MMÖD ger klartecken till vindkraft i Hocksjön

”Mark- och miljööverdomstolen beviljar förlängt igångsättningstillstånd för Hocksjöns vindkraftsprojekt. Beslutet innebär att förberedelserna för uppförandet av vindkraftparken kan återupptas.”

Läs vidare på Vindkraftsnyheter.se.

————————

Samtidigt meddelas det att det planeras en barackstad för vindkraftsarbetare mitt under en pandemi.

”En barackstad vid ishallen i Ramsele, där arbetare vid vindkraftparken Björkhöjden ska bo och äta, oroar kringboende.
– En barackstad under en pandemi? Hur ska de lösa det? Det är ju att bjuda hit viruset, säger Tryggve Runesson, en av de boende vid ishallen.

Senast den 30 april vill Sollefteå kommun ha grannarnas åsikter om den planerade barackstaden, som är tänkt att inhysa och utspisa personer som ska jobba i vindkraftparken Björkhöjden.
Skrivelsen från kommunens miljö- och byggenhet, fick de berörda på torsdagen, så de har ett par veckors betänketid.”

Mer om detta här.

Rättsligt bakslag för vindkraftsprojektet i Hocksjön

Följande citat är en artikel i SVT. 

”Vindkraftsprojektet i Hocksjön i Sollefteå kommun har mött hårt motstånd från fastighetsägare i trakten.

I veckan fick ortsborna rätt i en dom i Mark- och miljödomstolen.
– Vi ska överklaga, säger Gabriel Duveskog, projektledare vid Jämtkaft.

År 2021 ska 45 vindsnurror i Hocksjöområdet vid gränsen mellan Västernorrlands och Jämtlands län börjar alstra och ge energi.
Om projektet nu blir av, vill säga.

Berörda fastighetsägare, både bofasta och de som har fritidshus i området, har nämligen överklagat Länsstyrelsens ja till bolagets begäran att igångsättandet av projektet skjuts fram ytterligare för att över huvud taget kunna realiseras.

Delseger för motståndarna
Enligt tillståndsbeslutet skulle bygget påbörjas senast den 15 november i år. Nu vill entreprenörerna flytta fram det datumet tre år, med hänvisning till de rättsliga turerna som försenat projektet.

Mark- och miljödomstolens dom kom i tisdags – och det blev en delseger för de protesterande fastighetsägarna.

River upp beslutet
Domstolen går emot miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrland och upphäver beslutet om förlängd igångsättningstid för vindkraftsbygget i Hocksjön.

– Det var helt oväntat. Vi var helt säkra på att vi inte skulle få gehör. Vi trodde aldrig att domstolen skulle gå på vår linje, säger Anders Nilsson, en av de berörda fastighetsägarna som överklagat.

Mark- och miljödomstolen anser att bolaget ”inte visat att det föreligger något särskilt skäl för att förlänga igångsättningstiden. Bolaget orsakas heller inte synnerlig olägenhet om tillståndet förfaller.”

”Välgrundad dom”
– Vi tycker domen är välgrundad. Och det är inte alls säkert att bolaget får prövingstillstånd till högsta instans om man vill överklaga, säger Anders Nilsson.
Jämtktraft har dock redan bestämt sig: bolaget tänker driva frågan om att få förlänga igångsättningstiden till Mark- och miljööverdomstolen.
– Vi kommer att ansöka om prövningstillstånd, säger projektledare Gabriel Duveskog.

Pausar
Bolaget anser att man mycket väl uppfyller miljöbalkens kriterier som krävs för att få förlängd igångsättningstid och att domen delvis grundar sig på missuppfattningar.
– Tills vidare pausar vi våra planerade aktiviteter i området som vägar, bergtäkter och så vidare. Men vi tror fortfarande det är möjligt att vindkraftparken ska kunna vara i drift under 2021, eller senast 2022, säger Gabriel Duveslog.”

