Kärnkraften viktig för säker energi

Den svenska kärnkraften har alltsedan den byggdes fonderat medel för hantering och lagring av det radioaktiva avfallet. För detta finns en godkänd lösning för slutförvaring men ursprungstanken var att använda denna restprodukt. Produkten innehåller över 95 procent av energin i utgångsbränslet och kan användas i en annan typ av reaktor, som inte bara utvinner energi utan samtidigt producerar ännu mer bränsle (en del av konceptet IV G, vilket även omfattar en egensäker konstruktion; tekniken finns i full skala i Ryssland).

Med denna teknik klarar Sverige sitt elbehov i över 500 år utan att tillföra något nytt uran till systemet. Slutresultatet blir en liten mängd avfall, som saknar långlivade radioaktiva ämnen. Även detta avfall måste naturligtvis hanteras på ett ansvarsfullt sätt.

Bild: Arkivbild, Micke Engström

Kärnkraften avvecklas på grund av politiska, inte ekonomiska, skäl. Politikerna har agerat för att göra kärnkraften olönsam genom straffskatter, förbud mot utnyttjande av spillvärmen, strypta forskningsmedel, ”tankeförbud” och så vidare. Samtidigt har sol och vind fått stora subventioner, mängder med forsknings- och demonstrationsmedel, en massiv marknadsföring med offentliga medel med mera. Den svenska kärnkraften, drygt 60 TWh, byggdes utan subventioner på cirka 10 år och den har varit extremt lönsam för staten och det svenska samhället.

Kärnkraften har en helt annan funktionalitet än sol- och vindkraft. Den kan leverera effekt och energi på rätt plats och i rätt tid samt producera och konsumera reaktiv effekt och bidra till stabilisering av elnätet. Inget av detta klarar vindkraften! För att ersätta kärnkraft med vindkraft krävs tre gånger så hög installerad effekt, ett nytt elsystem samt ny balanskraft och/eller lagring. Allt detta kostar stora summor och medför negativa miljökonsekvenser.

I marknadsföringen av vindkraft används odefinierade och luddiga begrepp som ”förnybart”, ”klimatsmart”, ”hållbart”, ”miljövänligt” etc. Livscykelanalyser över miljö och ekonomi visar tvärtom att kärnkraft är det i särklass bästa alternativet för elproduktion. I förhållande till kärnkraft ger vindkraft ökade koldioxidutsläpp (>300 procent), ökad användning av icke-förnybara resurser (>1 500 procent), fördärvad livsmiljö för människor, fåglar och djur, försämrad miljö i älvarna, försämrad effektivitet och ökat slitage i vattenkraftverken samt ökad risk för stora skogsbränder. Den pågående omställningen beräknas medföra att elkostnaderna mer än fördubblas (2-10 gånger).

Ett elsystem baserat på stor andel vindkraft är dessutom inte långsiktigt hållbart. Förhållandet mellan hur mycket el som produceras under ett kraftverks livstid och den ekvivalenta mängden el som åtgår för dess tillverkning och avveckling kallas EROI (Energy Return On Investment). För ett långsiktigt hållbart system krävs EROI > 7. Vindkraft ger ett värde på systemnivå som bara är 4 medan kärnkraft ligger över 70!

Per Fahlén

Insändare TÅ Allehanda.

Klimatets diktatur

 

Vad händer med journalistiken som ska vara oberoende, källkritisk och alltid redo att granska? Vad händer med politiken som ska fatta viktiga beslut som påverkar vår framtid? Vad skulle vi vara utan sociala medier?

