Behåll fastighetsskatten på vindkraft

Insändare i ÖP.

”Låt svenska folket åtminstone få tillbaka en liten del av sina satsade miljardbelopp i form av subventioner till vindkraften. Så behåll därför fastighetsskatten på vindkraft.

Sveriges största vindparker ägs av utlandet. Engelska pensionsbolag äger en stor vindpark utanför Strömsund. Den i dag största vindparken belägen utanför Ramsele ägs av norrmännen. Den blivande ännu större vindparken med över 1 000 vindkraftverk utanför Piteå ägs av tyska intressen.

Vi elabonnenter satsar miljardbelopp i subventioner till vindkraften. Subventioner via de så kallade elcertifikaten vars kostnader hamnar på våra elräkningar.

Nu lobbar vindkraftsindustrin för att fastighetsskatten på vindkraft ska tas bort. Hitintills har fastighetsskatten inte hindrat vindkraftens utbyggnad. Så varför ta bort fastighetsskatten när dessa vindparker ändå kommer at ge miljardvinster? Miljardvinster som till störst delen hamnar utomlands.

Fastighetsskatten är bara en rännil jämfört med de miljardvinster som kommer att uppstå när elpriset dubblerats. Ett kommande elpris som vindkraftsindustrin räknar med.”

Björn Wahlberg

Vindkraft – varken hållbar eller gynnar turismen i regionen

Obs! Denna insändare publiceras endast i TÅ Allehandas nät-tidning… Varför?

Angående artikeln 200 miljarder satsas på vindkraft – Sollefteåprojekt ska ge mer jobb och pengar lokalt publicerad 5 mars.

Artikeln berättar om projektet ”Vindkraft – Generator för hållbar utveckling”. Det flaggas för investeringar runt 200 miljarder, främst i Norrlands inland. Men någon ska betala dessa miljarder; är det troligt att internationella riskkapitalister eller de stora elbolagen donerar dessa summor till regionen?

Den el som vindkraftverken levererar behövs överhuvudtaget inte i regionen. El finns redan i stort överskott från vattenkraften och vindkraftselen måste transporteras till andra länder till höga kostnader och med stora förluster. Regionens medborgare får betala en stor del av kalaset via kraftigt ökade elkostnader utan att få någon nytta av resultatet; en form av höjd beskattning.

Vindkraften är inte hållbar, vare sig i ett långsiktigt miljöperspektiv eller i en mer konkret mening. Artikeln anger en förväntad livslängd av 25 år men den verkliga medellivslängden är bara cirka 15 år för landbaserad vindkraft (12 år för havsbaserad). I ett norrländskt klimat lär den bli ännu kortare. Den återstående livslängden på nya vindkraftverk är således avsevärt kortare än den återstående livslängden på gamla kärnkraftverk.

Behovet av att ständigt ersätta utslitna verk och ett stort behov av kontinuerligt underhåll ger visserligen ett antal arbetstillfällen men dessa ska till stor del betalas av oss som bor här.

Det är mycket märkligt att det samtidigt satsas offentliga medel på två så motstridiga verksamheter som vindkraft och naturturism.

I en tidigare artikel i tidningen beskrevs ett så kallat leaderprojekt, där avsikten är att utveckla till exempel naturturism. Det är mycket märkligt att det samtidigt satsas offentliga medel på två så motstridiga verksamheter som vindkraft och naturturism. Forskning visar att vindkraft är kraftigt negativ för den typen av besöksnäring.

Sollefteå kommuns egen konsultrapport inför den nya översiktsplanen varnar för konflikten mellan besöksnäringen och areella näringar som storskalig vindkraft och industriellt skogsbruk. Besöksnäringen kan, till skillnad från vindkraften, ge arbetstillfällen som inte behöver finansieras av regionens medborgare.

För att möjliggöra exploateringen har politikerna instruerat de naturvårdande myndigheterna (länsstyrelser, Naturvårdsverket) att underlätta för vindkraften och domstolarna att inte ta hänsyn till allmänhetens säkerhet vid beslut om tillstånd (brott mot grundlagen, miljöbalken och EU:s maskindirektiv). Priset för den ohållbara vindkraften får regionens medborgare betala i form av fördärvad miljö, uteblivna turistintäkter och kraftigt höjda elkostnader.

Per Fahlén

 

Läs också: Sveket i Ranasjö – kommunen tillåter vindindustrin att förstöra bygdens omgivning

För Plus-kunder: Miljonstöd till utveckling i Resele – projekt ska satsa på småskalig naturturism

Det kommunala vetot igen

Under vintern har det kommunala vetot varit aktuellt. Departementet genomförde en enkät som visade att 19 av de 22 tillfrågade kommunerna ville ha kvar vetot. Svensk Vindenergi gjorde en tolkning med betydande underhållningsvärde  ( se vår kommentar https://www.dagenssamhalle.se/debatt/kommunerna-vill-ha-kvar-vindkraftsvetot-20451 ). Men hur skulle departementet reagera?

