Nytt ”hittepå”- projektjobb i Sollefteå kommun

Nytt på Sollefteå kommuns hemsida: ”Nytt kraftfullt projekt för att skapa positiv utveckling:  Vindkraft – generator för hållbar utveckling   

Ska man gråta eller skratta?

”Vindkraften har på senare år utvecklats snabbt i Norrlands inland. Satsningar som medför nya arbetstillfällen och stora investeringar. För att visa utvecklingspotentialen för det regionala näringslivet och skapa förutsättningar för att möta behovet av kompetensförsörjning pågår projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” under perioden 2017-07-01 till 2019-12-31”
Syftet med projektet ”Vindkraft – generator för hållbar tillväxt” är att bidra till ökad ekonomisk och social hållbarhet i samhället genom att stimulera en positiv regional utveckling med vindkraftsinvesteringar som generator.”
– ”Vindkraften kommer att kunna utgöra en generator för utvecklingsarbete i bygderna. Det här projektet ska arbeta för att öka den regionala nyttan av de stora vindkraftsinvesteringarna i Norrlands inland”, säger projektledaren Hans Pahlin.”

Detta är ett  nytt ”hittepå”-projektjobb av kommunen som uppenbarligen bara har en funktion att fylla, nämligen att söka projektpengar från EU medel och bidrag till olika projekt kopplat till vindkraften från bl.a. Länsstyrelsen, Tillväxtverket, Jordbruksverket och LVN.

Hänsynslös vindkraftutbyggnad dödar tjädern.

På tjäderkommittén/tjäderobservatörernas hemsida finns mycket läsvärd och bra information om vindkraftutbyggnadens konsekvenser för skogshönsen och tjäderpopulationen i Sverige.

http://www.tjaderobs.se/vindkraft.html

”I norra Svealand och Norrlands inland växer nu i raskt takt stora industrilandskap upp på skogsklädda bergskrön som hittills till stor del täcks av biologiskt rika gammelskogar (Tjäderns sista naturliga livsmiljöer). De har varit svåra att nå för avverkning och har därför blivit kvar ofördärvade. Gammelskogar med flerhundraåriga tjädertallar och blåbärsgranskogar med rikligt förekommande blåbärsmattor är för tjädern avgörande livsbetingelser som ofta finns i de här höglandsskogarna.”

Läs mera här:  http://www.tjaderobs.se/vindkraft.html

Brandförsvaret nedrustas men Sollefteå kn ignorerar brandfaran

The explosion of a generator at the Pampilhosa da Serra wind farm in the district of Coimbra led to a fire that destroyed one of the towers of the complex. A fire in one of the blades of a wind tower in Portela de Unhais, Pampilhosa da Serra, forced the intervention of firefighters during the afternoon of Thursday, January 4, 2018.

”Samtidigt som tusentals vindkraftverk, över 200 m höga, byggs på de skogklädda höjderna i Norrlands inland så nedrustas brandförsvaret. Sollefteå kommun lägger stor möda på att beskriva faran med hypotetiska klimatförändringar men tar inte med ett ord upp den reellt förhöjda risken för stora skogsbränder (förra året brann åtminstone 7 stora vindkraftverk i Sverige). Man framhäver också vikten av en tyst miljö men negligerar att med alla beviljade vindindustrier blir hela kommunen en enda stor bullerzon.” / Per Fahlén

Vindkraft hotar hållbar elförsörjning


Under rubriken ”Kommunveto hotar hållbar elförsörjning” vill Rentzhog, Risby och Källgren ha fart på vindkraftsutbyggnaden. Men Sverige har redan ett överskott på el och vindkraften måste därför exporteras till mindre än halva självkostnaden. Merparten av det nationella målet är redan byggt eller beslutat; ändå finns det ansökningar om mer än dubbla målet. Vart ska den elen ta vägen?