Fakta om vindkraftsprojektet i Hocksjön

I november 2012 fick Örnsköldsviksföretaget Hocksjön Vind AB tillstånd att uppföra en vindkraftpark med 45 snurror. Ett projekt som skulle sättas igång efter senast sju år.

Byggstarten har dock försenats eftersom fastighetsägare i det aktuella området överklagat tillståndsbesluten.

I januari i år meddelade det kommunala energibolaget Jämtkraft i Östersund att man skrivit avtal om köp av bolaget, och därmed ett övertagande och färdigställande av vindkraftsprojektet i Hocksjön.

Det är fortfarande Hocksjön Vind AB som äger tillståndet för bygget av vindkraftparken.

I köpeavtalet med Jämtkraft är villkoret för affären att projektet kan slutföras.
Köpet är alltså i praktiken inte genomfört ännu – därför är Hocksjö Vind AB formellt fortfarande sakägare och part i den pågående rättsprocessen.”

Förslag till ”Lokal energiöverenskommelse” i Sollefteå kn.

Följande är ett utdrag ur Sollefteå kommunstyrelsens protokoll ang. ”framtagande av ”Lokal energiöverenskommelse”.  Synpunkter på detta?

”Kommunstyrelsen

PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2020-03-10

§ 49 Dnr KS 14/2020

Framtagande av ”Lokal energiöverenskommelse” Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att

Uppdra till förvaltningen att arbeta fram ett förslag till ”Lokal energiöverenskommelse”.

Planarbetet genomförs i projektform och består av förstudie – beslutspunkt – huvudstudie/planläggning – beslutspunkt – implementering.

Information Hans Pahlin, projektledare, informerar om ärendet.

Ärendebeskrivning. Med dagens lägesbild och framtida mål angående förnybar energi krävs långsiktiga och stabila förutsättningar för energibranschens olika aktörer inom både producent och konsumentledet. Detta för att möjliggöra investeringar, skapa lokal tillväxt och samtidigt samexistera med övrig samhällsutveckling och vara hållbart över tid. Vår Lokala energiöverenskommelse ska upprättas och synkroniseras med nationell plan (nationell energi och klimatplan) för området. Förslaget är att vår plan tillsvidare får arbetsnamnet ”Lokal energiöverenskommelse”. Projektets sätts upp med en projektledare, projektgrupp och styrgrupp. Förstudien får ge svar om viktiga frågeställningar, projektdirektiv, målsättning, tid och resurser. Huvudstudien utarbetar en plan och dokument kopplat till förstudien som sedermera implementeras i verksamheten.

Samråd I detta ärende har samråd skett med Energimyndigheten, Sveriges kommuner och regioner, och från Sollefteå kommun: Kommunledning, Miljö och byggenheten, Tekniska enheten och Tillväxtavdelning.

Förvaltningens bedömning Med anledning av och hur viktigt det är för Sollefteå anser förvaltningen att detta arbete påbörjas skyndsamt. Målbilden med detta dokument bör vara att ge vägledning till olika aktörer inom området förnybar energi och elintensiva industrier inom Sollefteå kommun. • Vägledning för tjänstepersoner hos kommun, region och länsstyrelse • Peka ut lämpliga områden och infrastrukturvägar för förnybar energi. • Peka ut lämpliga områden för elintensiva industrier.

Därutöver bör dokumentet också visa på öppenhet för teknikutveckling mot 2045 samt verka för stabilitet i lokalpolitisk process och ge en strategi för tillväxtarbete inom energi.

Ekonomiska konsekvenser och förslag på finansiering. Förstudiearbetet leds av Energidalen. Eventuellt ytterligare behov av resurser föreslås efter förstudien.

Återrapportering Förstudien beräknas pågå ca 3 månader efter beslut, tidsuttag för huvudstudien kommer att anges i förstudien.