Svensk Vindenergi meddelar nu följande: “…..väljer regeringen att inte lägga fram en proposition innan valet. Det är en stor besvikelse som riskerar att få betydande påverkan på omställningstakten.“     ( http://svenskvindenergi.org/blogg/konsekvent-politik-efterfragas  )

Detta är naturligt för oss ett glädjande meddelande. Det blir alltså valutgången i höst som avgör. Vi har emellertid ännu ingen källa från Regeringskansliet eller annat håll, utan bara Sv. Vindenergi.  Spännande…..

/Jan Hedman, 13 mars 2018
Ordförande FSL

Aktuell information om vindkraften i Västra.

Vår unika skogsnatur är på väg att offras för vindkraftsindustrin. All vindenergi som produceras i Norrland kommer att exporteras till södra Sverige och till det tyska  elnätet för att möjligvis minska kolberoendet. En klimatöverenskommelse har gjorts om detta i EU.

Stamnäten måste via breda kraftledningsgator byggas ut i skogarna för miljarder. Det är skog som offras och exproprieras på markägarnas bekostnad. Norrland blir åter igen en koloni för export av energi till priset av en gigantisk naturförstörelse med stora konsekvenser för människor, djur och natur.

Näsåker med omnejd  kommer att bli säte för de flesta vindkraftsprojekt i Sollefteå kommun om alla projekt beviljas. Kommunen har tyvärr bidragit till den kommande naturförstörelsen genom att säga ja till alla ansökta vindkraftsindustrier.

Sollefteå kommun är idag med alla beviljade vindkraftprojekt den största vindkraftskommunen i landet. Trots det fortsätter kommunen och det nya kommunalrådet att positivt satsa på ännu mera vindkraft! Det är sorgligt. Mycket sorgligt. Tyvärr har lokalmedia valt att gå kommunens ärenden i stället för att kritiskt granska vindkraftens konsekvenser. Myndigheter och domstolar bryter mot miljölagarna vilket är ett ännu större problem.

Vi är en arbetsgrupp som, tillsammans med många övriga motståndare i Västra, arbetat mot denna naturförstörelse i kommunen under mer än sex års tid. Snart har vi nått vägs ände när det gäller att försöka stoppa de redan beviljade projekten. Tyvärr ser det mörkt ut för de tillståndsgivna projekten i vår kommun, men förhoppningsvis kan marknaden försämras så några projekt inte blir av. Hoppet finns kvar!

Fakta om den aktuella vindkraftssituationen i Näsåker med omnejd. Förklaringar till förkortningarna står längst ner.

I nuläget har fyra av fem planerade och av kommunen beviljade vindkraftsprojekt i Näsåkersområdet nått vägs ände i överklagningsprocesserna. Processerna avslutades i Mark och Miljödomstolen där domarna fick laga kraft eftersom de inte beviljades prövningsrätt i MMÖD, Svea hovrätt. De fyra färdigprocessade vindkraftsprojekten är Ranasjön, Vaberget, Flakaberget och Salsjön. Det beviljade slutliga antalet för dessa projekt är omkring 100 vindkraftverk.

Ranasjöberget 40 vindkraftverk, Salsjön 25 vindkraftverk och Flakaberget 6 vindkraftverk har samma projektör; Hans Erik Flodin. Flodin söker nu investerare till projekten.  Enligt TÅ Allehanda, så kan byggnationerna komma igång om 1,5 till 2 år och byggtiden är beräknat till mellan 2 och 3 år.

Vabergets vindkraftsprojekt. Totalt 22 vindkraftverk är beslutade i MMD. Exploatörer på Vaberget är wpd Onshore Vaberget AB och Eolus Vind AB. Ranasjöberget och Vaberget har överklagats till Högsta domstolen, men båda avslogs utan motivering av domstolarna.

Det största projektet är Fängsjö/Storsjöhöjdens vindkraftsprojekt som planeras på det största natur- och fritidsområdet i kommunen. Exploatör för projektet är Forsca (SCA och norska rederiet Fred Olsen). De första planerna (2011) för projektet var att det skulle bli 210 verk (och 210 meter höga) Men Öviks kommun sa nej till de flesta verk på sin markdel av projektet, medan Sollefteå kn sa ja till hela projektet. Länsstyrelsen reducerade antalet till 152 vkv. Beslutet överklagades till MMD. Samtidigt bröt samebyarna avtalet med Forsca vilket innebar att MMD, efter förhandlingar mellan Forsca, samebyarna och övriga klaganden, reducerade ytterligare antalet verk till 98 på Fängsjö-området. Storsjöhöjden undantogs i domen från MMD till Backsjöns glädje. Tillståndet för projektet i MMD:s dom varar i 35 år och byggnadstiden till 7 år.