Kravet på klimatets diktatur framkommer lite då och då i media. Miljöpartiets Per Holmberg har spekulerat i dessa termer, i en debattartikel i Expressen i januari i år uppmanande 87 influencers Stefan Löfven att släppa taget om väljarstödet och köra över folket på grund av deras klimat katastrofala vanor. Från politiker haglar förbudskraven, vi ska inte köra bil med fel bränsle, men helst med el och allra helt inte alls. Vi ska inte flyga och absolut inte ifrågasätta vad klimatforskare säger. Medierna har också blivit mer politiska genom att de låter politiken bestämma sanningen och rapporterar därefter. Det är en av förklaringarna till att bara den ena sidan av myntet speglas trots att misstro, klyftor och maktlöshet skapas. Sveriges åsiktskorridor som professor Henrik Ekengren Oscarsson så tydligt påvisat har strypt mycket av samhällsdebatten. Klimatet är ett tydligt område där det inte är tillåtet att ifrågasätta såsom FNs klimatpanel IPCC presenterar krisen. Den politiska strategin är internationellt fastlagd och i Sverige bygger den på ett undergångsscenario där människan är den stora boven som kan förgöra jorden, samtidigt som samma människa ska rädda den. En märklig utgångspunkt kan man tycka eftersom visionen mera borde vila på teknikutveckling, framtidstro och en gemensam vilja till nya idéer för att ändra våra sociala mönster utifrån de olika förutsättningar vi har i vardagslivet beroende på var vi bor i landet.

Det är alltså tabu att säga att klimatkrisen inte är så djupgående som beskrivs. Alla förslag som regeringen tar fram som höghastighetståg, skyhöga bensinpriser, elbilar, eller förbud mot forskning på kärnkraft bör inte ifrågasättas. Då stämplas du som en klimatförnekare. Hade vi inte haft sociala medier har inget annat budskap kommit fram än just det som regeringen vill inpränta i oss. Klimatets diktatur är med andra ord inte så förfärligt långt borta. Det finns områden där diktaturen kommit särskilt långt och jag belysa ett tydligt exempel nämligen vindkraften!

Svenska politikers tro på vindkraftens möjligheter har de byggt upp med en stor ensidig satsning på forskning om vindkraft. De har också byggt upp den genom exploatering av främst Norrland. Redan Axel Oxenstierna fastslog på 1600-talet att ”I Norrland hava vi ett Indien om blott vi förstår att bruka det.” Det har man verkligen förstått på högsta politiska nivå. Det är inte så att människor i allmänhet står och jublar över dessa gigantiska vindkraftparker som byggs runt om i landet. Det är inte mysigt och rofullt att bo vid stora vindkraftverk. Ljudet är ett stort problem det kan nå mellan 30 – 60 km. Många forskare varnar för ljudet som ett stort hälsoproblem både för människor och djur, men ingen ansvarig bryr sig. Människor protesterar, de ser sin livsmiljö försämras, de ser naturen förstöras och djuren försvinner. Vindkraftverken är också giljotiner för fåglar, fladdermöss och dödar tonvis med insekter. Men ingenting hjälper. Lokalmedia kan spegla människors kamp men sällan i riksmedierna. En del kommuner lyssnar på sina invånare och säger nej till vindkraftparker, andra kommuner struntar helt i vad befolkningen tycker.

För att underlätta för vindkraftens expansion hjälper regering och riksdag till. De har luckrat upp miljölagstiftningen till förmån för vindkraft. För att inte få bygga ska det vara särskilda skäl för kulturmiljö och natur. Vad detta är för särskilda skäl är svårt att utröna. På Ölands kulturarv med rikt fågelliv Allvaret står vindkraftverk. I Norberg vid Målarberget byggs nu en stor vindkraftpark trots att det går tre flyttfågelsträck samt att skogen är full av värdefull kulturhistorisk mark med bland annat masugnar från 1100-talet. Målarberget borde också ha fått nej med anledning av att det ligger mitt emellan två tätorter, bara några kilometer ifrån båda. Men vindkraften är aldrig något problem, snarare folket som protesterar. Av den anledningen har nu regeringen tagit fram ett förslag som ska avskaffa det kommunala vetot. Argumentet är att det är så påfrestande för politikerna som får ta emot så mycket ilska och frustration. Att riksmedierna inte lyfter fram människors kamp mot vindkraften har flera förklaringar. Ett är förstås att rikspolitikern inte är intresserade av protesterna, de gör istället allt för att tysta ner dem. Ett annat skäl är att där rikspolitiker bor tillsammans med en stor del av journalistkåren, är det förbjudet med vindkraft. Enligt miljöbalken för det inte byggas vindkraft i Stockholm, Göteborg, Malmö och Mälardalen. De flesta har säkert bara sett ett vindkraftverk på bild.