Beslutsunderlag Förvaltningsyttrande, Hans Pahlin, KS 14/2020-2

Förvaltningens förslag till beslut:  Förvaltningen föreslår att:  Kommunstyrelsen beslutar uppdra till förvaltningen att arbeta fram ett förslag till ”Lokal energiöverenskommelse”. Planarbetet genomförs i projektform och består av förstudie – beslutspunkt – huvudstudie/planläggning – beslutspunkt – implementering.” 

PS. Hela protokollet från KS möte den 10 mars 2020 finns att läsa på Sollefteå kommuns hemsida här. 

Kostsamt misstag att avveckla kärnkraften. Debattartikel i SvD

Debattartikel i SvD den 17 mars 2020

Ett ersätta kärnkraft med vindkraft energimässigt kostar stora summor och medför betydande negativa miljökonsekvenser. Det skriver flera ledamöter i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Publicerad 2020-03-17

DEBATT | ENERGIPOLITIK

Sverige har under lång tid haft ett väl genomtänkt, väl fungerande och kostnadseffektivt elsystem, som levererat säker el med små miljökonsekvenser baserat på vatten- och kärnkraft. Energiöverenskommelsen stakar ut en ny väg för det svenska elsystemet utan konsekvensanalys. Det saknas behovsanalys beträffande effekt och energi med fördelning i tid och rum. Det saknas även funktionskrav avseende stabilitet, elkvalitet, leveranssäkerhet et cetera samt specificerade miljökrav och jämförelser av alternativa systemlösningar och systemkostnader.

Omställningen motiveras med luddiga formuleringar som att sol och vind ger el som är ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar”, ”utsläppsfri” och ”fossilfri”. Begreppen är odefinierade och säger ingenting om miljöegenskaperna för sol och vind. Livscykelanalyser över miljö och ekonomi visar tvärtom att i förhållande till kärnkraft ger vindkraft ökade koldioxidutsläpp, kraftigt ökad användning av icke-förnybara resurser, negativa lokala miljökonsekvenser samt avsevärt ökade totala elkostnader (sannolikt mer än fördubblade). Men beräknade värden ger troligen en underskattning eftersom vindkraftverkens verkliga livslängd visat sig vara betydligt kortare än kalkylvärdena 20–25 år. En stor studie redovisar en medellivslängd av 15 år för landbaserade och 12 år för havsbaserade verk. Till detta kommer stora miljökonsekvenser för den stora ombyggnad av hela elsystemet som storsatsningen på vindkraft kräver. Dessutom ökar miljöbelastningen per kilowattimme för existerande kärn- och vattenkraft eftersom dessa ”tvingas” dra ner på produktionen när det blåser mycket.

Ett elsystem baserat på en stor andel sol- och vindkraft är inte långsiktigt hållbart om man ser till hur mycket el som produceras under ett kraftverks livstid och den energi som åtgår för dess tillverkning och avveckling. Förhållandet mellan dessa energimängder kallas EROI (energy return on investment; all energi omräknad till el). För ett samhälle av svensk modell anses kravet vara att EROI är minst 7, det vill säga kraftverket skall under sin livstid generera sju gånger mer el än vad som gick åt för dess tillverkning och avveckling. Solel ger ett värde på systemnivå på endast 1,6, vindkraft ligger kring 4 medan kärnkraft ligger runt 75. I Sverige kan värdet för vindkraft försämras ytterligare eftersom merparten av utbyggnaden sker i Norrland, där behov saknas. Detta kräver stora investeringar i nya kraftledningar och stabiliseringssystem. Den långa transportsträckan till elbehoven i söder medför förluster och negativa miljökonsekvenser.

Vindkraft är en areell näring och vindindustrierna kräver stora ytor även för vägar och kraftledningsgator och de får en mycket stor inverkan på den lokala miljön (se bild ovan). De dominerar landskapsbilden och påverkar livsmiljön för människor, fåglar och djur negativt. Bullerstörningar sprider sig över stora ytor; infraljud kan mätas på flera mils avstånd (de tillämpade riktlinjerna saknar relevans för vindkraftsbuller). Över hela landet protesterar människor mot utbyggnaden och många upplever att rättssystemet satts ur spel för att underlätta för vindkraften.