Det kommunala vetot påverkar knappast tidsaspekten. Många kommuner säger ja till det mesta (Sollefteå även till lägen man själv utpekat som direkt olämpliga). Dessutom överklagar exploatörerna omgående den tid man har på sig att börja bygga; de begär förlängning till 35 år! Men Boverket är bekymrat över att kommunerna så ensidigt bevakar exploatörernas önskemål och negligerar övriga intressen. Rättssäkerheten för de som drabbas av vindkraft är satt på undantag!

Vindkraften är ett direkt hot mot en hållbar elförsörjning och skogsnäringen. Vindindustrierna planeras ta närmare 2 % av Sveriges yta. Minskad skogsareal och tre gånger så stora utsläpp som kärnkraften ger en starkt försämrad koldioxidbalans! Den omställning som nu pågår kan kosta svenska folket ett par tusen miljarder. För det får vi el som är dyrare och mindre tillförlitlig, har sämre kvalitet och är förödande för miljön samt ger kraftigt ökade koldioxidutsläpp. Dessutom ökar risken för skador/dödsfall samt risken för stora skogsbränder.

Per Fahlén

Det nya kommunalrådets statement inför valet..

Artikel i dagens TÅ Allehanda  (tyvärr låst artikel)

Foto: Jonny Dahlgren TÅ Allehanda

”Åsa Sjödén stortrivs som Sollefteås kommunalråd: ”Hoppas folket litar på att vi gjort det vi kunnat i sjukhusfrågan”

Kommunalrådet hymlar inte om att hon känner en viss oro inför valet i september 2018. Anledningen är den nedrustningen av Sollefteå sjukhus som hennes eget parti varit med och drivit igenom i landstinget. 

– Jag hoppas folket litar på att vi lokalt har gjort det vi kunnat i sjukhusfrågan. Jag upplever att vi varit tydliga och att vi tagit ställning för sjukhuset, samtidigt som jag förstår att många känner sig svikna av partiet på regional nivå. Jag känner oro över att det här kan påverka valresultatet även i Sollefteå, men jag kan lova att vi kommer att fortsätta vara tydliga med att vi inte vill att man ska behöva åka till Sundsvall och Örnsköldsvik för akuta operationer.” /slut citat.

Valfläsket har börjat. Åsa Sjödén (s) rider på sjukhusfrågan. Hon berättar dock inte att hon är en av de främsta vindkraftsförespråkarna i kommunen! Hon är positiv till att förvandla orörd ovärderlig natur till gigantiska industriområden med hundratals jättelika vindkraftsverk runt hela sin hembygd i Västra. Hon är positiv till naturförstörelse av vårt vackra landskap, en naturförstörelse som saknar motstycke i kommunens/landskapets historia.

(S) har varit det minst lyhörda partiet när det gäller den starka opinion som funnits och finns mot den största vindkraftsexpolateringen som planeras i en svensk kommun. (S) har inte lyssnat, de har inte velat ha samråd med berörda och övriga invånare.  (S) har konsekvent kört över alla (utom exploatörerna)  när det gäller vindkraften. (S) i Sollefteå kommun har visat en okunnighet, arrogans och oförståelse för kommuninvånarna, landskapet och miljön som saknar motstycke i kommunens historia.

Om detta må vi berätta..  Åsa Sjödén, Sollefteå kommuns nya kommunalråd, är en av de främsta förespråkarna för vindkraft! Okunnigheten har åter igen funnit en röst i partiet.

Judaspengar på människornas och naturens bekostnad!

”Regeringen ger Energimyndigheten uppdraget att varje år fördela 70 miljoner kronor till kommuner som installerar vindkraft. Ju mer som tas i drift i en kommun under ett år, desto större blir ersättningen i efterhand.”

https://www.svd.se/kommuner-far-ny-vindkraftspremie

Detta är judaspengar på människornas och naturens bekostnad!!

Sollefteå kn är givetvis på hugget som den största  pågående vindkraftsproducerande kommunen i landet:

”Sollefteå kommun hoppas få ta del av premien och har försökt ta reda på hur mycket pengar det kan röra sig om.