Sverige är också det enda landet i världen där staten betalar stora subventioner till vindkraftsbyggen. Det har emellertid inte varit tillräckligt för att göra vindkraften lönsam, så nu är det mest utländska riskkapitalister som köper upp vindkraftparkerna. När subventionerna är uttagna så tvingas Vattenfall ta över förlustaffärerna. Norge som lyssnar på sina kommuner slutar bygga vindkraft på land, men kan däremot bygga i Sverige eftersom det är mer lönsamt.

Klimatdiktaturen är med andra ord oerhört närvarande när det gäller vindkraftsindustrin. Med en stenhård statlig styrning som urholkar demokratin och det kommunala självstyret, med en politiskt styrd forskning och en lagstiftning som gynnar vindkraften tillsammans med en tystnadskultur som slår igenom också inom medierna uppfyller vi många av kraven på diktatur.
Kör över folket uppmanade alltså 87 influencers Stefan Löfven, Miljöpartiet är inne på samma linje. Precis som i frågan om invandringen där folket delades upp i goda människor och rasister, delar klimatfrågan upp människor i upplysta och förnekare. Flera medier anser inte att det finns någon som helst anledning att lyfta fram klimatförnekares åsikter. I en levande demokrati förutsätts samtal, olika idéer som bryts, frihet att tycka olika och inte minst vetenskaplig frihet. Har vi det i Sverige? Det obehagliga i allt detta är att medierna inte granskar eller ifrågasätter den politiska strategin utan de köper den till fullo. Ett ensidigt budskap om klimatkrisen sprids ut över landet. I den politiska och mediala strategin finns också Greta Thunberg. En fantastisk sextonåring som i egenskap av sitt brinnande engagemang lyckat nå ut i hela världen. Hon är exceptionellt duktig och förtjänar både många spaltmeter och hyllningar.
Greta Thunberg har dock mot sin egen vilja hamnat i kläm mellan de krafter som tycker olika om klimatkrisen. Hon har också blivit ett redskap för regering och medier för att trumma ut ett gemensamt budskap. Hyllningarna vet inga gränser. Stefan Löfven nämner henne i nästan alla tal, energiminister Anders Ygeman vill döpa en stjärna efter henne och journalisterna hittar snart inte orden för att beskriva hennes ”enorma kraft”.

DN:s kulturchef Björn Wiman beskriver henne i sin söndagskrönika den 29/9 efter hennes tal i FN. ”Jag hörde hennes tal i direktsänd radio, i en av de fossila samhällets minst smickrande miljöer: en bilkö. Precis som många andra drabbades jag hårt nästan fysiskt, av hennes ord. Kan man uttrycka sig så kompromisslöst i stora sammanhang? Kan en sådant magnifikt patos tas på allvar i en blaserad bilvärld?” Och han fortsätter: ”Hon och hennes rörelse hämtar sin energi från en roll som vi känner igen från uråldriga berättelser – från Bibelns profeter och den upproriska Antigone till helgonlegenden om Jeanne d`Arc och Lisbet Salander i den digitala tidsålderns ikonografi.”

Björn Wiman har som många andra i hans skrå anslutit sig till klimatrörelsen. De skapar hjältar i sin kamp om folks åsikter! Henrik Ekengren Oscarsson har också gjort en studie på beundrande människor i Sverige. Han ger följande ledord för beundran; ”Frälsning, medlidande, förlåtelse, sanning, tröst, insikt, värdighet, hågkomst och bekräftelse.” Ekengren Oscarsson konstaterar att de personer vi beundrar kan vara en spegling av tidsandan, en allmän opinion eller kollektiva uppfattningar. Greta Thunberg motsvarar allt detta. Vad händer med journalistiken som ska vara oberoende, källkritisk och alltid redo att granska? Vad händer med politiken som ska fatta viktiga beslut som påverkar vår framtid? Vad skulle vi vara utan sociala medier?

20 oktober 2019

/ Lotta Gröning

”For Future”

Rädda Flakaberget!

 

Flakaberget ligger vid Fjällsjöälven ett par mil norr om Näsåker i Sollefteå kommun och mitt i hjärtat av de tre Ådalarna som präglar Sollefteå kommuns vackra naturlandskap.

För mig och generationen före det och för mina barn och barnbarn har Flakaberget alltid varit platsen där tomten ”bor”.

Under snart en tioårs tid har det nu tyvärr inte varit en plats för ”tomten” utan nu är det en plats där ”vindkraftstrollen” håller på att härja.