Kärnkraften avvecklas inte av miljömässiga eller ekonomiska skäl. Politikerna har agerat för att göra kärnkraften olönsam genom straffskatter, förbud mot utnyttjande av spillvärmen, strypta forskningsmedel, planeringsförbud et cetera. Samtidigt har sol och vind fått stora subventioner (till exempel i form av elcertifikat), forsknings- och demonstrationsmedel och en massiv marknadsföring med offentliga medel. Den svenska kärnkraften, drygt 60 terawattimmar, byggdes på cirka tio år och den har varit extremt lönsam för staten och det svenska samhället. Notabelt är att värdet av anläggningar med lång livslängd, till exempel kärnkraft, kraftigt undervärderas med traditionella ekonomiska metoder.

Det hävdas ofta att vindkraftsutbyggnaden sänker elpriset och det är en naturlig följd av att mata in subventionerad el på en övermättad marknad. Däremot sjunker inte elanvändarnas kostnader; tvärtom har elkostnaderna i Sverige ökat kraftigt under senare år. Mycket på grund av skatter men till en betydande del på grund av certifikat och ökade nätkostnader (som vindkraften inte betalar för). Sverige har gått från att ha bland världens lägsta totala elkostnader till att nu snabbt närma sig Europatoppen. Vindkraftsländerna Danmark och Tyskland har Europas i särklass högsta elkostnader och mycket stora koldioxidutsläpp från sin elproduktion (kärnkraftslandet Frankrike har elkostnader som är mindre än hälften av Tysklands och en bråkdel av Tysklands koldioxidutsläpp). Ju mer vindkraft som byggs desto sämre blir dess ekonomi och desto större blir de negativa miljökonsekvenserna!

Kärnkraften har en helt annan funktionalitet än sol- och vindkraft. Den kan leverera effekt och energi på rätt plats och i rätt tid samt producera och konsumera reaktiv effekt och bidra till stabilisering av elnätet. Inget av detta klarar vindkraften! För att ersätta kärnkraft med vindkraft energimässigt krävs tre gånger så hög installerad effekt, ett nytt elsystem samt ny balanskraft och/eller lagring. Allt detta kostar stora summor och det medför betydande negativa miljökonsekvenser.

Per Fahlén
professor emeritus energi och miljö, Chalmers tekniska högskola, ledamot i IVA (Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien)
Enno Abel
professor emeritus installationsteknik, Chalmers tekniska högskola, ledamot i IVA
Claes Bankvall
före detta vd SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut, ledamot i IVA
Harry Frank
före detta forskningschef ABB Corporate Research, ledamot i IVA och KVA
Tomas Hallén
före detta teknisk direktör Akademiska Hus AB, civilingenjör, teknologie doktor hc, ledamot i IVA
Åke Wikström
före detta vice vd, Iggesunds Bruk och Kamyr AB, ledamot i IVA

Energiöverenskommelsen
2016 enades fem partier, S, MP, C, M och KD, om en energiöverenskommelse. Den innebär att målet är 100 procent förnybar energiproduktion 2040. Kompromissen innebär dock inget förbud mot kärnkraft efter 2040.
En ökad framtida, förmodad energianvändning har fått den politiska oppositionen att vilja skruva på energiöverenskommelsen, mot en mer kärnkraftsvänlig riktning. M och KD har därför hoppat av överenskommelsen. TT

Åter till Ranasjö vindkraft-projektet

”Många vindexploatörer med pågående projekt i denna kommun har inlett samråd med kommun och länsstyrelse inför ändringstillståndsansökningar. De vill höja vindkraftverken, vilket kommer att fordra kommunens bifall (det kommunala vetot) och en ny (ngt. begränsad) prövning i Miljöprövningsdelegationen (MPD).