– Jag var i kontakt med energimyndigheten strax före jul, men allt är väldigt oklart än, säger Majed Safaee, kommunikationsstrateg på Sollefteå kommun.

Det är till exempel oklart vilket år man utgår i från. Om det är 2016 ligger Sollefteå kommun bra till. Då var Sollefteå den kommun i landet som efter Ljusdal tog mest vindkraft i drift och det skulle kunna bli flera miljoner kronor i premie.”

http://www.allehanda.se/vasternorrland/solleftea/ny-premie-ska-stotta-vindkraften-solleftea-hoppas-fa-del-av-pengarna

 

Morot i stället för piska?

Nyårsönskan

Nu, när de flesta av oss har fullt upp med julförberedelser, lever många i ovisshet om framtiden. Många vindkraftindustriprojekt är inne i ett avgörande skede och promenaden till brevlådan är förenad med stor vånda; Ligger där ett fruktansvärt avgörande från Mark och Miljööverdomstolen? Inför det nya året följer här ett litet försök till summering av var i processen “Västras” olika vindexploateringar befinner sig:

Fängsjö/Storsjöhöjden

Ärendet ligger i Mark- och Miljööverdomstolen(MÖD) för slutligt avgörande. Domen kan ej överklagas (om man inte går till EU). Läs mer här. Exploatör är FORSCA (Fred Olsen och SCA). I MMD:s dom är det 98 verk, som är tillståndsgivna. Ursprungligen var planerna 210 verk, men Öviks kn sa nej till ett antal verk på sin markdel av projektet och Länsstyrelsen reducerade ytterligare ett antal verk så blev det 152 vkv. Men MMD reducerade verken till 98. Slutgiltigt besked väntas inom kort.

Vaberget
Exploatörer är wpd Onshore Vaberget AB och Eolus Vind AB. Vindkraftsparkerna planeras bestå av maximalt 10 vindkraftverk i Eolus område och 12 vindkraftverk i wpds område d.v.s. totalt 22 vindkraftverk.
Arbetsgruppen ”Rädda Vaberget” har överklagat Mark- och Miljödomstolens(MMD) beslut, som gick på Miljöprövningsdelegationens (MPD)tillstånd till exploateringen. Dessvärre fick ”Rädda Vaberget” ej prövningsrätt, varför gruppen ej får överklaga i MÖD. Men även exploatörerna överklagade MMDs beslut. Om de får prövningsrätt är ännu oklart. Därmed är Vabergets öde ännu inte fastställt.

Salsjö
Exploatör Flodin (Krange Vind AB). För denna industri omfattande 25 verk finns ingenting mer att göra inom det svenska rättsväsendet. Prövningstillstånd beviljades ej varför MMDs dom gäller. Alla 25 ansökta vindkraftverk får därmed uppföras. Exploateringen inväntar nu utgången av närbelägna

Ranasjö  40 verk, även detta en Flodin-exploatering. MMDs tillståndsgivning överklagades av föreningen ”Livskvalitet vid Fjällsjöälven”. Föreningen och många andra inväntar nu oroligt besked om prövningsrätt till MÖD. Om prövningsrätt ej meddelas är det “kört” även beträffande Ranasjö.

Flakaberget  6 verk, 150 m höga.
Detta är inte ”storskalig” vindkraft utan vad som först kallades ”småskalig” och därefter ”mellanstor”. Det är i detta fall kommunen, som gett bygglov. ”Miljö-och Bygg” hanterar nu ärendet. Som nuvarande ägare står Vindvision Norr AB, Ownpower Projects och Borago utvecklings AB.

En kort historik: Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2010-11-17 bevilja bygglov för denna exploatering. Eftersom byggnationerna inte påbörjats inom två år förföll bygglovet.

En ansökan om förnyelse av bygglov beviljades 2013-12-11 av Samhällsbyggnadsnämnden.

