är att infraljudet från vindkraftverk är ett rytmiskt pulserande ljud, och att det pulserande ljudtrycket påverkar innerörat även om ­något ljud inte uppfattas av individen. Tryckvågorna fortplantar sig till innerörats vätskefyllda hålrum, och denna »massageeffekt« påverkar sinnescellerna i innerörats hörsel- och balansdelar. Man har inte heller tagit hänsyn till det faktum att en del människor är känsligare än andra för sensorisk påverkan. Vissa är påtagligt känsliga för det pulserande ljudtrycket medan andra inte påverkas av det på ett märkbart sätt.

Det rytmiskt pumpande infraljudet från vindkraftverk utgör en stimulering som påverkar innerörats sensoriska funktioner. En sådan sensorisk stimulering kan hos personer med sensorisk överkänslighet framkalla central sentitisering med besvärande symtom såsom ostadighetsyrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, synstörningar, med mera . Besvären uppstår även om den uppmätta bullernivån är relativt låg eftersom infraljudet hela tiden påverkar och rytmiskt ändrar trycket i innerörats vätskerum via hörselbenskedjan. Det pulserande ljudtrycket från vindkraftverk framkallar även indirekt en aktivering av det autonoma nervsystemet med ökad utsöndring av adrenalin med åtföljande stresspåslag, risk för ­panikångest, högt blodtryck och hjärt­infarkt för personer med ökad sensorisk känslighet.

Migrän orsakas av en genetiskt betingad central sensorisk överkänslighet med risk för central sentitiserng. Migränprevalensen är omkring 30 procent. Till det kommer andra orsaker till cental sentitisering, vilket innebär att drygt 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att, i större eller mindre utsträckning, drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär. Speciella riskgrupper är personer med migrän eller med migrän i släkten, personer över 50 års ålder, personer med fibromyalgi och personer med tendens till ångest och depression. Även barn och vuxna med ADHD och autism tillhör riskgruppen och riskerar att få sina symtom förvärrade.

Det är alltså inte fråga om en buller­skada i traditionell mening utan en ­effekt av att ett konstant pulserande ljudtryck ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där. Man kan likna det vid ett pulserande eller flimrande ljus – många besväras inte märkbart medan personer med sensorisk överkänslighet kan få besvär. Flimrande ljus kan som bekant till och med utlösa epilepsi. På samma sätt utlöser det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet från vindkraftverk betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt.

I det aktuella regelverket för etablering av vindkraftverk har hänsyn inte tagits till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. Vindkraftverk uppförs i dag alltför nära bebyggelse. Det aktuella regelverket bör därför revideras med ett ökat säkerhetsavstånd till bebyggelse för att förhindra eller reducera risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet.”

Håkan Enbom
MD, PhD, ÖNH-specialist, otoneurolog, ­specialist på yrselsjukdomar

Inga Malcus Enbom
ÖNH-specialist, specialist på allergi och överkänslighetsreaktioner;

båda vid Cityhälsan ÖNH, Ängelholm
inga.malcus@telia.com

Folket får betala notan för vindkraftsfantasierna

 

Sverige har hamnat i en återvändsgränd i energipolitiken. Vindkraften är ett dyrt ideologiskt experiment som inte leder framåt utan tar kraft och resurser från den teknik som leder till framtidens säkra och stabila energisystem –kärnkraften, skriver Joakim Karlsson (M). 

En läsvärd insändare i Expressen  jan. 2019.

”Det är mycket intressant att läsa Svensk vindenergis vd Charlotte Unger Larsons svar på min debattartikel. I stället för att klargöra fördelarna med vindkraft, så skapar hon fler frågor och undviker de delar som är mindre fördelaktiga.

Om vi börjar med det ”lugnande beskedet” att vindkraftsutbyggnaden från 2017–2021 kommer att ersätta de 14 Twh som försvinner när Oskarshamn 2 samt Ringhals 1 och 2 stänger. Det stämmer säkert. När vindkraftverken är nya och går optimalt. Men hur ofta går de optimalt? Och hur mycket el produceras när det är vindstilla?