Flodin/Arise har valt en annan väg för att öka installerad effekt. De har haft ett ”Samråd Om Slutlig Layout” med länsstyrelsen avseende Ranasjö och Salsjö.
Men vad har då varit vitsen med detta ”Samråd”?
Jo, Flodin/Arise slipper bekymret med kommunala vetot och slipper ny prövning i MPD men har ändå genom länsstyrelsens beslut erhållit rätten att öka installerad effekt genom en kraftig ökning av verkens rotordiametrar. Dessa regleras inte i tillståndet. Bara verkens totalhöjd.”

Läs vidare här:

Åter till Ranasjö

Sorgligt, mycket sorgligt

Sorgligt, mycket sorgligt!

De svenska vindkraftsbolagen har stora problem och de utländska investerarna med guld i ögonen är beredda att kasta sig över de norrländska skogarna för att roffa åt sig de marker de kommer över. Men detta är ingenting som Sollefteå kommuns politiker och tjänstemän bryr sig om. De fortsätter sin envisa kamp att bebygga hela kommunen (läs Västra) med vindkraft, trots att folkopinionen tydligt har vänt till att helt fördöma vindkraftsexploateringen.

Åtta personer från  Sollefteå och Kramfors har gjort en resa till Skottland för att se och tillgodogöra sig mer om hur ”man kan dra nytta av vindkraftverken.”

”De hade bland annat gjort ridvägar, gångvägar och cykelvägar kring kraftverken  som lockade turister, berättar Erik Löfgren.” 

Ska man skratta eller gråta?

Foto. Lånat från Sollefteå kommuns hemsida.

”I Kramfors och Sollefteå finns det i dag cirka 120 vindkraftverk, men den siffran kommer att öka drastiskt inom de närmaste åren. I de två kommunerna planeras det för 230 nya vindkraftverk.

Därför bestämde sig projektet ”Vindkraft – generator för hållbar utveckling” att skicka i väg representanter från kommunerna, Sollefteåforsens AB, Höga Kusten Destinationsutveckling AB och Vattenfall Vindkraft till Skottland för att besöka Europas näst största vindkraftverk, Whitelee Windfarm för att se hur de gör som för att dra nytta både regionalt och lokalt av vindkraftverken.

– Vi var åtta personer som besökte Whitelee besökscentrum för att inspireras hur de hade gjort som. Vi kollade på hur man kan dra nytta av vindkraftverken. De hade bland annat gjort ridvägar, gångvägar och cykelvägar kring kraftverken  som lockade turister, säger Erik Löfgren i Allehandas artikel.”

Låst artikel TÅ Allehanda.

Sollefteå kommuns hemsida.

Arbetet med fortsatt vindkraftsutveckling i kommunen har pågått minst ett par år genom ett samarbete mellan kommunen och Energimyndigheten. Det projekt som omnämns i artikeln, som nu avslutats, har drivits med pengar från Energimyndigheten. Verksamheten fortsätter nu i företaget Energidalen med ett enda syfte att förstöra all natur och turism i vår kommun.

http://energidalen.nu/ 

Som sagt.  Sorgligt, mycket sorgligt.

Vindkraft till varje pris. Reflektioner om Flakaberget

Redan nu, innan Mittvind sänt in sin ansökan (om vindkraft på Flakaberget / admin. not.)  till Länsstyrelsen, har S tillkännagivit att de inte kommer att ge  bifall till Flakabergsexploateringen. S stöder sitt beslut på gällande översiktsplan, som fullständigt klart utesluter ny storskalig vindkraft.

Västrainitiativet(VI) har kommit till makten just pga vindkraftfrågan. Det är därför troligt att även det partiet är emot Flakabergsindustrin. Tillsammans med S utgör dom alltså nu en majoritet i fullmäktige mot Flakabegrsindustrin.

Varför går inte VI, S och V redan nu ut och tillkännager att de står enade emot denna etablering??

Det skulle ju bespara såväl Mittvind som lokalbefolkningen ytterligare prövningar och kval.