Man har nämligen försökt att få bygga en ”vindkraftsindustri” på Flakaberget och ett byggnadslov gavs av Sollefteå kommun som innebär att man där får bygga en småskalig park med 6st 150m höga vindsnurror. Detta trots att närboende och ”tomten” i flera år protesterat i olika myndighetsinstanser.
När den småskaliga VK -parken tilläts var det emot Länsstyrelsens tidigare rekommendationer eftersom de unika älvdalarna skall skyddas.

Ingen bygger 150m höga vindsnurror i dag så projektet togs över av ett nytt bolag Mitt Vind AB som nu söker tillstånd för att få bygga 9-(11)st 200-230m höga snurror på platsen. Till saken hör att det nu blir en storskalig vindpark som måste miljöprövas av länsstyrelsen. Miljöprövning görs endast om Sollefteå kommun säger ja till planerna.

Vilket ställningstagande kommer våra förtroendevalda att göra? Kommer man att följa Översiktsplanen (ÖP) som dels säger att inga nya storskaliga vindparker ska tillåtas och dels klart och tydligt utpekar Fjällsjöälvens dalgång som ett område fredat från vindkraftsetableringar. Eller riskerar vi ännu gång att vindkraftsivrarna trixar sig förbi gällande plan och säger ja. Vi är många som hoppas att förnuftet får råda denna gång och att demokratiskt fattade beslut respekteras.

Mitt Vind tar nu till desperata åtgärder med bland annat ”mutor” för att smörja byborna i den by som markerna tillhör. Kanske också för att kunna visa upp för politiker i kommun och länsstyrelse att byborna är positiva till etableringen.

På något sätt har Mitt Vind ”glömt” att informera befolkningen i de byar som ligger närmast VK parken både efter Fjällsjöälven och Ångermanälven och som kommer att få stora störningar och problem, under och efter byggtiden. Eftersom det redan finns ett par VK-parker godkända på andra sidan Fjällsjöälven så skulle en byggnation på Flakaberget göra att ett stort antal byar blir helt inringade av vindsnurror.

Kommunen måste säga NEJ.

Vi som bor och verkar i Fjällsjöälvens dalgång och dess närhet behöver ingen ytterligare naturförstörelse och negativ påverkan på vår livskvalitet.

Christer Lidén
Ordförande för föreningen
”LIVSKVALITET vid Fjällsjöälven”

Mer om  Flakaberget:

Mittvind AB:s bygdepengsavtal med Norrmoflo Byaförening

Flodin vill inte ta ansvar för kumulativ påverkan av vindkraft.

Mygel /mutor ang. Flakaberget

 

 

”Turism och vindkraft är sammanflätade” – En akademisk prostitution

Länk till ”Turism- och vindkraftsindustrin är sammanflätade”. Vindkraftcentrum.

”En vanlig kritik som framförs mot vindkraft är att turismen påverkas negativt när en vindkraftpark anläggs. Föreställningen är att orörd vildmark är bäst för turismen men i själva verket visar en avhandling från Umeå Universitet att det är tvärtom. Turism, gruv-, skogs- och vindkraftsetableringar i Norrland är sammanflätade.”

”När olika näringar växer upp som vindkraftparker, gruvor och vattenkraft blir infrastrukturen bättre och därmed får flera tillträde till naturen och vildmarken. Det resonemanget utvecklar Joakim Byström, doktorand på Institutionen för geografi vid Umeå Universitet i sin avhandling ”Tourism Development in Resource Peripheries: Conflicting and Unifying Space in Northern Sweden.”

Någon som läst något mer dumt? Man baxnar. En akademisk prostitution utan like. Utförd av en doktorand vid Institutionen för geografi (!)  på Umeå universitet! Häpp!

Ang. Flakaberget. Mittvind AB:s bygdepengsavtal med Norrmoflo Byaförening

Från flera håll kommer nu uppgifter om att Mittvind AB och Norrmoflo Byaförening har ett avtal på gång gällande s.k. ”byapeng” (bygdemedel) med anledning av Mittvinds planer på en storskalig vindkraftsindustri på Flakaberget. Denna byapeng upplevs av många som ett mutförsök och ett försök att ”manipulera” den gängse tillståndsprocessen.