I beslutet kan man bl.a. läsa: Det näraliggande tillståndsärendet Ranasjöhöjden, ca 5-8 km tvärs över älvdalen, har för närvarande inte ett tillstånd, eller ens en färdig tillståndsansökan, vilket gör att bygglovsprövningen inte kan utgå från att det blir byggt.
Detta är väl oerhört märkligt. Utgående från Sollefteå kommunpolitikers allmänna vindkraftsfundamentalism borde väl Sn i stället ha förutsett det uppenbara nämligen att Ranasjö med 100 % säkerhet skulle få en färdig tillståndsansökan på halsen. I all synnerhet eftersom Flodin är exploatören.

Bygglovet överklagades först till MMD 2014-09-12 av Arbetsgruppen för Livsmiljö i Sollefteå och Föreningen för Livskvalitet vid Fjällsjöälven. Motparter var Ownpower Objects AB och Samhällsbyggnadsnämnden i Sollefteå kommun

Bygglovet vann slutligen ”laga kraft” iom att MÖD inte beviljade prövningstillstånd 2014-12-11. Bygglovet var därför giltigt tom 2016-12-11, dvs bygget måste påbörjas innan dess och slutföras inom 5 år. Det har ingen betydelse för tiden vem som ”äger” bygglovet.

Beskrivning av projektet.
Vindindustri Flakaberget består av 6 st verk med en totalhöjd på maximalt 150m. Byggherren önskar påbörja grundläggningen för projektet men har inte slutgiltigt bestämt typ av verk. Troligtvis kommer det bli verk från Vestas. Tidiga samrådet avser verktyp V113 3,0-3,3 MW.
Ett kompletterande tekniskt samråd ska hållas vid avvikelser från inlämnade uppgifter samt innan montering av verk påbörjas.
Fullmakt är lämnat till Krånge vind AB(=Flodin) för att driva projekt Flakaberget tom startbesked är meddelat.

Flodin: ”Med anledning av att framtiden ser lite ljusare ut för vindkraften just nu så önskar undertecknade bolag göra en enklare start av projekt Flakaberget norr om Norrmoflo för att inte tappa bygglovet ytterligare en gång.” – ”Vi på Krange Vind AB har fullmakt (bilaga) att företräda Ownpover Projekts AB vid upprättande av startillstånd med kommunen samt utföra de åtgärder som är nödvändiga att göra på plats.
– Avsikten för framtiden är att detta projekt skall slutföras tillsammans med projekt Salsjö och Ranasjö av elledningstekniska skäl eftersom inkoppling skall ske till Betåsens Transformatorstation och att högspänningsledningarna kommer troligtvis att passera i närheten av Flakaberget.”

11/12 2016 skulle bygglovet för Flakaberget ha upphört om det inte ”sattes igång”. Men det sattes igång och den som fick/skaffade sig fullmakt att genomföra allt var naturligtvis Flodin. Den mannen kommer inte att få det roligt, när han står inför Sankte Per.

En igångsättning kan vara ytterst symbolisk. Det kan räcka med att köra ner en spade i jorden eller gräva en grop. Vad Flodin låtit göra i detta fall har förmodligen inskränkt sig till att skrapa bort litet ytlig mark.

Eftersom ”Laga Kraft” vanns 11/12 2016 och exploateringen skall vara färdigställd inom 5 år har bolagen nu 2 år minus 9 dagar på sig. Kanske kan vi hoppas på att det inte går. Så vad händer om dom inte hinner? Om dom exempelvis bara hinner sätta upp 2 verk? Ja, då får dom söka nytt bygglov på de återstående 4 och de lär dom väl få, vi bor ju i Sollefteå kommun. Detta nya bygglov kan i sin tur överklagas och då går tiden!

Någon gång måste ju verkligheten hinna ikapp de blåögda fundamentalisterna. Någon gång måste man erkänna att även människorna är värda att visa hänsyn. Någon gång måste det ifrågasättas om exploatörer skall ha rätt att parasitera på lokalbefolkningen och miljön.
Min önskan inför det nya året är att alla ni, som inväntar vindkraftbeslut, skall få positiva besked.