Vindkraftverken blir snabbt utslitna

Dessutom visar en engelsk studie att även om man räknar med att ett vindkraftverk håller i 20–25 år, så har elleveranserna minskat med en tredjedel redan efter tio år på grund av slitage och haverier. När kraftverken är 12–15 år gamla har de så dålig lönsamhet att de måste bytas ut. För havsbaserad vindkraft är slitaget ännu hårdare och elleveranserna har minskat med mer än 50 procent efter tio år. Så, nej, jag känner mig inte lugnad utan tvärtom oroad av bristen på långsiktighet och kostnadsmedvetenhet.

LÄS MER: Elbristen hotar välfärden – nu krävs mer kärnkraft
LÄS MER: Vindkraften ersätter stängda kärnkraften

Det finns två stora problem med vindkraft, förutom den korta livslängden. Ojämn drift och stora kostnader.

Vindkraften är en väldigt osäker produktionsmetod eftersom vinden varierar. Detta ger inte bara en ojämn produktion, utan även en svårhanterad elförsörjning eftersom man måste parera denna med andra kraftkällor för att få ett jämnt flöde i systemet. Och ju större andel vindkraft, ju svårare för Svenska kraftnät att hålla frekvensen stabil. Speciellt om man samtidigt minskar kärnkraften, som är den stabilaste kraftkälla vi har.

Enorma subventioner krävs
Det krävs enorma subventioner för att kunna bygga alla dessa vindkraftverk. Och för att ta ett exempel, eftersom Charlotte menar att vi kan bygga ut med ännu mer havsbaserad vindkraft, så menar Energimyndigheten att en utbyggnad av 15 TWh havsbaserad vindkraft kräver subventioner på 150 miljarder. Och då ger de bara 7 TWh efter tio år och måste bytas ut mot nya.
Som alltid är det konsumenterna och skattebetalarna som får stå för kostnaderna.

Sverige har tyvärr hamnat i en återvändsgränd i energipolitiken. Vindkraften är ett dyrt ideologiskt experiment som inte leder framåt utan tar kraft och resurser från den teknik som leder till framtidens säkra och stabila energisystem: Kärnkraften.

Satsa på fjärde generationens kärnkraft

Kina har sin första fjärde generations kärnkraftsreaktor i drift och planerar för 110 reaktorer och att bli världsledande till 2030. Här har vi mycket att lära. Med rätt beslut och en ny inriktning på energipolitiken skulle vi kunna bli, om inte världsledande, så bäst i Europa på kärnkraft. Men då krävs det utveckling – och inte avveckling.

För att snabba på denna utveckling kan vi ersätta de gamla reaktorerna mot nya generation fyra-reaktorer i de nu nedlagda kärnkraftverken och sedan byta ut de andra successivt när de tjänat ut.
Då skulle vi även spara väldigt mycket pengar i byggkostnader.”

 

Kärnkraften viktig för säker energi

Den svenska kärnkraften har alltsedan den byggdes fonderat medel för hantering och lagring av det radioaktiva avfallet. För detta finns en godkänd lösning för slutförvaring men ursprungstanken var att använda denna restprodukt. Produkten innehåller över 95 procent av energin i utgångsbränslet och kan användas i en annan typ av reaktor, som inte bara utvinner energi utan samtidigt producerar ännu mer bränsle (en del av konceptet IV G, vilket även omfattar en egensäker konstruktion; tekniken finns i full skala i Ryssland).

Med denna teknik klarar Sverige sitt elbehov i över 500 år utan att tillföra något nytt uran till systemet. Slutresultatet blir en liten mängd avfall, som saknar långlivade radioaktiva ämnen. Även detta avfall måste naturligtvis hanteras på ett ansvarsfullt sätt.