Valet att här lägga ut avtalsförslaget (som i dagsläget inte har undertecknats) är oproblematiskt; många byar vid Fjällsjöälven kommer att drabbas svårt, ja mycket värre än Norrmoflo, om Flakabergsindustrin får tillstånd från kommun och MPD.  Ranasjö och Salsjö vindkraftsindustrier är redan tillståndsgivna och att då i omedelbar närhet uppföra ytterligare 9 st vindkraftverk med verkshöjd mellan 200 och 230 meter skulle ge en svårartad inringningseffekt och vara ett dråpslag mot såväl miljö som ev. kvarvarande befolkning.

Många människor kan ”köpas” för pengar och det vet vindkraftsindustrin. Markarrendesersättningar leder ofta till splittring mellan familjer i drabbade byar, och med riktade byapengar till utvalda byar är det mycket möjligt att det orsakar en splittring mellan byarna.

En snabbtitt på en nätkarta visar att Norrmoflo ligger ca 6-6,5 km från Flakaberget, Sundmo litet drygt 2 km, Kilåmon mellan 4 och 5, Forsnäset mellan 3 och 4 och Betåsen mellan 4 och 5 km osv. Skall alla dessa m.fl. byar erbjudas byapengar också?

Så varför inriktas mutförsöken just till Norrmoflo?  En anledning kan vara att flera markägare bor eller har anknytning dit. Man brukar vid överklaganden räkna med att sakägare få bo högst 3,2 km från närmaste snurran (när industrin står så högt i landskapet som fallet är med Flakaberget) för att ha talerätt (efter en dom om Stöttingfjället).

Men nog med spekulationer. Här kommer förslaget på arrendeavtal mellan Mittvind AB och Norrmoflo byaförening.

Mycket pengar blir det; 180 000 kr /år.

/ Brita Isaksson

 

 

 

KONSUMENTVERKET OCH VINDKRAFTEN

Enligt Konsumentverkets instruktion ska myndigheten verka för att konsumenter kan göra väl avvägda val medvetna om sina rättigheter, skyldigheter och konsumtionens konsekvenser. Mot den bakgrunden är det obegripligt att myndigheten vägrar att ingripa mot grovt vilseledande marknadsföring från ett antal elföretag. De presenterar el från sol och vind som ”miljövänlig”, ”hållbar”, ”förnybar” m.m. utan att definiera de olika begreppen eller ange på vilket sätt sol och vind skulle ge el som är miljömässigt bättre än den från kärn- och vattenkraft. Regelrätta livscykelanalyser visar att både sol- och vindkraft, i förhållande till kärn- och vattenkraft, kräver många gånger mer icke-förnybara resurser, orsakar många gånger högre koldioxidutsläpp samt, beträffande vindkraft, avsevärda lokala miljöstörningar. Sol- och vindkraft ger dessutom el som är flera gånger dyrare än el från kärn- och vattenkraft.

Efter en anmälan 2016-04-27 mot ett antal företag hänvisade konsumentverket till att man ”under 2017 inplanerat en tillsynsinsats som kommer att ta sikte på miljöargument vid marknadsföring av elavtal”. Efter ett och ett halvt år av påstötningar meddelade verket vid utgången av 2017 att man fortfarande inte gjort någonting. Slutbeskedet 2018, efter nästan två år av påminnelser, var att Konsumentverket inte avsåg att vidta några åtgärder eftersom ärendet saknade allmänt konsumentintresse! Detta inom ett område som debatteras dagligen och där konsumenternas kostnader snabbt har stigit och riskerar att flerfaldigas inom en nära framtid och där konsumenterna blivit grovt vilseledda. Men konsumentverket behöver inte göra någon särskild utredning; bevisbördan ligger hos de företag som påstår något om miljöegenskaperna för alternativa sätt att producera el.

Uppenbarligen har Konsumentverket tagit intryck av regeringens instruktioner till olika myndigheter att de ”ska verka för att nå miljömålen”. Men regeringen har inga miljömål utan har, tillsammans med övriga partier i energiöverenskommelsen, uttalat ett mål om att bygga en viss mängd vindkraft. Denna utbyggnad är ett medel och inte ett miljömål och står i strid med miljöbalken och forskningens resultat beträffande miljökonsekvenserna av alternativa sätt att generera el. Konsumentverket gör allt för att slippa ta i frågan om marknadsföringen av sol och vind och ställer sig därmed på politikernas och företagens sida mot konsumenterna.