Kanske är de inte eniga. Kanske är C och/eller V beredd att ignorera kommunens ÖP och tillåta Mittvinds miljövidriga förstörelse av Flakaberget. Kanske är det även andra krafter från kommunens näringslivsenhet och Energidalen AB, som påverkar?

Kan det vara som så att Vänsterns klimatfrälsarevangelium väger tyngre än både demokratiskt fattade beslut och grundläggande vänsterideologiska värderingar? Att understödja profithungriga exploateringsföretags kolonisering av Norrland, att bereda vägen för vindpatronerna och att svika svaga grupper som de närboende. Det är omvänd Robin Hood-politik! Detta är svårförståeligt för en fd vänstersympatisör. Det känns som att förlora sin barnatro. Men framför allt är det ju så extremt cyniskt.

Och C? Är det den nyliberala, ”företagsvänliga” ideologin, som får C att tveka. Men det borde väl finnas gränser även för den ”fria företagsamheten” ? Man borde väl i anständighetens namn efterleva demokratiskt fattade beslut? Eller är det pga av att Maud Olofsson sitter i styrelsen för Arise och att Salsjö/Ranasjös genomförande sägs vara delvis beroende av att Flakaindustrin byggs?

Det var Flodin, som sökte och fick tillstånd för Ranasjö/Salsjö och det är även Flodin som ”vabbat” Flakaberget. Bl.a hade han fullmakt från det dåvarande ägarföretaget att ombesörja den symboliska igångsättningen av bygget, något som fordrades för att inte bygglovet skulle ha gått ut i december 2016. Så nog har Flodin insett betydelsen av att Flakaberget exploateras för att ro Ranasjö/Salsjö i hamn. Kanske är det detta som får C att tveka – Maud Olofsson…

Men det verkar finnas ännu en underliggande orsak. Det är bl.a. intresset av Pahlin och Löfgren från projektet ”Vindkraft -generator för hållbar utveckling”. De opererar nu efter flytten från Vindkraftcentrum till Energidalen AB.

Ihärdiga rykten gör gällande att även personer från kommunens näringslivsenhet är involverade i försöken att hjälpa Mittvind.

På vems/vilkas initiativ ”informerade” Pahlin klockan 8.00- 9.00 i stora A salen före KF-mötet 25/11 om Flakaberget och andra aktuella vindkraftärenden? Varför fanns inte information om detta i kallelsen. Varför fanns inget om detta i protokollet?

Så här framställdes Flakaberget:
-Har beviljats bygglov i två omgångar. Bygglovet är nu på väg att löpa ut. Byggstarten har försenats pga omständigheter vid samverkan med andra projekt i området.
-Eftersom bygglovet är på väg att löpa ut behövs en ny tillståndsprövning för de planerade 7-9 verken.
-Flakaberget var utpekat som vindbruksområde i den ursprungliga vindbruksplanen (som dock ersattes av den nya översiktsplanen 2017)
-Inget ytterligare ingrepp behövs för elledning. Flakaberget kan anslutas till den befintliga transformatorn i Betåsen via den redan planerade 130 kW-ledningen i anslutning till projektområdet.
-Är i fas att påbörja allmänna samråd.

Speciellt 3:e punkten är häpnadsväckande:
”Flakaberget var utpekat som vindbruksområde i den ursprungliga vindbruksplanen (som dock ersattes av den nya översiktsplanen 2017)”

Detta presenterade alltså Pahlin på overhead drygt 2 år efter att den nu gällande Översiktsplanen från  2017 hade antagits och fullt ut ersatt den gamla, FÖP (fördjupad översiktsplan) 2008 med tillhörande ”Vägledning”. Ändå drar han fram denna ”ursprungliga” av ”vägledningen” till oigenkännlighet förvanskade FÖP 2008 och sätter den nu gällande ÖPn inom parentes !!  Hur tänkte han? Det finns väl gränser? På exakt samma försåtliga vis försöker nu Mittvind att slingra sig undan gällande ÖP. Exakt samma förljugna retorik. VEM släppte in Pahlin på KF med sådan uppenbart vinklad information? Och varför??