Bild: Arkivbild, Micke Engström

Kärnkraften avvecklas på grund av politiska, inte ekonomiska, skäl. Politikerna har agerat för att göra kärnkraften olönsam genom straffskatter, förbud mot utnyttjande av spillvärmen, strypta forskningsmedel, ”tankeförbud” och så vidare. Samtidigt har sol och vind fått stora subventioner, mängder med forsknings- och demonstrationsmedel, en massiv marknadsföring med offentliga medel med mera. Den svenska kärnkraften, drygt 60 TWh, byggdes utan subventioner på cirka 10 år och den har varit extremt lönsam för staten och det svenska samhället.

Kärnkraften har en helt annan funktionalitet än sol- och vindkraft. Den kan leverera effekt och energi på rätt plats och i rätt tid samt producera och konsumera reaktiv effekt och bidra till stabilisering av elnätet. Inget av detta klarar vindkraften! För att ersätta kärnkraft med vindkraft krävs tre gånger så hög installerad effekt, ett nytt elsystem samt ny balanskraft och/eller lagring. Allt detta kostar stora summor och medför negativa miljökonsekvenser.

I marknadsföringen av vindkraft används odefinierade och luddiga begrepp som ”förnybart”, ”klimatsmart”, ”hållbart”, ”miljövänligt” etc. Livscykelanalyser över miljö och ekonomi visar tvärtom att kärnkraft är det i särklass bästa alternativet för elproduktion. I förhållande till kärnkraft ger vindkraft ökade koldioxidutsläpp (>300 procent), ökad användning av icke-förnybara resurser (>1 500 procent), fördärvad livsmiljö för människor, fåglar och djur, försämrad miljö i älvarna, försämrad effektivitet och ökat slitage i vattenkraftverken samt ökad risk för stora skogsbränder. Den pågående omställningen beräknas medföra att elkostnaderna mer än fördubblas (2-10 gånger).

Ett elsystem baserat på stor andel vindkraft är dessutom inte långsiktigt hållbart. Förhållandet mellan hur mycket el som produceras under ett kraftverks livstid och den ekvivalenta mängden el som åtgår för dess tillverkning och avveckling kallas EROI (Energy Return On Investment). För ett långsiktigt hållbart system krävs EROI > 7. Vindkraft ger ett värde på systemnivå som bara är 4 medan kärnkraft ligger över 70!

Per Fahlén

Insändare TÅ Allehanda.

Klimatets diktatur

 

Vad händer med journalistiken som ska vara oberoende, källkritisk och alltid redo att granska? Vad händer med politiken som ska fatta viktiga beslut som påverkar vår framtid? Vad skulle vi vara utan sociala medier?

Kravet på klimatets diktatur framkommer lite då och då i media. Miljöpartiets Per Holmberg har spekulerat i dessa termer, i en debattartikel i Expressen i januari i år uppmanande 87 influencers Stefan Löfven att släppa taget om väljarstödet och köra över folket på grund av deras klimat katastrofala vanor. Från politiker haglar förbudskraven, vi ska inte köra bil med fel bränsle, men helst med el och allra helt inte alls. Vi ska inte flyga och absolut inte ifrågasätta vad klimatforskare säger. Medierna har också blivit mer politiska genom att de låter politiken bestämma sanningen och rapporterar därefter. Det är en av förklaringarna till att bara den ena sidan av myntet speglas trots att misstro, klyftor och maktlöshet skapas. Sveriges åsiktskorridor som professor Henrik Ekengren Oscarsson så tydligt påvisat har strypt mycket av samhällsdebatten. Klimatet är ett tydligt område där det inte är tillåtet att ifrågasätta såsom FNs klimatpanel IPCC presenterar krisen. Den politiska strategin är internationellt fastlagd och i Sverige bygger den på ett undergångsscenario där människan är den stora boven som kan förgöra jorden, samtidigt som samma människa ska rädda den. En märklig utgångspunkt kan man tycka eftersom visionen mera borde vila på teknikutveckling, framtidstro och en gemensam vilja till nya idéer för att ändra våra sociala mönster utifrån de olika förutsättningar vi har i vardagslivet beroende på var vi bor i landet.