Ärendet gick vidare till MMÖD där prövningsrätt beviljades i okt. 2016, vilket är ganska ovanligt i vindkraftssammanhang. De som överklagade till MMÖD var förutom Forsca bl.a. Naturvårdsverket, ÅOF, Naturskyddsförbundet och berörda fastighetsägare i området. Ärendet har dragit ut på tiden. Det kan möjligen vara en positiv signal till alla klaganden, men det återstår att se.

I november 2016 skickades ett medborgarförslag till Sollefteå kommunfullmäktige ang. vk-projektet Fängsjö/Storsjöhöjden. Kommunfullmäktiges bifall till projektet förutsatte samebyarnas samexistensavtal med vindbolaget. Samebyarna bröt senare samexistensavtalet med vindbolaget. Något nytt samexistensavtal har, så vitt vi vet, inte gjorts med bolaget. Förutsättningen för Kf:s beslut i ärendet har därmed brutits, och vi anser därför att beslutet bör rivas upp i Kf. Men medborgarförslaget har fortfarande efter 1½ år inte tagits upp till beredning i kommunen..

Förklaring till förkortningarna: MMD = Mark och miljödomstolen. MMÖD = Mark och miljööverdomstolen, Svea hovrätt. Vkv = vindkraftverk. Kf = kommunfullmäktige.

Det här är en schematisk karta (Obs! kartan är inte helt aktuell vad gäller antalet vkv) över planerade vindkraftsprojekt i Västra (Näsåker, Forsnäs och Resele). Det är ca 200 vkv som planeras f.n. i Västra. Fyra av projekten (ca 100 vkv sammanlagt) på södra sidan av Fjällsjöälven och Ångermanälven är klara i överklagningsprocessen och väntar på igångsättning. Vindkraftprojektet Fängsjö/Storsjöhöjden (ca 100 vkv) väntar på slutgiltigt beslut i MMÖD.

/ Anita Berglund

Anmälan till JO. Undermålig handläggning av vindkraftstillstånd

Undertecknad, talesperson för arbetsgruppen ”Rädda Vaberget”, anmäler Mark- och miljödomstolen i Östersund (MMD) för undermålig och lagstridig handläggning av tillstånd för vindkraft på Vaberget, Sollefteå Kommun.

Ärendet avser en domstolsprövning av tillstånd för vindkraft på Vaberget, Sollefteå kommun. Industriområdet exploateras av två företag, Eolus och wpd Onshore, som inkommit med identiska skrivningar. Därav två mål med nummer M 1817-16 (Eolus) och M 1816-16 (wpd Onshore). Aktbilagor m.m. framgår av beskrivningen av ärendets gång i bilaga 1.

Anmälan avser följande allvarliga brister och åtsidosättande av myndighetsansvar i handläggningsuppdraget.

Per Fahlén,  Resele

Överklagan till JO. Vaberget-MMD-JO-1

Bilaga 1. Vaberget-MMD-JO-1-B1

Kommunens judaspengar

Hur ska man få svenska kommuner mer välvilliga till vindkraften? Naturligtvis med premier, vilka ganska många skulle kalla ”mutor” i syfte att få både politiker och tjänstemän – kanske fr a i ”fattiga” kommuner – att se mer välvilligt på att offra både naturmiljö och landsbygdsboende. Ytterligare 70 miljoner/år på vindkraftens konto för subventioner…

Citat från Energimyndighetens utlysning:

”Så får kommunerna del av den nya vindkraftspremien
Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att fördela 70 miljoner kronor per år i vindkraftspremier till Sveriges kommuner. Premien baseras på hur mycket ny vindkraft som togs i drift i kommunen under föregående år.

För att få del av vindkraftspremien behöver kommuner inte göra någon ansökan, men det är viktigt att kommunerna lämnar in samt kontrollerar uppgifter i tid för att vara säkra på att de får ta del av den del av stödet de är berättigade till.

Varje kommun behöver göra följande under februari:

Lämna in rätt uppgifter: För att vi ska kunna göra utbetalningarna behöver varje kommun lämna in de uppgifter som behövs. Mer information skickas ut till varje kommun via mail från Energimyndigheten. Så håll utkik!

Läs mer på Energimyndighetens webbplats.”

/ Per Lundgren

Mer om kommunens ”judaspengar”.