Kanske en del av svaret står att finna i artikeln ” Sollefteå och Kramfors inspireras av vindkraft i Skottland”, som i dag lagts ut på kommunens hemsida
För den som är intresserad av vad som pågår finns mer information på Energidalen AB. Där kan man läsa om planerna på en ny lokal energiöverenskommelse.

Hur kan vi presumtiva vindrkaftsdrabbade runt om i kommunen påverka detta? Det är ju en ren tur att man överhuvudtaget blivit varse planerna på denna nya lokala energiöverenskommelse. Vad är det egentligen? Överenskommelse mellan vilka? Är det en fördjupning av – eller ett tillägg till ÖP: n? Hur garanteras det medborgerliga inflytandet och insynen?

Det krävs massor med grundläggande underlag, kompetens och konsekvensanalyser, öppenhet, offentligt deltagande, utställningar m.m. för att ändra en ÖP.  Kanske borde man börja i rätt ända.

Och kanske skall även frågan om vad vi skall använda mer vindkrafts-el till ställas? Och varför den skall produceras här, långt från konsumenterna?
Nu är det av största vikt att alla vi medborgare håller koll på detta annars har vi hux flux en ”energiöverenskommelse” som sanktionerar vindkraft bakom huset.

/ Brita ”Tarabrita” Isaksson

Vindkraft till varje pris

Det blåser hårt i vindkraftsbranschen

I Handelsbankens senaste utskick av skriften ”Tillväxt” finns en artikel som ger en tydlig signal om vindkraftens utveckling med större aktörer och utländska investerare. En allvarlig utveckling som många befarat.

De flesta vindkraftverk går i konkurs

Svensk Vindenergis vd Charlotte Unger Larsson skriver bl.a. ”Vi ser allt färre små aktörer. Ägarbilden går mot allt större bolag. Den typiska ägarbilden idag är ett större bolag som har ett stort inflöde från utländska investerare, tex kapitalförvaltningsbolag eller pensionsfonder.”

 

Samrådsmötet om Flakaberget

Kort sammanfattning av gårdagens samrådsmöte i Näsåker om Flakabergets vindkraftsprojekt .

Möteslokalen var fullsatt. Efter en, ur mångas synvinkel, onödig lång inledning av en representant från Vindkraftscentrum, blev det en kort paus innan vindbolaget MittVind tog till orda. ”Samrådet” var enligt MittVind enbart tänkt som en utställning utan samrådsprotokoll, något som flera protesterade mot. Det slutade med att mötet protokollfördes och (efter krav) att två ur publiken skulle vidimera protokollet.

Det kom många kunniga, sakliga och relevanta frågor och synpunkter från församlingen. Synpunkterna berörde bl.a. Översiktsplanens tydliga innehåll att vindkraft är olämplig i området pga av bl.a. dess naturvärden, ljudet från verken och infraljudets inverkan på människor och djur och att många boende i området kommer att drabbas svårt av den icke önskvärda vindkraften i sin livsmiljö. MittVind kom med standardiserade svar som de flesta uppfattade som inte trovärdiga. Tyvärr var det ibland svårt att höra allas åsikter (det saknades mikrofoner i salen) men sammanfattningsvis var det en helt enad upprörd publik som motsatte sig vindkraftsprojektet. Jag uppfattade att MittVind hade problem att besvara allas synpunkter och många svar godtogs inte av publiken. Mötet utvecklades som lite av ”polsk riksdag” och sammantaget blev det en något rörig och mycket upprörd diskussion. Många lämnade mötet i förtid.

Som vanligt på vindkraftsmöten lyste TÅ Allehandas reporter med sin frånvaro trots inbjudan.