Bifogad fil är en sammanställning beträffande mina kontakter med konsumentverket.

R2018-02-Vindkraft-KOV 

 R2018-02-Vindkraft-KOV

Per Fahlén
prof. em. energi & miljö

Låt oss satsa på andra energilösningar än landvindkraft, och rädda Sveriges natur!

Det är vår uppgift att bevara svensk natur åt barn och barnbarn, sade statsministern i regeringsförklaringen den 21 januari. Att han i ord lyfter naturens värde är bra. Men det är tråkigt när natur, landsbygd och miljö i praktiken återkommande nedprioriteras. Vi syftar på vindkraftsutbyggnaden, som blivit ett av våra stora miljöhot. Berg efter berg föröds idag.

Likväl presenterar sig vindkraftens företrädare i ett halsbrytande lappkast som miljöns försvarare, med hänvisning till koldioxiden. Man har fångat upp stämningarna från 70-talet, då enskilda vindkraft-entusiaster exploaterade vinden hemma på gården. Därifrån har ambitionerna successivt ökat till vindkraftparker i industriell skala uppe på bergen, enligt en logik som brukar benämnas ”De små stegens tyranni”.

Kan något stoppa detta? Kanske. Vi befinner oss i en fas av politisk instabilitet, med en skakig regeringsbildning. Paradigm kan skifta. Nya energisamtal väntar. Naturen har många vänner.

De tidiga generationernas vindkraftverk dör nu sotdöden genom bristande lönsamhet. Men låt oss dessutom ompröva och ifrågasätta de i Energiöverenskommelsen överenskomna 15-åriga subventionerna genom elcertifikat. Vindkraften är ju nu självbärande, enligt branschen. Låt oss då hoppas att några partier nu går före, och verkar för en sådan reform. Politiken bestämmer över subventionerna. Det vill säga vi alla.

Vi kan få en energipolitisk omorientering. L och SD står redan utanför Energiöverenskommelsen. M och Kd har nu åter öppnat för kärnkraft. Vem tar täten, ställer sig upp och viftar med flaggan? Blir hjälte för en del – och paria för andra. För oss som tror på civilitet vinner hjältarna.

I maj har vi EU-val. Även energifrågan bör nu av partierna hanteras i ett EU-sammanhang. Ödesfråga säger någon. Gör då naturen och vindkraften till en tydlig valfråga i EU-valet! Släpp storstadsfokus. Låt rådet till väljarna bli att tänka på Sveriges natur och våra barn, när du lägger din röst.
Investeringsviljan vad gäller vindkraft är känslig. På 70-talet lyckades kärnkraftsmotståndarna efter en politisk kampanj nästan vända opinionen och knäcka kärnkraften. I ett nytt politiskt klimat kan kärnkraften förlängas/förnyas, vilket leder till sämre lönsamhet för vindkraften. Men bättre för vår elberoende industri! Det var beslutskraften hos en industrivänlig socialdemokrati – före MP-samarbetet – som banade väg för kärnkraften förra gången, till gagn för vår industriella utveckling.

Europeiska pensions- och andra fonder utgör de viktigaste finansiärerna vid vindkraftinvesteringar. Dessa uppfattar idag att svensk vindkraft är trygga investeringar. Humöret skulle sänkas väsentligt vid minskad generositet vad gäller subventioner för vindkraft i Sverige. Kritiken mot vindkraften är stark bland naturvänner över hela Europa. När når vi en ”tipping point” i folkopinionen?

Även för den som inte tycker om kärnkraft, finns det icke miljöskadliga alternativ till vindkraft på bergen – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och biokraftvärme, för att nämna några. Gynnsammare villkor för anslutning av havsvindkraft, diskuteras nu. Det är klokt. Låt oss satsa på andra energilösningar än landvindkraft, och rädda Sveriges natur!

”Ett ansvarslöst förslag” är vad vindkraftens intressenter kommer att säga. Vår replik blir: ”Vi värnar naturen – ni föröder den.”