En majoritet av kommunerna vill ha kvar vetorätten

En majoritet av kommunerna vill ha kvar vetorätten. Följande artikel av FSL ( här delvis förkortad ) publiceras idag i flertal media:

”Vindkraften byggs nu ut i rask takt. FSL, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, är motståndare till utbyggnaden, som förvandlar stora markområden på landsbygden till industrilandskap, och som medför hälsoproblem för många närboende. Kommunerna har vetorätt mot utbyggnad, det vill säga de kan säga nej tack till en föreslagen etablering.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket har nu föreslagit att regeln om det så kallade kommunala vindkraftsvetot ska upphävas. Regeringen har lagt ut frågan på remiss. FSL har gått genom svaren.

Vindkraftsbranschens intresseorganisation Svensk Vindenergi stöder förslaget. Många vänner av kommunalt självstyre är emot, till exempel SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Det lokala självstyret är det argument som väger tyngst bland de flesta kommunerna. För FSL är naturskyddsfrågan viktig.

Det visar sig att av 22 svarande kommuner, är 19 negativa till förslaget. En stark majoritet vill alltså ha kvar vetorätten.

Vetorätten är redan idag begränsad till större parker. Den infaller först vid fler än sju verk, eller vid fler än två verk över 150 meters höjd. Nu planeras vindparker i landet med upp till 250 meters höjd. En större vindkraftetablering av modernt slag dominerar och präglar karaktären för hela kommunen. Detta är ett gott och sakligt argument för att kommunerna även fortsättningsvis ska äga frågan – på samma sätt som uranbrytning och slutförvar av kärnavfall i dag är föremål för kommunal vetorätt.

Nu väntar vi på propositionen. Om det blir någon. Enligt FSL är frågan inte angelägen, dagens lagstiftning fungerar väl, vilket också stöds av kommunernas inställning och remissvar.

Men vindkraftsindustrins intresseorganisation Svensk Vindenergi lobbar energiskt för att kommunernas vetorätt ska bort.

Jan Hedman och Henrik Wachtmeister
ordförande resp. vice ordförande för FSL – Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Per Fahlén
professor emeritus (f.d. energi och miljö, Chalmers Tekniska Högskola), medlem av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin IVA

Här kan man ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Statens energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft.

Kraftledningsgator för vindkraft skapar problem för markägare

Det är en utbredd uppfattning att politiker och myndigheters hantering av vindkraftsärenden undergräver vår tro på rättssamhället. I tidningar och i övriga medier nämns det sällan något om dessa problem eftersom det ännu inte är intressant för den stora allmänheten och då säljs det för lite ”lösnummer”. De flesta landsortstidningar har också en ”balansakt” att hålla sig till eftersom de politiker och tjänstemän som kan ge information och ekonomiskt tillskott (kommunen är stora annonsköpare) är tillståndsgivare och våra ”motståndare”. När någon landsortstidning skriver något om upplevda problem så får oftast någon vindkraftsbyggare eller politiker komma med ”förklarande” och överslätande av problemen.

Men i sociala medier beskrivs problemen med rättssamhället och hur vindparker stör omgivningen med höga ljud, ljus, blinkningar, skuggor, iskast osv. Där har den enskilde möjlighet att göra sig hörd.
Tyvärr räcker inte det, som upplysning av eländet till allmänheten, för det är endast de närmast berörda som läser om problemen. En mera samordnad proteströrelse runt Sverige behövs för att vi drabbade skall bli hörda och bli intressanta för pressen och politiker.

Ett störmoment som inte nämns så ofta är de kraftledningsgator som dras från vindindustrin. Ute i bygderna är frustrationen stor över att deras ofta små marker blir ”våldförda” av 40 m breda kraftgator. Fastighets- och djurägare är mycket bekymrade över att de får kraftledningar mycket nära sina gårdar. Jag och många med mig är mycket upprörda eftersom det verkar som att vi landsortsbor är betydelselösa. Funderingar finns också om de stora markägarna (typ SCA) är i symbios med kraftledningsdragarna så att deras marker i möjligaste mån slipper ledningsdragningen.

Bifogat är en skrivelse som är skickad till EONs konsult ÅF med en förfrågan som beskriver ett av de projekt där sådana ”funderingar” finns.

Kraftledningsgator från VINDPARKER

/ Christer Lidén, Forsnäs

Nytt utseende på hemsidan

På grund av långvariga problem med den gamla hemsidan så jobbar vi på en ny hemsida.  Tyvärr försvann alla publicerade bilder, bilagor, filer och många länkar vid bytet av hemsidan, men förhoppningen är att de flesta av dessa ska kunna återinföras igen så snart som möjligt.

Om det är någon bilaga som saknas och önskas. Hör Dig till admin.  (adress finns under kontakt)

Observera att hemsidan har en ny adress:  https://vildavastra.se/snurrigt/

Det är nu möjligt att kommentera inläggen.