Det blåser hårt i vindkraftsbranschen

I Handelsbankens senaste utskick av skriften ”Tillväxt” finns en artikel som ger en tydlig signal om vindkraftens utveckling med större aktörer och utländska investerare. En allvarlig utveckling som många befarat.

De flesta vindkraftverk går i konkurs

Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger Larsson skriver bl.a. ”Vi ser allt färre små aktörer. Ägarbilden går mot allt större bolag. Den typiska ägarbilden idag är ett större bolag som har ett stort inflöde från utländska investerare, tex kapitalförvaltningsbolag eller pensionsfonder.”

 

Samrådsmötet om Flakaberget

Kort sammanfattning av gårdagens samrådsmöte i Näsåker om Flakabergets vindkraftsprojekt .

Möteslokalen var fullsatt. Efter en, ur mångas synvinkel, onödig lång inledning av en representant från Vindkraftscentrum, blev det en kort paus innan vindbolaget MittVind tog till orda. ”Samrådet” var enligt MittVind enbart tänkt som en utställning utan samrådsprotokoll, något som flera protesterade mot. Det slutade med att mötet protokollfördes och (efter krav) att två ur publiken skulle vidimera protokollet.

Det kom många kunniga, sakliga och relevanta frågor och synpunkter från församlingen. Synpunkterna berörde bl.a. Översiktsplanens tydliga innehåll att vindkraft är olämplig i området pga av bl.a. dess naturvärden, ljudet från verken och infraljudets inverkan på människor och djur och att många boende i området kommer att drabbas svårt av den icke önskvärda vindkraften i sin livsmiljö. MittVind kom med standardiserade svar som de flesta uppfattade som inte trovärdiga. Tyvärr var det ibland svårt att höra allas åsikter (det saknades mikrofoner i salen) men sammanfattningsvis var det en helt enad upprörd publik som motsatte sig vindkraftsprojektet. Jag uppfattade att MittVind hade problem att besvara allas synpunkter och många svar godtogs inte av publiken. Mötet utvecklades som lite av ”polsk riksdag” och sammantaget blev det en något rörig och mycket upprörd diskussion. Många lämnade mötet i förtid.

Som vanligt på vindkraftsmöten lyste TÅ Allehandas reporter med sin frånvaro trots inbjudan.

Vår gruppsida på Facebook: https://www.facebook.com/groups/297209270313107/?ref=bookmarks

/ A. Berglund

Några timmar senare kommer följande glädjande meddelande:!

”NEJ TILL VINDKRAFTSETABLERING FLAKABERGET!

Sollefteå kommun har områden som lämpar sig väl för vindkraftsetableringar.
Flakaberget utanför Näsåker är inte ett av de områdena.
Efter att Mittvinds bygglov löpt ut så vill de nu ansöka om miljötillstånd för en park om Max 7 verk och med en totalhöjd av 280 m. Det betyder att de måste inkomma med en helt ny ansökan för hela projektet och det innebär att hela tillståndsprocessen måste tas om från början.

Flakaberget är beläget mellan Ångermanälven och fjällsjöälven i ett område där rådande översiktsplan inte medger byggandet av en vindkraftpark. Det är huvudskälet till vårt ställningstagande.

Socialdemokraterna i Sollefteå vill förhålla sig tydliga till både näringslivet och övriga invånare i kommunen.
Det skapar långsiktiga och transparenta förutsättningar för företagen och gör det möjligt för näringar att planera sin verksamhet på lång sikt, något som vi tror är uppskattat.
Nu behöver kommunen ta fram en energiförsörjningsplan för att möjliggöra etableringar i bättre lämpade områden.”

Socialdemokraterna i Sollefteå  / John Åberg

De flesta vindkraftverk går i konkurs

Artikel i ”Bladet” :

”Det går katastrofalt dåligt för vindkraften, så merparten är på väg mot konkurs om de inte får statlig hjälp.

Anledningen är flera, men vi ska titta på nyckelposterna nedan.

Försäljningspriset
Genom att vindkraft är ojämn så vill ingen vara beroende av bara vindkraft, utan vindkraften får sälja på öppna elmarknaden (ungefär som en aktiebörs). Är det stort utbud så sjunker priserna, ibland så lågt att man får betala för att bli av med el. Tvärtom när det är underskott så stiger priserna.
När det är bra vindförhållanden är det normalt bra för alla vindkraftverk och det blir en stor produktion (Kärnkraftverk, vattenkraft vill inte stänga ner sina inkomster för det blåser) och det blir utbud på marknaden och låga priser.
Tvärtom när det är vindstilla och underskott och höga priser, då producerar inte vindkraften något.
Så vindkraften är i fel fas och tvingas alltid sälja i dåliga lägen.

