Nu backar norska regeringen med planerna på en vindkraftsexploatering i den norska naturen. Detta efter en massiv kritik från både friluftsorganisationerna och den norska motsvarigheten till Naturskyddsföreningen. Grattis till alla norrmän och den norska naturen!
”Naturelskerne vandt. Efter en storm af folkelig modstand og en lavine af negative høringssvar trækker regeringen nu i land og dropper en national rammeplan for udbygning af vindenergi på land.”
Vi gläds med våra norska vänner att den norska regeringen äntligen stoppar all landbaserad vindkraft. GRATTIS!
Flodin (Krange Vind AB) ansöker nu om dispens för att slippa ta hänsyn till kumulativ påverkan på ljud och skugga i Salsjö vindindustri
Varför?
Sannolikt räknar han med att Flakabergsindustrin, trots politikers löften och nya översiktsplanen, får tillstånd. Och då har han säkerligen räknat ut att det uppstår kumulativa effekter beträffande ljud och skuggor i Salsjöindustrin.
I dispensansökan står: ”Då det saknas vindkraftsparker eller tillstånd till vindkraftsparker inom påverkansområdet för ljud anser bolaget att villkoret är onödigt strängt och därför kan därför ändras enligt 24 kap. 8 5 miljöbalken i enlighet med bolagets förslag. (Not. Bolagets förslag som alltså är att utelämna den kumulativa aspekten.) Om Miljöprövningsdelegationen inte anser att en sådan ändring är möjlig yrkas i andra hand ett tillägg till den nuvarande formuleringen om kumulativt ljud, lågfrekvent ljud och skuggor enligt följande “…kumulativt med omkringliggande vindkraftsprojekt som var tillståndsgivna då detta tillstånd vann laga kraft.”
Flakabergsindustrin i Mitt Vinds tappning, som ju blir en miljöfarlig verksamhet, har inte nu och hade inte tillstånd då Salsjö vann laga kraft. Något som Flodin nu använder för att slippa ta hänsyn till kumulativa effekter. Det hade däremot Sollefteå kommuns samhällsbyggnadsnämnd beviljat bygglov för; 6 st. á 150 m höga verk. Det beslutades först 2010-11-17 men eftersom byggnationerna inte påbörjats inom två år förföll bygglovet.
En ansökan om förnyelse av bygglov beviljades 2013-12-11 av Samhällsbyggnadsnämnden.
I det beslutet kan man bl.a. läsa: ”Det näraliggande tillståndsärendet Ranasjöhöjden, ca 5-8 km tvärs över älvdalen, har för närvarande inte ett tillstånd, eller ens en färdig tillståndsansökan, vilket gör att bygglovsprövningen inte kan utgå från att det blir byggt.”
Det är väl oerhört märkligt; fanns det någon i hela denna kommun, som tvivlade på att Flodin skulle skicka in en tillståndsansökan gällande Ranasjö och att den dåvarande kommunledningen skulle ge sitt samtycke? Ja, i så fall var det kommunens samhällsbyggnadsnämnd, men det tror jag inte heller. Så klart visste dom att Ranasjö skulle godkännas och lika solklart är det att Flodin/Arise insett att Flakabergsprojektet bara är lönsamt i ”uppgraderad” form, dvs i ungefärlig enlighet med nuvarande planer.
Med samma typ av argumentation, som Samhällsbyggnadsnämnden använde sig av, försöker nu alltså Flodin/ Arise slingra sig undan ansvaret för ev. kumulativa effekter på ljud och skuggor (Flakaberget/Salsjö)
Återstår att se om Miljöprövningsdelegationen ”köper” detta.
Från flera håll kommer nu uppgifter om att Mittvind AB och Norrmoflo Byaförening har ett avtal på gång gällande s.k. ”byapeng” (bygdemedel) med anledning av Mittvinds planer på en storskalig vindkraftsindustri på Flakaberget. Denna byapeng upplevs av många som ett mutförsök och ett försök att ”manipulera” den gängse tillståndsprocessen.
Valet att här lägga ut avtalsförslaget (som i dagsläget inte har undertecknats) är oproblematiskt; många byar vid Fjällsjöälven kommer att drabbas svårt, ja mycket värre än Norrmoflo, om Flakabergsindustrin får tillstånd från kommun och MPD. Ranasjö och Salsjö vindkraftsindustrier är redan tillståndsgivna och att då i omedelbar närhet uppföra ytterligare 9 st vindkraftverk med verkshöjd mellan 200 och 230 meter skulle ge en svårartad inringningseffekt och vara ett dråpslag mot såväl miljö som ev. kvarvarande befolkning.
Många människor kan ”köpas” för pengar och det vet vindkraftsindustrin. Markarrendesersättningar leder ofta till splittring mellan familjer i drabbade byar, och med riktade byapengar till utvalda byar är det mycket möjligt att det orsakar en splittring mellan byarna.