Det är alltså tabu att säga att klimatkrisen inte är så djupgående som beskrivs. Alla förslag som regeringen tar fram som höghastighetståg, skyhöga bensinpriser, elbilar, eller förbud mot forskning på kärnkraft bör inte ifrågasättas. Då stämplas du som en klimatförnekare. Hade vi inte haft sociala medier har inget annat budskap kommit fram än just det som regeringen vill inpränta i oss. Klimatets diktatur är med andra ord inte så förfärligt långt borta. Det finns områden där diktaturen kommit särskilt långt och jag belysa ett tydligt exempel nämligen vindkraften!

Svenska politikers tro på vindkraftens möjligheter har de byggt upp med en stor ensidig satsning på forskning om vindkraft. De har också byggt upp den genom exploatering av främst Norrland. Redan Axel Oxenstierna fastslog på 1600-talet att ”I Norrland hava vi ett Indien om blott vi förstår att bruka det.” Det har man verkligen förstått på högsta politiska nivå. Det är inte så att människor i allmänhet står och jublar över dessa gigantiska vindkraftparker som byggs runt om i landet. Det är inte mysigt och rofullt att bo vid stora vindkraftverk. Ljudet är ett stort problem det kan nå mellan 30 – 60 km. Många forskare varnar för ljudet som ett stort hälsoproblem både för människor och djur, men ingen ansvarig bryr sig. Människor protesterar, de ser sin livsmiljö försämras, de ser naturen förstöras och djuren försvinner. Vindkraftverken är också giljotiner för fåglar, fladdermöss och dödar tonvis med insekter. Men ingenting hjälper. Lokalmedia kan spegla människors kamp men sällan i riksmedierna. En del kommuner lyssnar på sina invånare och säger nej till vindkraftparker, andra kommuner struntar helt i vad befolkningen tycker.

För att underlätta för vindkraftens expansion hjälper regering och riksdag till. De har luckrat upp miljölagstiftningen till förmån för vindkraft. För att inte få bygga ska det vara särskilda skäl för kulturmiljö och natur. Vad detta är för särskilda skäl är svårt att utröna. På Ölands kulturarv med rikt fågelliv Allvaret står vindkraftverk. I Norberg vid Målarberget byggs nu en stor vindkraftpark trots att det går tre flyttfågelsträck samt att skogen är full av värdefull kulturhistorisk mark med bland annat masugnar från 1100-talet. Målarberget borde också ha fått nej med anledning av att det ligger mitt emellan två tätorter, bara några kilometer ifrån båda. Men vindkraften är aldrig något problem, snarare folket som protesterar. Av den anledningen har nu regeringen tagit fram ett förslag som ska avskaffa det kommunala vetot. Argumentet är att det är så påfrestande för politikerna som får ta emot så mycket ilska och frustration. Att riksmedierna inte lyfter fram människors kamp mot vindkraften har flera förklaringar. Ett är förstås att rikspolitikern inte är intresserade av protesterna, de gör istället allt för att tysta ner dem. Ett annat skäl är att där rikspolitiker bor tillsammans med en stor del av journalistkåren, är det förbjudet med vindkraft. Enligt miljöbalken för det inte byggas vindkraft i Stockholm, Göteborg, Malmö och Mälardalen. De flesta har säkert bara sett ett vindkraftverk på bild.

Sverige är också det enda landet i världen där staten betalar stora subventioner till vindkraftsbyggen. Det har emellertid inte varit tillräckligt för att göra vindkraften lönsam, så nu är det mest utländska riskkapitalister som köper upp vindkraftparkerna. När subventionerna är uttagna så tvingas Vattenfall ta över förlustaffärerna. Norge som lyssnar på sina kommuner slutar bygga vindkraft på land, men kan däremot bygga i Sverige eftersom det är mer lönsamt.