Elcertifikat
För att gynna vindkraftverk så har de tilldelats elcertifikat i paritet till sin produktion. Det här finns också en marknad för dem, även de priserna är idag i botten och endast några öre per KWH.
Norge har för övrigt draget sig ur detta system.

Service och underhåll
När investeringar skett så har investerare räknat med nästan ingen underhållskostnad och vindkraftverk som ska fungera bra i 25 år.
Verkligheten har visat sig att det är stora löpande underhållskostnader och en livslängd på turbinen på 10-15 år. Byta turbin kostar nästa lika mycket som bygga ett nytt vindkraftverk.

Investering
De flesta är långsiktiga investeringar, där det bygger på stor andel lån. Så löpande betalningar i verksamheter brukar domineras av räntor och amorteringar. Blir det inget överskott i driften, så blir ekonomin svår.

Sammanfattningsvis
De flesta vindkraftverk drivs idag med förlust, i vissa fall kostar det att driva dem, billigare att de står still.
Många konkurser väntar nu och mångmiljardförluster för banker och investerare.
Enligt obekräftade källor är Nordea synnerligen exponerade mot utlåning till vindkraft.”

Läs mer om systemet med elcertifikat
https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/styrmedel/elcertifikat/

Läs mer om marknaden för sälja el och prisutveckling
https://www.nordpoolgroup.com/Market-data1/#/nordic/table

Läs mer från Svensk Vindkraftförening

Vindkraften i kris

Läs mer från Svensk Vindkraftförening

Den sista striden om Flakaberget

När Sollefteå kommuns nya översiktsplan, som förbjuder ny storskalig vindkraft innan en ny energiplan har antagits, beslutades av kommunfullmäktige hösten 2017 var lyckan stor. Vi gamlingar är ju erkänt godtrogna så givetvis svalde jag även de politiska partiernas utfästelser (i TÅ Kan Du lova) att det inte skulle bli någon mer vindkraft i kommunen. Självklart litade jag på politikernas löften. Och på att planen skulle följas. Varför antogs den annars? Tänk så bra, nu kunde även barnbarnen få växa upp i denna vackra, fridfulla natur.

Detta hände sig för ca 2,5 år sedan och i dag ser vi i stället en situation med en våldsam vindkraftmobilisering i hela kommunen. Skräckexemplet framför andra är Flakabergsindustrin, en ny exploatering med 280 m höga vindkraftverk. 280 m!!

Mittvind AB, det ansvariga bolaget, som nu annonserat om samråd, påstår i utskicket till närboende att det inte bedöms föreligga några ”oförenligheter med gällande översiktsplan”.

Men denna exploatering bryter mot översiktsplanen på 3 punkter:

1. Nej till ny storskalig vindkraft tills en ny energiplan har antagits
2. Skydd längs älvdalarna
3. Skydd för ett område, som skall utredas som framtida Riksintresse Friluftsliv.

Flakaberget omfattas av samtliga dessa skydd.

Av detta påstående från Mittvind kan ingen annan slutsats dras än att företagets bedömningsförmåga ligger på en oroväckande låg nivå.
Om Mittvind får politikernas tillstånd att exploatera Flakaberget så kan vi alla, var vi än bor i denna kommun, en dag hamna i samma situation som de människor längs Fjällsjöälven, som nu hotas av inte bara Flakabergsindustrin utan även de redan tillståndsgivna Ranasjö och Salsjö vindindustrier.

Så länge Mammon styr och det finns giriga markägare, som är beredda att arrendera ut sina marker till vindpatronerna, så länge kan detta hända var som helst i denna kommun. Exploateringslystna, rovgiriga företag från hela världen flockas nu likt dräglande gamar kring våra höjdområden. Skall vi bara stå med mössan i handen och titta på när dom ockuperar berg efter berg? Dessa berg, vars skogsupplevelser delvis ”förstörts” av skogsbruket, rymmer ändå en rikedom av orörda myrar, floar blötstråk, kantzoner med gammelskog, branter och hällmarker! Det är en sann fröjd att uppsöka dessa högt belägna myrar och plocka hjortron och senare vitfrostiga tranbär eller bara vandra omkring och njuta av stillheten, dofterna, färgerna och tystnaden. Vilken lycka är det inte att där i gudomlig frid bara sitta ner på en trädstam och njutningsfullt planera för hur trattkantarellerna runt omkring bäst skall angripas. Snart kan allt detta vara ett minne blott.