En snabbtitt på en nätkarta visar att Norrmoflo ligger ca 6-6,5 km från Flakaberget, Sundmo litet drygt 2 km, Kilåmon mellan 4 och 5, Forsnäset mellan 3 och 4 och Betåsen mellan 4 och 5 km osv. Skall alla dessa m.fl. byar erbjudas byapengar också?
Så varför inriktas mutförsöken just till Norrmoflo? En anledning kan vara att flera markägare bor eller har anknytning dit. Man brukar vid överklaganden räkna med att sakägare få bo högst 3,2 km från närmaste snurran (när industrin står så högt i landskapet som fallet är med Flakaberget) för att ha talerätt (efter en dom om Stöttingfjället).
Men nog med spekulationer. Här kommer förslaget på arrendeavtal mellan Mittvind AB och Norrmoflo byaförening.
I dagarna nås vi av uppgifter om att företrädare för MittVind AB och berörda markägare har börjat agera i Flakabergsexploateringen. Om man, på ett möte eller via annan kontakt, kunde förmå markägare ett skriva under arrendekontrakt redan innan ansökningarna om denna storskaliga vindindustri sänds till MPD, så skulle ju kommunpolitikerna kunna bibringas uppfattningen att här är det “klappat och klart”, här är “folket” positivt inställt till förstörelsen.
Och kommunens beslut kommer att begäras av MPD innan tillstånd ges.
Kan man ens utesluta att det faktiskt är från vissa kommunpolitiker, som exploatörerna har fått rådet att i förväg ordna arrendekontrakt med berörda markägare och andra ”belöningar” till berörda för att på det viset, när ansökningarna lämnas in, kunna påvisa en positiv attityd hos ”folket”?
Jag tror inte att man kan utesluta någonting, när det gäller vindindustrialiseringen. Jag kallar det i klartext för mutor och mygel och kanske finns det ett pris för vilket nästan alla säljer sig. Men det är där som våra folkvalda politiker skall kunna agera efter givna löften och enligt gällande ÖP. De skall, moraliskt och etiskt, välja rätt väg. Det är då som även de miljömedvetna borde agera utifrån miljöns bästa. Vill vi ha stora arealer förstörda markytor, betongklumpar i jorden, förstörda våtmarker och hydrologiska markförhållanden, negativt påverkat djur- och växtliv med förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden och sist—-men inte minst— starkt försämrade livsbetingelser för de människor som stannar kvar och försöker härda ut i det nya industrilandskapet?
Denna industri, Flakaberget, är det mest olämpliga, som man kan föreställa sig. Med ”Flakaberget” får Fjällsjöälvens dalgång, som av många instanser bedömts vara direkt olämplig för vindkraftsetablering, tre storskaliga, miljöfarliga vindindustrier, på båda sidor om älven dessutom. Det är Ranasjö, Salsjö och Flakaberget.
Om politikerna tillåter Flakaberget, (ja kanske tom sanktionerar det) är vi ute på ett sluttande plan. Då har vallöften brutits och ÖPn satts ur spel och vi kan befara att “proppen dragits ur” med fler vindindustrier att vänta.
Konsumentverket vägrar ta upp frågan om vilseledande marknadsföring av sol- och vindkraftsel. Först hänvisar myndigheten till ett pågående arbete om miljödeklarerad el men efter ett par års påstötningar lägger verket ner frågan med hänvisning till att det saknas konsumentintresse! Jag har sammanställt det som hänt (snarare inte hänt) i ärendet och skickat till konsumentverket för synpunkter. Ingen reaktion. Insändaren i TÅ:
Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag.
De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar”, med mera, utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge miljöfördelar.
Livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.
Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade Konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”.
Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting.
Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda.
Bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el. Myndigheten behöver bara kräva in underlag för bolagens påståenden.
Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el.
Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.
Sverige har under lång tid haft ett väl genomtänkt, väl fungerande och kostnadseffektivt elsystem som levererat säker el av hög kvalitet med små miljökonsekvenser.
Detta håller nu på att raseras! Landets elsystem omvandlas till något som är funktionellt mycket sämre, ger kraftigt ökad användning av icke-förnybara resurser, ökade koldioxidutsläpp, ökad risk för stora skogsbränder, ökade systemförluster och kostnader samt ödelägger livsmiljön för människor, fåglar och djur i stora områden på landsbygden.
Konsumentverket bidrar till att lura konsumenterna att detta är något bra.
Värt att lyssna till! Bl.a. om politiker som har blivit situationens och propagandans fångar. Ca 35 minuter in i programmet talar man om vindkraftens konsekvenser för Sverige och jorden.
Intervjuare Mikael Willgert med Lars Bern Tekn. doktor i fysik.
Jag vill verkligen rekommendera att lyssna till denna intervju med energiexperten Elsa Widding. Hon avfärdar den sk klimatkrisen helt och har kritik mot Paris-avtalet, klimatpolitiken och regeringens katastrofala affärer tex NUON-affären. Hon har även synpunkter på den energi- och vindkraftspolitik som drivs igenom i Sverige på osäkra grundvalar.
Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag. De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar” m.m. utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge el som är miljömässigt bättre än den från kärn- och vattenkraft. Regelrätta livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.
Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”. Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting. Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda. Men konsumentverket behöver inte göra någon särskild utredning; bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el.
Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el. Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.
Bifogad fil är en sammanställning beträffande mina kontakter med konsumentverket.
”Det är vår uppgift att bevara svensk natur åt barn och barnbarn.” Så sade statsministern i regeringsförklaringen den 21 januari.
Vi syftar på vindkraftsutbyggnaden, som blivit ett av våra stora miljöhot. Berg efter berg föröds idag
Att han i ord lyfter naturens värde är bra. Men det är tråkigt när natur, landsbygd och miljö i praktiken återkommande nedprioriteras. Vi syftar på vindkraftsutbyggnaden, som blivit ett av våra stora miljöhot. Berg efter berg föröds idag. Likväl presenterar sig vindkraftens företrädare som miljöns försvarare, med hänvisning till koldioxiden.
Man har fångat upp stämningen från 70-talet, då enskilda vindkraftsentusiaster exploaterade vinden hemma på gården. Därifrån har ambitionerna successivt ökat till vindkraftparker i industriell skala uppe på bergen, enligt en logik som brukar benämnas ”De små stegens tyranni”.
Kan något stoppa detta? Kanske. Vi befinner oss i en fas av politisk instabilitet, med en skakig regeringsbildning. Paradigm kan skifta. Nya energisamtal väntar.
Snart har vi EU-val. Även energifrågan bör nu av partierna hanteras i ett EU-sammanhang. Naturen och vindkraften borde vara en naturlig fråga inför EU-valet. Tänk på sveriges natur och våra barn, när du lägger din röst.
Investeringsviljan vad gäller vindkraft är känslig. På 70-talet lyckades kärnkraftsmotståndarna efter en politisk kampanj nästan vända opinionen och knäcka kärnkraften.
I ett nytt politiskt klimat kan kärnkraften förlängas och förnyas, vilket leder till sämre lönsamhet för vindkraften. Men bättre för vår elberoende industri!
Det var beslutskraften hos en industrivänlig socialdemokrati – före Mp-samarbetet – som banade väg för kärnkraften förra gången, till gagn för vår industriella utveckling.
Europeiska pensions- och andra fonder utgör de viktigaste finansiärerna vid vindkraftinvesteringar. Dessa uppfattar idag att svensk vindkraft är trygga investeringar. Humöret skulle sänkas väsentligt vid minskad generositet vad gäller subventioner för vindkraft i Sverige. Kritiken mot vindkraften är stark bland naturvänner över hela Europa. När når vi en ”tipping point” i folkopinionen?
Även för den som inte tycker om kärnkraft, finns det icke miljöskadliga alternativ till vindkraft på bergen – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och biokraftvärme, för att nämna några. Gynnsammare villkor för anslutning av havsvindkraft, diskuteras nu. Det är klokt.
Låt oss satsa på andra energilösningar än landvindkraft, och rädda Sveriges natur!
”Ett ansvarslöst förslag” är vad vindkraftens intressenter kommer att säga. Vår replik blir: ”Vi värnar naturen – ni föröder den.”
Om vindkraftsprojektet Nallkullen, Lungsjön. En bakgrundssammanfattning av Rolf Berg, Lungsjön.
”Flodinföretaget Lung Vind har inlett processen att söka tillstånd för ett vindkraftsprojekt ”Nallkullen”. Samråden med Sollefteå kommun och länsstyrelse samt särskilt berörda har hållits. (5/3 resp. 7/3 2019). Ansökan planeras sändas in till MPD till hösten 2019. Denna ansökan blir den första ansökan om vindkraft i Sollefteå kommun efter att Fängsjö/Storsjöhöjden lyckades förena partierna i den styrande majoriteten (VI, C och V) i ett gemensamt avståndstagande. Hur kommer de att agera när Nallkullen skall avgöras? Kommer man att inse vilken förödande effekt en byggnation kommer att få? Eller kommer andra hänsyn att överväga?
För att få perspektiv på Nallkullenexploateringen kan det vara bra att ha en grund att stå på: hur länge har det här hållit på? Hur många ansökningar, avslag, överklaganden, positionsförändringar osv har föregått detta.”
En sammanfattning av Nallkullens historik finns att läsa här:
”I trakten av Ramsele är det tätt mellan vindkraftsområdena. Allt pekar på att det blir ännu fler vindkraftssnurror inom få år. Men nu har länsstyrelsen börjat intressera sig om det finns en övre gräns. Två nya vindkraftverksområden är aktuella i Ramsele-trakten. Det är Flakaberget, med cirka 9 verk och Nallkullen, cirka 4 verk. De nya vindkraftverken kan bli 220 meter höga.” P4 Västernorrland.
Admin: Lung Vind AB avsikt är att ansöka om tillstånd för att etablera 4 vindkraftverk vid berget Nallkullen nära Lungsjön i Sollefteå kommun.