Jan Hedman
Ordförande Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL

Henrik Wachtmeister
Vice ordförande FSL

Vindkraften stör älgar, renar och dödar rovfåglar

Vi vet att många jägare/jaktlag har förstått och vet att vindkraften försvårar jakten i  vindkraftsområden. Men många jaktlag jagar på skogsbolags- och privata marker och vågar inte protestera för risken att förlora jakträtten. Vindbolagen förnekar givetvis att vindkraften försvårar jakten, men erfarenheter från jägare talar emot detta.

Följande citat är ett sammandrag från  SVT Västerbottensnytt:s reportage  och tidningen   ”Jakt och jägare”  artikel om älgjakt i vindkraftsområden.

”Älgjakten drabbas negativt av vindkraften. Djuren blir rädda och vill helst komma undan de snurrande vingarna. Det rapporterar SVT:s Västerbottensnytt som besökt Lejonströms jaktlag ett par mil utanför Malå under pågående jakt. Älgar skräms av vindkraftverken. Flera jaktlag får svårare att jaga älg i de områden där det finns stora vindkraftsparker.”

”Skuggorna från vindsnurrorna slår i backen när Östen Lundgren går omkring i sitt jaktområde. Han basar över Lejonströms jaktlag två och en halv mil utanför Malå mot norrbottensgränsen. Där har Skellefteå Kraft en vindkraftpark med tio aggregat på ett cirka sex kilometer stort område.

Det ligger mitt i jaktlagets älgjaktsområde. Vindkraftparken är att betrakta som riskområde på grund av att is kan lossna från bladen på vindsnurrorna.
– Det känns som att vi inte kan gå omkring i området som vi vill och som vi gjorde tidigare. Det känns egentligen som ett intrång, säger Östen Lundgren.”

Forskning som genomförts vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala visar att renar undviker att vistas i närheten av vindkraftverk. 

”Enligt jaktlaget var det älg på platsen tidigare – nu är de rädda för vindsnurrorna.
– Älgarna trivs inte att ligga här, säger Östen Lundgren och pekar ut över berget där vindsnurrorna är placerade. De kan gå in sporadiskt bara i vindkraftparken men de lägger sig inte ner och söker skydd där som de gjorde förut. ” (Samma erfarenhet har forskare och samerna gjort när det gäller renarnas närvaro i vindkraftsområden. /admins not)

”Jakten ska ändå genomföras trots att det är en viss begränsning på grund av vindkraftverken.
– Ja, runt omkring ska vi jaga, men det är inte med samma glädje och iver som förut, säger Östen Lundgren.”

Det är inte enbart älg och ren som påverkas menligt av vindkraft. Tjäderpopulationer minskas pga att gamla tjäderplatser förstörs av vindkraft.

Tjäderkommittén/Tjäderobservatörerna   skriver på sin hemsida så här:

”Hänsynslös vindkraftsutbyggnad dödar tjädern”

”Skogsbruket i Sverige har utvecklat ett av de tätaste skogsbilvägnätet i ett globalt perspektiv. En stor del av de skogsbilvägar som projekteras senaste decenniet sammanhänger med vindkraftutbyggnad där platsvalet av anläggningar i Norrland ofta innebär mer än 5 mil nybryten väg per anläggning.
Vägnätets fragmentering av natur och livsmiljöer och påföljande effekter innebär ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald. Vägarna medför ett flertal negativa effekter på biologisk mångfald då de normalt leder till habitatförlust och försämringar av habitat, genom fragmentering och förändring i de ekologiska förutsättningarna. Även mindre vägar har en betydande negativ påverkan på naturmiljön, i synnerhet då de berör mer eller mindre naturliga miljöer. ”  (Källa: Statistiska centralbyrån 2014)

Vindkraftverken slår hårt mot skogsfåglarna

Att vindkraftverken massakrerar örnar och andra rovfåglar är väl känt. Rapporter om detta kommer regelbundet både i svenska och utländska media och i olika rapporter. Hur länge ska myndigheterna nonchalera detta? Det känns som myndigheterna helt bortser från fågeldöden, och det är alarmerande.