Flakabergsexploateringen känns som sista striden. Förloras den är det ”fritt fram”. Förloras den är även tron på politikerna och deras löften borta.

Du, som tycker att nu får det vara nog, kom till  Mittvinds samråd på Marcusgården i Näsåker 25/2 kl. 17.00!

/ Brita Isaksson, Röån

 

Rädda Flakaberget från vindkraft

Sollefteå kommun antog 28/8 2017 en ny översiktsplan och enligt den ska ingen ny storskalig vindkraft tillåtas i kommunen innan en ny energiplan har antagits. Ev. kan förtätning tillåtas. Förutom denna generella ståndpunkt ska ny storskalig vindkraft definitivt inte tillåtes i zoner längs älvdalarna och i ett område som är planerad för kommande RI (riksintresse) friluftsliv.

En storskalig vindindustrialisering av Flakaberget strider mot detta eftersom Flakaberget ligger just i det ”förbjudna” området.

Ändå stövlar Mittvind nu vidare i tillståndsprocessen för en exploatering av Flakaberget. Bolagets mutförsök av Norrmoflo byalag gick ju inte bra men bolaget har tydligen nu funnit markägare, som är beredda att sälja sig. Att det redan fanns en starkt drivande markägare är känt, men tyvärr verkar han nu  ha lyckats ragga ihop några hugade medlöpare. Vad gör man inte för pengar? (Ska han polisanmäla mig igen nu?…För detta?)

Flakaberget är den sista av en lång rad vindexploateringar som på sistone har stuckit upp sitt fula tryne och det känns som om det finns krafter, som styr tågordningen, krafter inom kommunens näringslivsplanering och Energidalen kanske, som drar i trådarna. Hur stämmer alla dessa projekt överens med politiken……. med demokratin?

Men kanske kan Hamre vara värt en mässa?

Aktuella projekt, som fordrar kommunens JA (kommunala vetot) är förutom Flakaberget, ändringstillstånd Vaberget, ( wpd Onshore Vaberget AB (wpd) och Eolus Vind AB (Eolus), ändringstillstånd för Knäsjöberget (Kabeko) och ändringstillstånd för Sörlidberget (Kabeko)

Beträffande Ranasjö och Salsjö har Flodin/Arise haft en annan strategi för uppgradering av dessa projekt medelst ”Layoutsamråd”. Om bolaget håller sig inom erhållet tillstånd så kan bolaget få genomföra vissa ändringar. Viktigast verkar det här vara att hålla totalhöjden. Om den inte överskrids så har länsstyrelsen nu beslutat att godkänna Arises ”layout” innebärande att några verk tas bort medan de återstående blir kraftigare (men alltså inte högre). Medelst detta förfarande slipper Flodin/Arise att ansöka om ändringstillstånd och de rundar därmed det kommunala vetot. Av beslutet, som nyligen togs, framgår att de nya verken riskerar att överskrida tillåten skuggtid på ett antal fastigheter, något som skall kompenseras genom skuggbegränsningar på berörda verk. (!)

Dessa ”samråd” hölls mellan länsstyrelse och Arise. Berörda lokalbor var inte inbjudna att deltaga.

Arise med bl.a. Maud Olofsson i styrelsen har ännu ett vindindustriprojekt på gång, Finnåberget. Den industrin fick inte MPDs tillstånd och Arise överklagade därför det beslutet till MMD. Nyligen kom domen och i den återförvisades ärendet till MPD. MMD menade att MPD skulle gå igenom hela MKBn och inte bara de delar, som berörde rennäringen. MPD tyckte i sitt avslag, ngt förenklat, att det räckte med att konstatera att rennäringen( företrädesvis Jijnjevaerie), skulle få problem om Arise byggde Finnåberg. Med detta konstaterat var det onödigt att gå igenom hela MKBn.