/Tarabrita /  roan.junselebyar.se/?p=2400

Skogsbolagens allians med vindkraftsindustrin

FSL:s ordförande Jan Hedman svarar på detta debattinlägg.

”Skogsbolagen Persson Invest, Bergvik Skog och SCA har i Östra Småland/Nyheterna den 22 november tagit ställning i en fråga i utkanten av deras kärnverksamhet – frågan om kommuners vetorätt vid vindkraftbyggnad i kommunen. De argumenterar liksom vindkraftbolagen för att kommunerna ska mista vetorätten mot vindkraftutbyggnad.

Inledningsvis vill jag ge en eloge till författarna för ett gott sinne för humor, då de använder ordet robust om vindkraften. Sedan blir det mindre roligt.

Den blocköverskridande energiuppgörelsen tas som intäkt för robustheten i denna lösning. Den blocköverskridande decemberöverenskommelsen var havande i nio månader, varpå missfall inträffade. Vad talar för att energiöverenskommelsen går mot ett annat öde i samband med valet 2018?

Författarna skriver att vindkraften har en tydlig roll. Javisst – rollen att konkurrera ut baskraften med hjälp av subventioner. Är detta okontroversiellt inom skogsindustrin?

Under 1900-talet var skogen och kraften i ägarmässig union, som bröts upp mot slutet av seklet. Många människor i glesbygden är beroende av skogsindustrin för sin utkomst. Författarna nämner siffran 70 000 personer. Men beroendet kommer till en kostnad. I bygderna lever minnet kvar av hur det gick till då skogsbolagens stora skogsinnehav byggdes upp.
Skogsbolagen arbetar kontinuerligt på många sätt för att bättra på sitt rykte. Skogsindustrin har likväl ett svårhanterligt imageproblem – minns Maciej Zarembas artikelserie i DN från 2012, “Skogen vi ärvde“. När skogsindustrin nu går vid sidan av kärnverksamheten och går i allians med vindindustrin i en slags naturexploateringsunion, är det tecken på ett illavarslande självskadebeteende.

Vindkraftindustrin är genom sitt stödberoende en bransch utsatt för stora politiska risker. Nu utökar de tre skogsbolagen frivilligt sin riskexponering. Dels har vi den medicinska risken – en väntad utveckling där väl kända medicinska problem för närboende till vindkraft kommer att verifieras, dels har vi den tekniska risken i konkurrensen med solenergins snabba utveckling, och dessutom har vi den politiska risken som följer av bidragsberoendet. Till sist kommer att själva vindkraftverken innebär en kraftig naturförödelse på känsliga berg – imagerisker är också risker.

Har skogsindustrin råd att utöka sin riskportfölj genom att bli en del av vindkraftindustrin? Har man gjort sin risk/reward-analys? Ligger detta i aktieägarnas intresse?

Den som lever får se.”

Jan Hedman

Ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Hur man kan gå vidare med överklagan till EU

19-11-2017

Krav att ställa vid varje domstolsbeslut i frågor om tillstånd för vindkraftverk.

Härmed begär klagande att beslutet/domen lämnar en klar redogörelse om hur beslutet grundas i uppfyllande av följande lagliga krav:

1 I Miljöbalken
1 kap, 1 § särskilt med avseende på punkterna 1-5, 6 kap 4 §, 17 kap 6 §.
Denna begärda redogörelse skall bl.a. innehålla domstolens svar på frågan
hur maskinerna skyddar människors hälsa och miljön mot skador och olägenheter,
hur maskinerna skyddar och vårdar värdefulla natur- och kulturmiljöer,
hur maskinerna bevarar den biologiska mångfalden?

2 Aarhuskonventionen
angående lämnad information till berörd allmänhet, deltagande i beslutsprocessen för berörd allmänhet och rättslig prövning ifrån politik obunden domstol.