Klimatdiktaturen är med andra ord oerhört närvarande när det gäller vindkraftsindustrin. Med en stenhård statlig styrning som urholkar demokratin och det kommunala självstyret, med en politiskt styrd forskning och en lagstiftning som gynnar vindkraften tillsammans med en tystnadskultur som slår igenom också inom medierna uppfyller vi många av kraven på diktatur.
Kör över folket uppmanade alltså 87 influencers Stefan Löfven, Miljöpartiet är inne på samma linje. Precis som i frågan om invandringen där folket delades upp i goda människor och rasister, delar klimatfrågan upp människor i upplysta och förnekare. Flera medier anser inte att det finns någon som helst anledning att lyfta fram klimatförnekares åsikter. I en levande demokrati förutsätts samtal, olika idéer som bryts, frihet att tycka olika och inte minst vetenskaplig frihet. Har vi det i Sverige? Det obehagliga i allt detta är att medierna inte granskar eller ifrågasätter den politiska strategin utan de köper den till fullo. Ett ensidigt budskap om klimatkrisen sprids ut över landet. I den politiska och mediala strategin finns också Greta Thunberg. En fantastisk sextonåring som i egenskap av sitt brinnande engagemang lyckat nå ut i hela världen. Hon är exceptionellt duktig och förtjänar både många spaltmeter och hyllningar.
Greta Thunberg har dock mot sin egen vilja hamnat i kläm mellan de krafter som tycker olika om klimatkrisen. Hon har också blivit ett redskap för regering och medier för att trumma ut ett gemensamt budskap. Hyllningarna vet inga gränser. Stefan Löfven nämner henne i nästan alla tal, energiminister Anders Ygeman vill döpa en stjärna efter henne och journalisterna hittar snart inte orden för att beskriva hennes ”enorma kraft”.

DN:s kulturchef Björn Wiman beskriver henne i sin söndagskrönika den 29/9 efter hennes tal i FN. ”Jag hörde hennes tal i direktsänd radio, i en av de fossila samhällets minst smickrande miljöer: en bilkö. Precis som många andra drabbades jag hårt nästan fysiskt, av hennes ord. Kan man uttrycka sig så kompromisslöst i stora sammanhang? Kan en sådant magnifikt patos tas på allvar i en blaserad bilvärld?” Och han fortsätter: ”Hon och hennes rörelse hämtar sin energi från en roll som vi känner igen från uråldriga berättelser – från Bibelns profeter och den upproriska Antigone till helgonlegenden om Jeanne d`Arc och Lisbet Salander i den digitala tidsålderns ikonografi.”

Björn Wiman har som många andra i hans skrå anslutit sig till klimatrörelsen. De skapar hjältar i sin kamp om folks åsikter! Henrik Ekengren Oscarsson har också gjort en studie på beundrande människor i Sverige. Han ger följande ledord för beundran; ”Frälsning, medlidande, förlåtelse, sanning, tröst, insikt, värdighet, hågkomst och bekräftelse.” Ekengren Oscarsson konstaterar att de personer vi beundrar kan vara en spegling av tidsandan, en allmän opinion eller kollektiva uppfattningar. Greta Thunberg motsvarar allt detta. Vad händer med journalistiken som ska vara oberoende, källkritisk och alltid redo att granska? Vad händer med politiken som ska fatta viktiga beslut som påverkar vår framtid? Vad skulle vi vara utan sociala medier?

20 oktober 2019

/ Lotta Gröning

”For Future”

Naturvårdsverkets förslag ang. vindkraftsbuller

Naturvårdsverket har tagit fram ett förslag till vägledning om buller från vindkraftverk. De har haft samråd med officiella organisationer (de flesta pro-vind) Remisstiden gick ut 27 september 2019. Det bör ha funnits en öppen debatt om denna fråga, särskilt eftersom de nya rekommendationerna från WHO inte verkar ta hänsyn till detta problem tillräckligt. Men den debatten har tyvärr inte funnits eller varit synlig officiellt.

Naturvårdsverkets remissskrivelse: Buller-fran-vindkraft-remiss-vagledning 

Ett par av dem som konsulterats om detta förslag är vindbolaget Arise och Sollefteå kommun. Det skulle vara intressant att få veta kommunens svar på detta förslag från Naturvårdsverket? Länk.