MMD, som ansåg att vindkraft och rennäring kunde samexistera, tyckte dock att målet skulle prövas i dess helhet vid MPD. Bolagets uppfattning däremot var att domstolen trots det, som första instans, ska pröva tillståndsansökan i dess helhet samt, om tillstånd lämnas, bestämma villkor för verksamheten. Bolaget ville enkelt uttryckt att MMD skulle köra över MPD och bevilja tillstånd. MMD fann vid en sammantagen bedömning av alla de olika intressen som måste övervägas vid en tillståndsansökan, att målet i dess helhet ska prövas av MPD som första instans. Rättssäkerhetsaspekten väger tyngre än intresset att få målet snabbt avgjort. Målet ska därmed med hänsyn till instansordningens princip, återförvisas till MPD för vidare handläggning. Det var en knepig dom att förstå. Den går att överklaga till MÖD. Storhöjden 2 är ett annat Kabekoprojekt som fått avslag av MPD, medan Storhöjden 1 fått tillstånd efter överklagan till MÖD.

Vidare i ”pipeline” ligger hela Viking. ”Viking” är namnet på fem vindindustrier, som ligger nära varandra ovanför Lungsjön: Björkvattnet(Flodin), Stobrännkullen(Flodin), Isbillen(Flodin), Hocksjö (Jämtkraft) och Nallkullen(Flodin). Av dessa är Björkvattnet , Storbrännkullen och Isbillen klara medan Hocksjön är överklagad (igångsättningstiden) och Nallkullen inte har begärt tillstånd från MPD än. Kanske vill Flodin att allt är klart innan han sätter igång.

Alltid denne Flodin. Sedan hans tid som styrelseordförande i Kabeko 2009 har det bara gått utför. Förutom alla sina projekt i ”Viking” har han Salsjö och Ranasjö på sitt samvete och har hela tiden ”vabbat” Flakaberget pga den exploateringens stora betydelse för genomförandet av Sasjö/Ranasjö.

Men nu gäller det alltså först Flakabergets samråd. Alla kan och bör gå på samrådet och har rätt att ställa frågor.

Plats: Marcusgården, Näsåker. Tid: 25 feb.  17.00-20.00

/ Brita Isaksson

Vindkraft kan orsaka konkurs för markägare

MMD river upp MPD:s beslut av Finnåbergets vindkraftsprojekt

”Företaget Arise Wind AB har ansökt om att få sätta upp 26 vindkraftverk vid Finnåberget i närheten av länsgränsen mellan Jämtland och Västernorrland, väster om Sollefteå.

Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västernorrland sa i oktober 2018 nej till ansökan, bland annat med hänvisning till att det skulle medföra ett påtagligt försvårande för rennäringen i området.

Men nu har mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt i en dom rivit upp beslutet och domstolen hänvisar målet tillbaka till länsstyrelsen för en ny handläggning.

Domstolen gör nämligen inte samma bedömning – den störning på vinterbete och renflyttning får anses som acceptabel i förhållande till behovet av ökad produktion av förnyelsebar energi, skriver domstolen i sin dom.”

Sameradion & SVT Sápmi

Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk


Infraljud från vindkraftverk påverkar innerörat och utgör en möjlig hälsorisk för personer med migrän eller annan typ av central sentitisering. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör revideras med hänsyn tagen till denna omständighet, anser artikelförfattarna. Regelverket för nyetablering av vindkraftverk bör ändras och säkerhetsavståndet till bebyggelse öka för att förhindra eller minska risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet, föreslår artikelförfattarna. ”

Läkartidningen 2013

”Tidigare vetenskapliga studier om vindkraftverk och infraljud har varit motsägelsefulla. De har därför inte varit tillräckligt trovärdiga vid planeringen av regelverket för etablering av vindkraftverk. Under de senaste åren har emellertid en ny insikt vuxit fram om central sentitisering, vilket ger en ökad förståelse för migrän, fibromyalgi och andra kroniska smärtsyndrom, samt vissa fall av tinnitus och yrsel. Denna insikt har även betydelse för förståelsen av hur infraljud från vindkraftverk kan påverka hälsan. I flera studier har man funnit att boende nära vindkraftverk oftare har allvarliga sömnstörningar och depression. Man har även funnit en ökad frekvens av yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet, huvudvärk, ökad aktivering av autonoma nervsystemet med mera. Förutom det hörbara ljudet, som kan ge bullerskada och vara allmänt störande psykiskt, genererar vindkraftverk även ett pulserande infraljud som påverkar innerörat och centrala nervsystemet utan att skada själva hörseln.

Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, motsvarande våglängder från 17 meter och uppåt, som inte uppfattas med normal hörsel. Detta ljud kan, om det inte dämpas kraftigt, utbreda sig över mycket långa sträckor. Det uppstår ur flera källor, till exempel pulserande flöden ur rörmynningar, stora virvlar (till exempel vindkraftverk och stora jetmotorer) och stora vibrerande ytor. I vetenskapliga studier har infraljudet från vindkraftverk uppmätts vid så låga nivåer att ljudet inte uppfattas av människa. Man har även gjort bedömningen att infraljud från vindkraftverk inte kan ge upphov till bullerskada i traditionell mening.

Det man inte har tagit hänsyn till i dessa studier är att infraljudet från vindkraftverk är ett rytmiskt pulserande ljud, och att det pulserande ljudtrycket påverkar innerörat även om ­något ljud inte uppfattas av individen. Tryckvågorna fortplantar sig till innerörats vätskefyllda hålrum, och denna »massageeffekt« påverkar sinnescellerna i innerörats hörsel- och balansdelar. Man har inte heller tagit hänsyn till det faktum att en del människor är känsligare än andra för sensorisk påverkan. Vissa är påtagligt känsliga för det pulserande ljudtrycket medan andra inte påverkas av det på ett märkbart sätt.

Det rytmiskt pumpande infraljudet från vindkraftverk utgör en stimulering som påverkar innerörats sensoriska funktioner. En sådan sensorisk stimulering kan hos personer med sensorisk överkänslighet framkalla central sentitisering med besvärande symtom såsom ostadighetsyrsel, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, synstörningar, med mera . Besvären uppstår även om den uppmätta bullernivån är relativt låg eftersom infraljudet hela tiden påverkar och rytmiskt ändrar trycket i innerörats vätskerum via hörselbenskedjan. Det pulserande ljudtrycket från vindkraftverk framkallar även indirekt en aktivering av det autonoma nervsystemet med ökad utsöndring av adrenalin med åtföljande stresspåslag, risk för ­panikångest, högt blodtryck och hjärt­infarkt för personer med ökad sensorisk känslighet.

Migrän orsakas av en genetiskt betingad central sensorisk överkänslighet med risk för central sentitiserng. Migränprevalensen är omkring 30 procent. Till det kommer andra orsaker till cental sentitisering, vilket innebär att drygt 30 procent av boende i närheten av vindkraftverk riskerar att, i större eller mindre utsträckning, drabbas av vindkraftverksrelaterade besvär. Speciella riskgrupper är personer med migrän eller med migrän i släkten, personer över 50 års ålder, personer med fibromyalgi och personer med tendens till ångest och depression. Även barn och vuxna med ADHD och autism tillhör riskgruppen och riskerar att få sina symtom förvärrade.

Det är alltså inte fråga om en buller­skada i traditionell mening utan en ­effekt av att ett konstant pulserande ljudtryck ständigt ändrar trycket i innerörat och retar sinnesorganen där. Man kan likna det vid ett pulserande eller flimrande ljus – många besväras inte märkbart medan personer med sensorisk överkänslighet kan få besvär. Flimrande ljus kan som bekant till och med utlösa epilepsi. På samma sätt utlöser det ständigt pulserande, icke hörbara infraljudet från vindkraftverk betydande besvär hos personer med central sensorisk överkänslighet. Dessa besvär kan bli kroniska, invalidiserande och leda till ångest och depression och öka risken för hjärtinfarkt.

I det aktuella regelverket för etablering av vindkraftverk har hänsyn inte tagits till den potentiella risken för personer med central sensorisk överkänslighet. Vindkraftverk uppförs i dag alltför nära bebyggelse. Det aktuella regelverket bör därför revideras med ett ökat säkerhetsavstånd till bebyggelse för att förhindra eller reducera risker för vindkraftsrelaterad översjuklighet.”

Håkan Enbom
MD, PhD, ÖNH-specialist, otoneurolog, ­specialist på yrselsjukdomar

Inga Malcus Enbom
ÖNH-specialist, specialist på allergi och överkänslighetsreaktioner;

båda vid Cityhälsan ÖNH, Ängelholm
inga.malcus@telia.com