Vår gruppsida på Facebook: https://www.facebook.com/groups/297209270313107/?ref=bookmarks

/ A. Berglund

Några timmar senare kommer följande glädjande meddelande:!

”NEJ TILL VINDKRAFTSETABLERING FLAKABERGET!

Sollefteå kommun har områden som lämpar sig väl för vindkraftsetableringar.
Flakaberget utanför Näsåker är inte ett av de områdena.
Efter att Mittvinds bygglov löpt ut så vill de nu ansöka om miljötillstånd för en park om Max 7 verk och med en totalhöjd av 280 m. Det betyder att de måste inkomma med en helt ny ansökan för hela projektet och det innebär att hela tillståndsprocessen måste tas om från början.

Flakaberget är beläget mellan Ångermanälven och fjällsjöälven i ett område där rådande översiktsplan inte medger byggandet av en vindkraftpark. Det är huvudskälet till vårt ställningstagande.

Socialdemokraterna i Sollefteå vill förhålla sig tydliga till både näringslivet och övriga invånare i kommunen.
Det skapar långsiktiga och transparenta förutsättningar för företagen och gör det möjligt för näringar att planera sin verksamhet på lång sikt, något som vi tror är uppskattat.
Nu behöver kommunen ta fram en energiförsörjningsplan för att möjliggöra etableringar i bättre lämpade områden.”

Socialdemokraterna i Sollefteå  / John Åberg

De flesta vindkraftverk går i konkurs

Artikel i ”Bladet” :

”Det går katastrofalt dåligt för vindkraften, så merparten är på väg mot konkurs om de inte får statlig hjälp.

Anledningen är flera, men vi ska titta på nyckelposterna nedan.

Försäljningspriset
Genom att vindkraft är ojämn så vill ingen vara beroende av bara vindkraft, utan vindkraften får sälja på öppna elmarknaden (ungefär som en aktiebörs). Är det stort utbud så sjunker priserna, ibland så lågt att man får betala för att bli av med el. Tvärtom när det är underskott så stiger priserna.
När det är bra vindförhållanden är det normalt bra för alla vindkraftverk och det blir en stor produktion (Kärnkraftverk, vattenkraft vill inte stänga ner sina inkomster för det blåser) och det blir utbud på marknaden och låga priser.
Tvärtom när det är vindstilla och underskott och höga priser, då producerar inte vindkraften något.
Så vindkraften är i fel fas och tvingas alltid sälja i dåliga lägen.

Elcertifikat
För att gynna vindkraftverk så har de tilldelats elcertifikat i paritet till sin produktion. Det här finns också en marknad för dem, även de priserna är idag i botten och endast några öre per KWH.
Norge har för övrigt draget sig ur detta system.

Service och underhåll
När investeringar skett så har investerare räknat med nästan ingen underhållskostnad och vindkraftverk som ska fungera bra i 25 år.
Verkligheten har visat sig att det är stora löpande underhållskostnader och en livslängd på turbinen på 10-15 år. Byta turbin kostar nästa lika mycket som bygga ett nytt vindkraftverk.

Investering
De flesta är långsiktiga investeringar, där det bygger på stor andel lån. Så löpande betalningar i verksamheter brukar domineras av räntor och amorteringar. Blir det inget överskott i driften, så blir ekonomin svår.

Sammanfattningsvis
De flesta vindkraftverk drivs idag med förlust, i vissa fall kostar det att driva dem, billigare att de står still.
Många konkurser väntar nu och mångmiljardförluster för banker och investerare.
Enligt obekräftade källor är Nordea synnerligen exponerade mot utlåning till vindkraft.”

Läs mer om systemet med elcertifikat
https://www.ekonomifakta.se/fakta/energi/styrmedel/elcertifikat/

Läs mer om marknaden för sälja el och prisutveckling
https://www.nordpoolgroup.com/Market-data1/#/nordic/table

Läs mer från Svensk Vindkraftförening

Vindkraften i kris

Läs mer från Svensk Vindkraftförening