3 Maskindirektivet
särskilt med avseende på Artikel 11 Skyddsklausul och 16 CE-märkning av maskinen på uppställningsplatsen.

Dessutom bör klagande alltid begära en redogörelse för hur den rättsliga prövningen har grundats i påståenden att uppförandet av vindkraftverk i Sverige medför stor samhällsnytta.
Dessutom bör klagande alltid begära en redogörelse för hur riksdagsbeslutet 2009 ang. utbyggnaden av vindkraftverk har uppfyllt den enda i riksdagsbeslutet angivna grunden att genom utbyggnaden minska landets utsläpp av CO2.
Eftersom Sverige inte tillverkar el i kolkraftverk kan el från vindkraftverk inte ersätta och minska landets utsläpp av CO2

Naturligtvis kommer domstolarna att inte kunna svara på dessa begäran men tillstyrker domstolen trots det utbyggnaden bör klagande lämna in en klagan till Europadomstolen med hänvisning att beslutet strider mot konventionen om de mänskliga rättigheterna, rättsstatprincipen. Denna klagan måste lämnas snarast efter slutlig dom/beslut i miljööverdomstolen.

Rättsstatsprincipen
Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla människor rätt till en rättvis och offentlig prövning inför en opartisk och självständig domare.
Utan möjlighet att anmäla övergrepp och få dem prövade i domstol blir den enskildas rättigheter inte mycket värda. Enligt artikel 8 och artikel 14 i konventionen om de medborgerliga och politiska rättigheterna och artikel 6 och artikel 13 i Europakonventionen har alla rätt att få sin sak prövad inom rimlig tid och inför en opartisk domstol.
Observera att den svenska länsstyrelsen inte uppfyller kravet på opartisk domstol eftersom länsstyrelserna är regeringens förlängda arm och är skyldiga att lyda regeringsdirektiv.
Märk också att miljödomstolarna inte gör sakliga prövningar eller utredningar utan godtar länsstyrelserna prövningar och utredningar. Därför följer miljödomstolarna oftast länsstyrelsernas beslut.
Märk också det mycket ringa antal tjänstemän som deltar i den rättsliga prövningen och aldrig några politiker när det som vanligt är en enda tjänsteman i kommunen som ger klartecken för utbyggnaden och sällan hela kommunfullmäktige. Så beslutar fem personer, två tjänstemän på länsstyrelsen och tre tjänstemän i domstol, om att skada natur och tusentals människors hälsa.

B.Stymer
valab@helgaro-liv.se

Vem äger Salsjö och Ranasjö vindindustrier?

Det verkar som att Salsjö och Ranasjö vindindustrier nu ägs av det danska bolaget WindSpace. Ägs och ägs, förresten????? Vad vet vi om formerna och graden av detta ägande?  Ingenting. De, som drabbas av vindindustrialiseringarna, har ju inte rätt att få reda på till vem dom och deras omgivningar säljs ut och efter vad som nu framgår inte heller vem/vilka/vad som ”äger” dem i detta skede, när Ranasjö ännu ej nått vägs ände. Dom flesta tror väl att det fortfarande är Flodin, som ”äger” dessa groteska svenska landgrabbingexempel men om man går in på Windspaces hemsida  så ser man att där finns förutom Storbrännkullen, Isbillen-Kullmyran, Nallkullen, och Björkvattnet även Salsjö och Ranasjö.

 Ranasjö och Salsjö är till skillnad från de övriga på kartbilden markerade med en grön symbol, ett grönt öppet hänglås, och det betyder att dessa projekt fortfarande är öppna för investeringar, vilket väl indikerar att det inte finns full finansiell täckning för dem ännu. (med reservation för att jag ej vet när denna sida senast uppdaterades). Kanske litet hoppfull information i alla fall.

F.ö. är detta en hemsida som formligen vältrar sig i tillfredsställelse över de fantastiska förutsättningar som vårt Sverige erbjuder hugade exploatörer.

/Tarabrita

http://roan.junselebyar.se/?p=2348