I vårt län arbetar ÅOF (Ångermanlands ornitologiska förening) aktivt med att skydda kungsörnar. Den storskaliga satsningen på vindkraft i hela landet har gjort att detta är den fågelskyddsfråga som tar allra mest tid för ÅOF att jobba med. ÅOF gör ett stort arbete med regelbundna inventeringar i kända örnområden och hjälper till att överklaga vindkraftsärenden om de anser att det finns skäl att göra det. ÅOF gjorde bl.a en grundlig ny inventering av örnbeståndet på Fängsjö/Storsjöhöjden innan de överklagade Forscas ansökan av storskalig vindkraft i området. Ett betydande och viktigt argument till MMD:s dom och MMÖD:s slutliga nej till vindkraft i området.

Mer om ÅOF:s arbete finns att läsa på deras hemsida  här. 

Man blir så ledsen när man  läser notiser som nedan. Tyvärr händer detta dagligen i örntäta vindkraftsområden, och det är ett djurplågeri som inte borde få förekomma. Är detta en situation som ska accepteras?

Rapport från Stor-Rotlidens vindkraftsområde

A. Berglund / admin

Vindkraftverk kan göra dig sjuk


Forskare har i populationsstudier över tid vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg funnit att stressfaktorer leder till försämrad glukosomsättning med stegrade insulinnivåer, blodtrycksstegring, förhöjda blodfetter och immunologiska rubbningar (det s.k. metabola syndromet). På sikt innebär sådana förändringar ökad risk för utveckling av diabetes och för tidig död i hjärtkärlsjukdom. Detta vet vi.

Det finns i dessa studier klara paralleller mellan sjukdomsutvecklingen, och de stresseffekter som uppträder hos individer som drabbats av påverkan från vindkraftverk. Det tar emellertid flera år att genomföra liknande vetenskapliga studier avseende just vindkraftens påverkan. Som jämförelse kan nämnas att det tog 200 år innan tobaksrökningens sjukdomseffekter påvisades på 50-talet. Det tog sedan ytterligare ett 20-tal år innan det stod klart att rökning även orsakar hjärtsjukdom. Andra hälsofaror som inledningsvis länge förnekades var hormoslyr, neurosedyn och asbest.

Samtidigt med vindkraftutbyggnaden fortgår forskningen om vindkraftens hälsopåverkan. Forskningen visar klart dels att vindkraft förorsakar stress, och samtidigt att stress är en stark riskfaktor för hjärtinfarkt, diabetes och andra sjukdomar.

Stressfaktorn leder genom så kallade neuroendokrina mekanismer till risk för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Den mest omfattande studien på området är kanadensisk, och visar att de undersökta vindkraftgrannarna upplevde stress, men att de ännu inte hunnit utveckla diabetes eller hjärtkärlproblem. Då detta kan ta lång tid (10+ år), behövs uppföljande studier över tid, som för närvarande saknas. Men när skadan väl skett är det för sent.

Det nu anmärkningsvärda hos oss är risktagandet – för att inte säga nonchalansen, inför hotande hälsoeffekter. Är det klokt att nu forcera vindkraftutbyggnaden, trots alla pågående studier som kan komma att påvisa att vindkraftens störningar är ett verkligt hälsoproblem? Dvs. att chansa.

Ansvaret faller tungt på det nationella och internationella kapital som finansierar utbyggnaden. Begreppet riskkapital får en ny innebörd. Vad vi ser är en djärv chansning på att kunskap om negativa hälsoeffekter inte ska beläggas inom de närmsta åren. Vem får ta smällen – och hur stor blir den – när sambandet mellan vindkraftbuller och sjukdom påvisas? Och när ser vi de första stämningarna?

Det ligger något dysfunktionellt och tragikomiskt i att förment långsiktigt försäkrings- och pensionskapital är delaktigt i dessa chansningar. Detta bör uppmärksammas vidare.

Det finns goda alternativ även för den som inte vill ha ny kärnkraft – som havsvindkraft långt från kustlinjen, solenergi och kraftvärme. Det är inte så att vi måste ha vindkraft, även om vindkraftsindustrin kidnappat politiken. Tro dem inte !

Göran Holm
Styrelseledamot FSL, professor emeritus, hjärtmedicin, tidigare Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg,

Leif Lyttkens
Docent, f.d. överläkare, audiologi, tidigare Uppsala Akademiska Sjukhus,

Jan Hedman,
Ordförande, Föreningen Svenskt Landskapsskydd – FSL.